ÖM 12057-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens slutliga beslut och återförvisar målet dit för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT DOM ÖM 12057-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Trafikverket har yrkat att mark- och miljööverdomstolen ska undanröja det överklagade beslutet och återförvisa målet till mark- och miljödomstolen.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län (Länsstyrelsen) har varken motsatt sig eller begärt ändring av mark- och miljödomstolens beslut.

Tranemo kommun (kommunen) har beretts tillfälle att yttra sig men inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Trafikverket har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Ansökan om utrivning har gjorts i syfte att få ett förordnande enligt 11 kap. 20 § miljöbalken, dvs. att skyldigheten att underhålla vattenanläggningarna ska övergå till den nya väghållaren, Tranemo kommun. Någon utrivning av de aktuella vattenanläggningarna har aldrig varit avsedd. Detta är ett förfarande som Trafikverket behöver använda när en statlig väg övergår till enskild eller kommunal väghållning. Det har i Trafikverkets tidigare ansökningar inte ansetts nödvändigt att tillhandahålla sådan utredning som annars krävs för tillstånd till vattenverksamhet. I vissa domar har det getts uttryck för uppfattningen att en ansökan om överförande av det vattenrättsliga ansvaret av formella skäl måste ges in inom ramen för en ansökan om utrivning, dvs. tillstånd till vattenverksamhet. Trafikverket framställer därför rutinmässigt ett yrkande om utrivning i andra hand. Det har föreslagits en lagändring för att åstadkomma en förenkling i detta avseende men någon ändring har hittills inte skett.

Länsstyrelsen har inte haft några synpunkter.

Kommunen har inte yttrat sig.

SVEA HOVRÄTT DOM ÖM 12057-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan i målet är om Trafikverkets ansökan om att flytta över det vattenrättsliga underhållsansvaret för en mindre bro och en vägtrumma till kommunen kan prövas på det material som getts in. Bakgrunden är att det statliga underhållet för vägen har dragits in och eftersom de nu aktuella delarna av vägen ligger inom detaljplanelagt område kommer den att övergå till att bli en kommunal gata där kommunen har väghållaransvar. Bron och trumman kommer att utgöra nödvändiga vattenanläggningar och väganordningar i den kommunala gatan men inga fysiska förändringar kommer att ske med anledning av att vägen dras in.

Av 11 kap. 17 § första stycket miljöbalken följer att den som äger en vattenanläggning är underhållsskyldig för den. Om vattenanläggningen med stöd av en särskild rättighet utförts på någon annans mark och äganderätten till anläggningen övergått till markägaren till följd av att rättigheten upphört, kvarstår dock underhållsskyldigheten för den som var rättighetshavare.

Fastigheten där vattenanläggningarna, bron och vägtrumman, är belägna ägs av kommunen och har uppförts med stöd av vägrätt. Anläggningarna är uppförda utan tillstånd men underhållsskyldigheten för dem gäller oavsett om tillstånd har lämnats eller inte (se Bengtsson m.fl., Miljöbalken: En kommentar [22 maj 2025, Juno version 24], kommentaren till 11 kap. 20 §).

Det har inte ansetts rimligt att kräva att ägaren till eller den som annars är skyldig att underhålla en vattenanläggning ska behöva underhålla denna för all framtid. Därför finns en möjlighet att enligt 11 kap. 19 § miljöbalken ansöka om tillstånd att få riva ut anläggningen. Om det från allmän eller enskild synpunkt är angeläget att anläggningen finns kvar kan dock enligt 20 § ansökan om utrivning avslås och underhållsskyldigheten överföras på någon annan. Den som har övertagit underhållsskyldigheten är ansvarig för anläggningarna till dess han själv ansöker om utrivning. I ett sådant fall kan någon som vill förhindra utrivningen begära att få överta ansvaret. (Se Bengtsson m.fl., Miljöbalken: En kommentar [22 maj 2025, Juno version 24], kommentaren till

SVEA HOVRÄTT DOM ÖM 12057-25

11 kap. 19–22 §§.) Eftersom vägrätten upphört är det i målet fråga om en tillämpning av 11 kap. 17 § första stycket miljöbalken.

För att en fråga om överförande av underhållsskyldighet i ett fall som detta ska kunna prövas krävs alltså med nuvarande reglering att en ansökan om utrivning görs, även om avsikten inte är att anläggningen ska rivas ut.

Som mark- och miljödomstolen har redogjort för ställer miljöbalken förhållandevis höga krav på vad en fullständig tillståndsansökan för utrivning ska innehålla. Markoch miljööverdomstolen anser att en ordning där en sökande är nödgad att utforma en fullständig tillståndsansökan enligt miljöbalken avseende en fiktiv utrivning inte är ändamålsenlig. Det har också föreslagits att det ska införas en uttrycklig möjlighet att ansöka om övertagande av underhållsskyldighet utan att frågan om utrivning är föremål för prövning och att kravet på ansökans innehåll bör vara mer begränsat i sådana mål (se SOU 2014:35 s. 491 f. och s. 295). Förslaget har dock ännu inte lett fram till någon ny lagstiftning.

Trafikverket yrkade vid mark- och miljödomstolen utrivning i syfte att också kunna framställa ett yrkande om att skyldigheten att underhålla vattenanläggningarna ska förordnas övergå till kommunen. Eftersom kommunen förefaller ha åtagit sig att överta underhållsansvaret avseende den aktuella bron och trumman saknas det enligt Markoch miljööverdomstolens mening skäl att göra någon egentlig sakprövning av yrkandet om utrivning. Därmed saknas det också skäl att kräva en sådan utredning som tar sikte på utrivning av anläggningarna.

Ansökan om överförande av underhållsskyldighet och utrivning bör inte prövas av Mark- och miljööverdomstolen som första instans och det har inte heller yrkats av Trafikverket. Mark- och miljödomstolens slutliga beslut ska därför undanröjas och målet återförvisas dit för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT DOM ÖM 12057-25 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 13 maj 2026.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anna Tiberg, f.d. tekniska rådet Ingrid Johansson, hovrättsrådet Jonas Högström och tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg, referent. Föredragande har varit Camilla Nyström.

Bilaga A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 8 Målnummer Handläggning i parternas utevaro 2025-08-15 M 2812-25

RÄTTEN

Rådmannen Titti Heina, ordförande, och tekniska rådet Daniel Isaksson

PROTOKOLLFÖRARE

Beredningsjuristen Charlotte Stenberg-Magnusson

SÖKANDE

Staten genom Trafikverket, 202100–6297 781 89 Borlänge Ombud: J.A. Trafikverket 651 15 Karlstad

SAKEN

Ansökan om utrivning av vattenanläggning avseende bro över Hjärtaredsbäcken samt trumma under väg på fastigheten X i Tranemo kommun; nu fråga om avvisning

Prövningsavgiften om 1 500 kr är betald.

Mark- och miljödomstolen går igenom utredningen i målet och antecknar följande.

Trafikverket har i ansökan om utrivning enligt 11 kap. 19 § miljöbalken yrkat att mark- och miljödomstolen ska lämna tillstånd för utrivning av bro över Hjärtaredsbäcken på väg 1728 samt trumma under samma väg i biflödet till Hjärtaredsbäcken, allt inom Tranemo kommuns fastighet X.

Vidare har Trafikverket yrkat att mark- och miljödomstolen, med stöd av 11 kap. 20 § miljöbalken, ska förordna att skyldigheten att underhålla

Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 2812-25

vattenanläggningarna ska övergå på Tranemo kommun, i enlighet med överenskommelse.

Trafikverket har angett att syftet med ansökan om utrivning är att skyldigheten att underhålla vattenanläggningarna ska övergå till den nya väghållaren (Tranemo kommun) då en rivning av bron inte är önskvärd av hänsyn till kommunens intressen, eftersom bron även framöver har en funktion för kommunen. Vidare har Trafikverket uppgett att samråd avseende indragning av allmän väg och förändrat väghållningsansvar har genomförts inom ramarna för arbetet med vägplan för anläggning av ny väg 1728 samt att det inte krävs ytterligare samråd och inget särskilt beslut om betydande miljöpåverkan då inga fysiska åtgärder ska genomföras på de aktuella vattenanläggningarna.

Mark- och miljödomstolen meddelar följande

BESLUT

Mark- och miljödomstolen avvisar ansökan.

SKÄL FÖR BESLUT

Aktuell ansökan om vattenverksamhet avser utrivning av en vattenanläggning i ytvatten med stöd av 11 kap. 19 § miljöbalken. I stället för att lämna tillstånd till att riva ut en vattenanläggning i ytvatten, får mark- och miljödomstolen enligt 11 kap. 20 § miljöbalken på begäran av ägaren av en fastighet som skulle skadas av utrivningen förordna att skyldigheten att underhålla anläggningen och fullgöra övriga skyldigheter som ligger på anläggningens ägare ska övergå på fastighetsägaren till dess något annat bestäms. Till skydd för allmänna intressen får efter åtagande ett sådant förordnande också meddelas för staten, en kommun eller ett vattenförbund.

Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 2812-25

I 22 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken anges vad en ansökan i ett ansökningsmål gällande vattenverksamhet ska innehålla, bland annat teknisk beskrivning av de åtgärder som ska vidtas vid ansökt utrivning och förslag till skyddsåtgärder. Vidare framgår att ansökan även ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning eller ett förenklat underlag när det krävs enligt 6 kap. miljöbalken.

Av 6 kap. 20 § punkt 2 miljöbalken följer att en specifik miljöbedömning ska göras. För detta krävs att en undersökning ska göras huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (6 kap. 23 § miljöbalken). För detta ändamål ska sökanden, enligt 6 kap. 24 § miljöbalken, ta fram ett samrådsunderlag och samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden (undersökningssamråd).

Även om det av Trafikverkets ansökan om utrivning av aktuella vattenanläggningar mycket klart framgår att den ansökta åtgärden inte avses att genomföras, måste ansökan uppfylla de krav som ställs enligt miljöbalken för att kunna prövas och för att, eventuellt, ett förordnande enligt 11 kap. 20 § miljöbalken ska kunna meddelas efter begäran från Tranemo kommun. Vissa brister i ansökan skulle kunna läkas genom kompletteringar medan däremot det uteblivna undersökningssamrådet utgör en sådan brist som inte kan läkas i efterhand. Med anledning härav kan Trafikverkets ansökan inte prövas i sak utan ska avvisas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-11)

Överklagande senast den 5 september 2025

Protokollet uppvisat/

Bilaga 1 Hur man överklagar MMD-11

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.