P 7897-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avvisar Bostadsrättsföreningen Flytdockan 1:s yrkande om att återförvisa ärendet till stadsbyggnadsnämnden för fortsatt handläggning. Mark- och miljööverdomstolen ändrar punkten 3 i mark- och miljödomstolens dom och Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommuns beslut den 11 april 2024 (dnr 2023-05742-575) att bevilja bygglov för uppförande av bastuflotte på fastigheten i Stockholms kommun samt avslår bygglovsansökan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 7897-25

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Stockholm Sauna AB (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av punkten 3 i mark- och miljödomstolens dom, ska fastställa stadsbyggnadsnämndens beslut att bevilja sökt bygglov.

Till stöd för sin talan har bolaget anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Både stadsbyggnadsnämnden och länsstyrelsen har prövat den lovsökta åtgärden i dess helhet, även rampens placering, mot tillämpliga planbestämmelser och därvid gjort bedömningen att åtgärden inte strider mot detaljplanen. Bolaget instämmer i den bedömningen, särskilt som rampen vid - och miljödomstolen har därför inte haft fog för att undanröja det beviljade bygglovet och återförvisa målet till nämnden, utan borde ha avslagit överklagandena.

, , och har yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska ändras på så sätt att beslutet om undanröjande och återförvisning upphävs och att ansökan om bygglov avslås.

Till stöd för sin talan har de anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Den sökta åtgärden är planstridig. Såväl planbestämmelsernas innehåll som planens syfte har inte tillmätts tillräcklig betydelse i mark- och miljödomstolens prövning. Det finns därmed grund för att upphäva det aktuella bygglovet. Åtgärden skulle vidare innebära en olägenhet och en oacceptabel omgivningspåverkan samt en stor påverkan på den fria utsikten från strandpromenaden.

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun har vidhållit sitt beslut och i övrigt inte anfört någonting i målet.

Bostadsrättsföreningen Flytdockan 1 har instämt i yrkandena om att bygglovet ska avslås och har för egen del alternativt yrkat att mark- och miljööverdomstolen ska

SVEA HOVRÄTT DOM P 7897-25

undanröja mark- och miljödomstolens dom, upphäva stadsbyggnadsnämndens beslut den 11 april 2024 och återförvisa ärendet för fortsatt handläggning.

Till stöd för sin talan har bostadsrättsföreningen i huvudsak anfört följande. Den lovsökta åtgärden strider mot detaljplanen. Åtgärden uppfyller inte heller de krav på anpassning och hänsyn till omgivningen som ställs i 2 kap. 6 och 9 §§ PBL. Vidare saknar nämndens beslut klargörande motivering och delegaten har inte haft befogenhet att besluta om bygglovet. Nämnden får dock anses ha tagit ställning till hela åtgärden, inklusive rampen. Bebyggelse på vatten bör föregås av planläggning.

har instämt i yrkandena om att bygglovet ska avslås.

Till stöd för sin talan har han i huvudsak anfört följande. Den tilltänkta platsen för bastuflotten är oerhört känslig då det funnits ett stort varv på platsen en gång i tiden. Placeringen är även olämplig i förhållande till bostadshusen. Sommartid kommer det inte finnas möjlighet att parkera på varvsplan. Bastuns öppettider medför dessutom en störning för de boende under sådana tider då det ska vara ostört.

och har fått tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Avvisning av yrkande

Bostadsrättsföreningen Flytdockan 1 har inte överklagat mark- och miljödomstolens dom och kan därmed inte framställa egna yrkanden. I sin svarsskrift har dock föreningen framställt ett alternativt yrkande om att ärendet ska återförvisas till stadsbyggnadsnämnden. Det yrkandet kan inte prövas av Mark- och miljööverdomstolen och ska därför avvisas.

SVEA HOVRÄTT DOM P 7897-25

Bygglovsansökan ska avslås

Den 1 december 2025 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i kraft. I målet ska bestämmelserna i dess lydelse före det datumet tillämpas, se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2025:974) om ändring i PBL. Tillämpliga bestämmelser framgår av underinstansernas avgöranden i de frågor som har prövats där.

Bolaget har ansökt om bygglov för nybyggnad av en bastuflotte på fastigheten . Fastigheten omfattas av en detaljplan från 1978 vars genomförandetid har gått ut. Området där bastuflotten är tänkt att placeras utgörs av ett vattenområde med beteckningen "W" som enligt planens bestämmelser innebär att vattenområdet ska bevaras och att utfyllnad inte får ske. Ett intilliggande vattenområde i planen har beteckningen "Wb", som innebär att vattenområdet ska bevaras men att mindre bryggor får uppföras.

Den huvudsakliga frågan i målet är om nybyggnad av en bastuflotte med tillhörande anslutningsramp utgör en planenlig åtgärd. Underinstanserna har funnit att vattenområdets användning med hänvisning till planbestämmelsen W är tydlig och specificerar att vattenområdet inte får utfyllas, vilket i sin tur har tolkats som att överbyggnad i form av en bastuflotte är tillåten enligt samma bestämmelse.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att beteckningar på plankartor och planbestämmelser ska tolkas i enlighet med den lagstiftning, praxis och de allmänna råd som gällde vid tidpunkten då planen antogs. Skälet för detta är att äldre planer annars skulle kunna komma att ges ett annat materiellt innehåll än det som planförfattaren avsett (se t.ex. rättsfallet NJA 2022 s. 922). Vid antagandet av den aktuella planen gällde byggnadslagen (1947:385), BL, och byggnadsstadgan (1959:612). Planbestämmelserna ska därför tolkas mot bakgrund av de regler och den praxis som gällde då.

Vattenområden utgjorde specialområden enligt BL och om ett område var avsatt som vattenområde i en stads- eller byggnadsplan innebar det att området skulle behållas

SVEA HOVRÄTT DOM P 7897-25

som vattenområde. Vissa bestämmelser om tillåten utfyllnad och rätt att överbygga vattnet med bryggor m.m. kunde dock meddelas. Verkan av specialområdet var i stort sett att andra störande ingrepp i vattenområdet inte skulle tillåtas. (Se prop. 1985/86:1 s. 156-157.)

I Statens planverks anvisningar för upprättande av detaljplaneförslag från 1976 angavs bland annat följande (se s. 17 och 43). Ett områdes huvudanvändning betecknades med stor bokstav och där det var nödvändigt att närmare ange ändamålet infördes en liten tilläggsbokstav. Ett vattenområde som varken fick utfyllas eller överbyggas skulle betecknas med V, medan ett vattenområde som inte fick utfyllas eller överbyggas i annan mån än som erfordrades för mindre bryggor, båthus och dylikt skulle betecknas med Vb. Av senare anvisningar från Statens planverk (Boken om detaljplan och områdesbestämmelser 1987) framgår att plan- och bygglagen till skillnad från tidigare lagstiftning även ger möjlighet att reglera användningen av vattenområden. Till användningen preciserades genom

I detta fall har planförfattaren valt att beteckna området med W och särskilt angett att vattenområdet ska bevaras och att utfyllnad inte får ske. Mark- och miljööverdomstolen anser, till skillnad från underinstanserna, att det genom tillägget om att

SVEA HOVRÄTT DOM P 7897-25

utfyllnad inte får ske inte är tydligt att överbyggnad får ske. Tvärtom anser Mark- och miljööverdomstolen att planbestämmelsen är otydlig i denna del och att den behöver tolkas i ljuset av övriga planbestämmelser och detaljplanens systematik i övrigt (jämför rättsfallet NJA 2022 s. 922, p. 17). Planens bestämmelser om W och Wb behöver därvid läsas tillsammans. Mark- och miljööverdomstolen anser att den omständigheten att planförfattaren använt W och Wb i stället för V och Vb inte påverkar bedömningen i målet.

Av planbeskrivningen framgår att planen möjliggör för en utbyggd småbåtshamn i Mörtviken. Vidare anges att planens friytor blir användbara för rekreation och lek samt att det kommer finnas tillgång till stora fria vattenytor och vara nära Vintervikens rekreationsområde. Eftersom planförfattarna tydligt har betecknat sådant vattenområde som ska bevaras, men där bryggor för småbåtar får anordnas, med Wb får det anses stå klart att motsvarande överbyggnad inte varit tänkt att få ske inom ett område som endast betecknats med W. Mark- och miljööverdomstolen anser därför att planbestämmelsen W ska tolkas som att det är fråga om ett öppet vattenområde som ska bevaras och att det innebär att vare sig utfyllnad eller överbyggnad med bryggor eller liknande får ske. Den lovsökta bastuflotten (med tillhörande anslutningsramp) står därmed i strid med detaljplanen och bygglov kan därför inte beviljas med stöd av 9 kap. 30 § PBL.

Eftersom det är fråga om ett annat ändamål än vad som är avsett i detaljplanen är åtgärden inte heller att betrakta som en liten avvikelse förenlig med planens syfte enligt vad som anges i 9 kap. 31 b § 1 PBL (jämför rättsfallet MÖD 2018:17). Av samma skäl, och då det inte är fråga om att tillgodose något angeläget gemensamt behov eller allmänt intresse, kan inte heller bygglov ges med stöd av 9 kap. 31 c § 1 PBL.

Bygglov får även ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen om genomförandetiden för detaljplanen har gått ut och om åtgärden innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen (se 9 kap. 31 c § 2 PBL). Den bestämmelsen gör det möjligt att medge avvikelser i förhållande till det ändamål som har bestämts i detaljplanen, dvs.

SVEA HOVRÄTT DOM P 7897-25

även i förhållande till en sådan användningsbestämmelse som nu är aktuell. Bestämmelsen om lämpliga komplement gör det dock inte möjligt att bebygga sådan mark som enligt planen inte alls får bebyggas (se prop. 2013/14:126 s. 183 184). Som konstaterats ovan ska bestämmelsen W tolkas så att vattenområdet ska bevaras som öppet vattenområde och inte får vare sig utfyllas eller överbyggas. Att överbygga vattenområdet med en bastuflotte kan därför inte anses utgöra ett lämpligt komplement till detaljplanen. Det finns alltså inte heller förutsättningar att ge bygglov för bastuflotten och tillhörande ramp med stöd av 9 kap. 31 c § 2 PBL.

Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och ansökan om bygglov avslås.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsråden Petra Bergman, referent, och Maria L. McMurray samt tekniska rådet Ewa Andrén Holst.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Evelina Eriksson.

Sid 1 (7) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 7965-24 Mark- och miljödomstolen 2025-05-12 meddelad i Nacka

PARTER Klagande

Brf Flytdockan 1

Ombud:

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7965-24 Mark- och miljödomstolen

11Motparter

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun Stockholm Sauna AB

Ombud: och Ställföreträdare:

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut 2024-10-03, diarienr 26162-2024, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för bastuflotte på fastigheten i Stockholms kommun; nu fråga om återförvisning DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår , och överklaganden. Mark- och miljödomstolen avslår , , och yrkande om syn. Med ändring av länsstyrelsens beslut undanröjer mark- och miljödomstolen Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommuns beslut den 11 april 2024, dnr 2023-05742, och återförvisar ärendet dit för fortsatt handläggning. Detta innebär att domstolens inhibitionsbeslut meddelat den 25 oktober 2024 inte längre gäller.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7965-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Samhällsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun (nämnden) beviljade den 11 april 2024 ett bygglov förenat med villkor för nybyggnad av bastuflotte på fastigheten . Beslutet överklagades av flertalet närboende. Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) avvisade ett antal överklaganden, däribland , och , och avslog övriga överklaganden.

Länsstyrelsens beslut har nu överklagats till mark- och miljödomstolen.

Efter yrkande av Brf Flytdockan 1 beslutade mark- och miljödomstolen den 25 oktober 2024 att nämndens bygglovsbeslut tills vidare inte får verkställas (inhibition). Domstolen prövar nu överklagandet i sak.

YRKANDEN M.M. , och har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och tillerkänna dem klagorätt samt neka bygglovsansökan.

, , Brf Flytdockan 1, , , , och har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och avslå bygglovsansökan.

Brf Flytdockan 1 har även, i första hand, yrkat att beslutet ska upphävas och att ärendet ska återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning.

, , , , , och har även yrkat att mark- och miljödomstolen ska hålla syn på platsen.

Klagandenas överklaganden kan i huvudsak sammanfattas enligt följande.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7965-24 Mark- och miljödomstolen

är som boende en del i ett bostadsområde och själva tillgängligheten till bostadsrätten utgör inte enbart själva bostaden utan fastighetens andra utrymmen och gård. bostad är cirka 70 meter från platsen där bastuflotten är avsedd att placeras och gården är ca 55 meter. Det är varken visuellt eller ljudligt ett långt avstånd. gård och bostad kommer att ha direktkontakt med den föreslagna bastuplatsen.

Klagandena har till stora delar anfört samma omständigheter till stöd för sin talan och deras utveckling av talan redovisas därför gemensamt enligt följande.

Åtgärden strider mot detaljplanen för området, enligt vilken mark- och vattenområdet är avsett för allmän plats: parkmark respektive vattenområde. Den planerade bastuflotten avses att placeras inom ett område som har beteckningen W, vilket enligt detaljplanen är ett område som ska bevaras som vattenområde och där utfyllning inte får ske. Detaljplanen innehåller även bestämmelsen WB, vilket är ett område där anläggandet av bryggor för småbåtar tillåts. Ett W-område borde därför bara tillåta åtgärder som understiger det.

Vidare kommer åtgärden att innebära en olägenhet. Åtgärden kommer att innebära en stor påverkan på landskapsbilden och den fria utsikten från strandpromenaden. Bastuflotten kommer att vara synlig för många från deras bostäder och förstöra den fina utsikten. Utsikten var av stor vikt när Gröndal projekterades, vilket bland annat framgår av planbeskrivningen för området. Ljudet från bastugästerna kommer att innebära en stor störning. Bastun föreslås ha öppettider som sträcker sig sent inpå kvällarna, vilket innebär att sömnen kommer att påverkas negativt. Det framgår inte hur dagvattnet kommer att hanteras. Antalet besökare till bastuflotten kommer även att innebära att trafiken och parkeringssituationen i området blir avsevärt försämrad. Bastuflotten borde placeras på en annan plats. Nämnden och Stockholm Sauna AB borde ha fört en diskussion med de närboende innan åtgärden beviljades. Nämndens och länsstyrelsens beslut saknar klargörande motiveringar och ärendet har även i övrigt handlagts på ett bristfälligt sätt. Domstolen borde även göra ett platsbesök för att kunna avgöra hur åtgärden passar in i miljön på platsen.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7965-24 Mark- och miljödomstolen

Stockholm Sauna AB (bolaget) har motsatt sig bifall till överklagandena.

Till stöd för sin inställning har de i huvudsak angett följande.

Åtgärden är planenlig. Det framgår tydligt av detaljplanen att det endast är utfyllnad av vattenområdet som är otillåtet. Att tolka en entydig bestämmelse är inte förenligt med lagen. Det skulle även strida mot kraven på förutsebarhet och på en tillfredsställande informationsnivå som ställs på en detaljplan. En enskild måste kunna förlita sig på att planen i huvudsak har löst de intressekonflikter som kan aktualiseras vid prövningen av en bygglovsansökan. Att åtgärden inte strider mot detaljplanen stöds även av att nämnden godkänt åtgärden, vilket borde väga tungt. Under alla omständigheter utgör åtgärden en godtagbar avvikelse från detaljplanen. Vad de klaganden har anfört i övrigt utgör inte skäl att ifrågasätta det beviljade bygglovet.

Nämnden har beretts tillfälle att yttra sig men har inte inkommit med något yttrande.

DOMSKÄL Prövningsramen Prövningsramen i ett överklagat bygglovsärende begränsas av ansökan och underinstansernas beslut. Mark- och miljödomstolen kan därför inom ramen för detta mål endast pröva om det har funnits förutsättningar att bevilja bygglov utifrån den nu aktuella ansökan. Frågor om alternativa placeringar omfattas därmed inte av domstolens prövning.

Klagorätt Ett beslut om bygglov får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (se 13 kap. 8 § plan- och bygglagen [2010:900] och 42 § förvaltningslagen [2017:900]). Beslut om bygglov anses angå ägare till fastighet som gränsar direkt till den fastighet som bygglovet gäller eller skiljs åt endast

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7965-24 Mark- och miljödomstolen

genom en gata eller väg. Därutöver omfattas ägare till fastigheter i nära grannskap, om de är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den aktuella åtgärden samt trafik- och naturförhållandena på platsen (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens domar den 17 december 2013 i mål nr P 8828-13 och den 18 mars 2014 i mål nr P 9646-13). Även boende, hyresgäster och bostadsrättsinnehavare har, om de berörs av beslutet, samma rätt som fastighetsägare att överklaga (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 september 2019 i mål nr P 11078-18).

, och kan inte anses särskilt berörda av beslutet om bygglov med hänsyn till avståndet mellan den ansökta åtgärden och de byggnader de bor i. Markoch miljödomstolen instämmer därmed i länsstyrelsens bedömning att de inte bedöms ha klagorätt och deras överklaganden ska därför avslås. Det saknas därmed anledning att ta ställning till deras yrkande om syn.

Åtgärdens planenlighet Både nämnden och länsstyrelsen har bedömt att den sökta åtgärden är planenlig. Länsstyrelsen har bl.a. anfört att planbestämmelsen W är tydlig och specificerar att vattenområdet inte får utfyllas. Eftersom åtgärden inte innebär utfyllnad är den inte planstridig. Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att planbestämmelsen W är tydlig och innebär att vattenområdet inte får utfyllas. Domstolen delar vidare länsstyrelsens bedömning att den sökta åtgärden inte strider mot planbestämmelsen, och således är planenlig i detta hänseende.

Avseende planenligheten i övrigt gör mark- och miljödomstolen följande bedömning.

Av bygglovsritningarna framgår att en ramp kommer att gå från land ut till bastuflotten. Det innebär att landområdet närmast vattenområdet där bastuflotten avses att placeras kommer tas i anspråk. Enligt detaljplanen är det landområdet avsett för parkändamål. Varken nämnden eller länsstyrelsen har prövat om rampens

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7965-24 Mark- och miljödomstolen

placering utgör en planavvikelse, och, i så fall, om avvikelsen kan godtas (se bl.a. 9 kap. 30 och 31 b c §§ plan- och bygglagen).

Att underinstanserna inte har prövat om rampens placering innebär en planavvikelse får anses utgöra ett handläggningsfel. Om åtgärden innebär en planavvikelse ska bl.a. berörda sakägare underrättas enligt 9 kap. 25 § plan- och bygglagen och en prövning enligt 9 kap. 31 b §§ plan- och bygglagen göras. Mot denna bakgrund och då det, med hänsyn till instansordningens princip, inte är lämpligt att avhjälpa felet i mark- och miljödomstolen ska nämndens avgörande därför undanröjas och målet återförvisas dit för fortsatt behandling. Detta innebär att domstolens inhibitionsbeslut meddelat den 25 oktober 2024 inte längre gäller.

Övriga invändningar och begäran om syn Mot bakgrund av utgången i målet saknas det anledning att ta ställning till övriga invändningar från klagandena samt att hålla syn. , , och A yrkande om syn ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 2 juni 2025.

Nicolina Redner Basmal Pethrosson I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Nicolina Redner, ordförande, och tekniska rådet Basmal Pethrosson. Föredragande har varit tingsnotarien Jacob Olsson.