ÖM 6378-25

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr 2026-02-17 ÖM 6378-25 060403 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2025-04-11 i mål nr M 3062-24, se bilaga A PARTER Klagande Göteborgs Hamn AB

Ombud:

Motpart Länsstyrelsen i Västra Götalands län

SAKEN Avvisad ansökan om tillstånd till hamn- och vattenverksamhet m.m. i Arendalshamnen i Göteborgs kommun

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT

Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens beslut och återförvisar målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 6378-25

BAKGRUND

Ansökan Göteborgs Hamn AB (GHAB) ansökte 2023 om ombyggnad och förlängning av kajkonstruktioner samt utbyggnad av hamnterminal. I september 2023 avvisades ansökan av mark- och miljödomstolen (mål nr M 2735-23). Beslutet överklagades till Markoch miljööverdomstolen som den 3 juli 2024 beslutade att undanröja mark- och miljödomstolens beslut och återförvisa målet dit för fortsatt behandling (mål nr ÖM 13005-23). Mark- och miljödomstolen förelade därefter bolaget att komplettera sin ansökan i flera avseenden. Sedan bolaget lämnat in en stor mängd kompletteringar avvisade domstolen återigen ansökan den 11 april 2025 (mål nr M 3062-24). Detta beslut har GHAB nu överklagat till Mark- och miljööverdomstolen.

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

GHAB har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska undanröja mark- och miljödomstolens beslut och återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för förnyad handläggning.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har överlämnat till Mark- och miljööverdomstolen att avgöra om ansökan ska avvisas eller återförvisas för prövning.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

GHAB har till stöd för sitt yrkande anfört i huvudsak följande.

Landtransporter till och från hamnen och den fartygstrafik som har hamnen som destination ingår inte som en del av hamnverksamheten, se MÖD 2005:10 (Sydhamnen i Södertälje). Förutsättningarna i det mål som mark- och miljödomstolen hänvisat till, MÖD 2007:55 (Kapellskärs hamn), skiljer sig från förhållandet i nu aktuellt mål. I det avgörandet var det endast ett fåtal rederier som stod för all trafik, vilket medförde att domstolen ansåg att det fanns förutsättningar för verksamhetsutövaren att avtalsvägen förmå rederierna att vidta åtgärder på fartygen. Motsvarande förutsättningar föreligger

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 6378-25

inte i Arendal och avgörandet kan inte heller anses utgöra någon generell praxis om att verksamhetsområdet även måste omfatta ett vattenområde. Innehavare av en allmän hamn saknar faktiska och rättsliga möjligheter att påverka vilka fartyg som kan trafikera hamnen och det går inte att föreskriva villkor som t.ex. vilken typ av fartyg som får anlöpa. Oaktat sin inställning i saken så har de land- och vattenområden som enligt bolaget utgör hamnverksamhet (befintlig och framtida), övriga vattenområden i hamnbassängen och inseglingsrännan noga redovisats. I ansökningshandlingarna har dessa betecknats som följdverksamheter. Motsvarande uppgifter har också lämnats i samrådsunderlaget inför tillståndsansökan. Även förekommande fartygsrörelser och deras miljökonsekvenser har beskrivits, liksom prognosticerade landtransporter på allmänna vägar och trafikleder som ansluter till hamnen.

Mark- och miljödomstolen synes ha en annan uppfattning än bolaget om innebörden av begreppet hamnverksamhet. Det är dock oavsett en materiell fråga som är en del av saken och som därför ytterst möjligen kan leda till ett avslag på ansökan. Det var fel av domstolen att lägga sin uppfattning i den frågan till grund för att avvisa ansökan.

Det är vidare naturligt att samrådsunderlaget är mer kortfattat än den senare upprättade miljökonsekvensbeskrivningen eftersom samrådet hålls så tidigt att de närmare omständigheterna kring verksamheten inte är slutligt bestämda. Därför har bolagets redogörelse för vad som betecknats som hamnens indirekta miljökonsekvenser eller följdverksamheter inte kunnat beskrivas med den fullständighet som mark- och miljödomstolen påstår är nödvändig för att samrådet ska anses vara formenligt. Ingen samråds- eller tillsynsmyndighet har angett att samrådet varit behäftat med fel eller brister. Att samrådet betraktats som bristfälligt av mark- och miljödomstolen beror uteslutande på domstolens uppfattning att den sökta verksamheten är felaktigt avgränsad geografiskt. Varken den närmare avgränsningen eller den rättsliga klassificeringen av berörda vattenområden har begränsat samrådsintressenternas möjligheter att uttala sig om den planerade verksamheten och dess möjliga miljöpåverkan.

Det är även oklart vilka brister som mark- och miljödomstolen menar inte kan läkas genom ytterligare kompletteringar. Bolaget har kompletterat ansökan i samtliga avseenden där mark- och miljödomstolen ansett det vara behövligt. Kompletteringarna

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 6378-25

har dock inte inneburit att samrådskretsen måste utökas eller formerna för samrådet ändras. Ansökan är komplett och hade utan hinder kunnat läggas till grund för en materiell prövning.

Angående frågan om ansökan kan prövas som ett ändringstillstånd noteras att markoch miljödomstolen har hänvisat till fel version av 16 kap. 2 a § miljöbalken. Enligt gällande praxis bör prövningen kunna begränsas vid mindre och väl avgränsade ändringar. Förutom ändringens miljöpåverkan och betydelse för verksamheten som helhet ska då beaktas hur lång tid som gått sedan det ursprungliga tillståndet meddelades, hur företaget och dess omgivning förändrats sedan dess, om flera ändringstillstånd eller förelägganden meddelats tidigare, hur snabb den tekniska och miljömässiga utvecklingen är i branschen samt omfattningen av de miljöstörningar som förekommer. GHAB har i ansökan till mark- och miljödomstolen angett att hamnverksamheten i Arendalshamnen bedrivs med stöd av två tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken och i en komplettering beskrivit dessa tillstånd. Tillstånden har även getts in till domstolen. Det torde därmed inte föreligga några oklarheter om vilka tillstånd som den ansökta ändringen avser.

Den avsedda förändringen och utökningen av hamnverksamheten på den marina sidan innebär endast ett tydliggörande av att tillståndet, utöver befintlig verksamhet, även ska omfatta s.k. Ro-Pax-trafik. En komplettering har lämnats in där prognosticerade fartygsanlöp m.m. i befintlig och sökt verksamhet jämförs. Ändringen kan inte antas medföra någon ökad eller ändrad omgivningspåverkan av sådan betydelse som påverkar verksamhetens tillåtlighet. Den ändrade och utökade hamnverksamheten kan i allt väsentligt bedrivas inom ramen för befintliga villkor. På motsvarande sätt bedöms gällande villkor i huvudsak kunna förordnas att gälla även fortsättningsvis för den ändrade hamnverksamheten. Grundtillståndet föreskriver ingen begränsning av verksamheten i tillståndsmeningen men sådan begränsning kommer att finnas genom det allmänna villkoret utifrån de beskrivningar av verksamheten som gjorts. Bolaget har även både i ansökan och i gjorda kompletteringar redovisat de förändrade fartygs- och landtransporternas förutsebara miljöpåverkan. Sammanfattningsvis innehåller ansökan om ändringstillstånd de uppgifter som behövs.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 6378-25

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har till stöd för sin inställning anfört i huvudsak följande. Underlaget är fortfarande inte tillräckligt tydligt för att kunna avgöra om det är lämpligt med ett ändringstillstånd. Det skulle underlätta prövningen om bolaget kom in med en konsoliderad och tydligare ansökan. Länsstyrelsen delar mark- och miljödomstolens uppfattning kring vilka uppgifter ansökan behöver innehålla. Med anledning av bolagets påpekande om att mark- och miljödomstolen tillämpat fel version av 16 kap. 2 a § miljöbalken kan konstateras att det även tidigare har ålegat sökanden att visa att det är lämpligt att pröva en ändrad och utökad verksamhet som ett ändringstillstånd. Detta framgår av den tidigare lydelsen av 22 kap. 1 d § miljöbalken (SFS 2018:1407). Bolaget har sammanställt de tillstånd och villkor som gäller för hamnverksamheten, men har fortfarande inte angett vilket tillstånd som den yrkade ändringen ska kopplas till. Det råder betydande oklarheter om vilket grundtillstånd som bolaget begär ändring av. Vidare saknas en konsoliderad sammanställning av bolagets samtliga yrkanden och tydliga åtaganden samt genomgång av befintliga villkor i tidigare tillstånd som fortsatt ska gälla samt förslag på nya villkor. Det går inte att bedöma om det är lämpligt med ändringstillstånd. Länsstyrelsen vill betona vikten av att en ansökan om tillstånd eller ändringstillstånd måste innehålla en tydlig redovisning av vad som ska prövas i förhållande till befintliga tillstånd och villkor. Det måste också tydligt framgå vad som behöver ändras, fortsätta gälla eller upphävas.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

Ansökans omfattning och frågorna i målet Av underlaget framgår att det är fråga om en utökning av verksamhetsområdet med tio hektar, till att omfatta sammanlagt tjugofyra hektar. På den tillkommande ytan finns i dag två byggnader (skrovhall och tullhus) som ska rivas för att möjliggöra körfiler för in- och utfart från passagerarfartyg samt Volvomuseet som ska byggas om till terminalbyggnad. Den fråga som målet i mark- och miljödomstolen främst har kommit att handla om är dock att ansökan även omfattar en utökning av hamnverksamheten för att möjliggöra en ändrad verksamhetsinriktning. I dag bedrivs i Arendalshamnen bl.a. Ro- Ro-verksamhet, dvs. färjor för lastbilar och trailers som fraktar gods samt personbilar .

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 6378-25

Genom ansökan skulle det bli möjligt att i stället bedriva s.k. Ro-Pax-verksamhet, dvs. Ro-Ro-trafik med en större andel passagerare. Ro-Pax-verksamhet skulle då kunna flytta till Arendal från innerhamnarna där den bedrivs i dag.

Mark- och miljödomstolen har avvisat GHAB:s ansökan på i huvudsak två grunder. För det första vidhåller mark- och miljödomstolen att ansökan, trots gjorda kompletteringar, har avgränsats på fel sätt eftersom fartygs- och fordonsrörelser endast har beskrivits som följdverksamheter och inte som en del av hamnverksamheten samt att inget verksamhetsområde i vatten har definierats. Mark- och miljödomstolen har i denna del hänvisat till MÖD 2007:55 (Kapellskärs hamn). För det andra har mark- och miljödomstolen ansett att hinder föreligger mot att pröva ansökan som en ansökan om ändringstillstånd framför allt med hänvisning till att det finns alltför stora otydligheter vad gäller vilket tillstånd som ska ändras och vilka villkor som gäller. Mot denna bakgrund har mark- och miljödomstolen ansett att det inte går att bedöma den förändring i fråga om miljöpåverkan som ansökan innebär och inte heller om det är olämpligt att pröva ansökan som ett ändringstillstånd. Mark- och miljödomstolen har vidare ansett att varken bristerna i ansökans avgränsning eller otydligheterna kring gällande tillstånd kan läkas med hänvisning till att bristerna gör att samrådet inför den specifika miljöbedömningen behöver tas om.

Ansökans avgränsning utgör inte hinder mot att pröva ansökan i sak En ansökan om tillstånd ska innehålla de uppgifter som behövs för att en bedömning enligt miljöbalken ska kunna göras av verksamhetens miljöpåverkan och för att kunna avgöra behovet av de begränsningar och försiktighetsmått som krävs. När det gäller ansökans avgränsning är det avgörande att det finns en redogörelse för verksamheten och de följdverksamheter som den medför och vilken miljöpåverkan dessa föranleder. I avgörandet beträffande Sydhamnen (MÖD 2005:10) uttalade Mark- och miljööverdomstolen att när det gäller landtransporter till och från hamnen samt den fartygstrafik som har hamnen som destination så ingår dessa inte som en del av hamnverksamheten. Olägenheterna till sjöss kan dock beaktas vid tillståndsprövningen och även villkorsregleras som följdföretag enligt 16 kap. 7 miljöbalken. Högsta domstolen har i

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 6378-25

avgörandet NJA 2004 s. 421 uttalat att en följdverksamhet kan villkorsregleras om verksamhetsutövaren har en faktisk och rättslig möjlighet att följa villkoret om det finns ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten. Av avgörandet avseende Kapellskär (MÖD 2007:55) framgår att det inte finns hinder mot att definiera ett verksamhetsområde i vatten och att fartyg som ligger i hamn kan anses utgöra en del av den miljöfarliga verksamheten som bedrivs i hamnen samt att verksamhetsutövaren är ansvarig för de olägenheter som uppstår från dessa fartyg. I det rättsfallet var omständigheterna sådana att det var ett fåtal rederier med tillsammans åtta, nio fartyg som stod för i princip all trafik. Det finns inte skäl att sluta sig till att de två avgörandena rörande Sydhamnen och Kapellskär skulle vara motstridiga. Att det skulle vara en processförutsättning att i en ansökan definiera ett verksamhetsområde i vatten är dock en alltför långtgående tolkning.

Det står klart att GHAB inte kan styra över vilka fartyg som anlöper hamnen och att det inte heller går att föreskriva villkor om att externa anlöpande fartyg ska uppfylla vissa krav. GHAB, som alltjämt ansvarar för de olägenheter som hamnverksamheten innebär, ska dock fortfarande i sin ansökan beskriva de förväntade miljökonsekvenserna vid en ändring till en Ro-Pax verksamhet. GHAB ska ta höjd för det buller som anlöpande fartyg alstrar så att de bullervillkor som sätts för hamnverksamheten kan innehållas. Det saknar dock betydelse om de anlöpande fartygen betraktas som följdverksamheter eller som en del av hamnverksamheten eftersom möjligheten att uppställa villkor för en allmän hamn är desamma oavsett synsätt. Det viktiga är att hamnverksamheten, inklusive dess följdverksamheter, beskrivs på ett sätt som gör att de miljömässiga konsekvenserna och i förlängningen tillåtligheten av den ändrade verksamhetsinriktningen kan bedömas. Endast då kan villkor beslutas utifrån vad som nu sagts och med tillämpning av de kriterier som framgår av NJA 2004 s. 421. Det kan i sammanhanget noteras att bortsett från vad mark- och miljödomstolens har anfört om ansökans avgränsning, saknas i det överklagade beslutet en redogörelse för på vilket sätt mark- och miljödomstolen anser att beskrivningen av miljöpåverkan fortsatt är bristfällig.

Den omständigheten att förväntade fartygs- och fordonsrörelser har beskrivits som indirekta miljökonsekvenser eller följdverksamheter innebär sammanfattningsvis inte i

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 6378-25

sig att beskrivningen av dessa är otillräcklig eller att samrådet har blivit behäftat med brister. Visserligen har omfattande kompletteringar av förväntade miljökonsekvenser lämnats in först med anledning av mark- och miljödomstolens kompletteringsföreläggande, men det bör beaktas att det i huvudsak är fråga om en befintlig verksamhet och att syftet med samrådet är att det ska hållas innan miljökonsekvensbeskrivningen upprättas och i ett så tidigt skede att berörda ges möjlighet att påverka verksamhetens utformning (jfr t.ex. MÖD 2022:27). Samrådet får mot denna bakgrund bedömas som tillräckligt. Det underlag som GHAB presterat är därför tillräckligt för att kunna ligga till grund för en sakprövning av ansökan. Mark- och miljööverdomstolens bedömning är därför att ansökan inte borde ha avvisats på denna grund.

Det har inte heller framkommit andra hinder mot att pröva ansökan i sak Möjligheten att ansöka om ändringstillstånd i 16 kap. 2 a § miljöbalken utökades den 1 januari 2025 och ska numera utgöra huvudregel om inte något av de undantag som anges i bestämmelsen är tillämpliga, dvs. om ansökan avser tillstånd för hela verksamheten, eller om det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen av verksamheten (prop. 2023/24:152 s. 47 ff. och 109). Bestämmelsen tillämpas enligt övergångsbestämmelserna dock i sin äldre lydelse, dvs. att tillståndet får begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd), i mål eller ärenden där samråd inför ansökan har inletts före ikraftträdandet som i nu aktuellt fall. Oavsett vilken version som tillämpas ska det göras en prövning av om ändringstillstånd är lämpligt.

För att ansökan ska kunna prövas som en ansökan om ändringstillstånd förutsätts att det finns en redogörelse för alla de tillståndsbestämmelser och villkor som gäller för verksamheten enligt befintliga tillstånd, se 22 kap. 1 d § första stycket miljöbalken.

GHAB har vid mark- och miljödomstolen gjort gällande att ansökan i första hand ska prövas som en ansökan om ändringstillstånd. Mark- och miljödomstolen har tillämpat den nuvarande lydelsen av 16 kap. 2 a § miljöbalken och bl.a. konstaterat att det inte går att bedöma om ansökan om ändringstillstånd getts en sådan avgränsning som enligt bestämmelsen är olämplig. Rätteligen skulle den äldre lydelsen av bestämmelsen tillämpats men fortfarande ska en lämplighetsbedömning göras oavsett vilken version som är tillämplig.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 6378-25

GHAB har dock vid mark- och miljödomstolen i andra hand gjort gällande att det inte finns några formella hinder mot att i stället pröva ansökan som en ansökan om ny verksamhet. Enligt bolaget medger såväl miljökonsekvensbeskrivningen som den tekniska utredningen en prövning på båda sätten. Redan av det skälet att GHAB har framställt ett andrahandsyrkande om prövning som ett nytt tillstånd, har mark- och miljödomstolen varit förhindrad att avvisa ansökan med hänvisning till att den inte kan prövas som en ansökan om ändringstillstånd. Inledningsvis var dessutom ansökan utformad som en ansökan om ett nytt tillstånd och det var med den utgångspunkten som samrådet hölls. Att bolaget därefter ändrade sin talan och framställde ett förstahandsyrkande om prövning som en ansökan om ändringstillstånd innebär inte att samrådet behöver göras om.

Eftersom ansökan inte har kunnat avvisas på någon av de grunder som mark- och miljödomstolen angett ska mark- och miljödomstolens beslut undanröjas och målet återförvisas dit för fortsatt beredning.

Vid den fortsatta beredningen i mark- och miljödomstolen bör GHAB, om bolaget vidhåller att ansökan i första hand ska prövas som en ansökan om ändringstillstånd, bl.a. ges tillfälle att presentera en mer utförlig redovisning av gällande villkor kopplade till ett visst tillstånd i stället för till olika verksamhetsutövare för att ge en tydlig bild av nu gällande tillstånd med villkor.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2026-03-17

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg, Margaretha Gistorp och Caroline Hedvall Klostermark, referent, samt tekniska rådet Annika Billstein Andersson.

Föredragande har varit Frida Silber.

Sid 1 (7) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 55 Mark- och miljödomstolen 2025-04-11 Mål nr M 3062-24 Handläggning i parternas utevaro

RÄTTEN Rådmannen Titti Heina, tillika protokollförare, och tekniska rådet Joen Morales PARTER Sökande Göteborgs Hamn AB

Ombud: R S

SAKEN tillstånd till hamn- och vattenverksamhet m.m. i Göteborgs kommun; nu fråga om avvisning

BAKGRUND Mark- och miljödomstolen avvisade i slutligt beslut den 19 september 2023 i mål M 2735-23 Göteborgs Hamn AB:s ansökan. Mark- och miljööverdomstolen undanröjde den 3 juli 2024 i mål ÖM 13005-23 avgörandet och återförvisade målet till markoch miljödomstolen för fortsatt behandling. Som skäl till sitt beslut angav Mark- och miljööverdomstolen bl.a. att ansökans avgränsning inte innebar att det var uppenbart att målet på grund av rättegångshinder inte kunde tas upp till prövning. Det stod i vart fall inte klart att ansökans avgränsning innebar att samrådet som förevarit är behäftat med fel eller att ansökan inte hade kunnat kompletterats inom ramen för en fortsatt beredning i mark- och miljödomstolen. Det hade därför ålegat mark- och miljödomstolen att innan ett eventuellt beslut om avvisning bereda bolaget tillfälle att inkomma med kompletterande uppgifter. I samband med det borde mark- och miljödomstolen även ha bifogat myndigheternas synpunkter på ansökan eftersom dessa synpunkter till viss del är av relevans för frågan om ansökan kan tas upp till prövning eller inte.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 3062-24 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11

FORTSATT HANDLÄGGNING Mark- och miljödomstolen har återupptagit handläggningen. Länsstyrelsen och Miljö- och klimatnämnden i Göteborgs kommun har yttrat sig avseende behov av komplettering av ansökan. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har avstått från att yttra sig. Sveriges geologiska undersökning har ansett att ansökan inte behöver kompletteras. Domstolen har förelagt Göteborgs Hamn AB att komplettera ansökan, vid äventyr av att utebliven komplettering kan innebära att ansökan avvisas. Göteborgs Hamn AB (GHAB) har kompletterat ansökan och därvid anfört bl.a. följande.

Komplettering från GHAB Det står klart att å ena sidan GHAB och berörda myndigheter och den andra sidan mark- och miljödomstolen i dess tidigare sammansättning, har skilda uppfattningar om den rättsliga innebörden av begreppet hamnverksamhet. Enligt GHAB:s mening utgörs hamnverksamheten på den marina sidan av lastning eller lossning av olika slags gods på olika slags lastbärare, personbefordran med ombord- eller avstigande passagerare, person- och lastfordon som kör ombord på fartygen etc. På motsvarande sätt omfattar hamnverksamheten på landsidan maskiner och andra anläggningar (t.ex. kranar, truckar, fasta eller mobila kör- eller gångramper), terminalbyggnader och anknytande terminalytor för uppställning och lagring av gods samt därmed sammanhängande ledningar och anordningar för omhändertagande av dagvatten. GHAB betraktar vidare gods- och fordonstrafik inom terminalområdet som delar av hamnverksamheten.

Till skillnad från den egentliga hamnverksamheten, som naturligen är fastighetsanknuten, utgör sjö- och landbaserad trafik till och från hamnverksamheten däremot vad som i emissionsläran brukar betecknas som rörliga störningskällor och som är en del av de nationella och globala transportnäringarna, som i sig kan bli föremål för löpande tillsyn enligt miljöbalken och annan tillämplig lagstiftning, se t.ex. det vägledande avgörandet MÖD 2006:28 rörande färjetrafiken i Helsingborgs hamn. GHAB bedriver inte någon sådan transportverksamhet, vare sig i Arendalshamnen eller någon annan hamndel. Enligt GHAB:s fasta mening innefattar varken befintlig eller nu sökt hamnverksamhet eller tillstånden för dessa, följaktligen

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 3062-24 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11

inte i något avseende de fartyg som från tid till annan anlöper eller avgår från hamnen, inte ens under den tid då fartygen i fråga är förtöjda vid kaj. På motsvarande sätt ingår inte heller landtransporter till eller från hamnterminalen i själva hamnverksamheten. För att tydliggöra denna distinktion mellan de olika verksamheterna har GHAB i ansökningshandlingarna på brukligt sätt betecknat landoch fartygstrafik som indirekta konsekvenser av hamnverksamheten. I andra sammanhang har land- och fartygstrafiken betecknats som följdverksamheter till hamnverksamheten, alltså verksamheter som utgör separata verksamheter och som bedrivs av andra verksamhetsutövare än hamninnehavaren, men som uppkommer och bedrivs som en konsekvens av den tillståndssökta hamnverksamheten. För sådana följdverksamheter har det i vissa avseenden ansetts möjligt att meddela villkor för tillståndet, förutsatt att utövaren av den sökta verksamheten har faktiska och rättsliga möjligheter att efterkomma villkoret i fråga (rådighet).

GHAB:s ståndpunkt om begreppets innebörd står inte bara i direkt överenstämmelse med närmare 25 års återkommande beslut och domar i tillståndsprövningar av hamnverksamheter i Göteborgs hamn, utan dessutom praktiskt taget samtliga tillståndsbeslut och domar rörande allmän hamnverksamhet som meddelats i landet sedan tillståndsplikt infördes genom miljöbalken år 1999, se t.ex. det vägledande avgörandet i MÖD 2005:10 avseende Södertälje hamn med däri angivna referenser. hamnområdet är en del av den fastighetsanknutna miljöfarliga verksamhet som hamnen bedriver. Vad däremot gäller landtransporter till och från hamnen samt den fartygstrafik som har hamnen

Således har GHAB i ansökan redovisat de geografiska avgränsningar av de land- och vattenområden där hamnverksamhet bedrivs och kommer att bedrivas, se särskilt den s.k. generalkartan. GHAB har nu också gjort vissa förtydliganden i generalkartan. Å kartan är således det utpekade terminalområdet för befintlig och sökt hamnverksamhet på sjö- och landsidan markerat med blå kantlinje, likaså är gränsen för det vattenområde inom vilket sökt vattenverksamhet ska bedrivas markerat med röd kantlinje. På motsvarande sätt anges å kartan avgränsningarna av inseglingsrännan till Arendalsterminalen med den därmed sammanhängande

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 3062-24 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11

hamnbassängen med grå skrafferingar. GHAB har i ansökan redovisat att förekommande sjöfart trafikerar det allmänna hamnområdet i Arendalshamnen i enlighet med Sjöfartsverkets föreskrift SjöFS 2013:4 således innefattande även hamnbassängen i Arendalshamnen, som dessutom ansluter till de allmänna farlederna 160, 161 och 165. Berörda farleder redovisas i en sammanställning.

På landsidan är de större terminalbyggnader som ska rivas eller renoveras och övriga ytor för in- och utfart, parkering och övriga trafikytor, särskilt markerade. De tillkommande terminal- och trafikytor, som väsentligen är motivet för ansökan om ändring av befintliga tillstånd till hamnverksamhet, har i ansökan angivits omfatta ca 10 ha. Ytorna är å generalkartan markerade med gulbrun färg.

Sammanfattningsvis anser sig GHAB ha avgränsat den sökta hamnverksamheten geografiskt och funktionellt i erforderlig mån i både vatten och på land. Även omfattning och beskaffenheten av prognosticerade fartygs- och landbaserade transporter till och från GHAB:s hamnverksamhet i Arendalshamnen har redovisats utförligt i ansökningshandlingarna. GHAB:s ståndpunkt om vad som begreppsmässigt ingår i hamnverksamheten innebär emellertid inte att GHAB underlåtit att i ansökningshandlingarna redovisa vare sig fartygs- eller landtransporternas beskaffenhet och förutsebara miljöpåverkan, men har då redovisat dessa som just nämnda indirekta konsekvenser eller följdverksamheter till den egentliga hamnverksamheten.

Mark- och miljödomstolen meddelar följande

SLUTLIGA BESLUT

1Mark- och miljödomstolen avvisar Göteborgs Hamn AB:s ansökan. 2. Prövningsavgiften fastställs till 50 000 kr. För mycket betald prövningsavgift kommer att återbetalas utan ansökan när beslutet vunnit laga kraft.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 3062-24 Mark- och miljödomstolen 2024-12-11