P 8331-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut och fastställer Bygg- och miljönämnden i Örebro kommuns beslut den 9 november 2023 (§ 347, dnr SHBG 2023-001560) att ge bygglov för tillbyggnad av flerbostadshus m.m. på fastigheten A i Örebro kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8331-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Södra Stigen Förvaltning AB har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut att bevilja bygglov.

Bygg- och miljönämnden i Örebro kommun har medgett bolagets yrkande.

M.I., P.L., C.L., J.L., A.L., B.L. och O.Å. (M.I. m.fl.) har motsatt sig att markoch miljödomstolens dom ändras.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Södra Stigen Förvaltning AB har i allt väsentligt fört fram detsamma som i underinstanserna. Bolaget har förtydligat att byggnadshöjden och takvinkeln inte kommer att ändras. Befintliga takstolar kommer att användas och nya tillverkas som är lika de befintliga. Fönstren byttes ut på 1980-talet och kommer att bibehållas med den utformningen. Bolaget har gett in fotografier och handlingar rörande tidigare bygglovsprövningar för befintlig byggnad på fastigheten A.

Nämnden har anfört att den inte gör någon annan bedömning än den som gjordes när bygglovet beviljades.

M.I. m.fl. har utöver vad de förde fram i länsstyrelsen anfört i huvudsak följande. Det flerfamiljshus på Eklundavägen som syns i bakgrunden på ett av fotografierna i bolagets sakkunnigutlåtande är en byggnad som skiljer sig markant från aktuell byggnad på fastigheten A. Byggnaden på Eklundavägen ligger i ett annat kvarter som präglas av höga flerbostadshus medan fastigheten A ligger i ett kvarter som präglas av småhus och villabebyggelse. Att det över lång tid – sedan byggnadens uppförande på 1930-talet – skett ombyggnationer eller tilläggsisolering är ofrånkomligt och innebär idag att byggnaden snarare har ett högt kulturhistoriskt värde eftersom bland annat karaktärsdrag, ursprunglig volym och takform finns bevarade och har en trohet mot originalet. Förslaget respekterar inte den ursprungliga volymen,

SVEA HOVRÄTT DOM P 8331-24

karaktären och överensstämmer inte heller med byggnaderna i den närmaste omgivningen eller stadsbilden. De har gett in fotografier.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Byggnaden ligger på fastigheten A i Örebro kommun. För fastigheten gäller en detaljpl an från 2006. Ansökan avser bygglov för att förlänga byggnaden i två riktningar samt att uppföra fyra takkupor och sex takfönster. Ansökan om bygglov avser även inredning av vinden för bostadsändamål och den innebär vidare att två skorstenar tas bort. Nämnden har beviljat bygglov och i sin prövning bedömt att den sökta åtgärden uppfyller varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, samt tar hänsyn till stads- och landskapsbilden enligt 2 kap. 6 § PBL.

En tidigare ansökan om bygglov för åtgärder på fastigheten prövades av Mark- och miljööverdomstolen i dom den 28 juni 2023 i mål nr P 6221-22. Förutom den nu aktuella förlängningen av huskroppen avsåg den ansökan uppförande av sex takkupor och en frontespis. Mark- och miljööverdomstolen bedömde då att de sökta åtgärderna var planenliga och att förlängningen av huskroppen var godtagbar med hänsyn till anpassnings- och varsamhetskraven. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att byggnaden också efter ändringen skulle behålla flera av sina karaktärsdrag såsom fasadmaterial, fönstertyper, en enkel och sammanhållen volym, en symmetrisk fasad samt ett flackt valmat sadeltak. Däremot ansåg Mark- och miljööverdomstolen att de många och framträdande takkuporna liksom den frontespis som krävdes för vindsinredningen innebar en påtaglig förändring av det flacka taket, i synnerhet på fasaden mot väster. Denna förändring ansågs inte vara varsam och innebar inte heller en lämplig utformning med hänsyn till stadsbilden på platsen.

Att de sökta åtgärderna enligt nu aktuell bygglovsansökan är planenliga har inte ifrågasatts i målet. Mark- och miljööverdomstolen finner inte skäl att nu göra en annan bedömning än den som gjordes i mål nr P 6221-22 i fråga om att förlängningen av huskroppen är godtagbar med hänsyn till varsamhets- och anpassningskraven i PBL.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8331-24

Frågan är om förändringarna i övrigt och då särskilt förändringen av taket med nya takkupor och takfönster samt borttagande av skorstenar kan godtas med hänsyn till varsamhets- och anpassningskraven.

Kommunen har det huvudsakliga ansvaret och därmed ett stort inflytande över förändringar i bebyggelsen i den egna kommunen. Kommunens bedömning i frågor rörande hur förändringar av byggnader anpassas till bebyggelsemiljön väger därför tungt. Fastigheten A omfattas inte av planbestämmelsen k i gällande detaljplan, enligt vilken de karaktärsdrag och värden hos bebyggelsen som angivits i bilaga till planbeskrivningen särskilt ska beaktas vid ändring. Av handlingarna framgår att området har graderats med ett C i Örebro kommuns kulturmiljöinventering vilket innebär att området har en värdefull karaktär i sin helhet. Av beskrivningen framgår att viktigt för områdets karaktär är de enhetliga sammanhållande dragen, såsom husens indragna placering från gata, tomternas grönska och tomtavgränsning i form av lågt smidesstaket eller låg buskhäck. Byggnadernas karaktärsdrag, ursprungliga volym, takform och fasadutformning har också stor betydelse för områdets karaktär. Ursprungligt utförande på fönster, portar, balkonger och traditionella fasad- och täckningsmaterial är likaså viktigt för upplevelsen av de enskilda husen.

Av handlingarna i målet framgår att bostadsbyggnaden på fastigheten har genomgått förändringar sedan det ursprungliga bygglovet, bl.a. har byggnaden tilläggsisolerats och fönstren bytts ut. Förändringarna har bidragit till att byggnaden redan i dag har förlorat viss del av de ursprungliga karaktärsdragen som lyfts fram som viktiga i kommunens kulturmiljöinventering. Även om man inte beaktar bebyggelsen på andra sidan Eklundavägen kan det vidare konstateras att bebyggelsen i området inte är helt enhetlig utan består av både en- och flerbostadshus av olika storlek. Mark- och miljööverdomstolen bedömer med beaktande av anförda omständigheter att den förändring av byggnaden som nu aktuell bygglovsansökan innebär får anses godtagbar med hänsyn till varsamhets- och anpassningskraven. Inte heller i övrigt har det framkommit skäl att neka bygglov för den sökta åtgärden. Nämndens beslut att bevilja bygglov ska därför fastställas.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8331-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg, Mikael Hagelroth och Kristina Dreijer, referent, samt tekniska rådet Johan Hjalmarsson. Föredragande har varit Ulrika Agerskans.

Bilaga A

Sid 1 (7) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 2918-24 Mark- och miljödomstolen 2024-05-27 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

Södra Stigen Förvaltning AB, 559302-2451 Gamla Hjälmarevägen 14 C 705 10 Örebro

Motpart

1Bygg- och miljönämnden i Örebro kommun Box 30000 701 35 Örebro 2. B.L.

3A.L.

4M.I.

5P.L.

6O.Å.

7J.L.

8C.L.

Ombud för 2–8: E.C.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 2918-24 Mark- och miljödomstolen

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Örebro läns beslut den 12 mars 2024 i ärende nr 8343-2023, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för tillbyggnad av flerbostadshus m.m. på fastigheten A i Örebro kom mun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 2918-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Bygg- och miljönämnden i Örebro kommun (nämnden) beslutade den 11 november 2021 att bevilja Södra Stigen Förvaltning AB (bolaget) bygglov för tillbyggnad av flerbostadshus och anordnande av parkeringsplatser på A. Nämndens beslut överkla gades till Länsstyrelsen i Örebro län (länsstyrelsen) som den 15 februari 2022 beslutade att upphäva nämndens beslut. Efter bolagets överklagande avslog såväl mark- och miljödomstolen som Mark- och miljööverdomstolen överklagandet. Mark- och miljööverdomstolen uttalade i dom bl.a. att de många och framträdande takkuporna liksom den frontespis som krävs för vindsinredningen innebär en påtaglig förändring av det flacka taket, i synnerhet på fasaden mot väster. Denna förändring kunde enligt Mark- och miljööverdomstolen inte anses som varsam och innebar enligt domstolen inte heller en lämplig utformning med hänsyn till stadsbilden på platsen. Att neka inredning av vinden med denna utformning innebar enligt Mark- och miljööverdomstolen inte heller en inskränkning av den byggrätt som följer av detaljplanen. (Se Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 juni 2023 i mål P 6221-22.)

Bolaget har efter Mark- och miljööverdomstolens dom reviderat ansökan. Nämnden beslutade återigen den 9 november 2023 att bevilja bygglov för tillbyggnad av flerbostadshus och anordnande av parkeringar samt rivningslov för garage på fastigheten A. B.L., A.L., M.I., P.L., O.Å., J.L. och C.L. överklagade nämndens beslut, varefter länsstyrelsen den 12 mars 2024 upphävde nämndens beslut. Bolaget har nu överklagat länsstyrelsens beslut.

YRKANDEN M.M.

Bolaget har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och fastställa nämndens beslut att ge bygglov.

Bolaget har till stöd för sin talan anfört bl.a. följande.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 2918-24 Mark- och miljödomstolen

Planenlighet

Åtgärden är planenlig. Det saknas begränsningar i antal bostäder på fastigheten. Det finns vidare inga bestämmelser kring gestaltning eller varsamhet vid tillägg och ändringar på befintlig byggnad och det saknas även kulturskyddsbestämmelser för fastigheten. Byggrätten medger inredning av vind och källare. Byggrättens begränsning och minsta tillåtna avstånd till tomtgräns medger inga lämpligare placeringar av tillbyggnader. En förlängning påverkar även ljusförhållandena i byggnaden och området minimalt samtidigt som samtliga bostäder får ändamålsenliga sol- och ljusförhållanden. Förvanskningsförbudet, varsamhetskravet eller hänsynskravet kan inte innebära en inskränkning av en i detaljplan medgiven byggrätt.

Utformning

Åtgärden innebär en förlängning av långsidorna (nockförlängning) med bibehållna takvinklar och fortsättning av den befintliga arkitekturens uttryck, vilket är en vedertagen princip för varsam tillbyggnad. Den befintliga byggnadens material används i tillbyggnaden. Byggnadshöjden och takvinkeln kommer inte att ändras. Befintliga takstolar används och nya tillverkas lika de befintliga. Takfot, knutar, profiler och övriga detaljer bibehålls och utformas i tillbyggnaden lika befintliga. Fönstren byttes på 1980-talet och bibehåller den utformningen. Byggnaden ingår i ett heterogent bostadsområde med byggnader från skilda tider och byggnadsstilar. Det finns flerbostadshus och tillbyggda bostadshus, där flera uppvisar samma karaktär som den föreslagna tillbyggnaden. Volymen är inte främmande för det blandade området. Arkitekturen följer en välbekant typ av villabyggnader och flerbostadshus, med en rektangulär plan under ett valmat tak. Små takfönster placeras endast mot gavlarna och påverkar därmed inte långsidornas fasader mot gata och gård samt mycket begränsat byggnadens utseende från marknivån. De grunda centrerade balkongerna flankerar mittpartiets öppna veranda med överliggande balkong mot gårdssidan. Takfallen tillåts dominera över två smäckra takkupor åt varje långsida.

Några enkla regler för att gestalta en byggnads uttryck finns inte, men med små förskjutningar och förändringar i fasadens ingående delar åstadkoms en intressant

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 2918-24 Mark- och miljödomstolen

och välavvägd helhet. Fönstren i fasad följer ursprungsbyggnadens karaktär i stället för att endast kopiera placeringar och avstånd. Kupornas placering är anpassad efter ursprungsbyggnadens helhetliga gestaltning och kan inte anses ovarsam.

Takkuporna är väl indragna från takfoten och fasadlivet. De är inte volymskapande utan omsluter fönstret utan att skapa mer väggyta eller invändig area. De påverkar därför inte byggnadshöjden. Kupornas tak är horisontellt för att ta upp takfotens horisontella linje, som inte avbryts av några frontoner eller andra genombrytningar. Takkupor utformas traditionellt i samklang med fasadens fönster. Här är byggnadsstilen av ett enklare uttryck, och tillagda takformer endast för takkuporna vore att tillföra ett främmande element. Takkuporna är därför varsamma mot byggnadens karaktärsdrag och medför en god helhetsverkan.

Skorstenar under en meters höjd behöver vanligen inte bygglov. Ett borttagande av skorstenar ändrar uttrycket på taket till någon del, men skäligheten i det allmänna intresset av ett nyskapande av skorstensattrapper utan underliggande funktion måste vägas mot det enskilda intresset av ändamålsenliga och användbara planlösningar.

Byggnadens höjd ökas inte i förslaget. Nocken höjs ej. Takvinklarna ändras därmed inte. Det är endast fråga om en förlängning av det befintliga taket och byggnaden mot söder och norr. Förslaget strider således inte mot planbeskrivningens vägledning kring ändringar av karaktärsdrag i det avseendet.

Varsamhet

Kommunens överväganden ska ges stor betydelse vid bedömning anpassningsfrågor. Förslaget beaktar byggnadens karaktärsdrag och kulturhistoriska värden genom att tillbyggnaden använder samma arkitektoniska stiluttryck som befintlig byggnad. Byggnadens detaljer kommer vidare användas i takfot, locklistpanel och fönster i de tillbyggda delarna. Takhöjd och vinklar ändras inte och täckningsmaterial bibehålls. Byggnaden som idag innehåller fyra bostäder, fortsätter att vara ett bostadshus även efter den föreslagna ändringen. Ändringen innebär en tillbyggnad utanpå befintlig stomme och en fortsättning av befintliga takstolar ut åt

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 2918-24 Mark- och miljödomstolen

kortsidorna. I de nya takfallen på gavlarna föreslås småskaliga takfönster för att tillgodose dagsljusbehov i vindsbostäderna. Fysiska ingrepp i ursprungsbyggnaden är därför begränsade. Grunda balkonger tillkommer i de tillbyggda delarna. Det förändrar tillsammans med mittbalkongen gårdssidans uttryck till viss del men underordnar sig samtidigt i allt byggnadsstilens arkitektur i transitionen mellan 1920-talsklassicism och funktionalism.

Lars Gezelius, certifierad sakkunnig avseende kulturvärden, har tagit fram ett utlåtande för byggnaden och området, som ger stöd för ändringarna som varsamma mot byggnadens kvaliteter och lämpliga i stadsbilden.

Stadsbild

Byggnaden har redan idag en tydlig karaktär i området och kvarteret genom sin volym och stil. Den omges av såväl mindre som större bostadshus, skolbyggnader och flerbostadshus. Stilmässigt finns bebyggelse från 1900-talets början till nutid, i vitt skilda byggnadsstilar. Sökt åtgärd förändrar inte karaktären i fastighetens sammanhang eller den stilmässiga upplevelsen i kvarteret. Byggnaden är inte främmande för sammanhanget eller avvikande stilmässigt. Tillägget är respektfullt mot befintliga värden. Byggnadens och områdets karaktärsdrag är omhändertagna.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.

Mark- och miljödomstolen har gått igenom handlingarna i målet samt övervägt vad bolaget anfört. Domstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning med de skäl länsstyrelsen har angett. Domstolen noterar särskilt, i likhet med länsstyrelsen, att det även i nu aktuell ansökan rör sig om en relativt stor förändring av taket. En förändring sker av takets vinkel, de befintliga skorstenarna tas bort och såväl takkupor som takfönster tillkommer. Domstolen instämmer i länsstyrelsens överväganden avseende tilläggen och förändringarna av taket och bedömer sammantaget att den föreslagna utformningen inte är att bedöma som förenlig med varsamhetskravet i 8 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900), varken i

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 2918-24 Mark- och miljödomstolen

förhållande till den enskilda byggnadens karaktärsdrag eller till den kulturmiljö den är belägen i. Inte heller kan utformningen som helhet anses vara lämplig i förhållande till stadsdelens kulturvärden och kravet på god helhetsverkan i stadsbilden (2 kap. 6 § plan- och bygglagen). Domstolen konstaterar även att det utifrån vad som framkommit i målet finns möjlighet att utnyttja aktuell byggrätt med en revidering av ansökan som är mer varsam och anpassad till bebyggelsemiljön och den enskilda byggnadens karaktär (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom 28 juni 2023 i mål P 6221-22). Även med beaktande av det bolaget anfört, gör alltså domstolen ingen annan bedömning än den länsstyrelsen gjort. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 17 juni 2024.

Caroline Arvidsson I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Caroline Arvidsson, ordförande, och tekniska rådet Kent Svensson. Föredragande har varit Nils Hjort.