P 9015-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Byggnads- och miljöskyddsnämnden i Norrköpings kommuns beslut den 16 mars 2022 (dnr BMN 2022/0032-1, Bygglov 2021-543, § 57).

SVEA HOVRÄTT DOM P 9015-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska upphäva Byggnads- och miljöskyddsnämnden i Norrköpings kommuns beslut om rättelseföreläggande. I andra hand har de yrkat att ärendet ska återförvisas till nämnden för fortsatt behandling.

Byggnads- och miljöskyddsnämnden i Norrköpings kommun har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har vidhållit det som anförts i under-instanserna och därutöver lagt till i huvudsak följande. Nämnden har den 11 december 2025 gett dem bygglov för nybyggnad av komplementbyggnad samt marklov för ändring av markuppfyllnad och murar. Beslutet har fått laga kraft och de har getts delstartbesked beträffande markåtgärderna. Dessa markåtgärder konsumerar det som är tvistigt i målet. Ändamålet med rättelseföreläggandet har därmed förlorat sin betydelse.

Nämnden har vidhållit sitt beslut om rättelseföreläggande och därutöver lagt till i huvudsak följande. Rättelseföreläggandet kan endast anses ha spelat ut sin roll om beslutet den 11 december 2025 följs, dvs. att marken anordnas och garaget uppförs i enlighet med lovet. Rättelseföreläggandet bör kvarstå till dess att slutbesked har getts för åtgärderna enligt beslutet den 11 december 2025.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

I det överklagade rättelseföreläggandet har nämnden förelagt och att vid vite återställa marken till de nivåer som framgår av ett tidigare bygglov från 2016. Nämnden har, efter mark- och miljödomstolens dom, gett och ett nytt marklov för ändring av markuppfyllnad och murar på den aktuella fastigheten. Nämndens uppgift om att rättelseföreläggandet

SVEA HOVRÄTT DOM P 9015-25

spelat ut sin roll om marken anordnas i enlighet med det nya beslutet, innebär att ändamålet med rättelseföreläggandet numera förlorat sin betydelse. Det finns därmed inte längre fog för nämndens rättelseföreläggande. Den omständigheten att nämnden inte gett slutbesked för åtgärderna ändrar inte det. Eventuella avvikelser från det nya beslutet får hanteras inom ramen för nämndens tillsyn. Rättelseföreläggandet ska därför upphävas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:9321) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Caroline Hedvall Klostermark, tekniska rådet Johan Andrade Hagland samt hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent.

Föredragande har varit Sonja Rodhe.

Sid 1 (9) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 6935-24 Mark- och miljödomstolen 2025-05-28 meddelad i Växjö

PARTER

Klagande

Ombud för 1 och 2: Advokat Advokatfirman Glimstedt Östergötland KB

Motpart Norrköpings kommun Byggnads- och miljöskyddsnämnden

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Östergötlands läns beslut 2024-11-27 i ärende nr 6306-2022, se bilaga 1

SAKEN Överklagande av Länsstyrelsens i Östergötland län beslut, 2024-11-27, diarienummer 6306-2022 angående föreläggande, fastigheten , Norrköping kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6935-24 Mark- och miljödomstolen 2025-05-28

BAKGRUND

Byggnads- och miljöskyddsnämnden i Norrköpings kommun, nämnden, beslutade 16 mars 2022 att: Förelägga och att återställa den olovligt uppfyllda marken till höjder som motsvarar nivåer i det beviljade lovet D 2016/2386 (rätta det olovligt utförda) med stöd av 11 kap. 20 § plan- och bygglagen. För föreläggandet gäller att det ska vara utfört senast 3 månader från att beslutet vunnit laga kraft. Föreläggandet förenas med vite som tas ut med 50 000 kronor vardera av och . Föreläggandet avser fastigheten .

och överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Östergötlands län, länsstyrelsen, som beslutade att ändra nämndens beslut endast på sätt att åtgärder ska vara utförda senast sex månader från det att beslutet fått laga kraft. I övrigt lämnades överklagandet utan bifall.

YRKANDEN M.M.

och i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut. I andra hand har de yrkat att mark- och miljödomstolen, med undanröjande av länsstyrelsens beslut, ska återförvisa ärendet till Byggnads- och miljöskyddsnämnden i Norrköpings kommun.

Sammanfattningsvis har och anfört följande.

Utredning till grund för beslut Den av nämnden angivna ytan där markuppfyllnad påstås ha skett är avrundat tre gånger större än byggnadens byggnadsarea, mer än dubbelt så stor som poolen med

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6935-24 Mark- och miljödomstolen 2025-05-28

omkringliggande altan och en tredjedel av hela fastighetens yta. Höjden för den påstådda markuppfyllnaden motsvarar som mest mer än halva husets byggnadshöjd. Slutsatsen av nämndens påstående är att markuppfyllnad ska ha skett i en omfattning motsvarande 300 1 200 kubikmeter, vilket motsvarar 450 1 800 ton fyllnadsmaterial. Nämnden har alltså, till synes, lagt en okulär besiktning tillsammans med höjdkurvor utvisande ursprungliga marknivåer till grund för beslutet. Det bör ställas betydligt högre krav på myndighetens utredning och underlag inför beslut än vad som har varit för handen. Mot bakgrund av vad nämndens påstående innebär i praktiken, och att det ens har tillförts något fyllnadsmaterial, är nämndens och länsstyrelsens bedömning orimlig. Under alla förhållanden är uppgifterna inte korrekta och kan definitivt inte läggas till grund för myndighetsutövning och allvarligt ingripande mot enskild. Om länsstyrelsen och nämnden menar att marknivåerna vid slutsamrådet inte är överensstämmande med bygglovet har nämnden brustit i sin myndighetsutövning genom att inte påpeka detta i samband med de två platsbesöken som gjordes i tid efter det att de markreglerande åtgärderna var färdigställda. Några utdrag från kommunens kartsystem och höjdkurvor har inte förevisats och än mindre getts in i målet. Det är oklart vilket underlag nämnden egentligen har utgått från. Att nämnden, liksom länsstyrelsen, har utelämnat det underlag som uppenbarligen har varit av väsentlig betydelse för bedömningen utgör en sådan brist att grund för återförvisning till nämnden för erforderlig handläggning föreligger.

Marklov Om det skulle anses ha gjorts en markutfyllnad som kräver marklov har den under alla förhållanden inte skett i sådan omfattning som nämnden och länsstyrelsen gör gällande. Genom bygglovet har nämnden funnit att de relativt omfattande markförändringarna som krävdes för byggnation var såväl nödvändiga som lämpliga, utan betydande olägenhet för omgivningen. Frågan om tillåtligheten av markregleringen har redan prövats, beviljats och vunnit laga kraft i och med bygglovet som utvisar den nya marknivån. Nämnden synes i tillsynsärendet ha utgått från ursprungliga marknivån, d.v.s. de marknivåer som framgår av nybyggnadskartan i tid före byggnation enligt bygglovet, till grund för sin tillsyn

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6935-24 Mark- och miljödomstolen 2025-05-28

och bedömning om vilken markhöjning som har skett. Detta är inte korrekt. De har anlitat en mätningstekniker för att dels mäta befintliga marknivåer vid poolkant, dels för att på ritning måttsätta de markhöjder som beviljats enligt bygglovet.

Runt om poolen uppgår höjden till +35,85 meter. De har utfört viss markreglering i samband med anläggande av poolen genom att gräva ur marknivån med 0,4 meter. Poolen ligger alltså på en marknivå om +35,45 meter. Efter det att poolen anlagts har 0,4 meter grus lagts runt poolen för att snygga till kanterna. Denna höjd har uppmätt till +35,85 meter. Gruset kan enkelt tas bort varvid marknivån också runt om poolen kan mätas till +35,45 meter. Poolen är åtta meter lång och börjar på ett avstånd om fem meter från huset. Marknivån vid denna punkt är enligt bygglovet +35,85 meter. I bortre kanten av poolen är marknivån enligt Bygglovet +33,44 meter. Poolen är fyra meter bred och kräver en markyta som är sex meter för att vara stabil. Samma sak gäller för markyta vid ytterkanten. Markåtgärder under poolen avser således en yta om 54 kvadratmeter. Beträffande denna yta skiljer sig nuvarande marknivå jämfört marknivån i Bygglovet med -0,4 meter vid lägsta punkt och med +2,01 meter vid högsta punkt. Det är alltså inte fråga om en konstant markhöjd om +2,01 meter. Volymen uppgår till avrundat 54 kubikmeter. Det är korrekt att marken ligger högre än grannfastighetens takfot, men den omständigheten har redan genom bygglovet bedömts vara lämplig och utan omgivningspåverkan. Denna omständighet kan såldes inte läggas till grund för att ifrågavarande markåtgärder är olovliga. Det är inte korrekt att marken höjts minst ett par meter. Först och främst är markförändringar upp till 50 cm, beräknat från senast lovgiven marknivå, inte åtgärder som kräver lov. I vart fall utgör sådan markförändring inte någon olovlig åtgärd. Som framgår ovan uppgår högsta höjd vid den plana ytan under poolen söder om huset till +35,45 m, d.v.s. mellan -0,4 +2,01 meter under/över marknivå enligt bygglovet. Med hänsyn till att +/-0,5 meter inte är att anse som olovlig markåtgärd ska bedömningen om avsevärd markförändring göras utifrån högsta höjden +1,51 meter över marknivå enligt bygglovet. Ytan där markhöjande åtgärder vidtagits under poolen uppgår således till avrundat 36 kvadratmeter, innebärande en volym om 27 kubikmeter. Sammantaget är det inte fråga om avsevärd ändring av marknivån.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6935-24 Mark- och miljödomstolen 2025-05-28

Omgivningspåverkan Nämnden har redan, genom bygglovet bedömt att byggnation placerad högt på fastigheten inte utgör betydande olägenhet för omgivningen. Skulle några andra avsevärda markhöjande åtgärder bedömas föreligga är dessa utan betydande olägenhet för omgivningen. Området är tätbebyggt och karakteriseras av branter och starkt sluttande fastigheter, bebyggda med terrassering. Det är snarare regel än undantag att marknivån på tomten har någon form av plan yta/platå, framför huset, för fritid och utevistelse. Vidare har det på flera fastigheter i området byggts altandäck, murar med mera, som vida överstiger befintlig marknivå. Skulle den naturliga topografin följas skulle inga byggnationer överhuvudtaget kunna ske i området. Mot bakgrund av ovanstående har omgivningen i området att förvänta sig stora nivåskillnader mellan fastigheterna, och inom fastigheterna, varför nu ifrågavarande åtgärder inte påverkar omgivningen negativt. Med hänvisning till likabehandlingsprincipen ska de behandlas på samma sätt som andra fastighetsägare i området vilket inte är fallet om de inte ges möjlighet att söka lov, än mindre om de tvingas återställa mark till marknivåer enligt bygglovet.

Lovföreläggande Nämnden har jämfört befintlig marknivå med marknivåerna i nybyggnadskartan, d.v.s. med ursprungliga marknivåer, innan bygglovet. Detta ger ett fullständigt felaktigt resultat, vilket är anledningen till bedömningen att lov inte kan ges i efterhand. Det är endast i uppenbara fall som skyldigheten att besluta om lovföreläggande bortfaller. Det är sannolikt att lov skulle kunna meddelas i efterhand. Under alla förhållanden är det inte uppenbart att lov inte skulle kunna ges. Sammanfattningsvis har nämnden brustit i sin skyldighet att bereda dem möjlighet att söka marklov i efterhand. Ärendet ska därför återförvisas till nämnden för erforderlig prövning. De är inte på något sätt främmande för att ansöka om terrassering eller liknande för att utjämna nivåerna på fastigheten. I sammanhanget ska nämnas att de avsett att inge ansökan om bygglov för garage, varvid sannolikt ytterligare markreglerande frågor kan komma att aktualiseras och det framstår som lämpligt att hantera åtgärder som kräver marklov samtidigt som garage.

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6935-24 Mark- och miljödomstolen 2025-05-28

Föreläggande om rättelse Ett rättelseföreläggande ska vara tillräckligt tydligt och precist för att mottagaren ska kunna förstå dess innebörd. En grundförutsättning för att överhuvudtaget kunna följa föreläggandet är att det klart och tydligt framgår vad som menas med Föreläggandet har inte sådan precision och tydlighet för att de ska förstå vad som ålagts dem att göra för att undgå verkställighet och/eller vite. Det saknas en fullständig planritning över höjdnivåer för tomten i bygglovet och är härvid

En markreglering om +/- 50 centimeter är inte en lovpliktig åtgärd. De kan därför inte föreläggas att justera marknivån till de höjder som anges i bygglovet. Det har inte tydligt framgått på vilken yta nämnden och länsstyrelsen menar att olovliga åtgärder har vidtagits. Vidare har nämnden i tid efter bygglovet beviljat bygglov för stödmur i fastighetsgräns mot nordväst samt gett startbesked för attefallshus mot sydväst. Genom dessa bygglov har den befintliga marknivån fastställts varför rättelseföreläggande om att återställa mark vid dessa byggnationer till marknivå i bygglovet överhuvudtaget inte kan bli aktuellt. Sammanfattningsvis lämnar rättelseföreläggandet utrymme för tolkning och missförstånd om vad som är olovligt. Det är därmed otydligt vad föreläggandet egentligen omfattar. Slutligen kräver proportionalitetsprincipen en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut och de konsekvenser det får för enskilda. Rättelseföreläggande genom rivning innebär konsekvenser som inte står i proportion till det allmänna intresset.

Tillkommande utredning Klagandena har till mark- och miljödomstolen gett in fotografier och mätning av mätningstekniker.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut med följande tillägg.

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6935-24 Mark- och miljödomstolen 2025-05-28

Det följer av 11 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, att en tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse enligt PBL.

Fråga om återförvisning Mark- och miljödomstolen anser att utredningen som legat till grund för nämndens beslut har varit tillräckligt utförlig. Klagandena har vidare fått ta del av materialet och beretts tillfälle att yttra sig. Det får visserligen anses vara en brist att nämnden delvis synes ha grundat sitt beslut på höjdmått som inte avbildats eller på annat sätt dokumenterats. Domstolen bedömer trots detta att det är tydligt förklarat i nämndens ärende att markförändringarna inte överensstämmer med det beviljade bygglovet. Sammantaget saknas därför skäl att på grund av brister i handläggningen hos underinstanserna återförvisa målet för fortsatt handläggning.

Marklovspliktig åtgärd Det framgår av fotografier och ritningar såväl som den mätning som klagandena själva har gett in att det skett en höjning av marknivån på området söder om bostadshuset där pool och altandäck anlagts, och att denna höjning är mer omfattande än vad som medgetts i bygglovet för bostadsbyggnaden. Enligt markoch miljödomstolen är det även utrett att det på detta område förekommit ändring av höjdläget som i förhållande till beviljat bygglov måste betraktas som avsevärd, jfr rättsfallet MÖD 2015:53. Mark- och miljödomstolen gör därför ingen annan bedömning än länsstyrelsen i fråga om att det krävts marklov för markhöjande åtgärder som vidtagits på fastigheten.

Marklov i efterhand Miljön kring klagandenas fastighet är förvisso präglad av kuperad terräng och bostadshuset på fastigheten ligger relativt högt på tomten. Trots detta instämmer mark- och miljödomstolen i länsstyrelsens bedömning att det genom markhöjningen bildats en platå som sticker ut vinkelrätt i relation till den naturliga topografin och att åtgärden medfört en tydlig avvikelse från stads- och landskapsbilden. Därmed är

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6935-24 Mark- och miljödomstolen 2025-05-28

det inte sannolikt att marklov kan beviljas i efterhand för de vidtagna markåtgärderna och det saknas följaktligen skäl att besluta om lovföreläggande.

Rättelseföreläggande Med hänsyn till att vidtagna åtgärder bedöms vara marklovspliktiga och att det utretts att marklov inte kan beviljas i efterhand, bedömer mark- och miljödomstolen att nämnden utan föregående lovföreläggande har haft fog för att förelägga klagandena att återställa marken till motsvarande nivåer som beviljats i bygglovet.

Domstolen konstaterar att det finns skalenligt utritade markkonturer på bygglovsritningarna och att det därför inte kan anses vara oklart vilken marknivå som motsvaras av bygglovet.

Det krävs inte att en åtgärd ska vara lovpliktig för att anses olovlig, se rättsfallet MÖD 2015:25. Domstolen anser att vidtagna åtgärder är olovliga till den del marknivån avviker från vad som beviljats i bygglovet. Det saknas därvid betydelse att en ändring i mark om cirka 50 centimeter i regel inte är lovpliktig.

Vid överprövning av ett beslut om rättelseföreläggande är utgångspunkten för bedömningen de förhållanden som förelåg vid beslutsmyndighetens prövning, jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 17 september 2021 i mål nr P 4030-20. Enligt domstolen medför inte bygglovet som senare beviljats för stödmur att rättelseföreläggandet ska upphävas eller ändras.

Mark- och miljödomstolen gör ingen annan bedömning än länsstyrelsen när det gäller tiden för att vidta rättelse och vitets storlek.

Sammanfattning Mark- och miljödomstolen bedömer sammantaget att marklov krävs för åtgärder som vidtagits på klagandenas fastighet, att marklov inte kan beviljas i efterhand och att nämnden haft fog för sitt beslut om rättelseföreläggande.

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6935-24 Mark- och miljödomstolen 2025-05-28

Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 18 juni 2025.

I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Magnus Ståhl, ordförande, och tekniska rådet Jonas T Sandelius.