P 9365-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Samhällsbyggnadsnämnden i Åre kommuns beslut den 12 juli 2023, punkten 1( dnr BYGG.2022.512) endast i den del det avser bygglov för nybyggnad av två flerbostadshus på fastigheten X samt avslår bygglovsansökan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 9365-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

C.T.B. och P-E.B. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska i första hand återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning och i andra hand upphäva bygglovet.

Bostadsrättsföreningen Brygghusen i Åre, Å.A., A.F., S.J. och S.P. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska i första hand upphäva bygglovet och i andra ha nd återförvisa målet till nämnden för fortsatt handläggning.

Samhällsbyggnadsnämnden i Åre kommun har motsatt sig ändring.

View i Centrum AB har motsatt sig ändring.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

C.T.B. och P-E.B. har anfört detsamma som iunderinstanserna och tillagt bl.a. följan de.

Mark- och miljödomstolens handläggning har inneburit rättegångsfel eftersom baksidan av det kulörprov som de åberopade i domstolen och som innehöll information av avgörande betydelse inte har kommunicerats med sökanden. Missen upptäcktes först vid sammanträdet i mark- och miljödomstolen.

I bygglovshandlingarna redovisas inte glanstal för plåtdetaljer och att delar av fasaden ska utföras i ljust trä. Vidare är situationsplanen inte tillräckligt tydligt utformad för att det ska gå att avgöra huruvida de sökta byggnadernas fasader är placerade innanför eller utanför avgränsningen mot punktprickad mark. Det har därmed inte varit möjligt att göra en bedömning av sökta åtgärders förenlighet med detaljplanen i dessa avseenden. I ansökningshandlingarna saknas också uppgifter om fritt passagemått avseende dörrar.

SVEA HOVRÄTT DOM P 9365-24

Vad avser hus 1 kragar balkonger ut över punktprickad mark mer än 1,5 meter på ett avstånd om ≤3,00 meter från marken. Det utgör en planavvikelse som inte uppmärksammats av nämnden.

De har även framfört andra invändningar mot de sökta åtgärderna bl.a. att fasadutformning och våningsantal strider mot detaljplanen samt att åtgärderna inte är förenliga med kraven i 2 kap. 6 och 9 §§ plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Bostadsrättsföreningen Brygghusen i Åre, Å.A., A.F., S.J.

och S.P. har anfört detsamma som i underinstanserna och tillagt bl.a. följande.

Efter kontakt med nämnden har framkommit att man avser att ansluta hus 1 dikt an den sydöstra fasaden på bostadsrättsföreningens byggnad. Den sökta byggnationen innebär en betydande olägenhet på grund av att de inglasade balkongerna är placerade direkt mot fönsterraden på den aktuella fasaden av bostadsrättföreningens byggnad, att det inte kommer att finnas utrymme att underhålla den fasaden och att byggnationen förutsätter förstörande ingrepp på föreningens byggnad genom att takfoten på den nordöstra sidan av taket behöver kapas. Frågor om placering och utformning av balkonger har inte behandlats i detaljplanen. Det är klarlagt genom byggherrens nya justerade bygglovsansökan att balkongerna går att placera på ett annat sätt vid fullt utnyttjande av byggrätten.

De har även framfört andra invändningar mot de sökta åtgärderna bl.a. avseende brandskydd och stödmurar samt hänvisat till ett granneavtal som upprättades genom kommunens försorg i samband med bygglovet avseende föreningens byggnad.

View i Centrum AB har anfört detsamma som i underinstanserna och tillagt bl.a. följande.

Den i detaljplanen medgivna byggrätten kan inte nyttjas fullt ut med någon annan placering av byggnaden än den lovgivna. Den förskjutning söderut och höjning av byggnaden som kom att göras i bostadsrättföreningens bygglov har inneburit att

SVEA HOVRÄTT DOM P 9365-24

boende i de fyra lägenheterna som berörs nu haft att räkna med vissa olägenheter vid uppförande av byggnader på den aktuella fastigheten. Då de boende i nämnda lägenheter upplever olägenheter från framför allt insyn har bolaget ansökt om ett nytt bygglov med en alternativ utformning avseende balkongerna. Det är inget extraordinärt att bygga två huskroppar nära varandra på respektive sida fastighetsgränsen när detaljplanen medger sammanbyggnad i tomtgräns. Granneavtalet är ett rent civilrättsligt avtal mellan parterna. Det är inte fråga om sådana omständigheter där i sällsynta fall ett civilrättsligt avtal kan få påverkan på detaljplan eller bygglov.

Samhällsbyggnadsnämnden i Åre kommun har anfört bl.a. följande.

Situationsplanen, som är baserad på en nybyggnadskarta, utgör gott underlag för granskning. Att en byggnad placeras på en egenskapsgräns innebär inte att byggnaden ska anses strida mot detaljplanen. Ritningarna är skalenliga, mätbara och digitalt framställda, vilket ger hög precision och möjliggör en tillförlitlig granskning av mått. Det bedöms inte vara nödvändigt att därutöver skriva ut mått i ritningen för samtliga dörröppningar, fönsteröppningar m.m.

Balkongerna är placerade minst 3 meter över mark och kragar ut 1,5 meter mätt till balkongplattans utsida, exklusive räcke. En sådan balkong ska inte anses utgöra mätvärd byggnadsarea enligt Svensk standard SS 21054:2020, Area och volym för byggnader – Terminologi och mätning. Eftersom balkongerna inte utgör byggnadsarea ska marken inte heller anses bebyggas i strid med detaljplanen.

Frågor om berörda parter kan enas om praktiska lösningar avseende en eventuell sammanbyggnad är av civilrättslig karaktär och ska inte vara avgörande i bygglovsprövningen. Detsamma gäller frågor om framtida tillgång till fasader för målning och underhåll. Bygglovsprövningen är av offentligrättslig karaktär och innebär inte någon rätt att inskränka grannars äganderätt eller etablerade nyttjanderätter.

SVEA HOVRÄTT DOM P 9365-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att det finns utrymme att avgöra ett ärende, utan att en part har fått kännedom om en uppgift som har tillförts ärendet av någon annan, om avgörandet inte går parten emot (se 22 § lagen [1996:242] om domstolsärenden). Avgörandet i mark- och miljödomstolen gick inte sökanden emot varför det redan på den grunden inte föreligger något handläggningsfel avseende kommuniceringen av det kulörprov som C.T.B. och P-A.B. gav in där. Vidare instämmer Mark- och miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömning att underlaget är tillräckligt för att pröva bygglovsansökan.

Av bygglovsritningarna framgår att balkongen längst ner i den balkongrad som är placerad över hörn på fasaderna mot sydväst och sydost på hus 1 delvis placeras närmare den sluttande marken än 3 meter och att dess framkant ligger mer än 0,5 meter utanför underliggande fasadliv. Denna balkong upptar därmed byggnadsarea, vilket innebär att marken under balkongen anses bli bebyggd i strid med detaljplanens bestämmelse om att marken där inte får bebyggas (se Svensk standard SS 21054:2020, Area och volym för byggnader – Terminologi och mätning, s. 28-29). Eftersom den sökta åtgärden avviker från detaljplanen borde nämnden ha kommunicerat bygglovsansökan med samtliga sakägare (se 9 kap. 25 § PBL). Så har inte skett varför det finns skäl att upphäva bygglovet på den grunden.

Enligt 2 kap. 9 § PBL får planläggning av mark- och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Bedömningen av om en olägenhet är betydande måste ske mot bakgrund av samtliga omständigheter, däribland läge, användningssätt, områdets karaktär, förhållandena på orten och innehållet i tillämplig detaljplan. Den omgivningspåverkan som bedömts och accepterats inom ramen för tillämplig detaljplan ska inte omprövas i ett senare bygglovsärende. Det är endast den omgivningspåverkan som åtgärden genererar utöver den påverkan som prövats i detaljplanen som kan medföra att bygglov inte kan beviljas om

SVEA HOVRÄTT DOM P 9365-24

påverkan bedöms vara betydande. Eftersom utrymmet att begränsa en byggrätt med hänvisning till omgivningskravet är litet är det av väsentlig betydelse om det finns alternativa utformningar och placeringar som kan begränsa olägenheten. (Se t.ex. MÖD 2015:44.)

I den aktuella detaljplanen finns en bestämmelse om att balkong får anordnas men den gäller inom en annan del av planområdet än det som bygglovsansökan avser. Inom det område ansökan gäller finns det inte någon reglering avseende balkonger och den frågan har således inte prövats i detaljplanen. Det innebär att balkongernas omgivningspåverkan kan bedömas inom ramen för bygglovsprövningen. Det förhållandet att kortsidan på de balkonger som är placerade närmast tomtgräns på den sydvästra fasaden av hus 1 placeras direkt framför fönstren på den anslutande fasaden på bostadshuset på grannfastigheten utgör enligt Mark- och miljööverdomstolen en betydande olägenhet. Mot den bakgrunden och då det finns alternativa utformningar utan att den i detaljplanen angivna byggrätten begränsas, ska bygglovsansökan avslås. Det saknas vid dessa förhållanden skäl att pröva klagandenas övriga invändningar. Underinstansernas avgöranden såvitt gäller bygglov för nybyggnad av två flerbostadshus ska därför ändras och bygglovsansökan avslås i enlighet med domslutet. Denna dom innebär inte någon ändring av nämndens beslut i övriga delar.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik, Margaretha Gistorp och Li Brismo, referent, samt tekniska rådet Mats Kager.

Föredragande har varit Cecilia Lönnqvist.

Bilaga A

Sid 1 (17) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14 meddelad i Östersund

PARTER

Klagande

1Brf Brygghusen i Åre 2. Å.A. 3. S.J. 4. A.F. 5. S.P. Ombud för 1-5: V.L. och E.J.

6C.T.B. 7. P-A.B. Ombud för 6 och 7: J.G. och J.L.

Motparter

1View i Centrum AB

Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

Ombud: J.J.

2Samhällsbyggnadsnämnden i Åre kommun Box 201 837 22 Järpen

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut den 12 december 2023 i ärende nr 5617-2023, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov för två flerbostadshus samt rivningslov, X i Åre kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena.

Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

BAKGRUND

View i Centrum AB ansökte om bygglov för nybyggnad av två flerbostadshus med totalt 17 lägenheter samt rivningslov för rivning av befintlig byggnad på fastigheten X i Åre kommun. Samhällsbyggnadsnämnden i Åre kommun (nedan nämnden) besl utade den 12 juli 2023 att bevilja bygglov samt rivningslov för sökta åtgärder. Näm ndens beslut överklagades av ett antal närboende till Länsstyrelsen i Jämtlands län (nedan länsstyrelsen) som den 12 december 2023 beslutade att avvisa ett överklagande samt att avslå övriga överklaganden.

Brf Brygghusen i Åre, C.T.B., P-E.B., Å.A., S.J., A.F. och S.P. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Brf Brygghusen i Åre (nedan även benämnda som ”föreningen”), Å.A.,S.J., A.F. och S.P. har i första hand yrkat att mark - och miljödoms tolen, med ändring av lä nsstyrels ens beslut, ska upphäva nämndens beslut att bevilja bygglov. I andra hand har de yrkat att mark- och miljödomstolen, med undanröjande av länsstyrelsens beslut, ska återförvisa målet till nämnden för fortsatt handläggning. De har även b egärt att domstolen ska hålla sammanträde och syn på platsen. Till stöd för sin tala n har de åberopat fotografier, ritningar samt ett avtal gällande bygglov och byggrät ter på fastigheterna A och X. De har vidare hänvisat till vad som anförts hos länsst yrelsen med följande förtydliganden och tillägg.

Omgivningskravet

Byggnation av ett garage i direkt anslutning till föreningens lägenheter kommer innebära betydande olägenhet i form av luftföroreningar och buller. Vidare kommer boende i byggnaden få stor insyn till föreningens lägenheter och byggnaden kommer kasta skugga över deras fastighet, försämra ljusinsläppet i föreningens lägenheter samt skymma sjöutsikten. (Jfr RÅ 1990 ref. 52 (skuggbildning), RÅ 1991 ref. 46 och MÖD 2013:1 (sjöutsikt) och MÖD 2012:16 (ljusinsläpp)).

Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

Området kan varken betraktas som tätbebyggt eller på annat vis utformat på ett sätt som medför att de haft fog att förvänta sig olägenhet i form av den insyn som uppförande de inglasade balkongerna medför. Vidare måste beaktas att de inglasade balkongerna ligger på olämplig höjd i förhållande till deras lägenheter. Betongplattorna som balkongerna ska vila på hamnar i mitten av deras lägenheters fönster, mitt i synfältet, ca 20 cm utanför.

Bygglovet för Brf Brygghusen lämnades först efter att justeringar gjorts så att fönstren på östra gaveln inte skulle byggas för vid nybyggnation på A, vilket framg år i sammanträdesprotokoll MBR § 142, Dnr 2010.32/B. Överenskommelsen mellan fastighetsägarna var en förutsättning för bygglovet. Det nu sökta bygglovet strider mot nämndens tidigare beslut gällande bygglovet för Brf Brygghusen. Med hänsyn till att de genom avtalet beaktat risken för betydande olägenhet genom insyn måste klagandena sägas över tid haft särskilt berättigade förväntningar om att olägenheter i form av insyn på det sätt som nu blir fallet inte ska behöva föreligga. Den insyn som följer av närheten mellan de inglasade balkongerna och deras fönster och balkonger samt med tanke på att inglasade balkonger kan nyttjas hela året, kan likställas med att deras fönster byggs för, vilket är en betydande olägenhet (jfr MÖD 2017:14). Områdets beskaffenhet tillsammans med övriga omständigheter i målet medför att de enbart med fog kunnat förvänta sig förhållandevis små olägenheter.

Anpassningskravet

Byggnaden med dess höjd och platta tak kommer bryta horisontlinjen och sticka ut ur den etablerade landskapsbilden. I kuperat landskap anses det lämpligt att placera byggnader på en lägre nivå än de högsta partierna. Byggnadens förhållandevis höga placering kommer att medföra onödiga ingrepp i terrängen. De sökta åtgärderna torde därför inte uppfylla kraven i 8 kap. 9 § PBL gällande hur en tomt ska bebyggas och ordnas (jfr MÖD P 10184-17).

Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

Brandskydd och geotekniska förutsättningar

Balkongerna är utstickande delar vilket enligt gällande brandskyddsregler kan bidra till brandspridning. Vid en eventuell brand på de inglasade balkongerna kommer branden att vara precis utanför fönsterna på byggnaden på A. Inglasning av balkong innebär även en ökad ansamling av brännbart material och ri sken blir större att branden sprids över till A. Bygglovet strider mot gällande brandskyddsregler bl.a. med avseende på regler om skyddsavstånd mellan fasader. Vidare ska en geoteknisk undersökning genomföras innan större byggnation, vilket inte har skett.

C.T.B. och P-E.B. har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyr elsens beslut, ska upphäva nämndens beslut att bevilja bygglov. Till stöd för sin talan har de åberopat ett kulörprov avseende färgen Plannja 60 zinkgrå. De har vidare hänvisat till vad som anförts hos länsstyrelsen med följande förtydliganden och tillägg.

Formella brister i nämndens hantering av bygglovsärendet

Byggnadernas skärmtak och plåtdetaljer ska utföras i ”Plannja 60 zinkgrå”, vilket är ett reflekterande material enligt vad som tydligt framgår av inhämtat materialprov. Den sökta åtgärden stämmer således inte överens med planbestämmelserna vilka föreskriver att tak ska utföras i ett icke reflekterande material. Länsstyrelsen har gjort en felaktig uppdelning av byggnadernas fasader i två delar. Både en byggnads sockel och övriga delar av dess ytterväggar utgör en del av fasaden. Delar av byggnadernas fasader utgörs således av sten, vilket inte är förenligt med detaljplanen. Vidare har View i Centrum i länsstyrelsen uppgett att del av fasad mot sydost på hus 2 ska förses med cederspån, vilket inte framgår av bygglovshandlingarna. Även om cederspån är en sorts trä, är dess naturliga kulör mycket ljus och därmed inte i överensstämmelse med planbestämmelserna som föreskriver att fasader ska ha en mörk färgsättning. Sammanfattningsvis innefattar de sökta åtgärderna flera avvikelser i förhållande till de gällande detaljplan avseende fasadmaterial. Av denna anledning skulle nämnden ha berett klagandena tillfälle att yttra sig över avvikelserna i enlighet med 9 kap. 25 § plan- och bygglagen

Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

(2010:900), PBL, vilket utgör ett så pass allvarligt förfarandefel att det överklagade beslutet ska upphävas.

Bygglovshandlingarna är motsägelsefulla

Redan det faktum att länsstyrelsen behövt ytterligare information från sökanden avseende byggnadernas utformning, innebär att de handlingar som legat till grund för nämndens prövning av ärendet varit bristfälliga i avgörande delar. De har inte innehållit tillräckligt med information för att nämnden ska anses ha prövat ansökan på ett fullständigt sätt i förhållande till kraven i 9 kap. 30 § PBL. I nämndens beslutsmotivering anges att byggnaderna ska ha tak klädda med grå plåt, men inte att delar av taken ska vara beklädda med sedum. Beslutet skiljer sig således från den fasadritning för hus 1 på vilken återfinns en lista över material och kulörer för båda de nya byggnaderna. Denna lista redovisar heller inte att delar av fasaden ska vara klädd med cederspån. Uppgifterna i ritningarna och bygglovsbeslutet är således motsägelsefulla. Det går sammantaget inte att utläsa tydligt vad bygglovsbeslutet medger eller inte. Med anledning av att bristerna har betydelse för åtgärdernas planenlighet, kan de inte anses läkta under överprövningen av beslutet. Sådana brister i underlaget bör föranleda ett upphävande av det överklagade beslutet, eftersom det inte framgår tillräckligt tydligt vad ansökan eller bygglovsbeslutet omfattar (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 13 december 2023 i mål nr P 13640-22).

Anpassnings- och varsamhetskravet

De sökta åtgärderna är inte förenliga med bestämmelserna i 2 kap. 6 § PBL. Särskilt stora krav kan ställas på byggnader som uppförs inom eller i närheten av ett område med bebyggelse som är särskilt värdefull från kulturhistorisk synpunkt eller intill en enstaka värdefull byggnad (se prop. 1985/86:1 s. 481). Thomassongården utgör en sådan byggnad, vilket har betydelse för vilka krav som ska ställas på utformningen av byggnader på intilliggande fastigheter. De sökta åtgärderna, med den aktuella utformningen, kommer att ge ett dominerade intryck och framstå som stora och moderna i förhållande till omgivande bebyggelse. Deras invändningar hänför sig inte till de frågor som redan är avgjorda genom detaljplanen, utan den närmare

Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

utformningen vilken inte är reglerad i densamma. Omständigheten att ett område är utpekat som riksintresse ska tillmätas betydelse vid bedömningen av om en sökt åtgärd uppfyller kraven i 2 kap. 6 § PBL. Sammanfattningsvis innebär utformningen av de sökta åtgärderna, i de delar som inte har prövats i detaljplanen, att åtgärderna strider mot bestämmelsen i 2 kap 6 § 1 PBL både med avseende på anpassning och varsamhet.

De sökta åtgärderna medför en betydande olägenhet

De sökta åtgärderna har getts en utformning som innebär att insynen mot deras fastighet i princip blir total. De sökta byggnaderna hade med enkelhet kunnat ges en alternativ utformning avseende fönstersättning, utformning av balkonger etc. som inneburit betydligt mindre insyn, även med utnyttjande av den byggrätt som planen medger. Redan av motiveringen till nämndens beslut framgår att uppförandet av hus2 förutsätter att markåtgärder vidtas invid bygglovsfastighetens gräns mot bl.a. deras fastighet B, samt att de har motsatt sig att bygglov för åtgärden beviljas. Intrång av det nu aktuella slaget är regelmässigt att bedöma som ett betydande olägenhet i plan- och bygglagens mening. Civilrättsliga förhållanden av nu aktuellt ska beaktas även om ansökan avser en åtgärd som ligger inom ramen för sökandens byggrätt enligt gällande detaljplan (se 2 kap. 9 § PBL samt ”Garagetaket i Söderbärke”, NJA 2021 s. 1187, p. 15–18).

Nämnden har motsatt sig ändring av det överklagade beslutet och hänvisat till sitt beslut.

View i Centrum AB har motsatt sig ändring av det överklagade beslutet. Till stöd för sin inställning har View i Centrum AB hänvisat till sitt yttrande till länsstyrelsen med följande tillägg. Det aktuella avtalet tecknades mellan två privatpersoner som är släktningar med varandra. Bygglovsbeslutet på A beviljades med en avvikelse från detaljplanen. Varken avtalet eller bygglovsbeslutet påverkar byggrätten på X. Vidare så var avtalet okänt för View i Centrum AB vid förvärvet av X. View i Centrum AB och nämnden är inte bunden av avtalet. ”Plannja 60 zink grå” finns i flera olika glanstal och det är för View i

Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

Centrum AB inte känt vilket glanstal som getts in till domstolen. View i Centrum AB har uppfört flertalet hus i Åre och vad gäller takmaterial har de fått besked av nämnden att exakt glanstal inte behöver uppges i bygglovshandlingarna. Det valda materialet är inte reflekterande, utan ett matt grått plåttak. Det är även det material som använts på flertalet av deras byggnationer i Åre.

HANDLÄGGNINGEN I MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN

Mark- och miljödomstolen har i beslut den 27 februari 2024 avslagit Brf Brygghusen i Åres, Å.A.s, S.J.s, A.F.s och S.P.s yrkande om syn.

Mark- och miljödomstolen har hållit sammanträde i målet den 14 maj 2024.

DOMSKÄL

Några utgångspunkter för mark- och miljödomstolens bedömning

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut samt nedan.

Frågan i målet är om nämnden har haft förutsättningar att bevilja bygglov för nybyggnad av två flerbostadshus samt rivningslov för rivning av befintlig byggnad på fastigheten X.

Fastigheten X omfattas av detaljplan (akt nr 2321-P10/5) som vann laga kraft den 13 november 2009. Planens bestämmelser ska därför som länsstyrelsen angett tolkas mot bakgrund av den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, och den äldre plan- och byggförordningen (1987:383), ÄPBF. Av planen framgår att fastigheten X är avsedd för centrum och bostäder.

Klagandena har bland annat gjort gällande att åtgärderna som avses med bygglovsansökan inte är förenliga med gällande planbestämmelser, att åtgärderna inte uppfyller anpassnings- och varsamhetskraven, att åtgärderna utgör betydande olägenheter för dem samt att åtgärderna strider mot brandskyddsregler och att en geoteknisk undersökning skulle ha genomförts. Det har även gjorts gällande brister i

Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

nämndens handläggning och i underlaget för prövningen samt att bygglovet strider mot 2 kap. i miljöbalken.

Mark- och miljödomstolen finner inledningsvis, i likhet med länsstyrelsen, att de ansökta åtgärderna uppfyller anpassnings- och varsamhetskraven i 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Domstolen anser även att de sökta åtgärderna uppfyller kraven på hur en tomt ska bebyggas och ordnas enligt 8 kap. 9 § första stycket 1 PBL. Mark- och miljödomstolen delar vidare länsstyrelsens bedömning vad gäller frågorna om geoteknisk undersökning, hantering av dagvatten, påverkan på grundvatten och biodiversitet samt att bestämmelserna i 2 kap. och 3 kap. 6 § miljöbalken inte utgör något hinder för beviljat lov.

Domstolen har därefter att pröva frågan om brister i underlaget för prövningen och nämndens handläggning, åtgärdernas förenlighet med detaljplanen, brandtekniska krav samt om åtgärderna innebär en sådan betydande olägenhet som avses i 2 kap. 9 § PBL.

Det flerbostadshus som enligt bygglovet avses uppföras på den norra delen av X benämns i det följande som ”hus 1”, och det flerbostadshus som avses uppföras på den södra delen av fastigheten som ”hus 2”.

Underlaget för prövningen

C.T.B. och P-E.B. har gjort gällande att de bygglovshandlingar som legat till grun d för nämndens prövning varit bristfälliga och att uppgifterna i ritningarna och i n ämndens beslut är motsägelsefulla, varför det inte tydligt går att utläsa vad nämnd ens beslut medger eller inte. De har därvid hänvisat till att det av nämndens beslut smotivering inte framgår att delar av taken ska vara beklädda med sedum och att beslutet därmed skiljer sig från fasadritningarna samt att dessa inte heller redovisar att delar av en fasad ska vara klädd med cederspån.

Sid 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

Enligt 9 kap. 21 § första stycket PBL ska en ansökan om bygglov vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen. Vilka närmare krav som bör ställas på en bygglovsansökan beror på förutsättningarna i det enskilda fallet. Det har då betydelse vilken åtgärd som ansökan avser och vilka förhållanden som råder på platsen där den ska utföras. Att en ansökan om bygglov uppfyller dessa krav är av betydelse inte bara för byggnadsnämndens prövning, utan även för att berörda sakägare ska kunna överblicka vilken betydelse som åtgärden har för dem. Följden av att en otydlig ansökan läggs till grund för ett beslut om bygglov är att oklarheterna i ansökan kommer att överföras till beslutet. Sådana oklarheter riskerar att försvåra såväl en eventuell överprövning som tillsyn (Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 december 2023 i mål P 13640-22).

Domstolen konstaterar att det av nämndens beslut inte uttryckligen framgår att tak beläggs med sedum, utan endast anges att ”taket kläs med grå plåt som ej bedöms som reflekterande takbeläggning”. Beslutet hänvisar dock, under rubriken ”beslutshandlingar”, till ritningen ”Fasader hus 1” vari framgår att de båda byggnadernas tak beläggs med sedum, att skärmtak och plåtdetaljer utformas i materialet Plannja 60 zinkgrå samt att fasader kläs i träpanel NCS 8204-Y54R. Även om nämndens beslut inte ger en fullständig beskrivning av byggnadernas takutformning, så framgår denna således av till beslutet tillhörande beslutshandlingar. När det gäller invändningen att det varken av beslutet eller övriga beslutshandlingar framgår att del av fasad mot sydost på hus 2 ska förses med cederspån, bedömer domstolen att denna brist inte är större än att den i detta fall kan godtas. Domstolen beaktar härvid bl.a. att det rör en begränsad del av en fasad samt att även cederspån är av trä.

Domstolen bedömer sammantaget att ansökan uppfyller kraven i 9 kap. 21 § PBL. Underlaget har varit tillräckligt för att nämnden ska kunna fatta beslut i bygglovsärendet. Det saknas därför skäl att upphäva nämndens beslut på grund av brister i underlaget.

Sid 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

Åtgärdernas planenlighet

Enligt 9 kap. 30 § PBL ska bygglov ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan bland annat om åtgärden inte strider mot planen.

Mark- och miljödomstolen instämmer inledningsvis i länsstyrelsens bedömning att de nu aktuella åtgärderna är förenliga med detaljplanens bestämmelser om högsta nockhöjd, högsta antal våningar, utformning av tak samt avstånd till fastighetsgräns.

C.T.B. och P-E.B. har även gjort gällande att nybyggnationen strider mot detaljplan en såvitt avser takmaterial, att del av fasad mot sydost på hus 2 förses med materiale t cederspån samt att delar av byggnadernas fasader utgörs av sten, varför nämnden a v denna anledning borde ha berett dem tillfälle att yttra sig över avvikelserna i enlig het med 9 kap. 25 § PBL.

Av detaljplanen framgår att tak ska utföras i ett icke reflekterande material och att fasader ska vara av trä och med mörk färgsättning. Av bygglovshandlingarna framgår att de båda byggnadernas fasader kläs i träpanel samt att socklar kommer att vara i sten. Domstolen bedömer, i likhet med länsstyrelsen, att den omständigheten att sockeln är i sten inte innebär att åtgärden avviker från detaljplanen såvitt avser dess bestämmelser om fasadens utformning. När det gäller takmaterial så anser inte domstolen att det tydligt framgår att det ingivna kulörprovet avseende färgen Plannja 60 zinkgrå är reflekterande. Därtill finner domstolen inte skäl att ifrågasätta de uppgifter som View i Centrum AB lämnat i mark- och miljödomstolen om att Plannja 60 zinkgrå finns i flera glanstal och att det glanstal som bolaget valt är matt och icke reflekterande. Domstolen bedömer därför att utformningen av skärmtak och plåtdetaljer är förenlig med detaljplanen. Med hänsyn till att även cederspån är av trä, samt att det rör sig om en begränsad del av en fasad, bedömer domstolen även att utformningen av den sydöstra fasaden på hus 2 är förenlig med detaljplanen. Vad klagandena anfört bland annat om att cederspån är ett ljust trä föranleder inte någon annan bedömning. Skäl att upphäva beslutet på dessa skäl föreligger alltså inte.

Sid 12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

I och med de sökta åtgärdernas överensstämmelse med detaljplanen har nämnden inte haft någon skyldighet att ge berörda sakägare möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 9 kap. 25 § PBL. Det föreligger därför inte skäl för att upphäva nämndens beslut på grund av vad som gjorts gällande med avseende på bristande kommunicering.

Brandtekniska krav

Klagandena har invänt att bygglovet strider mot brandskyddsregler bl.a. vad gäller det korta avståndet mellan balkongerna på X och fasaden på A.

Vid prövningen av om bygglov kan ges inom ett område med detaljplan ska bland annat kraven i 8 kap. 1 § PBL beaktas, medan de tekniska egenskapskraven i 8 kap. 4 § PBL inte omfattas av denna prövning (se 9 kap. 30 § PBL). Dessa krav prövas i stället inom ramen för det tekniska samrådet. Att bygglov ges innebär således inte att frågan om brandsäkerhet är slutgiltigt avgjord (jfr t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 19 juli 2019 i mål nr P 103-19). Vad gäller Boverkets regler om skydd mot brandspridning mellan byggnader framgår av dessa att skydd mot brandspridning kan uppnås på annat sätt än genom skyddsavstånd (se Boverkets byggregler [2011:6] – föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 5.61). Det kan därmed inte anses ha framkommit någon omständighet som tyder på att åtgärderna inte kan utformas i enlighet med de gällande kraven såvitt avser brandskydd. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till att tekniska samrådet säkerställer att dessa regler uppfylls, anser mark- och miljödomstolen att det inte föreligger hinder mot bygglov med hänsyn till krav på brandskydd.

Betydande olägenhet

Klagandena har gjort gällande att åtgärderna utgör betydande olägenheter för dem på grund av insyn, försämrat ljusinsläpp, skuggning, skymd sjöutsikt, minskning av marknadsvärde samt att ett garage medför luftföroreningar och buller. Det har även gjorts gällande olägenheter i form av att markåtgärder invid fastighetsgräns.

Sid 13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

Enligt 2 kap. 9 § PBL får bland annat lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Vad som avses med en betydande olägenhet enligt 2 kap. 9 § PBL måste bedömas utifrån bl.a. områdets karaktär och förhållandena på orten (se prop. 1985/86:1 s. 484 och MÖD 2013:1). Det ska vara fråga om väsentliga olägenheter för att dessa ska anses utgöra betydande olägenheter. Bedömningen av om en olägenhet är betydande måste ske mot bakgrund av samtliga omständigheter, däribland läge, användningssätt och innehållet i gällande detaljplan (se RÅ 1993 ref. 59 I). Av praxis framgår att domstolarna är restriktiva i bedömningen av vad som utgör betydande olägenheter (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 april 2016 i mål nr P 7798-15). Tanken är att den omgivningspåverkan som bedömts och accepterats inom ramen för tillämplig detaljplan inte ska omprövas i ett senare bygglovsärende. Det är endast den omgivningspåverkan som åtgärden genererar, utöver den påverkan som prövats i detaljplanen, som kan medföra att bygglov inte beviljas, om påverkan bedöms vara betydande. Utrymmet att begränsa en byggrätt enligt detaljplan med hänvisning till omgivningskravet är litet och det är därför av väsentlig betydelse om det finns alternativa utformningar och placeringar och om olägenhet på så sätt kan minskas (jfr MÖD 2015:44).

När det inledningsvis gäller skuggning på och påverkan på utsikt från klagandenas f astigheter B respektive A instämmer domstolen i länsstyrelsens bedömning att det utgör sådana omständigheter som prövats i samband med framtagandet av planen och att dessa därmed inte ska prövas inom ramen för nu aktuellt bygglovsärende. Även frågan om insyn har, som länsstyrelsen angett, delvis hanterats genom detaljplanen, även om planen inte reglerar exempelvis placering av fönster och balkonger.

Brf Brygghusen i Åre, Å.A., S.J., A.F. och S.P. har invänt att de inglasade balkongerna på den södra fasaden på hus 1 är

Sid 14 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

belägna direkt framför den östra fasadens fönster på A, och på en olämplig höjd, vilket kan likställas med att deras fönster byggs för. Det leder enligt klagandena till försämrat ljusinsläpp och stor insyn i lägenheterna. Det som C.T.B. och P-E.B. har gjort gällande är framför allt attfönsternas och balkongernas storlek och utformning på hus 1 och 2, samt placeringen av hus 2 i förhållande till B, kom mer att medföra en omfattande insyn mot deras fastighet B. Samtliga klaganden har gjort gällande att den omfattande insynen kommer att störa deras hemfrid, integritet och privata sfär.

Som mark- och miljödomstolen funnit ovan är de sökta åtgärderna planenliga. Planen medger för den berörda fastigheten att byggnad på den norra delen kan uppföras i fastighetsgräns mot A samt att byggnad på den södra delen kan uppföras 4,5 meter från fastighetsgräns mot B. Planen medger vidare att balkong får anordnas. I enlighet med vad länsstyrelsen angett i sitt beslut ska de aktuella balkongerna på grund av dess placering och storlek inte räknas in i byggnadsarean. Byggnadernas exploateringsgrad innebär att den byggrätt som följer av planen i stort sett tagits i anspråk i sin helhet.

Av detaljplanen framgår att planområdet ligger i Åre samhälles västra del, ca 300 meter väster om Åre torg. Syftet med detaljplanen är att dels anpassa och modernisera gällande plan till de många olika projekt som byggts i området, dels medge förtätning och komplettering där så bedöms lämpligt. I planbeskrivningen anges att det inom området finns en stor variation av bebyggelse såsom villor, flerbostadshus och affärslokaler. Av utredningen i målet, bland annat fotografier från området, framgår vidare att det aktuella området är tätbebyggt och att bebyggelsen omkring X är av varierad utformning och storlek.

I och med att detaljplanen medger att byggnad placeras i fastighetsgräns mot A respektive 4,5 meter från fastighetsgräns mot B har klagandena haft anledning att räkna med att flerbostadshusen uppförs på platsen. De har även haft anledning att räkna med att byggnaderna anordnas med balkonger.

Sid 15 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

Den södra fasaden på hus 1 är utformad med inglasade balkonger vars ena kortsidav etter mot byggnaden på A. Den ansökta utformningen av hus 1 kommer att innebära att de lägenheter i flerbostadshuset på A som har ett fönster på den östra fasaden kommer att drabbas av direkt insyn mot matplats/allrum från kortsidan av de inglasade balkongerna. Hus 2 är utformad med fönster och inglasade balkonger som vetter mot B. Den ansökta utformningen av hus 2, samt även till viss del av hus 1 på grund av dess placering, kommer att innebära insyn i huvudsak mot den östra delen av trädgården på fastigheten B.

Den insyn som uppstår utgör i och för sig en olägenhet för klagandena, och då särskilt vad gäller den insyn som uppstår in genom den östra fasadens fönster på A. Mot bakgrund av vad gällande detaljplan tillåter, samt områdets karaktär och om givande bebyggelses utformning, bedömer dock domstolen att de insynsförhållanden som uppkommer inte kan anses gå utöver vad man kan förvänta sig vid uppförandet av flerbostadshusen på platsen. Domstolen konstaterar, i likhet med länsstyrelsen, att den omständigheten att nämnden i bygglovsbeslutet avseendef astigheten A medgett en avvikelse från detaljplanen genom att byggnaden tilläts förskjutas 1,5–2 meter söderut för att möjliggöra placering av fönster på den östra fasaden inte innebär att byggrätten på fastigheten Mörviken 1:20 begränsats. Domstolen anser inte heller att vad som gjorts gällande avseende det mellan dåvarande fastighetsägare av X och A ingångna avtalet medför att klagandena inte kan anses ha haft anledning att förvänta sig de uppkomna insynsförhållandena. Domstolen noterar härvid att civilrättsliga förhållanden är en fråga som inte prövas inom ramen för bygglovet. Mark- och miljödomstolen bedömer därför sammantaget att de olägenheter i form insyn och försämrat ljusinsläpp som uppstår på grund av nybyggnationen inte utgör en sådan betydande olägenhet som avses i 2 kap. 9 § PBL.

Inte heller vad klagandena gjort gällande om buller, luftföroreningar och minskat marknadsvärde innebär att fråga är om sådan betydande olägenhet som avses i

Sid 16 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

2 kap. 9 § PBL. Vad klagandena anfört i dessa delar utgör således inte hinder mot att bevilja bygglov för de ansökta åtgärderna.

C.T.B. och P-E.B. har även invänt att uppförandet av hus 2 förutsätter att markåtgärder vidtas invid bygglovsfastighetens gräns mot deras fastighet B, och att detta utgör ett intrång som är att betrakta som en betydande olägenhet.

Domstolen konstaterar att prövningen av en bygglovsansökan är av offentligrättsligt slag och i princip enbart är en förklaring att det inte finns hinder mot åtgärden i förhållande till kraven i det plan- och byggrättsliga regelverket. Utgångspunkten blir därför att civilrättsliga förhållanden inte ska prövas i ett bygglovsärende. Högsta domstolen har dock bedömt att det går att göra undantag från denna huvudregel om det sker intrång i någons rätt och det vid tiden för ansökan inte föreligger något samtycke till åtgärden för att inte skyddet för den enskildes rättigheter ska försvagas. Mot denna bakgrund fann Högsta domstolen att om det står klart att den åtgärd som ansökan avser kommer att leda till en fysisk skada på en grannfastighet och den fastighetens ägare har förklarat att han eller hon inte är beredd att tåla skadan bör den förutsedda skadan regelmässigt kunna bedömas som en betydande olägenhet i plan- och bygglagens mening och därmed kunna beaktas i bygglovsärendet (se NJA 2021 s. 1187). Det står enligt domstolens bedömning inte klart att sökta åtgärder kommer att innebära något sådant intrång på annans rätt att fråga skulle vara om betydande olägenhet. Skäl att beakta vad som framförts i denna del har därför inte framkommit.

Sammantaget gör mark- och miljödomstolen bedömningen att de sökta åtgärderna inte kan anses utgöra en sådan betydande olägenhet för de klagande som avses i 2 kap. 9 § PBL.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis finner mark- och miljödomstolen att förutsättningarna för att bevilja bygglov och rivningslov för åtgärderna som avses med ansökan är

Sid 17 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM P 4074-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-14

uppfyllda. Vad klagandena anfört föranleder inte någon annan bedömning. Deras överklaganden ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 5 juli 2024. Prövningstillstånd krävs.

Åsa Ärlebrant Marie Adolfsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Åsa Ärlebrant, ordförande, och tekniska rådet Marie Adolfsson. Föredragande har varit beredningsjuristen Caroline Frankow Versvåg.