P 8479-24

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-04-29 P 8479-24 060308 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-05-27 i mål nr P 144-24, se bilaga A PARTER Klagande 1. N.D. 2. H.H.

Ombud för 1 och 2: F.C. Motpart

1Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun 141 85 Huddinge 2. Bostadsrättsföreningen Högmora Höjden, 769639-4902 3. H.D.

4G.D.

5L-L.D.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8479-24

6J.I. 7. O.I. 8. T.J. 9. A.T.W. 10. M.W.

11J.W.Z. 12. M.Z.

SAKEN Bygglov för stödmurar på fastigheten X i Huddinge kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Bygglovsoch tillsynsnämnden i Huddinge kommuns beslut den 4 augusti 2023 (dnr MBF 2023- 001453) punkten 1 avseende mur 1 samt överlämnar ärendet till nämnden för beviljande av bygglov för mur 1 på fastigheten X i Huddinge kommun. Överklagandet i övrigt avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8479-24

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

N.D. och H.H. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska i första hand bevilja bygglov för stödmurarna och i andra hand återförvisa ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. De har anfört detsamma som i underinstanserna med bl.a. följande tillägg. Nämnden har inte berett kända sakägare tillfälle att yttra sig och de ifrågasätter handläggarens behörighet att fatta det aktuella beslutet enligt delegationsordningen.

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom samt vidhållit sitt beslut och det som anförts i underinstanserna.

Bostadsrättsföreningen Högmora Höjden, H.D., G.D., L-L.D., J.I., O.I., T.J., A.T.W., M.W., J.W.Z. och M.Z. har i egenskap av berörda grannar getts tillfälle att yttra sig. T.J. och M.W. har medgett att bygglov beviljas, övriga har inte hörts av.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att delegationsordningen inte är entydig men att den får anses innefatta en rätt för handläggare att besluta om att avslå en bygglovsansökan avseende mur. Eftersom underinstanserna har avslagit bygglovsansökan har kommunikation med sakägare inte behövt ske.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i nämndens bedömning att mur 1 respektive mur 2 utgör separata byggnadsverk som kan bedömas var för sig. Mur 1 är cirka 0,67 meter hög och 19 meter lång, varav cirka 5 meter är placerad på punktprickad mark. Mur 2 är uppbyggd av två sammanbyggda terrasserade partier med en total höjd om cirka 1,1 meter och omgärdar en yta på marken om cirka 35 m , varav cirka två tredjedelar är placerade på punktprickad mark. Domstolen anser att mur 1 med hänsyn till dess låga höjd, begränsade placering på punktprickad mark och begränsade

SVEA HOVRÄTT DOM P 8479-24

omgivningspåverkan i övrigt är förenlig med detaljplanens syfte och kan godtas som en liten avvikelse. Något annat skäl att neka bygglov avseende mur 1 har inte framkommit. När det gäller mur 2 delar Mark- och miljööverdomstolen underinstansernas bedömning att bygglov inte kan ges.

Med ändring av underinstansernas beslut i den delen som avser mur 1 ska ärendet därför överlämnas till nämnden för beviljande av bygglov. Överklagandet i övrigt ska avslås, vilket innebär att beslutet att neka bygglov för mur 2 står fast.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsråden Åsa Hanna och Li Brismo, referent, samt tekniska rådet Mats Kager.

Föredragande har varit Amelia Möller Andréewitch.

Bilaga A

Sid 1 (5) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 144-24 Mark- och miljödomstolen 2024-05-27 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande 1. N.D.

2H.H.

Ombud för 1 och 2: F.C.

Motpart Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun 141 85 Huddinge

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 13 december 2023, dnr 43796-2023, se bilaga 1

SAKEN Bygglov för stödmurar på fastigheten X i Huddinge kommun

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 144-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun (nämnden) beslutade den 4 augusti 2023 att bl.a. avslå en ansökan om bygglov i efterhand för stödmurar inom fastigheten X. Sökandena N.D. och H.H. överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Stockholms län. Genom beslut den 13 december 2023 avslog länsstyrelsen överklagandet i aktuell del. N.D. och H.H. har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. N.D. och H.H. har yrkat i första hand att ansökan om bygglov för stödmurar ska bifallas och i andra hand att domstolen ska återförvisa ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. De har anfört i huvudsak följande.

Länsstyrelsen har likt bygglovhanläggaren inte insett att behovet av stödmurarna orsakats av planenlig utbyggnad av gator och VA-ledningar och att avvikelsen därför bör anses vara förenlig med planens syfte. Länsstyrelsen har likt bygglovshanläggaren inte heller fullgott utrett fastighetens förutsättningar.

Fastigheten omfattas av detaljplan som vann laga kraft år 2011. I planbeskrivningen står det att ”detaljplanen syftar till permanentering och förtätning av befintlig bebyggelse efter utbyggnaden av gata och vatten- och avlopp.” Området beskrivs som bitvis mycket kuperat och har i vissa delar stora höjdskillnader. Det framgår att gatunätets placering kommer att medföra nivåskillnader mellan tomter och gator och att slänter föreslås för att jämna ut dessa. Det framgår inte någon alternativ lösning till platser där slänt på tomter inte är möjligt pga. byggnaders placering, infart etc. Det får anses att utbygganden av gata och VA-ledningarna med behovet av att utjämna nivåskillnader mellan tomter och gatan till följd av gatuområdets placering och höjd, som varit vida känt under utformningen av detaljplanen och således även under utförandet av vägar och ledningsdragning, varit planenligt och förenligt med detaljplanen syfte.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 144-24 Mark- och miljödomstolen

På flertalet platser i området har nivåskillnaderna varit för stora för att utjämna med slänter. Främst förekommande är fastigheter med befintliga byggnader med infart/ parkeringar. Utjämning med slänt har bl.a. av tekniska skäl inte varit möjligt och/eller inneburit för stor avvikelse på tomters krav på utformning och tillgänglighet. Som lösning har det på vissa fastigheter ansetts vara bättre att utjämna nivåskillnader med stödmurar. Stödmurar är relativt vanligt förekommande i området och ett inslag i områdets karaktär, vilket tydligt framgår om man besöker området. I området finns flertalet beviljade stödmurar. Gemensamt för murarna är placering på prickmark samt att de har beviljats med liten avvikelse och ansetts vara förenliga med detaljplanens syfte med stöd av 9 kap. 31 b § punkten 1 PBL.

Den aktuella fastigheten är en av de platser där nivåskillnaderna blev stora och förvärrats ytterligare av att gatan breddats, vilket har varit bortom deras kontroll. Givet nämnda förutsättningar och vad som är tekniskt möjligt samt utformningskrav på tomter, omhändertagandet av dagvatten m.m., ansåg de att stödmurar var den bästa lösningen. Gatu- och trafikkontoret har på platser med liknande förutsättningar kommit fram till samma lösning. Stödmurarna på den aktuella fastigheten är av samma material, färg och proportioner som de kontoret uppfört.

De har i kontakt med bygglovhandläggaren försökt förklara att vägen de facto har ändrats och att detta har skett efter det att bostaden fått slutintyg samt att murarna behövs för att klara bl.a. infart och parkering. Kommunjuristens och bygglovhandläggarens handläggning har varit under all kritik. Det är en grov försumlighet av handläggaren att trots den information och de grundliga förklaringar som upprepade gånger har redovisats i ärendet inte ha förmått sig att undersöka vad som anförts. Detta slarv har bl.a. medfört att handläggaren inte insett att vägen ändrats först efter att slutintyg för bostaden getts. Det har även förhindrat möjligheten att bedöma om murarna skulle kunna anses vara förenliga med detaljplanens syfte. Bedömningen att murarna inte uppfyller kravet på lämplig placering med hänsyn till stads- och landskapsbilden har gjorts utan att handläggaren har besökt området.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 144-24 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsens beslut har baserats på felaktiga bedömningar gjorda av bygglovhandläggaren. Handläggaren och i förlängningen även länsstyrelsen har åsidosatt likställighetsprincipen till den grad att det fått en negativ påverkan för dem och att andra invånare har behandlats förmånligare. Fog för särbehandlingar har rimligen inte funnits. Länsstyrelsens beslut saknar tydlig motivering i enlighet med 32 § förvaltningslagen.