P 8949-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8949-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Aktiebolaget Alebyggen (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa Samhällsbyggnadsnämnden i Ale kommuns beslut att ge bygglov.

Samhällsbyggnadsnämnden i Ale kommun (nämnden) har medgett bolagets yrkande om ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Bostadsrättsföreningen Skogshöjden i Älvängen, C.M., L.A.,

E.F., J.D., M.D., F.A., M.A., A.C., Y.Z., E.D., P.D.,

J.D., E.N., A.F. och M.F. (bostadsrättsföreningen m.fl.) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har tillagt bl.a. följande. Bolaget har förvärvat fastigheten med utgångspunkt att kunna förverkliga den byggrätt som detaljplanen ger. Det finns en rad givna skäl till att husen endast kan placeras på visst sätt givet detaljplanens förutsättningar, de sakförhållanden som råder på tomten och de funktionskrav som behöver uppnås. Bolaget har tillsammans med arkitekter ägnat stor omsorg åt att hitta den placering som medför minst olägenhet för närboende. Det går att i någon mån vrida eller flytta huskropparna, men det finns ingen annan placering som skulle leda till mindre påverkan eller olägenhet för de närboende. Varje mindre förändring av husens placering skulle potentiellt kunna bedömas vara en betydande olägenhet för en annan klagande. Om inte volymen kan uppnås faller projektekonomin, då de hyresnivåer som skulle krävas inte skulle vara allmännyttiga eller efterfrågade.

Nämnden har tillagt bl.a. följande. Förutsättningarna på fastigheten gällande t.ex. dagvatten, skyfall, trafik, parkeringsplatser, sophämtning och krav på ljudnivåer vid ute-

SVEA HOVRÄTT DOM P 8949-24

platser gör att den till synes flexibla detaljplanen ger byggherren väldigt små möjligheter till flexibilitet. Det är inte aktuellt att göra avsteg från kravet att personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska kunna nyttja tomten eftersom delar av byggnaden ska användas som ett LSS-boende. Alternativa placeringar av husen är inte möjliga utan skulle leda till betydande olägenhet för andra boende vars tomter gränsar till fastigheten.

Bostadsrättsföreningen m.fl. har tillagt bl.a. följande. De motsätter sig inte att byggnaderna uppförs men placeringen måste omprövas. Varenda meter mellan bostadsrättsföreningens tomt och höghusen är av oerhört stor betydelse för påverkan på levnadsmiljön. De har anlitat en egen arkitekt som bedömt att det är möjligt att planera byggnaderna på annat sätt och samtidigt uppnå den byggvolym som önskas. Det är arkitektens uppfattning att byggnaderna med dess nuvarande placering inte enbart påverkar hus 39 negativt utan hela området. Även bolagets arkitekter har påtalat att det är möjligt med en annan placering. Bolaget har ett tydligt ekonomiskt tänkande och följer sin byggplan eftersom den är mest kostnadseffektiv utan hänsyn tagen till omgivningen och de boende. Bolagets arkitekter är bundna av beställarens krav och kan därför inte göra en objektiv bedömning.

HANDLÄGGNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Under målets handläggning i Mark- och miljööverdomstolen har fråga uppkommit om den sökta åtgärden är förenlig med detaljplanens bestämmelse om utnyttjandegrad.

Nämnden har yttrat sig i frågan och anfört följande. Bygglovet för fastigheten X är det första bygglovet inom detaljplanen som omfattar delar av ett användningsområde och som inte har planerats gemensamt. Nämnden har gjort en felaktig tolkning av planbestämmelsen e och därmed inte beaktat bruttoarean på 725 kvadratmeter inom användningsområdet som är placerat på fastigheten Y.

Bolaget har fått möjlighet att yttra sig, men har inte gjort det.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8949-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Fastigheten X omfattas av en detaljplan som fick laga kraft 2012. Fastigheten ligger in om ett användningsområde med planbestämmelsen e . Bestämmelsen innebär att högst en femtedel av den totala arealen inom användningsområdet får bebyggas med bostäder och garage. Enligt samma bestämmelse är högsta kvartersexploateringstal 0,5. Kvartersexploateringstalet beräknas genom att bebyggelsens sammanlagda bruttoarea inom ett användningsområde divideras med användningsområdets totala markarea.

Gränserna för fastigheten X är inte samma som gränserna för användnings-området. A nvändningsområdet är större än fastigheten och omfattar även bl.a. den nordöstra delen av fastigheten Y som redan är bebyggd med radhus. Under-instansern a har vid beräkning av exploateringstalet inte beaktat den befintliga radhus-bebyggelse n inom användningsområdet utan enbart den tillkommande bebyggelsen på fastigheten X. Om radhusens bruttoarea inte beaktas uppgår kvartersexploateringstalet till 0,5. När radhusens bruttoarea om 725 kvadratmeter läggs till uppgår exploateringstalet till 0,6 vilket innebär att den sökta åtgärden strider mot detaljplanen. Överskridandet av exploateringstalet i detta fall är enligt Mark- och miljööverdomstolen för stort för att kunna bedömas vara en liten avvikelse. Det finns därför inte förutsättningar att ge bygglov.

Mot denna bakgrund saknas skäl att bedöma om övriga förutsättningar för bygglov är uppfyllda. Mark- och miljödomstolens domslut att avslå bygglovsansökan ska därmed stå fast och överklagandet avslås.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Johan Andrade Hagland, hovrättsrådet Katarina Welin och tf. hovrättsassessorn Emma Karlsson, referent.

Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo.

Bilaga A

Sid 1 (15) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 4072-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-17 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande

1Brf Skogshöjden 2. F.A. 3. M.A. 4. L.A. 5. E.F. 6. D.B. 7. Z.B. 8. P.C. 9. A.C.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen 10. Y.Z. 11. J.D. 12. M.D. 13. J.D. 14. E.N. 15. E.D. 16. P.D. 17. A.F. 18.M.F. 19. J.F. 20. R.K. 21. N.G.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen 22. C.G. 23. E.H. 24. M.H. 25. J.K. 26. J.T. 27. A.M. 28. J.M. 29. M.O. 30. S.Z. 31. A.O. 32. N.O. 33. Y.Ö.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen

Motpart

1AB Alebyggen Box 104 449 22 Nödinge 2. Samhällsbyggnadsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 6 september 2023 i ärende nr 29422-2023, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för nybyggnad av två flerbostadshus på fastigheten X i Ale kommun

DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandena från P.C., M.O., S.Z., E.H., M.H., C.G., N.G., A.M., J.M., A.O., N.O., Y.Ö., D.B., Z.B., J.K., J.T., J.F. och R.K.

2Med ändring av länsstyrelsens beslut upphäver mark- och miljödomstolen Samhällsbyggnadsnämnden i Ale kommuns beslut den 11 juli 2023, § 457, och avslår ansökan om bygglov för nybyggnad av två flerbostadshus på fastigheten X.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Samhällsbyggnadsnämnden i Ale kommun (nämnden) beslutade den 11 juli 2023 att bevilja AB Alebyggen (Alebyggen) bygglov för två flerbostadshus på fastigheten X i Ale kommun.

Brf Skogshöjden m.fl. (se samtliga klagande på s.1–2 i denna dom) överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) som i beslut den 6 september 2023 avslog överklagandet.

Brf Skogshöjden m.fl. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Brf Skogshöjden m.fl. (klagandena) har yrkat, som det får förstås, att bygglovet ska upphävas. Till stöd för yrkandet har i huvudsak anförts följande.

Den planerade exploateringen är för omfattande, och det blir för stora negativa konsekvenser inom det område där bostadshusen ska uppföras. Ytan där fastigheterna skall byggas är mycket begränsad och att det med minsta möjliga marginal ska klämmas in två höga hus påverkar stadsbilden mycket negativt då husen blir väldigt höga, hamnar nära tomtgränsen och passar inte in i den närliggande omgivningen.

Byggandet motsätts inte men husen bör placeras på ett bättre sätt som harmoniserar bättre med grannfastigheterna på grund av dess höga höjd. Denna höga höjd och närliggande placering kommer att ge en betydande insyn till närliggande villor. Enligt tidigare mål, MÖD 2015:44, får inte bygglov nekas om utformningen stämmer överens med den i detaljplanen angivna byggrätten. Men om det finns alternativa utformningar som inte begränsar den i detaljplanen angivna byggrätten så kan bygglovsansökan avslås om nuvarande utformning innebär en betydande olägenhet för boende i intilliggande byggnad och det finns alternativa utformningar av fastigheterna. Klagandena anser att det är en generös byggrätt som finns och att denna bör möjliggöra andra lösningar än de som lagts fram.

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen Det finns just nu ingen balans mellan de nya husen och Bostadsrättsföreningen Skogshöjden utan enbart nackdelar av skuggning samt att kliva ut på sin tomt och enbart se en husvägg, detta skapar ingen trivsam miljö och är också en beaktning vad gäller olägenhet som måste behandlas. Det framgår inte hur höga husen är, men antagande med vindsvåning och suterräng är att de uppgår till 20 meter, vilket kommer skapa en instängd miljö utifrån vinkeln på hus 1.

Hus 1 borde placeras och utformas på ett bättre sätt i förhållandet till grannfastigheter för att åstadkomma en mjukare anslutning till mycket lägre bebyggelse. Det behöver utformas så att olägenheten för intilliggande byggnad blir mindre, då nuvarande placering skapar en stor insyn till intilliggande byggnad. Exempelvis är avstånden mellan hus 1 och hus 39 (Y) oc h hus 37 (Y) på endast 3.32 meter mellan fastighetsgränserna. Uteplatsen som gränsar mot hus 49 (Q) ligg er väldigt nära tomtgräns och skapar stor olägenhet ljudmässigt samt att insynen till denna tomt och de närliggande bostäderna blir en betydlig olägenhet för boende. Hus 1 borde vinklas mer mot våtmarken i stället för mot grannfastigheten. Genom detta ökar avståndet till närliggande fastigheter och därmed skapas en bättre och trivsammare omgivning samt en någon minskning av olägenheten i form av för mycket insyn för intilliggande byggnader om huset ska behålla sin höga höjd. Då Hus 1 flyttas möjliggörs det i stället att ersätta dessa delar med grönområden, uteplatser eller andra delar som är praktiska för de boende.

Klagandena kan inte hitta något som stödjer en byggnation som är så nära inpå enligt detaljplan. Enligt detaljplanen för området får en villa inte placeras närmre fastighetsgräns än 4 meter. Det anses därför inte lämpligt att ett flerbostadshus med 4 våningar samt vindsvåning och suterrängvåning, som upplevs som 6 våningar på aktuell gavel, placeras endast 3.32 m från fastighetsgräns.

Samtliga klagande löper risk att på något sätt få en negativ påverkan av planförslaget. Att det ska byggas på marken är bara bra men dessa mäktiga byggnader på en liten byggyta kommer att skapa stor olägenhet för intilliggande byggnader i form av mycket insyn och kommer för all framtid att skapa en mycket tråkig utomhusmiljö för samtliga berörda.

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen

En skuggnings-/solstudie har efterfrågats med tanke på att byggnaderna i fråga är så pass höga och riskerar att skugga de som bor i direkt anslutning till hus 1. Någon sådan studie har inte genomförts vilket är märkligt då detta kan komma att bli en olägenhet för de boende på grund av byggnadernas placering och höjd. Enligt tidigare mål, MÖD 2022:3, var området centralt placerat så att man behövt räkna med att så höga byggnader ska placeras så nära intill boende. Effekterna i form av ökad skuggning och minskat ljusinsläpp innebar en betydande olägenhet.

Den nuvarande placeringen strider mot boverkets författningssamling (BFS 1 988:18) då avstånden mellan hus 1 (X) och fastighetsgräns mot Y som är enda st 3.32m.

Det finns brandkrav på att byggnader inte får placeras närmre än 8m från varandra. Därför brukar man sätta begränsningar i att detaljplanera att man ska hålla sig 4m, eller 4.5m, från fastighetsgränsen med byggnader för att inte inskränka på grannens möjlighet att bygga på sin tomt. Exempelvis om hus 39 vill bygga ut sitt hus fram till 4m från fastighetsgränsen, vilket planen tillåter, måste detta brandskyddas extra eftersom det då endast står 7.32m från den andra byggnaden. Att genom bygglovet och placeringen av hus 1 skapa nya byggnadskrav på närliggande fastigheter anser vi inte är rätt.

Hela Kronogården har alltså blivit ett område som präglas av närheten till skogen med låga och trivsamma hus som smälter in i den miljö som de är byggda på. Uteplatsen som gränsar mot hus 49 ligger väldigt nära tomtgräns och skapar stor olägenhet ljudmässigt samt att insynen till denna tomt blir en betydlig olägenhet.

Gröna områden är väldigt viktiga för välbefinnande och klimatanpassning. Citat från Boverket ”Livsmiljöer med nära och integrerad grönska en förutsättning för vår hälsa och välbefinnande”. Gröna livsmiljöer är inte bara en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd men även för ekosystem tjänster och klimatanpassning. Dessa miljöer bidrar till att anpassa vårt samhälle till ett förändrat

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen klimat som är både varmare, blötare och torrare. Med ovan nämnda aspekter i åtanke har klagandena valt att bosätta sig i området.

Klagandena har till sitt överklagande bifogat ritningar med förslag på alternativa placeringar av byggnaderna på X, samt bilder.

Nämnden har yttrat sig och vidhåller sitt beslut att bevilja bygglov, samt anfört i huvudsak följande.

Nämnden vidhåller att föreslagen byggnation på fastigheten har anpassats efter förutsättningarna på platsen, och motsätter sig det som anförts i överklagan. Ett stort fokus har varit på dag- och ytvatten, som i området Kronogården är en viktig fråga. Trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter vid ut- och infart har likaså utformats med stor omsorg. Detta är två frågor som kan bli betydande olägenheter för grannar men som i beslutat förslag hanteras väl. Med klagandes förslag bedöms dessa frågor bli betydligt svårare att lösa.

Att fastigheten skulle kunna bebyggas med flerbostadshus med den höjd och utbredning som det beviljade förslaget redovisar har tydligt framgått av både detaljplanens bestämmelser och förtydligats i planprogrammet. Eventuella olägenheter som kan uppkomma vid blandningen mellan flerbostadshus och villor får därför anses ha prövats i detaljplanen. Den del av bostadsrättshusen som ligger n ordväst om X har samma byggrätt i detaljplanen som X. Det får därför antas att kon sekvenserna av flerbostadshus söder om villorna har studerats och utvärderats vid valet av byggnation på Y.

Alebyggen har yttrat sig och motsätter sig ändring av nämndens beslut att bevilja bygglov, samt anfört i huvudsak följande.

Detaljplanen

Alebyggen förvärvade fastighet X, vilken bygglovet avser, är belägen inom samma detaljplan som angränsande fastigheter. Detaljplanen omfattar en större sammanhängande struktur i det bostadsområde som kallas Kronogården. De

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen samlade avvägningar som gjordes i framtagandet samt antagandet av denna detaljplan gav och ger förutsättningar för byggnation inom given byggrätt på respektive fastighet. Detta gäller både för den angränsande bostadsrättsföreningenli kväl som för fastigheten X. Inga sakförhållanden har förändrats sedan planen antogs. Alebyggen bör skäligen ha samma rätt att bebygga tomten utifrån givna förutsättningar likväl som övriga vars fastighets förutsättningar definieras av samma plan.

Tomtens förutsättningar

Under framtagandet av bygglovet har Alebyggen arbetat tätt tillsammans med arkitekterna. Den definierande förutsättningen för byggnation på fastigheten är den utmanande topografin. Tomten sluttar påtagligt från Myternas väg och norrut och att anpassa byggnadsvolymerna till tomtens lutning har varit en central utgångspunkt för att möjliggöra projektet. Höjdkurvor framkommer av nybyggnadskartan, se bild i aktbilaga 16 s. 2.

Alebyggen har jobbat med byggnadsvolymer som är yteffektiva och väl lämpade för terränganpassning. Att skapa en balans mellan exploateringsgrad, för att åstadkomma acceptabla hyresnivåer, och att få huskropparna att fungera både utifrån terrängens förutsättningar och med respekt för angränsande bebyggelse har varit centrala faktorer.

Tidigt beslutades om att byggnadskropparna skulle ges en vinkel så att loftgångarna inte ska dominera, men ändå nå fram till gavellägenheterna. Detta är fördyrande i produktionen men en åtgärd som specifikt vidtagits för att anpassa husen till angränsade bebyggelse.

I deras första skiss placerades byggnaderna så att dessa skulle omfamna gården, men med hänsyn till grannar i norr vändes den norra byggnaden så att byggnaderna inte skulle hamna mitt emot kedjehusen.

Resultatet av denna förändring blev att den norra byggnaden vände hushörnet mot dessa fastigheter. Placeringen valdes specifikt så att spetsen hamnade mitt emellan

Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen de två carportarna och därmed så långt från bostadsdelarna som möjligt för att minimera insynsproblematik. Därtill är loftgångar korta och räcken och balkongfronter utformade med begränsad genomsikt.

Byggnadernas placering möjliggör vidare ett souterrängplan vilket är avgörande för att härbärgera teknikrum inklusive tankar för sprinkler mm specifikt avsett för bostäder med särskild service (BmSS) i den ena huskroppen. Tillkommande bostadsyta i souterrängplan möjliggör vidare enkelsidiga mindre lägenheter som är starkt efterfrågade i bostadsbristens Ale.

Övriga faktorer

När det gäller avstånd till fastighetsgräns så ligger huset inom byggrätten, med placering så att avståndet mellan byggnaderna är 8 meter och att krav på antal parkeringar uppnås. Det finns helt enkelt inget utrymme att flytta parkeringar eller byggnader längre bort från fastighetsgränsen utan inskränkning i byggrätten. Det finns heller inte några byggnader på grannfastigheterna som kan motivera att planerad bebyggelse av brandskäl flyttas längre från fastighetsgräns.

När det gäller sol- och skugga så har detta beaktats, både i relation till huskroppar i norr likväl som huskroppar i väster. Byggnation kan inte åstadkommas utan att skuggbildning i någon omfattning rör sig över angränsande ytor.

Alebyggen vill slutligen även tydliggöra att tillgänglighetsaspekter har behövts lösas inom fastigheten vilket varit särskilt utmanande givet nämnda höjdförhållanden. Därtill skall nämnas skyfallsproblematik och försiktighetsprincip i närhet till naturområde vilket ger tillkommande begränsningar i hur byggnaderna kan placeras på tomten.

Sammantaget

Detaljplanens bestämmelser och syfte, tomtens topografiska förutsättningar, lokalisering av yttre försörjning, försiktighetsprincip i närhet till naturområde, hänsyn till omgivande bebyggelse såväl som behovet av bostäder för varierande ändamål har beaktats vid utformningen av byggnader liksom dess placering.

Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen Alebyggen har vinnlagt sig om att skapa förutsättningar för en väl avvägd bostadsproduktion för att möjliggöra hyresrätt i ett bostadsområde dominerat av bostadsrätt och egna hem. Därtill ger projektet möjlighet till ett BmSS-boende integrerat i övrig bebyggelse. I framtagandet har byggnadsvolymernas relation till, och påverkan på, angränsande fastigheter beaktats vilket beskrivs ovan.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår i huvudsak av länsstyrelsens beslut.

Klagorätt

Av 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (PBL) följer att 42 § förvaltningslagen (FL) stadgar vem som får överklaga ett sådant beslut som byggnadsnämnden i förevarande fall fattat. Enligt 42 § FL får ett beslut överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

P.C., M.O. och S.Z. har flyttat från A, vilket enligt mark- och miljödomstolen medf ör att länsstyrelsens beslut inte kan anses beröra dem på ett sådant sätt att de har haft rätt att överklaga. Deras överklaganden ska därför avvisas.

E.H., M.H., C.G., N.G., A.M, J.M., A.O., N.O., Y.Ö., D.B., Z.B., J.K., J.T., J.F. och R.K. bor i och är bostadsrättshavare till byggnader som inte är placerade på mark i direkt anslutning till X. Enligt praxis anses beslut i fråga om lov beröra ägare till en fastighet som direkt gränsar till den fastighet som bygglovet gäller, eller skiljs åt endast genom en gata eller väg. Nämnda klagandes bostäder och den påtalade fastigheten skiljs åt med både en gata och andra bostäder inom samma bostadsrättsförening, varför mark- och miljödomstolen bedömer att de nämnda inte ingår i överklagandekretsen. Deras överklaganden ska därför avvisas.

Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen Mark- och miljödomstolen bedömer att de övriga klagandena, som inte nämnts ovan, ingår i överklagandekretsen. Deras överklagande kommer därmed i det följande prövas av domstolen.

Bedömning i sak

X omfattas av en detaljplan från 2012. I likhet med underinstanserna bedömer mark- och miljödomstolen att de sökta byggnaderna är planenliga.

Detaljplanen för området har en flexibel utformning. Exempelvis regleras inte byggnaders närmare placering inom visst kvarter. Domstolen anser att den bebyggelse som planen medger inte kan utläsas ur plankartan, då kvartersstruktur med byggnadslägen, gators placering och inbördes påverkan kan anta oändligt många former. Detta är i sig inte ett olämpligt sätt att utforma en detaljplan, men för med sig att flera lämplighetsfrågor av exempelvis trafiksäkerhets- och olägenhetskaraktär kan hanteras först vid bygglovgivningen.

Till en detaljplans juridiskt bindande uppgifter ska en planbeskrivning med de uppgifter som behövs för att förstå planens samlade konsekvenser läggas, med de illustrationer som krävs för denna förståelse. I en större och starkt flexibel detaljplan som denna blir dessa beskrivningar med nödvändighet illustrationer av en av många tänkbara utformningar av såväl delområden som enskilda byggnader. I den aktuella planbeskrivningen framgår att ”Ca en tiondel av de nya byggrätterna medger friliggande villor och resten medger gruppbyggda småhus och lägenhetsbostäder i små flerbostadshus”. (Domstolens kursivering) Vidare framgår att ”Idrottshallen och skolan medges utförda som större byggnadsvolymer.” Bilder i planbeskrivningen visar i likhet med tillhörande text exempel på små flerbostadshus, från vilka de två i målet aktuella byggnaderna tydligt skiljer sig i skala. Illustrationskartan, som alltså inte är bindande i detta fall, visar en utformning av kvarteret som inte liknar de konstellationer som nu finns byggda kring X. I planbeskrivningen beskrivs inslag av högre bebyggelse, innefattande små flerbostadshus i upp till fyra våningar, med suterrängvåning och inredd vind.

Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen

Till skillnad från länsstyrelsen anser mark- och miljödomstolen att de olägenheter som kan uppstå vid byggnation i enlighet med planen inte redan har prövats och godtagits fullt ut i samband med att detaljplanen antogs. Domstolen bedömer därmed att det finns anledning att pröva de olägenheter som gjorts gällande av klagandena.

Klagandena har anfört att nybyggnaden av flerbostadshus, i den utformning som sökts bygglov för av Alebyggen, kommer att medföra betydande olägenheter för dem främst i form av insyn. Vidare har de anfört att byggnaderna inte är utformade på ett lämpligt sätt vad gäller placering på fastigheten.

När det gäller hur användningen av det norra flerbostadshuset kan komma att påverka klagandena gör mark- och miljödomstolen följande bedömning. Huset som

Sid 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen enligt ansökan är fyra våningar plus suterrängvåning och inredd vind ska placeras cirka 3,3 meter från fastighetsgräns. Enligt domstolen drabbar insynen från den nordvästra gaveln främst uteplatsen på A 39, där L.A. och E.F. bor. Med hänsyn till husets placering och höjd bedömer domstolen att dess omgivningspåverkan innebär en betydande olägenhet för L.A. och E.F.

Även om förtätning kan förväntas i och med den gällande detaljplanen, kan inte planen medföra att samtliga eventuella olägenheter som kan uppstå måste accepteras av boende i byggnader på angränsande fastigheter. Nämnden och sökanden gör i och för sig gällande att den utformning och placering som sökts har utretts vara lämplig i förhållande till ett antal aspekter, men enligt domstolen utesluts inte att det är möjligt att utnyttja den i detaljplanen givna byggrätten utan a tt den påtalade olägenheten uppstår för de som bor i direkt anslutning till X.

Vid en avvägning enligt 2 kap. 1 § PBL mellan L.A.s och E.F.s intresse av att ha sin uteplats fredad från insyn och bolagets intresse av att uppföra flerbostadshusen i enlighet med ansökt bygglov, och med hänsyn till att en

Sid 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4072-23 Mark- och miljödomstolen alternativ placering av husen inte förklarats vara omöjlig bedömer mark- och miljödomstolen att klagandens intresse väger tyngre.

Mark- och miljödomstolen finner således vid en sammantagen bedömning att bygglov inte kan beviljas för de sökta byggnaderna, med hänsyn till att det skulle innebära en betydande olägenhet för de boende på A 39; L.A. och E.F.. För övriga k lagande kan olägenheten inte anses bli betydande, och det har inte heller annars fra mkommit skäl att bifalla deras överklaganden. Med den bedömningen ska endast överklagandet från L.A. och E.F. bifallas. Det innebär i praktiken att även övriga klaganden får bifall.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 8 juli 2024

Kristian Andersson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Kristian Andersson, ordförande, och tekniska rådet Gunnar Åkerlund. Föredragande har varit beredningsjuristen Sofia Gavelin.