P 8865-24
Bygglov för nybyggnad av två enbostadshus på en skärgårdsö. Eftersom ett gällande miljötillstånd för en enskild avloppsanläggning föreligger har det inte funnits förutsättningar att ompröva avloppslösningens lämplighet med hänsyn till att den ska anläggas på brukningsvärd jordbruksmark. MÖD har därför upphävt MMD:s beslut att återförvisa målen till nämnden för bedömning av den frågan. Nämndens beslut att ge bygglov har därmed stått fast.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-03-31 P 8865-24 060201 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-06-03 i mål nr P 6359-23 och P 6361-23, se bilaga A PARTER Klagande Löparö Skärgårdsby AB, 559262-8076 Motpart Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun
SAKEN Bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus och en komplementbyggnad m.m. på tomt B respektive tomt C på fastigheten i Norrtälje kommun
Instans
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommuns beslut den 23 mars 2023 (§ 45, dnr BoM 2021-782) att bevilja bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus och en komplementbyggnad m.m. på tomt B, och den 23 mars 2023 (§ 46, dnr BoM 2021-781) att bevilja bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus och en komplementbyggnad m.m. på tomt C, båda på fastigheten i Norrtälje kommun.
SVEA HOVRÄTT DOM P 8865-24
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Löparö Skärgårdsby AB har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa besluten att bevilja bygglov.
Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun har vidhållit sitt tidigare ställningstagande.
och har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN OCH UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖ- ÖVERDOMSTOLEN
Löparö Skärgårdsby AB har anfört i huvudsak följande till stöd för sin talan. Markoch miljödomstolen har inte beaktat att det finns ett lagakraftvunnet tillstånd till en avloppsanläggning på platsen. Frågan om brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk har redan prövats inom ramen för beslutet om tillstånd. Nämnden har därför gjort rätt i att inte ompröva frågan som är rättskraftigt avgjord. Bolaget har gett in beslutet om tillstånd till avloppsanläggningen på fastigheten med tillhörande processchema och beskrivning samt utredning inför ansökan om gemensamt avlopp, liksom en tjänsteskrivelse från nämnden den 19 mars 2025 där nämnden anger att sökanden har på sig till den 21 november 2026 att påbörja bygget av avloppsanläggningen.
har anfört sammanfattningsvis följande. Beslutet om tillstånd till avloppsanläggning har inte uttryckligen föregåtts av en prövning av bestämmelserna om ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark och påverkar därför inte den nu aktuella prövningen. Tillståndet för avloppsanläggning på fastigheten har upphört att gälla då inga arbeten har påbörjats inom två år från beslutsdatumet.
SVEA HOVRÄTT DOM P 8865-24
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Utgångspunkterna för Mark- och miljööverdomstolens prövning
och har inte överklagat mark- och miljödomstolens dom. I de delar markoch miljödomstolen har tagit ställning i sak till och överklaganden dit, kan mark- och miljödomstolens ställningstaganden inte överprövas i Mark- och miljööverdomstolen med anledning av bolagets överklagande hit. Nämnden har efter återförvisning dit varit bunden av mark- och miljödomstolens bedömning i de delar domen har innefattat avgöranden av frågor som inverkar på ärendets utgång.
Mark- och miljööverdomstolens bedömning
Den enskilda avloppsanläggning som ska försörja de två enbostadshusen som bygglov har sökts för omfattas av ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd. Mark- och miljööver-domstolen konstaterar att tillståndet omfattas av rättskraften i 24 kap. 1 § miljöbalken (jfr MÖD 2021:30). Annat har inte framkommit än att tillståndet alltjämt är gällande.
Enligt Mark- och miljööverdomstolen finns det därmed inte förutsättningar för att nu ompröva avloppsanläggningens lämplighet utifrån dess placering på brukningsvärd jordbruksmark eller pröva om va-lösningen skulle vara olämplig av annan anledning. Mark- och miljödomstolen har därför inte på denna grund haft skäl att upphäva de överklagade besluten och återförvisa målen till nämnden.
Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och nämndens beslut om bygglov fastställas.
SVEA HOVRÄTT DOM P 8865-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Karin Wistrand, Gösta Ihrfelt, referent, och Caroline Hedvall Klostermark samt tekniska rådet Inger Holmqvist. Föredraganden har varit Fanny Vesterberg.
Sid 1 (6) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 6359-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-03 P 6361-23 meddelad i Nacka
PARTER Klagande
Motpart Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun Löparö Skärgårdsby AB
ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 25 augusti 2023 i ärende nr 403-18499- 2023 och 403-18487-203, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för nybyggnad av enbostadshus och komplementbyggnad m.m. på tomt B respektive C inom fastigheten i Norrtälje kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut i ärendena 403-18499-2023 och 403-18487-203 och återförvisar ärendena till Byggoch miljönämnden i Norrtälje kommun för fortsatt handläggning.
Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 6359-23 m.fl. Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun (nämnden) beviljade bygglov för nybyggnad av enbostadshus och komplementbyggnad på tomt B respektive C inom fastigheten . Beslutet överklagades av ett flertal parter till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) som beslutade att avslå de överklaganden som nu är aktuella. , och har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M. och har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva besluten om bygglov och återförvisa ärendena till nämnden.
Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande.
DeltaGeos utredning är undermålig. Eftersom det är tät lerjord kan tillfredsställande infiltration inte ske. Underinstanserna har inte fullgjort sitt utredningsansvar. Bygglovet har inte förenats med villkor som tryggar att vatten- och avloppslösningen är förenlig med gällande bestämmelser. Det finns stor risk för översvämning i området, med risk att marken inte förmå uppta infiltrationsvatten. Det finns saltinträngningar på Löparö och det är inte säkert att vattentillgången är tillräcklig för ytterligare en brukare. De har låtit en professor ge en second opinion avseende den hydrogeologiska utredningen. Denne anser inte att den hydrogeologiska utredning som legat till grund för besluten om bygglov är tillräcklig. Den i målet aktuella avloppsanläggning är placerad på jordbruksmark. Det finns skäl att anta att de sökta byggloven syftar till att åstadkomma en mer omfattande ny sammanhållen bebyggelse. Byggnaderna utgör inte heller någon godtagbar komplettering till befintlig bebyggelse, då byggnaderna avviker både i storlek och utformning från omkringliggande byggnader. Exploateringsområdet är av riksintresse för natur- och kulturvärden och det finns även starka indikationer på förekomst av skyddade arter.
Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 6359-23 m.fl. Mark- och miljödomstolen
har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva besluten om bygglov.
Till stöd för sin talan har han anfört sammanfattningsvis följande.
En liknande ansökan om avstyckning och exploatering av delar av den nu aktuella fastigheten har avslagits av Mark- och miljööverdomstolen, med hänvisning till att Löparö redan är tungt exploaterad. Det har också angetts att ny bebyggelse helst ska anknyta till befintlig bebyggelse. Den sökande har ingen avsikt att använda bostäderna som permanentboende, utan väljer den variant där man bedömer att chansen till bygglov är störst. Målet för sökanden är att stycka av ett tiotal fastigheter, men använder en strategi med ansökningar avseende enstaka tomter eller smågrupper. När det gäller frågan om ny bebyggelse och anknytningen till befintlig bebyggelse är det väl helt klart att de föreliggande exploateringsförslagen saknar anknytning till befintlig bebyggelse. På en översiktskarta över ön framgår tydligt att objekten ligger så långt från befintlig bebyggelse som över huvud taget är möjligt.
Nämnden har yttrat sig över överklagandena och angett att tidigare gjorda ställningstaganden kvarstår.
Löparö Skärgårdsby AB (bolaget) har motsatt sig ändring av underinstansernas beslut.
Bolaget har till stöd för sin inställning sammanfattningsvis anfört följande.
Bolaget bestrider ändring av det överklagade beslutet. Tillstånd till att anlägga minireningsverk är beviljat och tillgången till vattenförsörjning är påtagligt god. De utredningar kring vatten och avlopp som finns är gjorda av fackmän, och i fråga om lerlagren delar dessa inte motpartens bedömning. Det har inte bedömts finnas något behov av detaljplaneläggning för området. Spekulationer kring om det skulle röra sig om fritidsbebyggelse eller inte saknar relevans, då husen är avsedda och
Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 6359-23 m.fl. Mark- och miljödomstolen
designade för permanentboende. Det finns inga krav på anknytning till befintlig bebyggelse, till skillnad mot vad som gäller vid fritidsbebyggelse. Det finns inga riksintressen som berörs av om de aktuella tomterna bebyggs. Det finns inte heller några skyddade arter i området att ta hänsyn till. Kritiken mot den hydrogeologiska utredning som legat till grund för besluten om bygglov är inte tillräckligt konkret eller underbyggd för att kullkasta dess slutsatser. överklagande av beslutet att bevilja tillstånd till avloppsanläggning har avvisats av länsstyrelsen. Så förväntas även bli fallet med Löparö tomtägareförenings identiska överklagande.
DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.
Av den nu gällande översiktsplanen (Norrtälje kommun 2040) framgår att ny bebyggelse som lokaliseras i skärgården i möjligaste mån ska anknyta till befintlig bebyggelse så att marknadsunderlaget året runt stärks för service och kollektivtrafik. Av planeringen för en ny översiktsplan (Norrtälje kommun 2050) framgår att övrig sammanhängande bebyggelse i skärgården (utöver tätorter) varsamt kan kompletteras utan att påtagligt skada riksintressenas värden, i första hand genom komplettering inom befintlig bebyggelse men i viss mån även genom att utöka det bebyggda området.
Mark- och miljödomstolen konstaterar att den planerade bebyggelsen är belägen på ett förhållandevis stort avstånd från befintlig bebyggelse och anser inte att bebyggelsen kan vara att se som en komplettering till befintlig bebyggelse. Med hänsyn till att syftet med samlokalisering av bebyggelse enligt den gällande översiktsplanen är att underlätta för kommunikationer och service samt att den planerade översiktsplanen medger en utökning av det bebyggda området anser domstolen dock att byggloven, trots avståndet mellan bebyggelseområdena, får anses vara förenliga med de intentioner som kommer till uttryck i kommunens översiktsplanering. Med hänsyn till det kommunala planmonopolet ska vad nämnden har anfört om att den planerade bebyggelsen inte kommer att försvåra
Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 6359-23 m.fl. Mark- och miljödomstolen
framtida planläggning tillmätas stor vikt, varför domstolen inte finner skäl att bedöma åtgärden på något annat sätt än att den inte förutsätter planläggning.
Mark- och miljödomstolen konstaterar vidare att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet avseende skyddade arter inom Stockholms län. Domstolen finner därför inte anledning att ifrågasätta länsstyrelsens uppgift att det inte finns några fynd av skyddade orkidéarter i det planerade bebyggelseområdet. Området omfattas av riksintressen avseende kustområde samt det rörliga friluftslivet. Domstolen instämmer dock i länsstyrelsens bedömning att den tänkta bebyggelsen inte riskerar att medföra sådan skada på dessa intressen att det finns skäl att neka bygglov på den grunden. Det finns inte heller skäl att neka bygglov med hänsyn till anpassningskravet eller på grund av att bebyggelsen skulle medföra några betydande olägenheter.
Den hydrogeologiska utredning som låg till grund för beslutet om bygglov får anses vara tillförlitlig. Den kompletterande utredning som har gett in förändrar inte den bedömningen. Det finns därmed inte skäl att neka bygglov på grund av otillräcklig vattentillgång. Länsstyrelsen har dock angett att den föreslagna avloppsanläggningen kommer att placeras på brukningsvärd jordbruksmark.
Mark- och miljööverdomstolen har i ett avgörande den 16 februari 2024 i mål M 96-23 uttalat följande angående placering av avloppsanläggningar på brukningsvärd jordbruksmark. Tillstånd för anläggande av en avloppsanläggning på jordbruksmark som används aktivt bete är fråga om en ändrad användning av markområdet som innebär att 3 kap. 4 § miljöbalken är tillämplig vid tillståndsprövningen. En prövning av om anläggandet innebär ett ianspråktagande av jordbruksmarken ska därmed göras, varvid marken endast får tas i anspråk för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse och behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark används för åtgärden (se 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken). Domstolen fann i avgörandet att anläggandet av avloppsanläggningen, trots att en del av den skulle placeras under mark, skulle innebära att brukningsvärd jordbruksmark i inte obetydligt mån skulle
Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 6359-23 m.fl. Mark- och miljödomstolen
tas i anspråk på ett varaktigt sätt. Då möjliggörande av anläggande av ett eller två enbostadshus inte kunde anses vara ett väsentligt samhällsintresse och då den ansökta åtgärden dessutom kunde ordnas genom att annan mark togs i anspråk ansåg domstolen att tillstånd till den sökta avloppsanläggningen inte kunde ges.
Domstolen gör följande bedömning. Nämnden har inte prövat den utredda avloppsanläggningens lämplighet utifrån att den placeras på brukningsvärd jordbruksmark. Av i målet tillgänglig utredning saknas uppgifter om jordbruksmarkens beskaffenhet och lämplighet för att brukas, huruvida jordbruksmarken i dagsläget används för odling eller bete, hur stor andel av anläggningen som kommer att förläggas på jordbruksmark eller i övrigt vilken påverkan som avloppsanläggningen kommer att få på marken. Det saknas även uppgifter om huruvida det är möjligt att förlägga avloppsanläggningen utanför jordbruksmarken. Länsstyrelsens slutsats att jordbruksmarken endast i obetydlig mån kommer att tas i anspråk stöds därför enligt domstolens bedömning inte av utredningen. Mot denna bakgrund samt med hänsyn till instansordningens princip finner mark- och miljödomstolen att målen ska återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning och prövning av om det finns en godtagbar lösning för avlopp.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 24 juni 2024.
Caroline Arvidsson Ylva Kvist Trelje I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Caroline Arvidsson, ordförande, och tekniska rådet Ylva Kvist Trelje. Föredragande har varit Torbjörn Kreuger.