P 8069-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 2 november 2023 (dnr 29278-2023) att upphäva Samhällsbyggnadsnämnden i Ale kommuns beslut att ge bygglov samt avslår bygglovsansökan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8069-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

K.J., L.J., R.B. och H.B. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mar k- och miljödomstolens dom och avslå ansökan om bygglov.

K.A. och Samhällsbyggnadsnämnden i Ale kommun har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

K.J., L.J., R.B. och H.B. har anfört samma grunder och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i underinstanserna. Därutöver har de tillagt följande. Åtgärdandet av lutningen i bäckravinen avses utföras med grusning av ca 7,5 meter på varje sida av vägen i ett område som är utpekat som en nyckelbiotop och som dessutom har en liten bäck med en permanent stam av bäcköring. Varken nyckelbiotop eller bäcköring nämns någonstans i utförandebeskrivningen. Det är tydligt att marken på fastigheten för bygglovet är utpekad av länsstyrelsen som en skoglig värdetrakt som ska bevaras och att det finns ett ekologiskt samband på landskapsnivå.

Nämnden har anfört följande. Naturvärden på platsen utgör inget hinder för byggnation. Den sökta åtgärden påverkar inte den biotopskyddade muren. Skogsområdet omfattar ca 20 hektar, vilket gör att den sökta åtgärden inte påverkar naturvärdena i sådan omfattning att bygglovet ska avslås.

K.A. har anfört samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvud-sak samma sätt som i underinstanserna. Därutöver har han anfört följande. Han har hörsammat farhågorna kring väglutningen och det eftersatta underhållet av vägen och redovisat åtgärder för detta. Vid genomförandet kommer han självklart att kontakta de myndigheter som har hand om frågor om biotopskydd för att allt ska gå till på rätt sätt. Naturvärdena på platsen utgör inte hinder för byggnation.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8069-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan i målet är om bygglov kan ges för nybyggnad av ett enbostadshus och garage på fastigheten X i Ale kommun.

Enligt 9 kap. 31 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska bygglov ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan om åtgärden inte strider mot områdesbestämmelser, inte förutsätter planläggning och uppfyller kraven i bland annat 2 kap. och 8 kap. 9 § PBL

För att mark ska få användas för bebyggelse ska den enligt 2 kap. 4 § PBL vara ur allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Bebyggelse och byggnadsverk ska enligt 2 kap. 5 § PBL lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat jord-, berg- och vattenförhållandena, möjligheten att ordna trafik samt risken för olyckor och översvämning. Flera av kraven kan uppfyllas genom åtgärder av olika slag. Utgångspunkten vid tillämpningen av paragrafen är att den mark som avses användas för bebyggelse ska ha naturliga förutsättningar för att kraven ska kunna uppfyllas. Extraordinära åtgärder ska inte behöva vidtas. (Prop. 1985/86:1 s. 472.)

Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärdena på platsen (2 kap. 6 § första stycket 1 PBL).

En obebyggd tomt ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att det bland annat finns en lämplig utfart samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon (8 kap. 9 § PBL). Med utfart avses all väganslutning. Vid bedömningen av om kraven är uppfyllda bör beaktas t.ex. om det finns rimliga alternativ för att ordna tillfartsväg till fastigheten (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 20 mars 2019 i mål nr P 10076-17).

SVEA HOVRÄTT DOM P 8069-24

När, som i detta fall, en befintlig väg ska användas för ytterligare bostadsfastigheter måste det framgå av utredningen att så är möjligt och att vägen uppfyller bland annat kraven på tillgänglighet (jfr Mark- och miljööverdomstolens domar den 20 november 2013 i mål nr P 8651-12 och den 14 oktober 2019 i mål nr P 9292-18).

Mark- och miljööverdomstolen har tagit del av all utredning i målet inklusive fotografier och filmer från synen som hölls i mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning.

Att det går att ordna tillfartsväg till fastigheten som uppfyller PBL:s krav på tillgänglighet är enligt vad som tidigare har konstaterats en grundläggande förutsättning för att ge bygglov.

För att ta sig till fastigheten för det sökta bygglovet behöver den befintliga tillfartsvägen till området användas. Av utredningen framgår att lutningen på vägen behöver reduceras till i vart fall 10 % för att det ska vara möjligt för utryckningsfordon att ta sig till bostadsområdet även vid halt väglag.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens beskrivning av tillfartsvägen och dess nuvarande skick samt att naturvärdena på platsen till stor del är knutna till den bäckravin som korsas av vägen. Domstolen konstaterar att den utredning avseende åtgärder för att jämna ut vägen som K.A. presenterade i mark- och miljödomstolen inte lämnar någon tydlig bild av vilka konsekvenser som skulle uppstå i bäckravinen vid den nuvarande vägtrumman. Mark- och miljööverdomstolen anser att det står klart att en lösning där de lägre partierna fylls ut för att minska vägens lutning skulle medföra en negativ påverkan på bäckravinens värden. En sådan lösning torde också aktualisera en prövning enligt bestämmelserna om vattenverksamhet som bland annat innefattar ställningstaganden kring rådighetsfrågor.

Det har inte presenterats någon utredning som ger stöd för att det är möjligt att som enda åtgärd för att uppnå en acceptabel väglutning utjämna vägpartiet norr om ravinen

SVEA HOVRÄTT DOM P 8069-24

utan att samtidigt fylla ut vägen vid bäckravinen. Någon utredning om en alternativ lösning har inte heller presenterats.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer sammanfattningsvis att det genom utredningen i målet inte är tillräckligt klarlagt att det är möjligt att åtgärda den befintliga tillfartsvägen så att den uppfyller kraven på tillgänglighet. Vid dessa förhållanden saknas förutsättningar att ge bygglov. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och ansökan om bygglov avslås.

Mark- och miljööverdomstolen har denna dag även avgjort frågan om förhandsbesked inom samma område som det nu aktuella bygglovet, se mål nr P 8774-24.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark. Mikael Hagelroth och Margaretha Gistorp, referent, samt f.d. tekniska rådet Bengt Jonsson

Föredragande har varit Cecilia Lönnqvist

Bilaga A

Sid 1 (8) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 4978-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-30 meddelad i Vänersborg

KLAGANDE

K.A.

MOTPARTER

1H.B.

2R.B.

3K.J.

4L.J.

5Samhällsbyggnadsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut den 2 november 2023 i ärende nr 29278-2023, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för nybyggnad av enbostadshus samt garage på fastigheten X i Ale kommun

DOMSLUT

Med ändring av länsstyrelsens beslut fastställer mark- och miljödomstolen Samhällsbyggnadsnämndens i Ale kommun beslut den 12 juli 2023 (D § 459, dnr BYGG.2021.190) att bevilja bygglov för nybyggnad av enbostadshus samt garage på fastigheten X.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4978-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Samhällsbyggnadsförvaltningen i Ale kommun (nämnden) beslutade den 12 juli 2023 (D § 459, dnr BYGG.2021.190) att bevilja K.A. bygglov för nybyggnad av enbostadshus samt garage på fastigheten X.

H.B. och R.B. (Y) samt L.J. och K.J. (Z) överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen), som den 2 november 2023 beslutade att upphäva nämndens beslut med hänvisning till platsens naturvärden.

Mark- och miljödomstolen har denna dag avgjort ett mål om förhandsbesked på en närliggande plats (mål nr P 4223-23).

YRKANDEN M.M.

K.A. har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat att det ska upphävas och att näm ndens beslut om bygglov i stället ska fastställas. Han har till stöd för sin talan anfört bland annat följande.

När kommunens miljöekolog utförde besiktning inför ansökan om bygglov påpekades att det på X växer aspträd och att en svartvit flugsnappare hade setts där. Som skogsägare sedan slutet av 1960-talet har han stor skogs- och naturvana. Aspträdet är förvisso ett vackert träd, men alla som har jobbat med skog vet att fäller man en asp står det nästa år hundratals aspskott i marken runt stubben. Aspen är med andra ord ett mycket vanligt trädslag i dessa trakter och i stort sett omöjligt att utrota. När det gäller svartvit flugsnappare är det en vanligt förekommande småfågel som i fågelboken beskrivs som en fågel som trivs speciellt bra i trädgårdar kring bostadshus. Av detta kan man dra slutsatsen att den inte blir hotad av byggprojektet.

Den tilltänkta tomten är skogbeväxt med stor del gran samt ett antal lövträd. Många av träden kommer att kunna stå kvar. Byggnationen på tomten kommer i stort sett

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4978-23 Mark- och miljödomstolen

inte att kunna ses från Y på grund av skog och en hög bergs-formation i gränse n mellan fastigheterna. Från andra sidan mot Z kommer en trädridå att medföra mycket liten insyn.

På platsen finns ingen natur som är skyddad av lagstiftning utöver en stenmur utefter X-s sydvästra gräns. Denna stenmur kommer inte att på något sätt beröras av byggnationen på tomten. Tvärtom ska den ligga kvar orörd då den kommer att höja trevnaden av boendet på tomten.

Beträffande vägfrågan har han redovisat lösningar på detta. Däri ingår att han har föreslagit förbättring av vägen dels genom att åtgärda det eftersatta underhållet, dels genom att – om det anses nödvändigt – åtgärda lutningen på den vägsträcka som avses. När det gäller åtgärd för att minska lutningen har han och en konsult tagit fram en första mycket enkel profil på lutningarna i det aktuella området som visar att det är möjligt att åtgärda till de 10% som kan godkännas. Självklart kommer vid ett eventuellt utförande bygghandlingar att upprättas och därmed alla gällande regler för projektet följas och alla berörda kommer att få ta del av projektet i sin helhet.

När vägen rustats upp av honom ges det möjlighet för räddningstjänsten och andra utryckningsfordon att komma fram vid alla olika årstider och väglag till samtliga fastigheter utmed vägen. Redan idag kan slamtömningsbil, renhållningsbil och övriga tunga transporter, inklusive jordbruksmaskiner, använda vägen.

När det gäller siktsträckorna vill han framhålla att denna typ av väg inte tillåter högre hastighet än max 30 km/tim varför siktsträckorna inte är något problem.

K.A. har åberopat ritningar avseende åtgärder på vägen genom bäckravin en.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4978-23 Mark- och miljödomstolen

H.B. och R.B. samt L.J. och K.J. har motsatt sig ändring av länsstyrelsens beslut och därvid anfört bland annat följande utöver det som framfördes inför länsstyrels ens prövning.

Ale kommuns miljöenhet har konstaterat att platsen för ansökt byggnation utgörs av en skogsdunge som gränsar till jordbruksmark och två bostadstomter. Området ingår i kommunens naturvårdsprogram och har klass 2. Översiktsplanen anger att naturvärden klass 1 och 2 utgör ekologiskt särskilt känsliga områden enligt 3 kap. 3 § miljöbalken. Skogspartiet ingår också i en lövskog som är utpekad av länsstyrelsen i lövskogsinventeringen. Skogen har klass 2 och området ligger i en så kallad värdetrakt där det är viktigt att bevara lövskogar, eftersom det finns ett ekologiskt samband på landskapsnivå. De har själva noterat att det också finns ett rikt djurliv i området.

Beträffande åtgärden i bäckravinen som skulle minska lutningen till 10 % är underlaget bristfälligt, men de har kunnat utläsa bland annat att vägbanan ska höjas med ca 1,5 meter och att det ska utgöra utfyllnad av slänterna bredvid vägen. Dessa åtgärder låter jättebra i teorin, men skulle i verkligheten bli rena dödsfällan för trafiken. Hela miljön i bäckravinen kommer att förstöras inklusive livsmiljön för bäcköringen. Det är inte lämpligt att tillföra ny bebyggelse som kan leda till krav på ökad vägstandard. Vad gäller dagens tunga transporter, kommer slamtömningsbilen endast i augusti och renhållningsbilen kör inte när det ligger snö och is i svackan. Det kör inga jordbruksmaskiner på vägen och räddningstjänsten kan inte köra in med sina större fordon.

Nämnden har vidhållit sitt beslut.

Mark- och miljödomstolen har den 11 april 2024 haft sammanträde och syn i målet.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4978-23 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL

Länsstyrelsen har i sitt beslut redogjort för relevant lagstiftning och även beskrivit de dokument rörande naturvärden som finns på platsen och i närområdet.

Inledningsvis påpekas att vad domstolen har att pröva är om bygglov kan beviljas. Övriga tvistefrågor mellan parterna har således domstolen inte anledning att gå in på, om de inte har betydelse i målet.

Frågan i målet är således främst om naturvärdena på platsen utgör hinder mot bygglov.

Målet har till stor del kommit att handla om den väg som passerar ett antal fastigheter, och används bl. a av motparterna i målet, och om konsekvenser av naturmiljön vid en upprustning.

Vid synen har kunnat konstateras att ifrågavarande väg är smal och av låg standard. Bland annat saknas diken, vilket uppenbart leder till översvämning i lägre belägna delar. Vidare är den backig och bitvis kurvig. Naturvärdena på platsen är till stor del knutna till den bäckravin som korsas av en stenbro, som är en del av vägen. Det framstår som omöjligt att hålla farter som ens närmar sig 70 km/tim.

Domstolen har att bedöma frågan om bygglov utifrån dagens förhållanden och har inte anledning att inom ramen för detta mål bedöma hur en eventuell upprustning av den befintliga vägen ska utföras och till vilken standard. Det kan emellertid påpekas – vilket motparterna också gjort – att bäckravinen omfattas av biotopskydd vilket innebär att ingrepp inte kan utföras utan dispens. När det gäller möjligheten till utfart och övriga lokaliseringsbestämmelser som anknyter till trafikfrågor utgör vägen som sådan, såsom underinstanserna kommit fram till, inte hinder mot att bevilja bygglov.

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4978-23 Mark- och miljödomstolen

Nämnden har kommit fram till att bygglov kan meddelas. När det gäller framför allt beviljande av bygglov måste beaktas att en kommun har möjlighet att inom vida ramar bestämma i frågor om lokalisering av bebyggelse. Detta gäller naturligtvis inte obetingat, och särskilt inte när det är fråga om en bedömning av naturområden som inte enbart har ett lokalt intresse. Det har därför betydelse om ett beslut tar fasta på de dokument som utgör ett stöd inför beslut i det enskilda fallet, såsom översiktsplan och andra dokument som innehåller dokumentation av naturvärden.

Länsstyrelsen har i sitt beslut kommit till motsatt resultat och uttalat att skogspartiet ingår i en lövskog som är utpekad av länsstyrelsen i lövskogsinventeringen (Hålan, nr 14); att skogen har klass 2 och att området ligger i en så kallad skoglig värdetrakt där det är av vikt att bevara lövskogar eftersom det finns ett ekologiskt samband på landskapsnivå.

Om än knapphändigt har nämnden i sitt beslut redovisat en bedömning av naturvärdena på platsen för sökt bygglov. I likhet med länsstyrelsen bedömer domstolen att beslutet inte har så formella brister att det inte kan godtas.

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4978-23 Mark- och miljödomstolen

När det gäller platsen för det planerade bostadshuset gör domstolen bedömningen att den biotopskyddade muren är belägen så att den inte torde behöva beröras vid bebyggelse, förutsatt att försiktighet iakttas. På motsvarande sätt bedöms inte lövskogen på ett alltför ingripande sätt behöva beröras.

Det som anförts av länsstyrelsen om ekologiska samband som bör bedömas i ett landskapsperspektiv och det som framkommit om området såsom s.k. grön kil är givetvis beaktansvärt. Eftersom domstolen under handläggningen av detta mål samtidigt haft att pröva om förhandsbesked kan lämnas på en närliggande plats, har dock kumulativa effekter till viss del kunnat bedömas, liksom förhållandena på platsen i övrigt, exempelvis avstånd till närliggande bebyggda fastigheter och den aktuella fastighetens betydelse för omgivande markområdes rekreationsvärden. Domstolen konstaterar att berörda markområden i de båda målen är belägna söder om och utanför den biotopskyddade bäckravinen, integrerade i befintlig bebyggelse om nio bostadsfastigheter i den norra halvan av ett sammanhållet skogsområde på ca 20 ha.

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4978-23 Mark- och miljödomstolen

Sammanfattningsvis gör domstolen bedömningen att hinder för bygglov inte föreligger. Länsstyrelsens beslut ska därför ändras och nämndens beslut i stället stå fast.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 20 juni 2024.

Vibeke Sylten Gunnar Åkerlund I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Vibeke Sylten, ordförande, och tekniska rådet Gunnar Åkerlund. Föredragande har varit beredningsjuristen Charlotte Stenberg-Magnusson.