P 8064-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommuns beslut den 12 april 2023 (dnr BoM 2022-004444)

SVEA HOVRÄTT DOM P 8064-24

att ge bygglov för fyra transformatorstationer, ställverksbyggnad, lagringscontainer och parkeringsplatser m.m. och avslår ansökan om bygglov.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8064-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fasterna Hembygdsförening och C.L. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska upphäva nämndens beslut och avslå ansökan om bygglov.

Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Serene Solar Project 3 AB har i första hand motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och i andra hand yrkat att bygglov ska beviljas och villkoras med att solcellsanläggningen godkänns vid en prövning enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.

UTVECKNING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fasterna Hembygdsförening har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med följande tillägg. Ändamålet med bygglovet är att exploatera jordbruksmark inom område av riksintresse för kulturmiljö- och naturvården för en industriliknande anläggning. Mark- och miljööverdomstolen har förbjudit bolaget att uppföra solcellsanläggningen på den aktuella marken. Utan denna exploatering faller hela bygglovsärendet. Det går inte att pröva bygglovsärendet separat från samrådsärendet.

C.L. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Beslutet att bevilja bygglov bör upphävas till följd av att Mark- och miljööverdomstolen har förbjudit uppförandet av den solcellsanläggning som byggnaderna ska ingå i. Mark- och miljödomstolen går utanför prövningsramen i målet när domstolen indirekt tar ställning till lämpligheten i placeringen av solcellsanläggningen som sådan. Inom området av riksintresse för kulturmiljövården, Skedviken, kräver nämnden bygglov för alla typer av byggnader för att utformning och placering ska harmonieras med vad som framkommit i den kulturmiljöutredning som finns för området. Ingenstans i dokumenteringen av det nu aktuella bygglovet framgår att detta skulle ha gjorts i det aktuella fallet. Ställverksbyggnaden kommer troligen att ha en höjd på närmare fem meter över befintlig marknivå. Det avviker markant från

SVEA HOVRÄTT DOM P 8064-24

vad som anges i bygglovet och byggnaden kommer att ge ett massivt intryck. Sökanden skickade ut ett informationsbrev till närboende i januari 2023 med en bilagd karta som utvisade naturområden som inte kommer att bebyggas inom projektområdet. Samtliga transformatorer, ställverksbyggnaden och lagringscontainern har placerats inom den mark som enligt sökanden inte skulle bebyggas.

Serene Solar Project 3 AB har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande förtydliganden och tillägg. Mark- och miljööverdomstolen har i mål nr M 6624-23 gällande anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken för aktuell solcellspark ansett att det inte uppstår någon påtaglig skada på riksintressena för kulturmiljö- eller naturvård. Det vore mycket märkligt om de nu aktuella åtgärderna som utgör väsentligt mindre anläggningar än solcellsparken som helhet skulle bedömas medföra påtaglig skada och därmed förhindra lokaliseringarna. Det är endast den grusade parkeringsytan och upplagsytan/vändplanen som är belägen på brukningsvärd jordbruksmark. Norrtälje kommun har informerat om att upplag inte omfattas av bygglovsplikt men att de hanterat det i ansökan ”för säkerhets skull”. Ytorna är belägna i direkt anslutning till väg. Motivet för att göra omfattande lokaliseringsutredningar för dessa små och enkla åtgärder är svagt, särskilt som de grusade ytorna kan göras helt reversibla. Parkering, upplag och arbetsbodar på jordbruksmark är tillfälliga installationer och bör på grund av den ringa omfattningen inte omfattas av bygglovsplikten. Mark- och miljööverdomstolen bör också ge vägledning om begreppen parkeringsplats och transformatorstation i plan- och byggförordningen (2011:338) eftersom dessa inte definierats inom lagstiftning eller praxis.

Efter Mark- och miljööverdomstolens dom har bolaget gjort en ny anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § för solcellsparken med en omfattande lokaliseringsutredning. Den enda justeringen i den nya anmälan är att projektområdet minskat till 42 hektar. Enligt lokaliseringsutredningen är annan mark i närheten av anslutningspunkten kuperad skogsmark. Den nu aktuella marken är den mest lämpliga tekniskt, ekonomiskt och funktionellt.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8064-24

Lovprövningen och samrådsanmälan är två parallella förfaranden. Trots att Mark- och miljööverdomstolen tagit ställning i samrådsärendet för solcellsparken som helhet finns det inget hinder mot att nu bevilja bygglov. Om det skulle vara så att myndigheterna är rädda för att bolaget skulle vidta lovpliktiga åtgärder innan lokaliseringen för solcellsparken som helhet är godkänd, kan bygglovet villkoras.

Serene Solar Project 3 AB har inkommit med en kopia av den nya samrådsanmälan med lokaliseringsutredning till Mark- och miljööverdomstolen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Serene Solar Project 3 AB har ansökt om bygglov för fyra transformatorstationer, en ställverksbyggnad, en lagringscontainer och parkeringsplatser. Åtgärderna ska utföras utanför detaljplanelagt område i anslutning till den solcellsanläggning som bolaget har för avsikt att uppföra på fastigheterna B och A i Norrtälje kommun. Det område som avses i bygglovsansökan ligger inom eller i nära anslutning till ett område av riksintresse för naturvården och inom två skilda områden av riksintresse för kulturmiljövården. Transformatorstationerna, ställverksbyggnaden och lagringscontainern ska placeras i brynområden mellan skogs- och jordbruksmark medan parkeringsplatserna ska anläggas på jordbruksmark.

Mark- och miljööverdomstolen har prövat solcellsanläggningen enligt 12 kap. 6 § miljöbalken och i dom den 23 oktober 2024, med hänvisning till skyddet i 3 kap. 4 § miljöbalken, förbjudit bolaget att uppföra anläggningen på den brukningsvärda jordbruksmarken (se Mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr M 6624-23).

I den prövning som nu ska göras i fråga om bygglov gäller följande. För bygglov utanför detaljplanelagt område ska en lokaliseringsprövning ske enligt de utgångspunkter som framgår av 2 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL (se även prop. 2009/10:170 s. 413). Av bestämmelsen följer att prövningen ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna

SVEA HOVRÄTT DOM P 8064-24

om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1–8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Av 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken framgår att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Enligt 3 kap. 6 § andra stycket samma balk ska områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Vidare ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt bland annat med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (2 kap. 6 § första stycket 1 PBL). Bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas (bestämmelsens andra stycke).

Det är riktigt som anförs att ärendet om anmälan för samråd och ärendet om bygglov är fristående från varandra. De lovsökta åtgärderna syftar emellertid samtliga till att tillgodose ett behov som direkt följer av anläggandet av en solcellsanläggning som i dagsläget omfattas av ett förbud enligt miljöbalken som fått laga kraft. Detta förhållande tillsammans med åtgärdernas placering inom eller nära områden med riksintressen och delvis på jordbruksmark innebär enligt Mark- och miljööverdomstolen sammantaget att det sökta bygglovet inte är förenligt med bestämmelsen om god hushållning i 2 kap. 2 § PBL. Mark- och miljödomstolens dom ska därför upphävas och ansökan om bygglov avslås. Vad bolaget anfört om att vissa av åtgärderna är så ringa att de inte bör omfattas av bygglovsplikten ändrar inte den bedömningen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8064-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Liselotte Rågmark, tekniska rådet Mats Kager samt hovrättsråden Catharina Adlercreutz och Elisabeth Hartley, referent. Föredragande har varit Elin Fockström Haubitz.

Bilaga A

Sid 1 (23) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 7910-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-20 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

1Fasterna Hembygdsförening

2C.L.

Motparter

1Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun Box 808 761 28 Norrtälje

2Serene Solar Project 3 AB Riddargatan 23A 114 57 Stockholm

Ombud för 2: A.H.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 26 september 2023 i ärende nr 403-22426-2023, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för nybyggnad av fyra transformatorstationer m.m.

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun (nämnden) beslutade i april 2023 bland annat att bevilja Serene Solar Project 3 AB (bolaget) bygglov för nybyggnad av fyra transformatorstationer, ställverksbyggnad, lagringscontainer och parkeringsplatser inom fastigheterna A och B. Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen), såvitt nu är aktuellt, avslog i september 2023 överklaganden från bland annat Fasterna hembygdsförening (föreningen) och C.L. Föreningen och C.L. har nu överklagat länsstyrelsens beslut.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Förening har yrkat att underinstansernas beslut ska upphävas.

C.L. har yrkat att underinstansernas beslut ska upphävas.

Bolaget har yrkat att överklagandena ska avslås. I andra hand har bolaget, som det får förstås, yrkat att målet ska vilandeförklaras om det inte kan avgöras separat från den anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken som gjorts.

UTVECKLING AV TALAN

Till stöd för sin respektive talan har parterna framfört i huvudsak följande.

Föreningen

Föreningen anser att jordbruksmark i allra högsta grad är kulturpåverkad mark och därmed ligger i föreningens intresse att bevaka. Föreningen har fått rätt att klaga på solcellsanläggningen i det mål som Mark- och miljööverdomstolen prövar utifrån bolagets anmälan om samråd enligt miljöbalken.

Föreningen anser att hela handläggningen med projektet får en ologisk konsekvens när bygglovsprövningen och prövningen enligt miljöbalken behandlas separat. En dom från Mark- och miljööverdomstolen i målet enligt miljöbalken borde få konsekvenser för bygglovsärendet.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

Det är enligt föreningen anmärkningsvärt och en felaktig hantering att länsstyrelsen inte begärt en förnyad utredning av konsekvenserna som följer av att vissa transformatorer och en lagringscontainer ska placeras utanför det område som omfattats av det tidigare samrådet. Dessa åtgärder ligger, vilket länsstyrelsen konstaterat i sitt beslut, inom riksintresse för kulturmiljön och på gränsen till riksintresse för naturvård.

Beträffande jordbruksmarken i den nordvästra delen av området konstaterar länsstyrelsen endast att åtgärderna är en nödvändig del av solcellsparken. Det är inget sakligt argument och området är brukningsvärd jordbruksmark.

Länsstyrelsen nämner inte heller de 20 meter höga master som ska byggas för övervakningskameror och hur de ska styras. Föreningen undrar om inte dessa 2 master är bygglovspliktiga.

Av Norrtälje kommuns översiktsplan framgår även att åtgärder i eller utanför riksintressen för kulturmiljövård som kan riskera att medföra betydande negativa konsekvenser för intressets värden eller karaktär inte ska tillåtas. Den planerade anläggningen är cirka 40 hektar stor och placerad i 2 av kommunens riksintressen. För riksintressets östra del är 40 hektar en påtaglig påverkan och kommer att få konsekvenser för riksintressets värde och karaktär samt bygdens identitet. Denna karaktärsfyllda miljö bör inte belastas med en solcellsanläggning och de anläggningar som hör till den. Anläggningen ger landskapet en industriell prägel och blir avvikande från riksintressets intentioner i och med hur omfattande den är till ytan och dess iögonfallande markanvändning.

De bygglovspliktiga enheterna ligger utanför bystrukturerna och kommer tillsammans med inhägnandet av energianläggningen att starkt påverka den kulturoch naturmiljö som uttrycks i riksintresset AB 85 Skedviken. Riksantikvarieämbetet har i sin motivering till riksintresset bland annat pekat på ”det öppna och vidsträckta odlingslandskapet med hög uppodlingsgrad” och ”den för slättbygden typiska bebyggelsestruktur med de äldre ofta trädkantade vägstrukturerna”.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

Riksantikvarieämbetet har med bildandet av ett nytt riksintresse, Rånäs bruk (AB 364), visat att motiven och uttrycken för riksintressena i hög grad fortfarande är angelägna och levande. Det har varit en bristande precision i bygglovshandläggningen med hänsyn till riksintresset. Kommunen har förbisett de rekommenderade riktlinjerna i kulturmiljöutredningen för riksintresset Skedviken.

Bolaget har antytt att installationer i de norra delarna ska vara tillfälliga. Föreningen kan inte se att detta framgår av bygglovshandlingarna. En sex meter grind och ett högt stängsel ska uppföras. Det förstärker intrycket av en industriell anläggning och påverkar siktlinjerna mot Granby och Svärlinge. Stängslet löper bitvis på allmän landsväg och längs cykel- och gångväg mellan Rånäs och Rimbo. Stängslet sätter även allemansrätten ur spel. Som framgått ovan ska dessutom två höga master läggas mitt i projektområdet.

Bolaget förringar den analys som ligger till grund för riksintresset AB 85 Skedviken. I stället förlitar sig det på sin egen utförda analys, som passar bättre till genomförandet av bolagets egna projekt. Exempelvis har bolaget i målet skickat in bilder och hänvisat till att varken landskapet eller bebyggelsen i området har ålderdomlig prägel. Riksintresset avser dock inte att visa ålderdomliga byggnader utan historiska bystrukturer och ett öppet odlingslandskap.

Bolagets bedömning att solcellsparkens totala påverkan på naturmiljön blir positiv saknar trovärdighet. Det är en alltför enkel och kategorisk bedömning. Exempelvis minskar rörligheten för större däggdjur genom det två meter höga stängslet runt projektområdet. Med solcellspaneler kommer fågellivet att begränsas för såväl häckande som rastande fåglar.

Det har i handläggningen hos nämnden brustits i precision beträffande utskick för grannyttrande. Fastigheter flera kilometer från projektet har tillfrågats men däremot inte fastigheter som är mer direkt berörda i byarna Råby och Svärlinge.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

C.L.

Länsstyrelsens ställningstagande och beredning

Det har inte skett en prövning av hela solcellsparkens påverkan på riksintresset för kulturmiljö, naturvård och ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark genom det samråd som tidigare gjorts. Ingen sakkunnig från berörd avdelning för skyddet av kulturmiljö har deltagit i samrådet och av handlingarna till samrådet framgår att naturmiljön varit i fokus. Den problematisering av påverkan på naturmiljö som gjorts avsåg inte heller den mark som nu berörs inom projektområdet.

Länsstyrelsen har inte gjort någon fördjupad analys eller ifrågasatt de invändningar i sak som har lämnats i samband med överklagandena av nämndens beslut om bygglov. Det har endast gjorts en juridisk bedömning av hur påstådda sakförhållande kan bedömas, vilket resulterat i att ingen saklig prövning har gjorts av invändningarna.

Förskjutning i bedömning och bristande kunskap

Placering av transformatorstationen T1-4 är ett exempel på hur underlaget förändras under beredningen och hur prövningen i sak uteblir med hänvisning till enskilda handläggares subjektiva uppfattningar. Det hänvisas till det inledande samrådets prövning av projektområdet och konstateras samtidigt att transformatorstationerna T1-3 och T1-4 placerats utanför området.

I samrådsyttrande från länsstyrelsen framgår klart att ett nytt samråd ska ske om projektområdets gräns ändras. Dessutom har bolaget gjort klart att den aktuella marken undantagits från projektområdet pga. att den är olämplig med hänvisning till gjord kulturmiljöutredning. Dessa fakta trollas bort genom att den beslutande juristen påstår att länsstyrelsen har gjort en bedömning av skadan på riksintresset.

Det finns inget i handlingarna som tyder på att det skett. I bolagets kulturmiljöutredning har det markerats en indikationsyta för lämning precis där T1-4 placerats. Om man sedan väger in terrängförhållandena, vattenföring och studerar ingivna ritning avseende transformatorstationen T1-4, inser man enkelt att inverkan på den

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

indikerade lämningen inte är liten. Även om man bortser ifrån just den vettlösa placeringen i förhållande till lämningen som sådan finns även andra sakförhållanden som gör placeringen olämplig.

Under sommaren och hösten har det grävts för fiberanslutning inom stora delar av riksintresseområdet Skedviken. Under detta arbete har det blivit uppenbart hur problematiskt det är att gräva skonsamt i den mark som berörs av denna bygglovsansökan och solcellsparken i dess helhet. Marken där samtliga fyra transformatorstationer ska grundläggas består av grova block och grävningsarbetena kommer att få betydande omfattning. Likaså kommer ledningsdragningarna att få stor påverkan under byggnadsfasen. Hur detta långsiktigt påverkar vattenföringen i marken och därmed kan påverka omgivande biotoper är inte belyst eller utrett.

Alla invändningar som berör bristande underlag och utredning har konsekvent ignorerats. Det är fullt begripligt att en jurist inte besitter kunskaper för att göra denna typ av genomlysning på egen hand. Av den orsaken ska i stället experter inom området göra denna bedömning. Att denna beredning inte gjorts och att en jurist på eget bevåg ändrar det ursprungliga yttrandets krav på nytt samråd är däremot häpnadsväckande. Att adekvata resurser inte utnyttjas för att göra prövning i så pass komplexa fall som detta är en brist hos både länsstyrelsen och Norrtälje kommun. Det blir svårt att tro att det är en ren tillfällighet att denna typ av förbiseenden gäller hela prövningen av denna storskaliga exploatering.

Det har i hanteringen av ärendet inte nämnts att den berörda markägaren sitter i kommunens bygg- och miljönämnd. En del grannar som bor en mil ifrån det aktuella området gavs också rätt att yttra sig i kommunens beredning, vilket är anmärkningsvärt. Den effektiva projektytan har också blivit mindre än i samrådet genom ett markbyte av markägaren i form av markskifte.

Transformatorstationerna T1-1 och T1-2 har placerats inom det ursprungliga projektområdet men i samrådsförfarandet redovisades att den skogsdungen inte skulle bebyggas. Att därför hänvisa till samrådet som enda sakprövning for

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

nyttjandet av denna yta är djupt missvisande. Det är även missvisande när det gäller hänvisningen till mark- och miljödomstolens ställningstagande eftersom domstolen inte bedömde de bygglovspliktiga byggnadernas placering i sig. Det är naturligtvis så att de byggnadslovspliktiga delarnas påverkan på miljön i alla dess aspekter är mindre än den totala solcellsanläggningen. Det kan ändå inte tas som inteckning för att inte sakligt pröva även bygglovet.

Prövning av markanvändning

Vad avser prövningen av markanvändning enligt plan- och bygglagen och miljöbalken, har det inte skett någon saklig prövning. Det är ett hån mot sunt förnuft att påstå att den bästa hushållningen med bristresursen jordbruksmark inte primärt är jordbruk. Riksantikvarieämbetet har tidigare menat att jordbrukshävd är skyddsvärd i området. Att de berörda riksintressena finns är i sig ett uttryck för planering och vilja att bevara kulturmiljön. Det är en misshushållning med kunskap att Riksantikvarieämbetet inte har tillfrågats i denna del.

I den uppdaterade bygglovsansökan angav bolaget att skälet till att placera transformatorstationerna utanför jordbruksmarken var att man ville undgå prövning av markanvändningen i bygglovet. Detta innebär att den nya placeringen av byggnaderna inte kommer att prövas sakligt. Likaså låter kommunen och länsstyrelsen bli att i sak bedöma den förändrade markanvändningen av vändplan, parkerings- och upplagsytor.

Valet att ställa denna mark till förfogande för en solcellspark har inte skett genom någon som helst planering utan är ett uttryck för en enskild markägares egen vilja. Det är något som därigenom inkräktar på kommunens planmonopol. Att kommunen saknar överordnad planering och markhänvisning för denna typ av etablering är anmärkningsvärt. Men det utgör inget skäl för att tillåta denna etablering eller göra en rimlig prövning av bygglovet. Både kommunen och länsstyrelsen har i beredningen citerat bolagets påstående utan att verifiera om dessa är riktiga, vilket bland annat gäller valet av placering för denna exploatering. Det är markägaren som varit drivande igenom hela processen och bolaget har snarare agerat ombud.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

Bolagets yrkande 1 a i aktbil. 13

Den kulturmiljöanalys som bolaget hänvisar till har inte gjorts på det underlag som är för handen i detta bygglov utan inför samrådet kring solcellsparken. Vid den tidpunkten var planen att placera de nu berörda byggnaderna på åkermark.

Att påstå att en byggnad som T1-2, som är över 4 meter hög, över 13 meter lång och placerad 0,8 meter ifrån en gång- och cykelväg, inte påverkar landskapsbilden eller läsbarheten av landskapet känns oerhört främmande. Det måste ses som ett uttryck för total avsaknad av lokalkännedom för den plats som berörs. Detsamma kan sägas om påverkan på enskilda då denna byggnad blir ett dominerande inslag i miljön för de som äger fastigheten på andra sidan gångvägen. Då platsen även är en korsning mellan en bilväg och gång- och cykelvägen, är placeringen anmärkningsvärd även ur trafiksäkerhetsperspektiv.

Han har svårt att se hur någon annan skulle kunna få bygglov för en byggnad placerad på detta vis. I de fall han känner till har nämnden varit mycket noga med att förhålla sig till den kulturmiljöanalys som kommunen tagit fram.

Bolagets yrkande 1 b i aktbil. 13

Det framgår inte av bolagets bygglovsansökan att något skulle vara tillfälligt. Det är däremot ett bra exempel på hur bolaget omtolkar sina egna utsagor och utelämnar detaljer.

Bolagets yrkande 1 d i aktbil. 13

Det hade varit önskvärt med en enhetlig handläggning av hela anläggningen. Han ser däremot inte problemet med att flera lagstiftningar kan prövas i ett ärende.

Påverkan på enskilda intressen och klagorätt

Han ifrågasätter vad bolaget anfört om att bygglovet inte innebär några negativa störningar som långsiktigt kommer att påverka sakägarna.

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

Brukningsvärd jordbruksmark och bygglovsplikt

Det jordbruk som här är aktuellt har inga lönsamhetsproblem men brist på mark. Rånäs gård som är den arrendegård som förvaltas inom prästlönetillgångarna i Uppsala stift (A) har enligt arrendatorn markbrist och inte lönsamhets-problem i sig. Enligt årsredovisningarna från Mörby Drift AB som brukar B har inte heller de några lönsamhetsproblem. Ägarfamiljen bakom Mörby Gård driver även Berga Gård i Edebo där de nu uppför en stor solscellsanläggning på sin jordbruksmark. I detta fall förefaller det rimliga alltså vara att Rånäs gård hade låtits köpa berörd mark i stället för att bygga denna anläggning.

Naturmiljö

Länsstyrelsen har i sitt beslut slagit fast att transformatorstationerna T1-3 och T1-4 samt lagringscontainern är placerade utanför området som omfattades av samrådet. Det visar tydligt att det inte bara är han som har tolkat bolagets dokumentation annorlunda mot vad bolaget nu hävdar att det avsett. I bolagets samrådshandlingar finns inga tidigare omnämnanden av någon brynzon. De bilder som tidigare bifogats har varit så pass bristfälliga att det egentliga projektområdet inte kunnat utläsas. Även i den nya bilden ”Figur 2” är det mycket svårt att verifiera något av alla påståenden. Likaså saknas analysen av transformatorstation T1-1 och T1-2 eventuella påverkan på kulturlämning. Inga konkreta planer för kabeldiken och deras eventuella påverkan m.m. anges. Att bolagets egna handlingar får ha så stor tyngd utan objektivt ifrågasättande, exempelvis genom lokal inspektion, är märkligt.

Kulturmiljö

Den minskning som gjorts av projektområdets areal borde snarare bero på det faktum att delar av den mark som omfattades av samrådet är utarrenderad än det bolaget gjort gällande. Därför har en överenskommelse om markbyte mellan B och A ägt rum. Detta gjorde att den tillgängliga ytan minskade, vilket i sin tur ledde fram till att färre transformatorstationer behövdes. Enligt uppgift var det arrendatorn på Rånäs som valde att göra markbytet på sådant vis att avståndet till vissa av de närboende ökade även om det gav mer fragmenterad odlingsmark.

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

Att exkludera mark med hänvisning till fornlämningspotential gjordes före samrådet. Övriga resonemang från bolaget kring den levande bygden är svårt att förstå som annat än kritik riktad mot kommunens bygglovsgivning eller bolagets företrädares egen oförståelse kring kulturmiljö. Vad gäller hänsyn till de visuella aspekterna så är det främst ställverksbyggnaden som förstör läsbarheten i landskapet vid sidan av solcellsparken som sådan. Däremot kommer även övriga byggnader samt parkerings- och upplagsplatserna att påverka den befintliga miljön negativt. Detta dels genom sin placering i landskapet som helt avviker från jämförbara byggnader i området, dels genom sin avvikande utformning. Dessutom är det fortfarande helt outrett hur grundläggning och kabeldragning kommer att påverka såväl vattenföringen som kringliggande mark.

Utredning

C.L. har kommit in med bilder från en motsvarande installation i Edebo.

Bolaget

Rätt att klaga på länsstyrelsens beslut

Beslutet om bygglov innebär inte några negativa störningar som långsiktigt kommer att påverka sakägarna. De klagande framför inte hur de som sakägare utifrån ett enskilt intresse kan påverkas negativt. Det anförs bara skäl utifrån allmänna intressen.

Bolaget ifrågasätter även om förening kan anföra skäl utifrån jordbruksmark som stöd för sin överklagan. Bestämmelserna i 16 kap. 13 § miljöbalken och Århuskonventionen syftar till att ge allmänheten möjlighet att genom sammanslutningar delta i rättsliga processer för att bevaka allmänna naturskyddsoch miljöskyddsintressen.

En förutsättning för föreningars klagorätt är att organisationens huvudsakliga syfte är naturskydds- eller miljöskyddsändamål. Enligt stadgarna är förenings syfte att vårda och synliggöra hembygdens kultur och miljö. Föreningen ska även enligt stadgarna verka för att kunskapen om och känslan för hembygdens kultur- och

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

naturarv ska fördjupas och föras vidare till kommande generationer, att kultur- och naturhistoriska minnen och miljöer ska tas till vara och göras tillgängliga för alla och att kulturarv, miljö, tradition och hävdvunnen sed ska skyddas vid planering och förändring av samhället. Föreningen ska aktivt delta i formandet av framtidens hembygd.

Bolaget bedömer att föreningen i vart fall inte har talerätt vad gäller bevakande av jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken då syftet med föreningen inte är att skydda eller bevaka livsmedelsproduktion eller jordbruksnäringen. Att jordbruksmark skyddas av bestämmelser i miljöbalken är inte i sig tillräckligt för att en förening som värnar ett sådant intresse ska anses ha klagorätt enligt praxis.

Bygglovsplikt

Parkering, upplag och arbetsbodar på jordbruksmark är tillfälliga installationer och bör på grund av den ringa omfattningen inte omfattas av bygglovsplikten. Bygglovsplikten för parkeringsplatser har utretts i praxis. Enligt Mark- och miljööverdomstolen kräver parkeringsplatser bygglov om de innebär en betydande påverkan på omgivningen. De fem parkeringsplatser som planeras i aktuell solcellspark är enkla avgrusningar på geotextil. Bolagets bedömning är att de fem parkeringsplatserna på grund av sin ringa omfattning inte innebär en betydande påverkan på omgivningen. Parkeringsplatserna bör därför egentligen inte omfattas av bygglovsplikt.

Brukningsvärd jordbruksmark

Transformatorerna är inte belägna på brukningsvärd jordbruksmark. Enbart tillfällig parkering, tillfälliga arbetsbodar och tillfälliga upplag är belägna på jordbruksmark.

Ianspråktagandet av brukningsvärd jordbruksmark för solcellsparken som helhet har utretts av bolaget i samband med den anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken som utfördes den 4 mars 2022. Länsstyrelsen hade inget att erinra mot anmälan. Deras yttrande i ärendet överklagades dock. Mark- och miljödomstolen

Sid 12 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

bedömde att utförd lokaliseringsutredning var tillräcklig. Mark- och miljödomstolens dom överklagades och ärendet ska nu prövas av domstolen.

Bolaget vill också lyfta fram betänkandet ”Utredningen om en ny livsmedelsberedskap” (SOU 2024:8) som nyligen presenterades. Baserat på utredningen bedömer bolaget att utarrendering av marken för de bygglovspliktiga enheterna således är markägarens rättighet.

Två olika prövningar

Om parkeringsplatserna trots allt bedöms omfattas av bygglovsplikt, vill bolaget framföra att dessa endast kommer att användas vid byggnation av solcellsparken. Om det bedöms att dessa ytor trots allt innebär en betydande påverkan på jordbruksmarken och naturmiljön, bör det i bygglovet kunna villkoras att ytorna återställs efter byggnationen av solcellsparken.

Vidare vill bolaget lyfta fram att det i praxis har slagits fast att ett beviljat bygglov inte fritog en markägare att skaffa tillstånd enligt andra lagstiftningar. En prövning enligt PBL respektive miljöbalken är parallella förfaranden. Ett beviljande av bygglov förhindrar således inte att ett avvikande beslut kan fattas vid en prövning enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.

Det finns således inget hinder för att bygglovet för anläggningar inom Mörby solcellspark beviljas samtidigt som en prövning enligt 12 kap. 6 § miljöbalken pågår. Likväl finns en samordningsskyldighet mellan myndigheter så att ingen dubbelprövning ska ske. Om domstolen kommer fram till att lokaliseringen av de ytor som är förlagda på jordbruksmark i närheten av statlig väg 1081 är bristfälligt utredd, bör bolaget få möjlighet att komplettera ärendet. Övriga bygglov bör beviljas. Om domstolen trots ovan beslutar att bygglovet inte kan avgöras separat från prövningen om anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, bör detta ärende pausas i väntan på Mark- och miljööverdomstolens avgörande.

Sid 13 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

Naturmiljö

Samtliga bygglovspliktiga enheter innebär en obefintlig påverkan på naturmiljön. Inför anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken har hela projektområdet för den planerade solcellsparken inventerats av bolagets ekolog. Den brynzon som alltid varit inkluderad i projektområdet, och där transformatorstationer planeras, har ingått i samtliga inventeringar och analyser. Skyddsvärda träd i brynzonen och inom övriga skogklädda områden har identifierats och generella biotopskydd i form av diken och en åkerholme har dokumenterats. Utöver detta har bolaget även låtit utföra en grod- och kräldjursinventering av hela projektområdet. Bolaget har även i sin komplettering till anmälan om samråd utfört en artutredning där rödlistade och prioriterade arter har utretts och påverkan har bedömts. Bolaget hänvisar till inlämnad anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken samt inlämnad komplettering i samma ärende där utredningen av naturmiljön inom projektområdet och dess närhet beskrivs utförligt.

Den sammanfattande slutsatsen är att all mark som tas i anspråk, inklusive den mark där transformatorstationerna och övriga bygglovspliktiga delar planeras, innehar låga naturvärden. Ytorna som berörs utgörs i majoritet av slyuppslag. Transformatorstationernas och ställverksbyggnadens placeringar har vidare kontrollerats noga för att verifiera att inga skyddsvärda träd påverkas direkt eller indirekt, exempelvis genom påverkan på rotsystemet.

De arter som förekommer inom jordbruksmarken är generellt hårt utsatta för störningar skapade av jordbruket. Diken och andra närliggande vatten påverkas genom näringsläckage vid avrinning från åkermarken. Åkermarken utgörs vidare av en artfattig miljö. Att etablera de bygglovspliktiga enheterna innebär ett ringa markingrepp under byggnationen samt vid nedmontering och återställning. Den sammanfattande bedömningen är att solcellsparkens totala påverkan på naturmiljön blir positiv. De bygglovspliktiga enheterna i sig innebär en obefintlig påverkan på naturmiljön då inga naturvärden berörs.

Sid 14 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

Placering av transformatorstationer

I överklagandena har det framförts att bolaget planerar att bygga transformatorstationer utanför projektområdet och att en ny anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken behöver genomföras för dessa. Bolaget vill poängtera att målet handlar om bygglovspliktiga delar enligt plan- och bygglagen. Huruvida transformatorerna avviker från vad som angetts i samrådsanmälan enligt miljöbalken prövas alltså inte här.

I tidigare inlämnade handlingar i form av anmälan om samråd samt tillhörande kompletteringar har bolaget redogjort för en försiktighetsåtgärd i form av att det kuperade skogsområdet inom projektområdets södra del utesluts. Enbart en bård främst bestående av brynzonen mellan jordbruksmark och skogsområdet tillsammans med en smal korridor av träd kvarstår efter att projektområdet justerats. Detta har redovisats i samtliga inlämnade kartor under hela projektets gång. Det är inom brynzonen som transformatorstationerna är placerade.

I utförd kulturmiljöanalys som skickades med i anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken har ytor där det finns potential för kulturlämningar identifierats. Transformatorstationerna ligger som närmast på ett avstånd på 50 meter från utpekade områden som presenterats i utförd kulturmiljöanalys. Som det tydligt framgår av det material som bolaget gett in till domstolen, har brynzonen och den smala trädkorridoren alltid inkluderats i projektområdet. Bolaget har även tidigare angett att inga ädellövträd kommer att beröras inom korridoren med träd. Bolaget har därmed inte planerat att uppföra några komponenter utanför projektområdet. Bolaget hänvisar även till länsstyrelsens yttrande gällande aktuell anmälan om samråd, vilket har getts in till domstolen.

Kulturmiljö

Bolaget har inför samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken på eget initiativ låtit utföra en kulturmiljöanalys för att utreda hela den planerade solcellsparkens eventuella påverkan på kulturvärden och kulturmiljöer både inom projektområdet samt inom

Sid 15 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

en 2 kilometer bred zon kring projektområdet. Med kulturvärden menas, så som analysen beskriver, alla former av värden ur ett kulturmiljöperspektiv.

Inom skogsområdet inom projektområdets södra delar pekades områden ut som potential för kulturlämningar. Bolaget valde, utifrån försiktighetsprincipen, att utesluta hela skogsområdet för att undvika påverkan på kulturmiljön. Endast en bård av träd och en brynzon bestående av slyuppslag inkluderades inom det reviderade projektområdet. Inga områden som har potential för kulturlämningar berörs av någon bygglovspliktig enhet. Transformatorstationerna ligger som närmast 50 meter från områden som har potential för kulturlämningar.

Bolagets bedömning är att kulturmiljöanalysen är grundligt utförd av en mycket väl kvalificerad konsult. Solcellsanläggningen och dess därtill bygglovspliktiga komponenter eventuella påverkan på alla former av kulturmiljövärden, inklusive riksintressen för kulturmiljövård, är väl utredda.

Påtaglig skada på riksintresse för kulturmiljövård

Utförd kulturmiljöanalys, länsstyrelsen samt mark- och miljödomstolen har tidigare bedömt att den planerade solcellsanläggningen, inklusive de bygglovspliktiga anläggningarna, inte medför en påtaglig skada på de riksintressen för kulturmiljövård som berörs. När det gäller riksintressen är begreppet påtaglig skada ett centralt begrepp. Då blir det centralt att bedöma vilka värdekärnor som finns i riksintresset och vad det avser att skydda. Påverkan på kulturmiljön bedöms bli obefintliga till små i enlighet med utförd kulturmiljöanalys.

Riksintresse Skedviken

När det gäller riksintresset Skedviken har den bilagda kulturmiljöanalysen i samrådsanmälan bedömt detta. Projektområdets initiala utformning upptog 1,6 procent av riksintresseområdets yta. Sedan anmälan om samråd har lämnats in har projektområdets areal minskat med 18,6 hektar. Detta har gjorts dels på grund av att bolaget exkluderat det område där det fanns potential för fornlämningar, dels för att öka avståndet till intilliggande bostäder i väster. Åkermarken i projektområdet

Sid 16 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

saknar ålderdomliga åkerformer utan utgör ett storskaligt modernt landskapsavsnitt med låg komplexitet, vars uttryck är resultatet av ett mekaniserat åkerbruk som tillkommit under 1900-talets senare del.

Bolaget vill också förtydliga att riksintressets kärnområden ligger långt från de bygglovspliktiga enheterna. Skedvikens riksintresse är vidsträckt kring sjön Skedviken. Viktiga värdekärnor som nämns är Fasterna kyrka och miljöer kring Mörby slottsruin. Dessa ligger mer än fyra km från enheterna på andra sidan sjön. De bygglovspliktiga komponenter som planeras har en maximal höjd på cirka fyra meter (ställverksbyggnaden) samt tre meter (transformatorstationerna) och kommer inte att vara visuellt urskiljbara och än mindre påtagligt påverka upplevelsen av det vidsträckta riksintresseområdet. Fornlämningsmiljöerna vid Skälby och Ekeby kommer inte att ha visuellt samband med dessa komponenter. Bymiljöerna vid Granby och Råby är de som ligger närmast projektområdet men de bygglovspliktiga enheterna kommer inte att påverka bebyggelsestrukturer eller dess närmaste miljöer. Vidare är bebyggelsen i området inte ålderdomlig utan blandad med stort inslag från byggnader uppförda under 1900-talet. Bolaget har inkommit med foton för att visa detta.

Riksintresse Rånäs Bruk

Riksintresset för Rånäs bruk utgör en mindre del inom Skedvikens riksintresse och består av en sammanhållen bruksmiljö från år 1774. Brukets läge vid Rånäsån ut i Skedviken är centralt. Produktionsdelarnas placering vid ån, damm, dammvall, grunder efter smedja, järn- och kolbyggnader lyfts fram, exempelvis arkivbyggnad med lusthusinspirerad arkitektur och kvarnbyggnad. Bebyggelsemönster med raka gator från brukstorget och rad av villaliknande tjänstemannabostäder är viktiga värden och likaså alléerna som kantar Ekebyholmsvägen och Rånäs bruksväg. Magasinsbyggnader, mejeribyggnad, herrgårdsbyggnad, Rånäsåns dammsystem liksom allékantad parkstruktur mot Skedviken med obrutna siktlinjer mot sjön samt herrgårdsmiljöns centrala placering med omgivande och godspräglat odlingslandskap beskrivs vidare som värden.

Sid 17 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

Det är enligt bolaget tydligt att riksintressebeskrivningen för Rånäs bruk är centrerad kring bruksmiljön med dess byggnader. Även om det skulle finnas ett visuellt samband mellan värdekärnan och de bygglovspliktiga enheterna skulle enstaka komponenter som sträcker sig maximalt fyra meter över mark inte upplevas på ett påtagligt sätt. Nu ligger även bebyggelse och vegetation vid Grindstugan, Hammargården och Granby mellan brukets centrala delar och de bygglovspliktiga enheterna och visuell kontakt är således mycket begränsad. Den i riksintressebeskrivningen omnämnda siktlinjen från Rånäs bruk ut mot Skedviken kommer inte att påverkas. Så som också beskrivits i bolagets kulturmiljöanalys saknar åkerlandskapet inom projektområdet ålderdomliga inslag. Externt anlitad kulturmiljökonsult bedömer att projektet i sin helhet innebär inga till små negativa konsekvenser för kulturmiljön. Påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård utesluts.

Rättspraxis om påtaglig skada på riksintressen för kulturmiljö utifrån visuella

aspekter

Bolaget hänvisar till praxis i fråga om vägledning för bedömning av visuell påverkan på riksintressen för kulturmiljövården.

I nu aktuellt fall kan konstateras att det inte är ett isolerat genuint ålderdomligt landskap. Landskapet är påverkat av modern samhällsutbyggnad. Det är en tidsbegränsad verksamhet som är avsevärt lättare att återställa än vad en vindkraftpark är. De bygglovspliktiga enheterna ger heller ingen påverkan genom ljud och ljus och ger visuell påverkan på väsentligt kortare sträcka. Enheterna medför heller inga fysiska förändringar i kulturlandskapet så som att marknivåer ändras, viktiga strukturer eller element förstörs. Enheterna medför heller inga hårdgjorda ytor av asfalt eller betong. (Jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 2 november 222 i mål nr M 11168-21)

Vidare är de bygglovspliktiga komponenterna förlagda på sådant sätt att deras visuella påverkan blir minimal. Som bolaget tidigare framfört har byggnadernas utformning anpassats så att riktlinjerna från Kulturmiljöutredningen nr 14

Sid 18 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

Skedviken har följts. (Jfr Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts dom den 19 december 2022 i mål nr M 3326-22)

De bygglovspliktiga komponenterna är därtill belägna i riksintressets utkant och berör inte värdekärnorna. Några vidsträckta siktlinjer och samband med värdekärnorna finns inte. (Jfr mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätts dom den 31 maj 2022 i mål nr M 5154-21)

Är landskapet kring Mörby solcellspark påverkat av modern samhällsutbyggnad? Landskapet är helt säkert ett attraktivt vardagslandskap för de som bor och verkar i det. Bolagets uppfattning, vilken delas av sakkunnig kulturhistorisk kompetens, är dock att bebyggelsen och landskapet inte är ålderdomlig, genuin eller särskilt känslig i denna kontext. Tåligheten för nya inslag är i ett sådant landskap därför högre. För att exemplifiera detta har bolaget inkommit med foton längs vägen som går genom byarna runt projektområdet.

Åtgärd för klimatet

Till sist vill bolaget framföra att domstolen bör fatta sitt beslut i ljuset av rådande energi- och klimatkris. Bolaget vill särskilt framhäva Rådets förordning 2024/223 av den 22 december 2023 om ändring av rådets förordning 2022/2577 om fastställande av en ram för att påskynda utbyggnad av förnybar energi.

Bolaget har visat att aktuella bygglovspliktiga delar inte orsakar betydande negativa miljökonsekvenser.

Övervakningskameror

Övervakningskamerorna har inkluderats endast som information i bygglovsansökan. De klassas dock inte som bygglovspliktiga enheter då de står på ett portabelt betongfundament. De är således inte en fast komponent. Syftet med övervakningskamerorna är att övervaka solcellsparken för att kunna hålla utomstående borta. Övervakningskamerorna samt tillhörande övervakningssystem är anpassat så att endast solcellsparken övervakas.

Sid 19 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL

Rätten att klaga på beslut om bygglov

För att ett beslut ska kunna överklagas krävs att den som överklagar beslutet har rätt att klaga. Ett beslut om bygglov får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (se 13 kap. 8 § plan- och bygglagen [2010:900], PBL, och 42 § förvaltningslagen [2017:900]). Beslut om bygglov anses enligt praxis beröra ägare till fastighet som gränsar direkt till den fastighet som bygglovet gäller eller skiljs åt endast genom en gata eller väg på sådant vis att dessa har rätt att klaga på beslutet (se bland annat RÅ 2005 ref. 36). Den så kallade principen om rågrannes klagorätt bör dock tillämpas så att man vid bedömningen av om en granne har klagorätt behandlar varje friliggande område av fastigheten som en egen fastighet (se NJA 2022 s. 895 p. 21).

C.L. är ägare till fastigheten C. Föreningen är ägare till fastigheten D. Fastigheterna gränsar i båda fallen direkt till fastigheten A skifte 1 och B skifte 8. Det är bland annat på dessa skiften som vissa av de sökta åtgärderna ska vidtas. Principen om rågrannes klagorätt är därför tillämplig. C.L. och föreningen har därmed rätt att klaga på beslutet om bygglov oavsett om de framfört några enskilda intressen eller inte i sina klagomål. Det blir därför inte heller aktuellt att göra en sådan prövning av föreningens klagorätt med stöd av 13 kap. 12 § PBL och 16 kap. 13 § miljöbalken som bolaget menar behöver ske.

Formella invändningar

Invändningar om jäv

Vad C.L. anfört om bland annat att den berörda markägaren sitter i nämnden innebär inte enligt mar- och miljödomstolens mening att det har varit fråga om jäv.

Nämndens handläggning

Föreningen har anfört att handläggningen hos nämnden brustit i precision beträffande utskick för grannyttrande. Domstolen konstaterar att det framgår av

Sid 20 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

nämndens beslut och av dess akt att ärendet kungjorts i Norrtelje tidning efter revidering av ärendet. Detta eftersom nämnden bedömt att det var fråga om ett stort antal berörda sakägare. Domstolen bedömer att nämnden i och med detta underrättat de som ska underrättas har i enlighet med vad som följer av PBL och gett dem tillfälle att yttra sig (se 9 kap. 25 § första stycket 2 samt andra stycket PBL).

Mark- och miljödomstolens bedömning i sak

Prövningsramen

Bolaget har ansökt om bygglov för transformatorstationer, ställverksbyggnad, lagringscontainer och parkeringsplatser. Mark- och miljödomstolen ska inom ramen för detta mål pröva frågan om bygglov för dessa sökta åtgärder. Domstolen kan därför inte pröva andra åtgärder som bolaget har tänkt att vidta, såsom uppförande av solceller, upplagsyta, arbetsbodar och övervakningskameror. Av samma anledning kan invändningar som framförts av klagandena om behovet av ett nytt samråd inte prövas i detta mål. Domstolen bedömer samtidigt att bolagets ansökan om bygglov kan prövas separat från den prövning av solcellsparken som görs med anledning av bolagets anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken.

Domstolen kan inte heller inom ramen för detta mål pröva om vissa av de sökta åtgärderna kräver lov eller inte, vilket bolaget har begärt. Det följer av praxis att domstolen i samband med ett överklagande av ett bygglovsbeslut inte kan pröva invändningar från den som sökt bygglov om att bygglov inte krävs när den enskilde har fått sin bygglovsansökan beviljad (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 25 juni 2020 i mål nr P 13428-19). I nu aktuellt fall är det bolaget som har sökt bygglov, och bolaget har fått sin ansökan beviljad.

Utgångspunkter för bedömningen

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut utöver vad som anges nedan.

Mark- och miljödomstolen bedömer att ansökan är tillräckligt tydlig samt att utredningen i målet är tillräcklig för att ansökan ska kunna prövas. Domstolen

Sid 21 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

bedömer även att nämnden och länsstyrelsen inte haft skäl att särskilt verifiera påståenden i bolagets ansökan avseende exempelvis valet av placering för exploateringen. En ansökan ska i regel bedömas utifrån vad som anges vara den åtgärd som bygglov söks för och det ritningsunderlag som sökanden har gett in (se NJA 2021 s. 187 p. 15).

Vidare konstaterar domstolen att åtgärderna ska vidtas utanför detaljplanelagt område. Domstolen bedömer i likhet med länsstyrelsen att åtgärderna inte förutsätter detaljplaneläggning (se 4 kap. 2–3 §§ PBL). Åtgärderna står inte heller i strid med Norrtälje kommuns översiktsplan, vilket föreningen har gjort gällande. Domstolen bedömer även att de sökta åtgärderna inte kommer att få någon stor påverkan på vattenflödena i området, varför det inte krävs någon särskild utredning i detta hänseende på så vis som C.L. anfört.

Brukningsvärd jordbruksmark

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (se 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken).

Domstolen bedömer att parkeringsplatserna ska uppföras på brukningsvärd jordbruksmark, vilket även bolaget har angett i sitt yttrande. Vad gäller de övriga sökta åtgärderna, har det inte framkommit att de ska uppföras på brukningsvärd jordbruksmark.

Domstolen gör följande bedömning avseende parkeringsplatserna. Parkeringsplatserna är en del i ledet av att bygga solcellsparken. De behövs därför indirekt för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse i form av elproduktion. Bolaget har även gett in en lokaliseringsutredning avseende solcellsparken. Det är genom denna utredning tillräckligt utrett att behovet av parkeringsplatserna inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Sid 22 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

Det finns därför inget hinder mot att bevilja ansökan med anledning av 3 kap. 4 § miljöbalken.

Påverkan på natur- och kulturmiljö

De sökta åtgärderna ska vidtas inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården: Skedviken. Vissa av de sökta åtgärderna ska även vidtas inom ett annat område av riksintresse för kulturmiljövården: Rånäs Bruk. Ena transformatorstationen, T1-4, ska dessutom anläggas i gränsen till ett område av riksintresse för naturvård: Fasterna. Enligt bestämmelser i miljöbalken ska områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövården eller friluftslivet skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön (se 3 kap. 6 § MB).

Enligt mark- och miljödomstolen kommer de sökta åtgärderna att utgöra ett ingrepp i riksintressena för kulturmiljövården. Däremot kommer de inte att ge upphov till en påtaglig skada inom dessa. Åtgärderna är i sig inte av särskilt omfattande eller ingripande karaktär. Domstolen anser inte heller, mot bakgrund av ansökan och handlingarna i målet i övrigt, att det har framkommit att åtgärderna sett till exempelvis deras utformning och placering skulle ha någon särskilt negativ påverkan på områdena i förhållande till de värden som anges som centrala för områdena. Vidare är det inte helt tydligt av materialet i målet om något ingrepp kommer att ske i riksintresset för naturvård. Domstolen anser dock att om så skulle vara fallet, kommer ingreppet inte att ge upphov till någon påtaglig skada av samma skäl som ovan avseende riksintressena för kulturmiljövården.

Vad avser påverkan på naturmiljön konstaterar domstolen även att bolaget har angett att det har dokumenterat generella biotopskydd, bland annat i form av diken, och att placering för åtgärderna har kontrollerats för att se till att inga skyddsvärda träd påverkas direkt eller indirekt. Om åtgärderna påverkar sådant som omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § miljöbalken och förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., kan åtgärderna vara förbjudna och kräva dispens. Det prövas emellertid inte inom ramen för detta mål.

Sid 23 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7910-23 Mark- och miljödomstolen

C.L. har även framfört att åtgärderna kommer att påverka en markerad lämning enligt bolagets utredning i samrådet. Domstolen konstaterar att bolaget har inkommit med utredning om fornlämningar. Domstolen bedömer att det inte har framkommit tillräckligt tydliga skäl för att det av denna anledning skulle finnas ett hinder mot att bevilja bygglov för de sökta åtgärderna. Dessutom är det så att fornlämningar skyddas av annan lagstiftning. Det kan krävas tillstånd för att till exempel rubba eller ändra en fornlämning eller ett fornlämningsområde (se 2 kap. 6 § kulturmiljölag [1988:850]). Detta sker dock i annan ordning än i detta mål.

Mot bakgrund av vad som redovisats ovan bedömer mark- och miljödomstolen även att utformning och placering på marken av de sökta åtgärderna är lämplig med hänsyn till natur- och kulturvärdena på platsen (se 2 kap. 6 § miljöbalken).

Slutsats

Sammanfattningsvis bedömer mark- och miljödomstolen i likhet med länsstyrelsen att de ansökta åtgärderna är lämpliga för sina ändamål och uppfyller tillämpliga krav i 2 kap. och 8 kap. PBL. Vad C.L. och föreningen anfört i övrigt föranleder ingen annan bedömning. Överklagandena ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 10 juni 2024.

Katarina Winiarski Dol Ylva Kvist Trelje I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Katarina Winiarski Dol, ordförande, och tekniska rådet Ylva Kvist Trelje. Föredragande har varit tingsnotarien Jens Rönneholm.