ÖF 2760-25
Fråga om ersättning för rättegångskostnader. MÖD har i mål där MMD beslutat om återförvisning till LM pga brister i myndighetens handläggning ansett att part som yrkade återförvisning var i högre grad vinnande än motparten, dock inte i sådan utsträckning att full ersättning för rättegångskostnader skulle utgå.
SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr 2025-12-19 ÖF 2760-25 060105 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2025-02-11 i mål nr F 9633-24, se bilaga A
PARTER
Klagande Starboda-Grönviken Samfällighetsförening, 717913-9071
Ombud: A.J.
Motpart
1Uppsala kommun 753 75 Uppsala
2Greenbay RealEstate Uppland AB, 559445-8886 Box 925 751 09 Uppsala
3Grönjorden AB, 556943-6784 Grönviken 4 741 78 Uppsala
4Grönvikens industrifastigheter AB, 559439-4420 Grönviken 26 741 78 Uppsala
5MM Montage och Fastigheter AB, 559017-0097 Blåhakevägen 30 756 52 Uppsala
SAKEN Rättegångskostnader (Lantmäterimyndighetens ärendenummer: C237268)
SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖF 2760-25
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT
1Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens beslut i fråga om rättegångskostnader på så sätt att Mark- och miljööverdomstolen förpliktar Uppsala kommun, Greenbay RealEstate Uppland AB, Grönjorden AB, Grönvikens industrifastigheter AB och MM Montage och Fastigheter AB att solidariskt ersätta Starboda-Grönviken Samfällighetsförening för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen med 28 750 kr och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 11 februari 2025 till dess betalning sker. Beloppet avser ombudsarvode.
2Uppsala kommun, Greenbay RealEstate Uppland AB, Grönjorden AB, Grönvikens industrifastigheter AB och MM Montage och Fastigheter AB ska solidariskt ersätta Starboda-Grönviken Samfällighetsförening för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 12 500 kr, avseende ombudsarvode, och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för detta beslut till dess betalning sker.
SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖF 2760-25
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Starboda-Grönvikens Samfällighetsförening (föreningen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av punkten 2 i mark- och miljödomstolens beslut, ska tillerkänna föreningen ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen med 84 047 kr inklusive mervärdesskatt. Föreningen även har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 79 500 kr inklusive mervärdesskatt.
Uppsala kommun har motsatt sig föreningens yrkande om ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen. För det fall Mark- och miljööverdomstolen skulle finna att föreningen ska tillerkännas ersättning för sina rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och/eller i Markoch miljööverdomstolen har kommunen begärt att ersättningen ska sättas ned. Kommunen har därvid vitsordat ett belopp om 23 000 kr exklusive mervärdesskatt i mark- och miljödomstolen och 15 000 kr exklusive mervärdesskatt i Mark- och miljööverdomstolen som skäligt i och för sig.
Greenbay RealEstate Uppland AB har motsatt sig föreningens yrkande om ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen. För det fall Mark- och miljööverdomstolen skulle finna att föreningen ska tillerkännas ersättning för sina rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och/eller i Mark- och miljööverdomstolen har Greenbay RealEstate Uppland AB begärt att ersättningen ska sättas ned avsevärt och med minst hälften.
Grönjorden AB har motsatt sig föreningens yrkande om ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen. För det fall Mark- och miljööverdomstolen skulle finna att föreningen ska tillerkännas ersättning för sina rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och/eller i Mark- och miljööverdomstolen har Grönjorden AB begärt att ersättningen ska sättas ned rejält.
Grönvikens industrifastigheter AB och MM Montage och Fastigheter AB har beretts tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.
SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖF 2760-25
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Föreningen har vidhållit det som anförts i mark- och miljödomstolen och tillagt i huvudsak följande.
Motparterna är sökande i förrättningen och vill ansluta sig till gemensamhetsanläggningen A. Föreningen har dragits in i processen ofrivilligt och motsätter sig anslutningen. Parterna har således stått i ett klart motsatsförhållande till varandra i mark- och miljödomstolen. Kostnaderna ska därför fördelas enligt 18 kap. 1 § rättegångsbalken. Motparterna har förlorat målet i mark- och miljödomstolen. I vart fall får föreningen anses vara i högre grad vinnande än motparterna. Föreningen har på grund av målets komplexitet varit i behov av juridiskt ombud för att kunna ta tillvara sin rätt. Motparterna ska därför förpliktas att ersätta föreningens rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen. Det yrkade beloppet är skäligt.
Uppsala kommun har anfört i huvudsak följande.
Mark- och miljödomstolen har inte gjort någon sakprövning, varför ingen part kan anses ha förlorat målet. Återförvisningen beror på lantmäterimyndighetens handläggning och det är därför inte skäligt att ersättning för rättegångskostnader ska utgå. Vardera part ska således stå sina rättegångskostnader.
En stor del av rättegångskostnaderna i mark- och miljödomstolen är föranledda av att föreningens ombud har argumenterat utförligt kring varför anslutningen strider mot anläggningslagen. Då mark- och miljödomstolen inte har prövat målet i sak, är det inte skäligt att kommunen ska stå kostnaderna för detta arbete. Ersättningen ska därför i vart fall sättas ned.
Greenbay RealEstate Uppland AB har anfört i huvudsak följande.
SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖF 2760-25
Mark- och miljödomstolen har inte gjort någon sakprövning, varför ingen part kan anses ha förlorat målet. Återförvisningen beror på lantmäterimyndighetens handläggning. Det är därför inte skäligt att ersättning för rättegångskostnader ska utgå.
Parterna har inte stått i ett klart motsatsförhållande till varandra i sak. Föreningen har anfört att sammanträde inte har hållits i ärendet. Greenbay RealEstate Uppland AB och övriga motparter har inte motsatt sig detta. Det var lantmäterimyndigheten som väckte frågan om anslutning till gemensamhetsanläggningen A. Greenbay RealEstate Uppland AB vill att frågan om in- och utfart till styckningslotten löses på annat sätt. Greenbay RealEstate Uppland AB och övriga motparter var inte ens med i målet i mark- och miljödomstolen. De fick inte någon information om överklagandet och dess utfall och fick inte heller möjlighet att yttra sig inför mark- och miljödomstolens avgörande.
Målet är lika komplext för samtliga parter. Den som väljer att anlita juridiskt ombud bör därför står risken, och därmed även kostnaden, för detta. Under alla förhållanden är kostnaderna oskäligt höga och ska sättas ned avsevärt och med minst hälften.
Grönjorden AB har anfört i huvudsak följande.
Mark- och miljödomstolen har återförvisat målet på grund av brister i lantmäterimyndighetens handläggning. Föreningen kan således inte anses ha vunnit målet. Grönjorden AB och övriga motparter har inte ens varit med i målet i mark- och miljödomstolen och har inte fått någon information om överklagandet och dess utfall. Grönjorden AB kan inte hållas ansvarig för brister i lantmäterimyndighetens handläggning.
En stor del av rättegångskostnaderna består av tid som ombudet har lagt ner på frågan om motparterna kan ansluta sig till gemensamhetsanläggningen A. Mark- och miljödomstolen har inte prövat den frågan. Ersättningen ska därför i vart fall sättas ned rejält.
SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖF 2760-25
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att Uppsala kommun, Greenbay RealEstate Uppland AB, Grönjorden AB, Grönvikens industrifastigheter AB och MM Montage och Fastigheter AB (motparterna) inte har beretts tillfälle att yttra sig i mark- och miljödomstolen och inte heller i övrigt har behandlats som motparter där. Som utgångspunkt bör motparter få tillfälle att yttra sig över ett överklagande även i de fall domstolen överväger att återförvisa ett mål till lantmäterimyndigheten på grund av brister i myndighetens handläggning. Utöver att motparterna genom en sådan kommunicering får kännedom om att en prövning i domstol pågår blir det även tydligt vilken inställning motparterna har till det klaganden yrkar. Mark- och miljööverdomstolen noterar även att mark- och miljödomstolen genom sitt beslut upphävt samtliga beslut i förrättningen, vilket således omfattar även sådana beslut där föreningen inte är sakägare.
Enligt 16 kap. 14 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988) får mark- och miljödomstolen, efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna, besluta att sakägare som förlorar målet ska ersätta annan sakägare dennes rättegångskostnad.
Mark- och miljööverdomstolen finner, med hänsyn till vad föreningen yrkat i markoch miljödomstolen och utgången där, att föreningen får anses vara i högre grad vinnande än motparterna, men inte i sådan utsträckning att full ersättning för föreningens rättegångskostnader ska utgå (se bl.a. MÖD 2012:58). Mot denna bakgrund bör motparterna förpliktas att solidariskt ersätta föreningens rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen med skäliga 28 750 kr inklusive mervärdesskatt.
Föreningen har fått viss framgång med sin talan i Mark- och miljööverdomstolen och bör därför av motparterna få viss ersättning för sina rättegångskostnader här. Eftersom föreningen inte fullt ut fått bifall till sin talan bör ersättningen jämkas (jfr 18 kap. 4 § rättegångsbalken). En ersättning om 12 500 kr inklusive mervärdesskatt får anses skälig.
SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖF 2760-25 Beslutet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsråden Mikael Hagelroth, referent, och Kristina Dreijer samt tekniska rådet Ingela Boije af Gennäs. Föredragande har varit Carolina Fredin Haslum.
Sid 1 (9) NACKA TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr F 9633-24 Mark- och miljödomstolen 2025-02-11 meddelat i Nacka
PARTER Klagande Starboda-Grönviken Samfällighetsförening Uppsala Vaksala Lunda A,
Ombud: J.T.
ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäterimyndigheten i Uppsala kommuns beslut den 31 oktober 2024 i ärende nr C237268, se bilaga 1 SAKEN Fastighetsreglering och anläggningsåtgärder berörande B, C och D m.fl. samt avstyckning från D
BESLUT 1. Mark- och miljödomstolen upphäver samtliga beslut i förrättningen och återförvisar ärendet till Lantmäterimyndigheten i Uppsala kommun för förnyad handläggning.
2Yrkandet om ersättning för rättegångskostnader avslås.
Sid 2 NACKA TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT F 9633-24 Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND Lantmäterimyndigheten i Uppsala kommun beslutade den 31 oktober 2024 om bl.a. fastighetsreglering och anläggningsåtgärd berörande fastigheterna B, C, D m.fl. samt avstyckning från D, samtliga i Uppsala kommun. Samtidigt beslutade myndigheten att med stöd av 42 a § anläggningslagen (1973:1149), AL, ansluta D, E, F, C och den nybildade fastigheten G till gemensamhetsanläggningen A (ändamål väg). Beslutet har överklagats av Starboda-Grönviken samfällighetsförening som förvaltar A.
YRKANDEN M.M. Starboda-Grönviken samfällighetsförening (föreningen) har yrkat att lantmäterimyndighetens beslut om anslutning enligt 42 a § AL ska undanröjas och att förrättningen ska återförvisas till lantmäteriet. Därutöver har föreningen yrkat ersättning för rättegångskostnader.
Som stöd för sitt överklagande har anförts i huvudsak följande.
Angående lantmäteriets prövning i sak av beslut om anslutning enligt 42 a § AL Av 42 a § AL framgår bland annat att lantmäterimyndigheten, i samband med fastighetsbildningsförrättning, får besluta om att en nybildad eller ombildad fastighet ska anslutas till en befintlig gemensamhetsanläggning. Av litteraturen framgår det att såväl rättighets- som skyldighetssidan prövas vid anslutning enligt 42 a § AL, vilket följaktligen innebär att en fastighet ska anslutas på motsvarande sätt som om fastigheten hade anslutits vid en omprövningsförrättning enligt 35 § AL (se Julstad & Vesterlin, Anläggningslagen (9 jan. 2025, JUNO), kommentaren till 42 a § AL). I det nu aktuella målet ska lantmäteriet således pröva de nu aktuella fastigheternas anslutningar till A på motsvarande sätt som om fastigheterna hade anslutits vid en omprövnings förrättning enligt 35 § AL.
Sid 3 NACKA TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT F 9633-24 Mark- och miljödomstolen
Av förarbetena till 35 § AL framgår bland annat att det i princip är samma regler som gäller vid den materiella prövningen av 35 § AL som för prövning vid anläggningens inrättande (prop.1973:160 s. 255). Villkoren för inrättande av gemensamhetsanläggning finns i 5-11 §§ AL. Det framgår inte av lantmäterimyndighetens beslutshandlingar att prövning enligt 5-11 och 35 §§ AL genomförts avseende beslut om anslutning enligt 42 a § AL. Föreningen noterar att beslutet om anslutning enligt 42 a § AL inte föregåtts av någon prövning i sak och att beslutet därav ska anses ogrundat.
Angående lantmäteriets bristande motivering Av 32 § förvaltningslagen (2017:900), FL, framgår att ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Förarbetena till bestämmelsen betonar att en part ska ges möjlighet att förstå hur myndigheten har resonerat i det aktuella beslutet (prop. 2016/17:180).
Lantmäterimyndighetens beslut om anslutning enligt 42 a § AL innebär en ökad belastning på A med ungefär 55,4 %. Den ökade belastningen består av skogstransporter, tung lastbil med släp, tung lastbil, lätt lastbil och personbilstransporter, vilket uppenbart kommer att påverka deltagande fastighetsägares situation på ett inte obetydligt sätt. Anslutningen kommer innebära ökade underhålls- och driftsåtgärder, försämrad trafiksäkerhet och ökad ljudnivå i form av buller. Föreningen anser därav att beslutet om anslutning enligt 42 a § AL ska föregås av en klargör-ande motivering enligt 32 § FL. Sådan motivering saknas.
Angående lantmäteriets underlåtenhet att hålla sammanträde Enligt 19 § AL ska bland annat 4 kap. 14 § FBL tillämpas i fråga om förrättning. Av 4 kap. 14 § första stycket FBL framgår att lantmäterimyndigheten ska hålla sammanträde med sakägarna vid en förrättning. Föreningen har vid två tillfällen varit i kontakt med lantmäterimyndigheten och efterfrågat ett fysiskt möte. Förrättningslantmätaren har
Sid 4 NACKA TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT F 9633-24 Mark- och miljödomstolen
avböjt förfrågan med hänvisning till att han arbetat hemifrån. Föreningen anser att sammanträde hade varit nödvändig för föreningens förståelse för beslutet om anslutning enligt 42 a § AL samt för möjligheten för samtliga delägare i A att ställa frågor och inkomma med synpunkter. Lantmäterimyndigheten har inte kallat samfällighetsföreningen till något sammanträde.
Angående båtnadsvillkoret i 6 § AL Föreningen anser att lantmäterimyndighetens beslut om anslutning enligt 42 a § AL strider mot båtnadsvillkoret i 6 § AL då de kostnader och olägenheter som anläggningen medför överstiger eventuella fördelar av ekonomisk eller annan art. Föreningen anser att lantmäteriets beslut om anslutning enligt 42 a § AL kommer att belasta deltagande fastighetsägare på följande sätt.
Ökade framtida underhålls- och driftsåtgärder. Av lantmäterimyndighetens akt framgår det att syftet med förrättningen är att utveckla verksamhetsområdet vid Grönviken och att bilda ny fastighet för småindustriverksamhet. Till följd av beslutet om anslutning kommer belastningen på A att öka med skogstransporter, tung lastbil med släp (80 utfarter/år), tung lastbil (140 utfarter/år), lätt lastbil (190 utfarter/år) och personbilstransporter (350 utfarter/år). Den ökade belastningen på A motsvarar 5973 tonkilometer/år, vilket innebär en ökning på A med ungefär 55,4%. Tidigare har A enbart nyttjats för bostadsändamål. Föreningen kan därav konstatera att beslutet innebär att vägen framöver huvudsakligen kommer att nyttjas för industriändamål, i stället för bostadsändamål, samt att vägen kommer att belastas med 13393 tonkilometer/år, i stället för 7420 tonkilometer/år. Föreningen anser det uppenbart att behovet av underhålls- och driftsåtgärder på vägen, med anledning av lantmäteriets beslut om anslutning, kommer att öka markant.
Kostnader för breddning och/eller förstärkning av befintlig väg. A är huvudsakligen anpassad för transporter för bostadsändamål och har en begränsad bredd. Föreningen anser det nödvändigt att bredda vägen på flera ställen för att vägen ska vara lämplig för industriändamål. För närvarande är det omöjligt att ens mötas med personbilar på flera
Sid 5 NACKA TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT F 9633-24 Mark- och miljödomstolen
platser. Föreningen anger att det är mycket kostsamt att bredda och förstärka den befintliga vägen.
Kostnader vid ianspråktagande av annans mark. Vid breddning av vägen kommer ytterligare mark behöva tas i anspråk från intilliggande fastigheter. Detta medför såväl kostnader för ianspråktagandet i sig som för efterföljande lantmäteriförrättning för rättslig åtkomst till marken. Föreningen anser att kostnaderna överstiger eventuella fördelar av ekonomisk eller annan art. Föreningen noterar att det åligger lantmäteriet att vid en prövning i sak utreda om så är fallet och även vid behov anlita sakkunnig (jmf. grop. 1973:160 s. 190).
Angående opinionsvillkoret i 7 § AL Föreningen motsätter sig lantmäteriets beslut om anslutning enligt 42 a § AL och anser sig ha beaktansvärda skäl för det enligt följande.
Negativ inverkan på trafiksäkerheten. A har en mindre god säkerhetsklass och är begränsad i bredd. Av lantmäteriets akt framgår det att Trafikverket anser att avfarten vid Trafikplats Jälla/Lindbacken, det vill säga avfarten vid A:s in- och utfart, är anpassad för att hantera tung trafik på ett trafiksäkerhetsmässigt sätt. Det får dock noteras att Trafikverket inte tagit ställning till om A är lämplig för att hantera tung trafik på ett trafikmässigt sätt. Vid in- och utfarten till A är det inte möjligt att mötas/ passera med två fordon i bredd på grund av vägens begränsning i bredd och de monterade sta-keten längst vägen. Detta kommer sannolikt orsaka köbildning i båda riktningar samt leda till att fordon kommer behöva backa på A för att inte skapa alltför långa köer i anslutning till riksväg 288. Det föreligger en påtaglig risk för stopp i trafiken när flera tunga fordon möts i korsningen vid in- och utfarten till A. Väster om korsningen ligger busshållplatsen Lindbacken, där ungefär 50-70 personer väntar på bussen varje morgon, varav flera skolbarn. Vid oreda i trafiken i anslutning till A:s inoch utfart föreligger en påtaglig risk för olyckor på platsen, där såväl personer som fordon kan
Sid 6 NACKA TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT F 9633-24 Mark- och miljödomstolen
vara inblandade. Föreningen anser att en anslutning har en negativ inverkan på trafiksäkerheten berörande Trafikplats Jälla/Lindbacken samt inom A och att det därav inte är lämpligt att ansluta fastigheterna till A.
Vägen är inte lämplig för industriändamål. A används idag huvudsakligen för transport av personbilar och A är lämplig och anpassad för bostadsändamål. Därutöver sker tillfälliga transporter för sopbil (var 14e dag), slambil (två gånger om året) samt timmerbil (vid enstaka tillfällen). Samarbetet mellan deltagande fastighetsägare i A avseende framkomligheten på vägen fungerar tillfredsställande, så länge som vägen huvudsakligen nyttjas för bostadsändamål. För det fall att A i stället till övervägande del används för industriändamål kommer framkomligheten inte längre att fungera tillfredsställande. Vägens utformning och begränsning i bredd kan inte anses uppfylla förväntad efterfrågad funktion för en industrifastighet Föreningen anser därav att beslut om anslutning är olämpligt.
Buller och annan olägenhet. Som framgått kommer A, genom lantmäterimyndighetens beslut, huvudsakligen att användas av fordon för industriändamål i stället för av fordon för bostadsändamål. A kommer vidare att belastas med 13393 tonkilometer/ år i stället för 7420 tonkilometer/år. A kommer således att användas i betydligt högre omfattning efter lantmäteriets beslut om anslutning. Detta kommer medföra buller från framför allt tunga fordon, vilket huvudsakligen belastar de boende längst A negativt Därutöver kommer beslutet innebära en ökad trafikmängd på A, från framför allt tunga fordon. Dessa fordon är stora och otympliga, vilket kommer innebära svårigheter för nuvarande deltagande fastighetsägare i A att ta sig fram på A, speciellt på de platser som är särskilt begränsade i bredd. Föreningen anser att ovanstående skäl är beaktansvärda och att lantmäterimyndighetens beslut om anslutning enligt 42 a § AL därav är olämpligt.
Angående 35 § anläggningslagen Av 35 § andra stycket AL framgår det att det inte får beslutas om en sådan ändring i fråga om kretsen av fastigheter som deltar i en gemensamhetsanläggning eller en
Sid 7 NACKA TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT F 9633-24 Mark- och miljödomstolen
fastighets andelstal att avsevärd olägenhet uppkommer från allmän eller enskild synpunkt. Föreningen kan konstatera att beslutet innebär en ändring av kretsen av fastigheter som deltar i A. Beslutet får således inte innebära att avsevärd olägenhet uppkommer från allmän eller enskild synpunkt. Mot bakgrund av vad som ovan anförts anser föreningen att avsevärd olägenhet uppkommer från såväl allmän som enskild synpunkt.
Sammanfattning Samfällighetsföreningen anser att lantmäterimyndighetens beslut om anslutning enligt 42 a § AL strider mot 32 5 FL och 6-7 och 35 §§ AL. Därutöver har myndigheten inte överhuvudtaget prövat frågan om anslutning enligt 42 a § AL i sak. Mot bakgrund härav ska föreningens överklagande bifallas.
Bevisuppgifter Samfällighetsföreningen åberopar skriftlig bevisning enligt följande. Skriftligt intyg från samfällighetsföreningen, till styrkande av att lantmäteriet inte haft något sammanträde eller fysiskt möte med samfällighetsföreningen. Utskrift av kartskiss som visar A med måttangivelser, till styrkande av att A är begränsad i bredd på flera ställen, utskrift av kartskiss som visar in- och utfarten från A med måttangivelser, till styrkande av att fordon inte kan mötas vid A:s in- och utfart mot allmän väg, ut-skrift av kartskiss som visar trafiksäkerhetsklass avseende A, till styrkande av att A har mindre god trafiksäkerhetsklass samt utskrift av kartskiss som visar in- och utfarten från A samt busshållplats Lindbacken, till styrkande av att det inte är möj-ligt för fordon att mötas på A vid in- och utfarten till A samt till styrkande av närheten mellan avfarten till A och busshållplats Lindbacken.
Instans
SKÄL FÖR BESLUT Vid en fastighetsbildningsförrättning ska lantmäterimyndigheten som huvudregel hålla sammanträde med sakägarna. Något sammanträde behövs dock inte om det inte finns några motstridande intressen mellan sakägarna i ärendet och det inte heller finns några
Sid 8 NACKA TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT F 9633-24 Mark- och miljödomstolen
hinder mot den sökta fastighetsbildningen (se 4 kap. 14 § FBL). Syftet med sammanträdet är dels att sakägarna ska få information om ansökningen om fastighetsbildning och om de åtgärder som myndigheten vidtagit eller planerar, dels att bereda sakägarna tillfälle att yttra sig och förebringa behövlig utredning (se prop. 1969:128 s. B 235).
I den aktuella förrättningen har flera fastigheter anslutits till gemensamhetsanläggningen A. Av lantmäterimyndighetens beslut framgår inte vilken prövning som skett, och som lett fram till att lantmäterimyndigheten beslutat att an-sluta fastigheterna med stöd av 42 a § AL. Vidare framgår inte hur myndigheten har bemött de önskemål om sammanträde som framställts av representanter för föreningen. Av överklagandet till mark- och miljödomstolen har det blivit tydligt att det finns mot-stridande intressen mellan sakägarna. Enligt mark- och miljödomstolens mening har den aktuella förrättningen varit av sådan karaktär och omfattning att det har saknats förutsättningar att frångå huvudregeln om att hålla sammanträde.
Lantmäterimyndighetens underlåtenhet att hålla sammanträde har inneburit ett sådant fel i förrättningen som gör att samtliga beslut i förrättningen ska upphävas och ärendet återförvisas till Lantmäterimyndigheten i Uppsala kommun för förnyad handläggning.
Enligt 16 kap. 14 § FBL får mark- och miljödomstolen efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna besluta att sakägare som förlorar målet ska ersätta annan sakägare dennes rättegångskostnad. I det här fallet när domstolen inte gjort någon sakprövning kan inte någon part anses ha förlorat målet. Med hänsyn till att återförvisningen sker till följd av LM:s handläggning av ärendet anser domstolen inte heller att det är skäligt att ersättning för rättegångskostnader ska utgå. Yrkandet om ersättning för rättegångskostnader ska därför avslås.
Mark- och miljödomstolens återförvisningsbeslut under punkten 1 innefattar inte avgörande av någon fråga som inverkar på ärendets utgång och får därför inte överklagas, se 37 § andra stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden, till vilken 5 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar hänvisar.
Sid 9 NACKA TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT F 9633-24 Mark- och miljödomstolen
HUR MAN ÖVERKLAGAR, (punkten 2) se bilaga 2 (MMD-11) Överklagande senast den 4 mars 2025. Prövningstillstånd krävs.
Peter Winge Monica Lagerqvist Nilsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Peter Winge, ordförande, och tekniska rådet Monica Lagerqvist Nilsson.