P 7919-25
Bygglov för ett planstridigt garage, som förvisso har ansetts förenligt med planens syfte, har inte kunnat ges såsom en liten avvikelse bl.a. eftersom underlaget inte har gett stöd för att risken för prejudicerande verkan är liten. Det har inte heller visats att garaget inte kan placeras på ett sätt som innebär att planens bestämmelser följs. MÖD har därför fastställt mark- och miljödomstolens dom att avslå bygglovsansökan.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-04-01 P 7919-25 060406 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-05-07 i mål nr P 10176-24, se bilaga A PARTER Klagande
Ombud för 1 och 2: Motpart
Byggnadsnämnden i Västerås kommun
SAKEN Bygglov för nybyggnad av garage m.m. på fastigheten i Västerås kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.
SVEA HOVRÄTT DOM P 7919-25
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska fastställa Byggnadsnämnden i Västerås kommuns beslut om bl.a. bygglov för garage på fastigheten i Västerås kommun.
Byggnadsnämnden i Västerås kommun (nämnden) har medgett yrkandet om ändring och vidhållit sitt beslut att bevilja lov.
har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
och har anfört i huvudsak följande.
Detaljplanens syfte I avsikt att ersätta befintlig carport har de ansökt om bygglov för ett garage om 43,2 m . Den befintliga carporten om ca 32 m ska rivas i samband med byggnationen. Den ytan kommer därmed att frigöras. Detaljplanens syfte är att möjliggöra bostadsbebyggelse gårdsbyggnad för mindre hantverk och dylikt samt garage för det antal motorfordon, som kan anses motsvara de å tomten boendes privata . Det anges uttryckligen i detaljplanen att det inom områden betecknat med B och BÖ ska få anläggas garagebyggnad som anpassats för behoven på fastigheten. Den aktuella garagebyggnaden utgör ett komplement till befintlig bostad i ett område betecknat med BÖ. Ansökt åtgärd är därför i enlighet med planens uttryckliga syfte. Garaget har utformats för att rymma antingen två mindre bilar alternativt en större bil samt ett eller flera kompletterande mindre motorfordon. Storleken på garaget är anpassat till fastighetens behov i dagsläget. Minsta avstånd till såväl fastighetsgräns som till annan byggnad i detaljplanen utgjorde vid tiden för planens tillkomst en form av brandsäkerhetsåtgärd i syfte att begränsa spridningsrisk vid eventuell eldsvåda.
SVEA HOVRÄTT DOM P 7919-25
Avvikelser inom planområdet Planområdet som ursprungligen uppgick till ca 45 hektar mark har innefattat en blandad bebyggelse bestående av såväl bättre villabebyggelse, radhus som flerfamiljshus. Bedömningen av om avvikelsen är att betrakta som liten, kan inte ske enbart baserat på det direkta närområdet. Bedömningen måste även ske utifrån planområdet som helhet. Det ursprungliga planområdet bestod av 192 fastigheter bebyggda med fristående bostadshus. På 109 av dessa har garage, carport eller liknande byggnad uppförts inom 4,5 meter från tomtgräns, vilket motsvarar 57 procent inom det ursprungliga planområdet. Avseende komplementbyggnad uppförd inom 4,5 meter från tomtgräns finns avvikelser på 147 fastigheter (77 procent) inom det ursprungliga detaljplaneområdet. Nu gällande del av planområdet, som inte erhållit en ny detaljplanering, består av 132 fastigheter som är bebyggda med fristående bostadshus varav det finns 68 fastigheter där garage, carport eller liknande byggnad uppförts inom 4,5 meter från tomtgräns. Det motsvarar 52 procent. Inom nu gällande del av detaljplaneområdet föreligger avvikelser från detaljplanen avseende byggnad uppförd inom 4,5 meter från tomtgräns på 92 fastigheter (70 procent).
Vid en okulär bedömning av ovannämnda garage, carport eller liknande byggnad har 75 stycken inom det ursprungliga planområdet och 42 stycken inom nu gällande detaljplaneområde bedömts vara uppförda före införandet av äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL. Det går inte att utan omfattande utredningsarbete avgöra hur stor del av dessa bygglov som beviljats innan införandet av ÄPBL. Utifrån länsstyrelsens tidigare genomförda utredning kan det på goda grunder antas att åtminstone en motsvarande mängd av dessa byggnationer beviljats innan denna tidpunkt. Det skulle innebära att minst 20 bygglov avseende en likartad åtgärd beviljats inom det ursprungliga planområdet och minst 12 bygglov avseende en likartad åtgärd beviljats inom nu gällande detaljplaneområde innan införandet av ÄPBL. Det får vidare antas att minst 27 bygglov avseende åtgärd inom 4,5 meter från tomtgräns beviljats inom det ursprungliga planområdet och minst 17 bygglov avseende åtgärd inom 4,5 meter från tomtgräns beviljats inom nu gällande detaljplaneområde innan införandet av ÄPBL.
Det ovan anförda och då två av elva bygglov inom ett geografiskt avgränsat område av detaljplanen avsett en likartad åtgärd som beviljats innan ÄPBL:s ikraftträdande
SVEA HOVRÄTT DOM P 7919-25
indikerar att dispensgivningen varit systematisk inom planområdet. Då det såväl innan som efter ÄPBL:s ikraftträdande i flertalet fall beviljats bygglov av samma slag, inom såväl det direkta närområdet som planområdet som helhet, som nu aktuell åtgärd ska avvikelsen anses mindre och därmed godtas då den är i enlighet med detaljplanens syfte.
Ingen prejudicerande verkan I enlighet med ovanstående kartläggning föreligger liknande avvikelser på 52 procent av samtliga fastigheter avsedda för fristående bostadsbebyggelse inom detaljplaneområdet. Västerås kommun har således gett omfattande dispenser för likartade byggnationer i området i såväl närtid som innan ÄPBL:s ikraftträdande. Då avvikelserna är frekvent förekommande kan ytterligare avvikelser av samma slag inte anses medföra en ytterligare prejudicerande verkan utöver vad som redan uppkommit.
Ändamålsenlig placering Deras bostadshus har bedömts som kulturhistoriskt särskilt värdefullt av Västerås kommun. Huset och fastigheten utgör genom dess placering samt utformning ett typexempel på, av villa es att bevaras genom detaljplanen. Fastigheten är placerad vid en gata som ligger i lutning och bostadshuset som är placerat i relativt nära anslutning till gatan har en dominerande framtoning som utgör del av dess kulturhistoriska värde.
Genom att den nu aktuella åtgärden vidtas på vad som uppfattas som bakom bostadshuset sett till dess placering, geografiska förutsättningar samt förutsättningar på grannfastigheten , kommer nu tilltänkt placering inte menligt påverka det kulturhistoriska värdet för bostadsbyggnaden, övriga byggnader i området eller fastighetens utformning som sådan. Alternativa placeringar på fastigheten av ett garage som avser att täcka fastighetens behov skulle medföra att intrycket av bostadshuset förändras och att fastighetens utformning förändras på ett negativt sätt. En alternativ
garagebyggnaden får en dominerande position på fastigheten. Det skulle inverka menligt på intrycket av bostadsbyggnaden sett från angränsande gata och därigenom riskera att förvanska områdets bebyggelsestruktur. Genom att bostadshuset bedömts ha
SVEA HOVRÄTT DOM P 7919-25
ett särskilt kulturhistoriskt värde och då detaljplanens syfte är att bevara den aktuella formen av villabebyggelse är ingen annan placering möjlig utifrån föreliggande förutsättningar på platsen.
Bostadshuset på grannfastigheten ligger 18,5 meter från platsen för åtgärden och huset är beläget tre meter högre än platsen för åtgärden. Genom avståndet höjdskillnaden och garaget på grannfastigheten medför den tilltänkta åtgärden ingen direkt negativ inverkan på boendemiljön på grannfastigheten.
Byggnationen av garaget samt tillhörande rivning av befintlig carport är i enlighet med detaljplanens syfte. Det medför inte någon negativ inverkan för fastigheten samt är positivt ur såväl ett kulturhistoriskt som ett brandsäkerhetsperspektiv. Alternativa placeringar är inte möjliga på fastigheten utifrån gällande förutsättningar. Byggnadsnämnden har därför haft fog för att bevilja undantag från bestämmelsen om byggnadsverks placering i gräns, oaktat om avvikelsen bedömts som ringa eller inte.
Nämnden har anfört i huvudsak följande. Det nya garaget ersätter en befintlig byggnad. Inga signifikanta förutsättningar på platsen förändras annat än att garaget flyttas ur blickfång från gatan. En majoritet av fastigheterna inom planområdet omfattas av liknande avvikelse. Ytterligare ett garage invid fastighetens gräns varken förändrar områdets karaktär förändras eller tillskapar ytterligare prejudicerade effekter utöver och andra liknande omständigheter kan leda till att vissa planbestämmelser minskar i betydelse. Detta kan i vissa fall påverka bedömningen av om en avvikelse är liten. Även samhällsutvecklingen kan medföra ett behov av nya funktioner eller kvaliteter hos bebyggelsen, vilket också kan påverka bedömningen om en avvikelse kan godtas. Det kan till exempel handla om bestämmelser som avser att tillgodose krav på buller eller brandsäkerhet som kan tillgodoses genom nya metoder eller tekniska lösningar . Bestämmelsen om avstånd till gräns fyller inte längre samma funktion av brandsäkerhetsskäl då frågan numera kan hanteras byggnadstekniskt.
På den aktuella fastigheten regleras avstånd till fastighetsgräns i 4 § i gällande stadsplans bestämmelser. Detta medför att 39 § byggnadsstadgan (1959:612), BS, inte
SVEA HOVRÄTT DOM P 7919-25
är tillämplig. Det faktum att byggnadsnämnden har angett 39 § BS i det beslutet motiverar inte en annorlunda bedömning, eftersom beslutet även motiveras enligt 9 kap. 31 b §.
har anfört i huvudsak följande. En del av de fastigheter som byggt ett garage med undantag av plan- och bygglagen (2010:900), PBL, har byggt dessa som pargarage, dvs. två fastigheter har byggt ett gemensamt garage med ingång från bägge tomterna. Den omständigheten att kommunen har gjort fel, innebär inte att felen har lett till rätt tillämpning och tolkning av undantag i de fall där grannar inte är överens. Byggnader från nationalromantiken slutade byggas/ritas före år 1915. Hans hus är ett av de få hus som är dokumenterade under denna rubrik för Blåsbo. Det är felaktigt att skulle vara en byggnad som är särskilt kulturhistoriskt värdefull. Påståendena om att han inte skulle påverkas eller att det skulle framhäva :s storhet är egna tolkningar från och . Han kommer framför allt att påverkas via den nedre ingången till huset som är i samma nivå som det planerade garaget och eventuellt mot deras altan. Han har i dag en trevlig vy mot Föreningsgatan samtidigt som grannen nedanför tycker om vyn mot deras hus. Med ett stort garagebygge kommer vyn att förstöras. Det ifrågasätts att den föreslagna placeringen är den enda möjliga placeringen på tomten. Tomten är stor och har ytor på andra sidan av fastigheten samt i bakkant av fastigheten, som vetter mot Flodingårdens parkering. Byggnadens placering bygger på att och vill ha en inhägnad trädgård utan insyn. Det är också svårt att förstå varför och behov är större och viktigare än deras grannars.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
För den aktuella fastigheten gäller en stadsplan från år 1947 vilken gäller som detaljplan. Om en plan saknar föreskrifter som reglerar hur nära grannfastigheten en byggnad får placeras vad gäller avstånd till tomtgräns ska 39 § BS tillämpas. I aktuell plan anges i § 4 att byggnader vars höjd är lägre än fem meter ska placeras på minst 4,5 meters avstånd från grannens tomtgräns. Eftersom planen innehåller en bestämmelse som reglerar byggnaders avstånd till tomtgräns ska 39 § BS inte tillämpas i detta fall.
SVEA HOVRÄTT DOM P 7919-25
Frågan om åtgärdens förenlighet med planen och har bland annat ansökt om att få riva befintlig carport och ersätta den med ett till ytan större garage som är placerat längre in på tomten. Garagets bredd är 4,3 meter och placeras ca 0,5 meter från grannens tomtgräns. Nästan hela garaget kommer därmed att placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Åtgärden är alltså planstridig vad gäller placeringen. Frågan är om bygglov ändå kan ges, vilket förutsätter att garagets placering är förenlig med detaljplanens syfte och att avvikelsen är liten (se 9 kap. 31 b § första stycket 1 PBL i dess lydelse före den 1 december 2025).
I planbeskrivningen till detaljplanen anges att förslaget till stadsplan i huvudsak innebär ett konfirmerande av befintliga förhållanden. Vidare anges att
villabebyggelse, och att dessa i planen bevarats för öppen bebyggelse (Ö).
För fastigheten gäller planbestämmelsen BÖII. I planbestämmelserna anges i § 1 Stadsplaneområdets användning följande. bebyggas endast för bostadsändamål. Byggnadsnämnden äger dock medgiva inredning av lokaler för handel och hantverk ävensom uppförande av mindre gårdsbyggnad för mindre hantverk och dylikt samt garage för det antal motorfordon, som kan anses och har uppgett att garaget har utformats för att rymma antingen två mindre bilar alternativt en större bil samt ett eller flera kompletterande mindre motorfordon, vilket får anses motsvara deras behov. Den sökta åtgärden bedöms därmed vara förenlig med planens syfte.
Frågan om liten avvikelse Nästa fråga är om avvikelsen är att betrakta som liten. Smärre avsteg som innebär att en byggnad placeras någon meter in på punktprickad mark kan enligt förarbeten medges som en liten avvikelse, däremot inte avvikelser som betyder att marken används för ett i planen icke avsett ändamål. Avvikelsen får inte medföra inskränkningar i grannars möjlighet att framgent nyttja sin mark. Det bör särskilt övervägas om och på vilket sätt avvikande åtgärder kan få prejudicerande effekter och
SVEA HOVRÄTT DOM P 7919-25
om detta påverkar kretsen av berörda. fastighet kan t.ex. leda till en oacceptabel miljöförändring, om åtgärden upprepas på alla fastigheter inom ett helt grupphusområde. Vidare måste avvikelsens art och storlek ses i relation till skalan och karaktären hos miljön. Frågan om en avvikelse ska godtas måste alltid bedömas från fall till fall. Systematiskt medgivna dispenser från planbestämmelsen i enlighet med tidigare lagstiftning är en omständighet som kan vara av betydelse vid bedömningen av om en avvikelse är att betrakta som liten. (Prop. 1989/90:37 s. 56 f.)
När den byggnad som ansökan avser till stor del är placerad för nära tomtgränsen är utrymmet för att bevilja bygglov som en liten avvikelse mycket begränsat (se t.ex. MÖD 2016:2 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 april 2016 i mål nr P 10682-15). Den omständigheten att nästan hela garaget kommer att placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter talar alltså emot att det skulle röra sig om en liten avvikelse. Utredningen ger inte heller stöd för att det innan ÄPBL:s ikraftträdande har förekommit systematisk dispensgivning i sådan omfattning att en avvikelse från planbestämmelsen kan betraktas som liten (jfr Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 6 oktober 2022 i mål nr P 12113-21). Avvikelsen kan därför inte heller betraktas som liten på den grunden.
Det finns inget stöd i lagstiftningen eller praxis för att dispenser som medgetts av nämnden efter tillkomsten av ÄPBL innebär att samma åtgärd kan bedömas som liten avvikelse. Däremot är risken för prejudicerande effekter en omständighet som kan ha betydelse vid bedömningen av liten avvikelse.
En del av fastigheterna inom kvarteren Blåsbo och Brage har komplementbyggnader som är placerade nära tomtgräns, trots planens bestämmelse om placering av byggnad. Det finns dock inget underlag som visar omfattningen av bygglov som har meddelats för liknande avvikelser från planen. Det finns också fortfarande många fastigheter i området där komplementbyggnader inte har placerats nära tomtgränsen. Mark- och miljööverdomstolen anser inte att underlaget ger stöd för att risken för prejudicerande verkan är liten. Det är vidare inte visat att garaget inte kan placeras på ett sätt inom fastigheten som innebär att planens bestämmelser följs.
SVEA HOVRÄTT DOM P 7919-25
Det finns inte heller några omständigheter i övrigt som talar för att den sökta åtgärden, som innebär ett betydande avsteg från planens bestämmelser om avstånd till tomtgräns, kan bedömas som liten avvikelse eller att det annars finns skäl att ge bygglov. Vid en samlad bedömning anser domstolen därför att omständigheterna i det nu aktuella fallet är sådana att det inte har funnits förutsättningar för nämnden att ge bygglov för garaget som liten avvikelse. Överklagandet ska därför avslås.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Margaretha Gistorp, tekniska rådet Mats Kager (skiljaktig) samt tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek, referent.
Föredragande har varit Fatima Roula.
Skiljaktig mening, se nästa sida.
SVEA HOVRÄTT DOM P 7919-25
SKILJAKTIG MENING I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Tekniska rådet Mats Kager är skiljaktig och anför följande.
Jag är ense med majoriteten fram till sista stycket på sidan 8 och bedömningen i frågan om risk för prejudicerande effekt samt möjlighet till annan placering av garaget. I fråga om sista stycket på sidan 8 och första stycket på sidan 9 gör jag i stället följande bedömning.
Många av fastigheterna inom planområdet har komplementbyggnader som är placerade nära grannes tomtgräns, i strid med bestämmelsen om placering av byggnad. Jag anser därför, till skillnad från i de ovan redovisade rättsfallen, att risken för prejudicerande effekter i detta fall är mycket liten. En placering av garaget på den föreslagna platsen bedöms vidare som lämplig ur stadsbildssynpunkt och förenlig med syftet att bevara bebyggelseområdets höga kulturvärden. Det framgår också av plankartan att den befintliga villabebyggelse som omtalas i planbeskrivningen i stor utsträckning placerats mitt på respektive tomt, vilket i många fall omöjliggör en planenlig och ändamålsenlig placering av garagebyggnader som i planen uttryckligen anges ingå i bostadsändamålet.
Garagets placering bedöms inte heller begränsa grannarnas möjlighet att framgent nyttja sin mark. Vid en samlad bedömning anser jag därför att omständigheterna i det nu aktuella fallet är sådana att det har funnits förutsättningar för nämnden att ge bygglov för garaget. Sammanfattningsvis anser jag att mark- och miljödomstolens dom ska ändras och nämndens beslut att ge lov ska fastställas.
Sid 1 (5) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 10176-24 Mark- och miljödomstolen 2025-05-07 meddelad i Nacka
PARTER Klagande
Motpart Byggnadsnämnden i Västerås stad
ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västmanlands läns beslut 2024-12-05 i ärende nr 4876-2024, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för nybyggnad av garage samt rivning av befintlig carport, samt fasadändring på fastigheten i Västerås kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen upphäver underinstansernas beslut (det nu överklagade beslutet och Byggnadsnämnden i Västerås stads beslut den 30 juli 2024 i ärende BY 2024-000744) och avslår bygglovsansökan.
Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 10176-24 Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND Byggnadsnämnden i Västerås kommun (nämnden) beslutade den 30 juli 2024 att ge bygglov för nybyggnad av garage, rivning av befintlig carport, samt fasadändring på fastigheten . överklagade nämndens beslut, varefter Länsstyrelsen i Västmanlands län (länsstyrelsen) i beslut den 5 december 2024 avslog överklagandet. har nu överklagat länsstyrelsens beslut.
YRKANDEN M.M. har yrkat att mark- och miljödomstolen upphäver nämndens beslut att ge bygglov.
har, utöver vad han har framfört hos underinstanserna, till stöd härför anfört i huvudsak följande. Garaget är placerat endast 0,5 meter från tomtgränsen och kommer därför störa honom. Tidigare ägare av hans fastighet tänkte söka bygglov för tillbyggnad, och fick veta att det skulle bli avslag vid kontakt med byggnadsnämnden då utbyggnaden skulle hamna närmare än 5 meter från tomtgränsen.
Kommunen ger systematiskt planstridiga bygglov med hänvisning till tidigare felaktigt tagna beslut. Det har medfört att byggnadsnämnden godtyckligt godkänt fler och fler felaktiga beslut. De tillkommande byggnaderna i närområdet har anpassats till hans byggnad, som var först i området. Att i nuläget frångå detaljplanen och göra ett stort ingrepp mellan hans bostad och grannens bostad känns väldigt märkligt.
Han har inte tagit del av kungörelsen i Västerås Tidning. Inte heller grannen på andra sidan har läst kungörelsen i reklamtidningen.
Byggnadsnämnden i Västerås stad har inte yttrat sig.
och har i huvudsak anfört följande.
Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 10176-24 Mark- och miljödomstolen
De delar länsstyrelsens bedömning. De anser vidare att brandsäkerheten klart förbättras om carporten rivs. Den står i dag mellan garage och deras hus med bara 1 m mellanrum på respektive sida. En inskjuten placering av garaget medför att det endast finns en uppfart mellan deras hus och garage, och det obebyggda avståndet ökar till 6 meter.
De informerade vidare i god tid om avsikterna att bygga garaget samt dess placering. erbjöds också att se ritningar på garaget.
Garaget kan knappast innebära en betydande olägenhet för , vars hus och uteplats ligger på en kulle ca 3 meter över marknivån för deras tomt samt mer än 15 meter från tomtgränsen.
Instans
DOMSKÄL För bakgrund och tillämpliga bestämmelser, se länsstyrelsens beslut, bilaga 1. Domstolen ansluter inledningsvis till länsstyrelsens bedömning att nämnden inte har brustit i sin handläggning av målet. Nämnden hade alltså fog att kommunicera med sakägare genom kungörelse i enlighet med 9 kap. 25 § samt 5 kap. 35 § första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900), PBL.
Frågan i målet är huruvida det var rätt av nämnden att ge bygglov för den ansökta åtgärden, och närmare bestämt, om åtgärden kan anses vara en liten avvikelse från detaljplanen.
Eftersom stadsplanen är från 1947 ska 39 § byggnadsstadgan (1959:612) tillämpas som bestämmelse i planen (se 17 kap. 4 § äldre plan- och bygglagen [1987:10], ÄPBL samt punkten 5 i övergångsbestämmelserna till PBL). Av 39 § byggnadsstadgan följer att byggnad inte får placeras närmare än 4,5 meter från fastighetsgräns. Av underlaget i målet framgår att garaget ska placeras 0,5 meter från fastighetsgränsen. Domstolen anser inte att ett sådant överskridande av planbestämmelsen som utgångspunkt kan anses vara en liten avvikelse. En avvikelse ska
Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 10176-24 Mark- och miljödomstolen
dock inte enbart mätas i absoluta tal och mått, utan bör ses i förhållande till samtliga i målet föreliggande omständigheter (se RÅ 1990 ref. 53 I III). Länsstyrelsen har utrett hur många garage och carports som har beviljats bygglov med byggnaders placering närmare än 4,5 meter från fastighetsgräns inom detalj-
att i 11 av 16 fall hade bygglov beviljats. Länsstyrelsen ansåg därför att mot bakgrund av den omfattande dispensgivningen i området föranledde dispensernas prejudicerande verkan att avvikelsen kan ses som liten.
Av förarbetena till ÄPBL följer att systematiskt medgivna dispenser av samma slag för flertalet fastigheter inom ett kvarter eller område, meddelade innan ikraftträdandet av ÄPBL, kan föranleda att motsvarande avvikelser för återstående fastigheter kan bedömas som mindre och därför godtas, om de är förenliga med planens syfte (se prop. 1989/90:37 s. 57). Domstolen poängterar dock att det är enbart systematiskt medgivna dispenser från tiden innan ÄPBL trädde i kraft som ska bedömas. Bakgrunden till det är att det varken enligt den lagen eller enligt nuvarande PBL finns någon möjlighet till sådan dispensgivning.
Efter en genomgång av de bygglov som länsstyrelsen har utrett konstaterar domstolen att två av fallen avser bygglov innan ikraftträdandet av den äldre planoch bygglagen. Domstolen bedömer att två medgivna dispenser i området inte är tillräckligt för att det ska vara fråga om sådana systematiskt medgivna dispenser som kan påverka bedömningen av om planavvikelsen kan ses som liten.
Mot denna bakgrund finner domstolen vid en samlad bedömning att ansökt åtgärd utgör en avvikelse från detaljplanen som inte kan ses som liten. Åtgärden är därför inte lovlig och bygglov kan inte ges enligt ansökan. Nämndens och länsstyrelsens beslut ska därför upphävas och ansökan avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 28 maj 2025.
Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 10176-24 Mark- och miljödomstolen
Jonas Manole Basmal Pethrosson I domstolens avgörande har rådmannen Jonas Manole, ordförande, och tekniska rådet Basmal Pethrosson deltagit. Föredragande har varit Nils Hjort Brandström.