MÖD 2025:24

Rättegångskostnader ----- Sökanden yrkade i mark- och miljödomstolen i första hand omprövning av sin vattenverksamhet för moderna miljövillkor och i andra hand tillstånd för vattenverksamheten. Mark- och miljödomstolen ansåg att förstahandsyrkandet inte gick att pröva men prövade andrahandsyrkandet och beviljade tillstånd. Mark- och miljööverdomstolen har fastställt mark- och miljödomstolens beslut att sökanden ska svara för motpartens rättegångskostnader enligt bestämmelsen för ansökningsmål om vattenverksamhet (25 kap. 2 § miljöbalken). Undantaget från sökandens rättgångskostnadsansvar som gäller för mål om omprövning för moderna miljövillkor (25 kap. 1 § miljöbalken) har inte varit tillämpligt.

Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut i dom 2023-12-06 i mål nr M 3463-22, se bilaga A

Hushållningssällskapet Sjuhärad, 262000-0154 Box 5007 514 05 Länghem

Ombud: V.F.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

403 40 Göteborg

Rättegångskostnader

Mark- och miljööverdomstolen fastställer mark- och miljödomstolens beslut om rättegångskostnader (domslutet punkten I).

Hushållningssällskapet Sjuhärad (hushållningssällskapet) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska befria hushållningssällskapet från skyldigheten att ersätta Länsstyrelsen i Västra Götalands läns rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har motsatt sig att mark- och miljödomstolens beslut ändras.

Hushållningssällskapet har anfört i huvudsak följande. Omprövningarna för moderna miljövillkor medför att statens kostnader för omprövning minskar eftersom kostnaderna för framtagandet av underlag och talans förande överförs på verksamhetsutövaren. Det är detta som motiverar att skyldigheten att stå för motpartens rättegångskostnader tog bort. Det sätt på vilket talan förs i dessa mål, och om det eventuellt också ingår ett moment av ansökan om tillstånd i efterhand, kan inte påverka frågan om skyldigheten för sökanden att ersätta motparts rättegångskostnad. Avgörande är i stället om omprövning för moderna miljövillkor yrkas av sökanden. Om så är fallet blir bestämmelsen i 25 kap. 1 § miljöbalken tillämplig.

Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande. När ett mål åtminstone delvis handlar om nyprövning, det vill säga ansökan om tillstånd, gäller inte den särskilda ersättningsbestämmelsen i 25 kap. 1 § miljöbalken. För ansökningsmål gäller i stället de vanliga ersättningsreglerna i 25 kap. 2 § miljöbalken. Borttagandet av skyldigheten att ersätta motpartens kostnader i mål gällande prövning för moderna miljövillkor gäller enbart i de situationer som omfattas av 24 kap. 10 § miljöbalken. Länsstyrelsens yrkande avser enbart ersättning för arbete som hänför sig till de delar av målet som gäller ansökan om tillstånd till vattenverksamhet.

I mål där mark- och miljödomstol är första instans tillämpas vad som är föreskrivet om tvistemål i allmän domstol, om inte annat föreskrivs i lag (4 kap. 1 § första stycket lagen [2010:921] om mark- och miljödomstolar). Detta gäller såväl i ansökningsmål om tillstånd till vattenverksamhet, som i ansökningsmål om omprövning av vatten-verksamhet för moderna miljövillkor enligt 24 kap. 10 § miljöbalken. Det innebär bl.a. att det som utgångspunkt är parternas yrkanden som sätter ramen för processen och vad domstolen har att pröva i dessa mål (17 kap. 3 § rättegångsbalken).

För ansökningsmål om vattenverksamhet är i fråga om rättegångskostnader, som annars skulle bedömas enligt 18 kap. rättegångsbalken, i 25 kap. 2 § miljöbalken föreskrivet att sökanden ska svara för sina och motpartens rättegångskostnader vid mark- och miljödomstolen. Av 25 kap. 1 § miljöbalken framgår att rättegångsbalkens regler om rättegångskostnader inte gäller i ansökningsmål om omprövning av vattenverksamhet för moderna miljövillkor. Detta undantag från huvudregeln för vad som annars gäller i fråga om rättegångskostnader för ansökningsmål om vattenverksamhet tillkom i samband med att systemet med omprövning för moderna miljövillkor infördes 2018.

Hushållningssällskapet yrkade i mark- och miljödomstolen att domstolen i första hand skulle fastställa moderna miljövillkor för den aktuella vattenverksamheten. I andra hand yrkade hushållningssällskapet att domstolen skulle ge tillstånd till vattenverksamheten. Mark- och miljödomstolen bedömde att förstahandsyrkandet inte kunde prövas. I stället prövade domstolen andrahandsyrkandet och gav tillstånd till verksamheten. Mark- och miljödomstolens dom har i denna del fått laga kraft.

Det som Mark- och miljööverdomstolen nu har att pröva är endast frågan om hushållningssällskapet ska ersätta länsstyrelsen för dess rättegångskostnad i mark- och miljödomstolen. Även om hushållningssällskapet i första hand yrkade omprövning för moderna miljövillkor har sakprövningen i mark- och miljödomstolen avsett tillstånd till vattenverksamhet. För den prövningen kan undantagsbestämmelsen i 25 kap. 1 § miljöbalken om rättegångskostnadsansvar i mål om omprövning av en vattenverksamhet för moderna miljövillkor inte anses vara tillämplig. I stället gäller vad som anges i 25 kap. 2 § miljöbalken om att sökanden ska svara för motparternas kostnader vid mark- och miljödomstolen. De kostnader som länsstyrelsen begärt ersättning för hänför sig enbart till tillståndsprövningen. Detta innebär att hushållningssällskapet ska ersätta länsstyrelsen för dess rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen. Mark-och miljödomstolens beslut ska därför fastställas.

se bilaga B Överklagande senast 2025-04-07

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Karin Wistrand, Ulf Wickström, Katarina Berglund, referent, och Catharina Adlercreutz.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Henrik Jansson.

Hushållningssällskapet Sjuhärad, 262000-0154 Box 5007 514 05 Länghem

Ombud: V.F.

Ansökan om omprövning för moderna miljövillkor för Strömma kvarns vattenkraft-verk på fastigheten X och Y i Marks kommun (prövningsgrupp Rolfsån 106_ 1)

A. Mark- och miljödomstolen, som finner att till ansökan fogad miljökonsekvensbeskrivning uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken, slutför den specifika miljöbedömningen och meddelar Hushållningssällskapet Sjuhärad tillstånd till att på fastigheterna X och Y, Marks kommun, från Gärån (Ulån) avleda vatten om maximalt 0,8 m3/s och bedriva vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel vid befintlig vattenkraftsanläggning bestående av följande delar:

B. Rätten att till tillgodogörande av vattenkraften vid Strömma kvarns vattenkraftverk ska vara förenad med fastigheten MarkX som strömfallsfastighet.

C. Tidigare tillståndsgiven vattenverksamhet på platsen får bedrivas under sedan tidigare gällande villkor intill dess denna dom vunnit laga kraft.

D. Med ändring av vad som tidigare gällt för vattenverksamheten förordnar Mark- och miljödomstolen att följande villkor i fortsättningen ska gälla för vattenverksamheten.

1 Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett och åtagit sig i målet om inte annat följer av domslutet nedan.

2 Vattennivån uppströms kraftverksdammen får inte såvitt beror på anläggningens drift och skötsel överstiga dämningsgränsen + 39,79 m (RH2000). Dämningsgränsen ska markeras på pegel upprättad i RH2000 och vara placerad väl synlig på dammen.

3 Kraftverket ska drivas som ett strömkraftverk. Korttidsreglering får inte förekomma.

4 Framför kraftverksintaget vid dammen ska finns ett fingaller med spaltvidd om max 15 mm och maximal lutning om 40°.

5 I vid anläggningen befintligt omlöp, som ska vara i funktion året runt, ska framsläppas vatten i enlighet med följande: a. Under perioden 1 september till den 30 november varje år ska tappas minst 500 1/s eller tillrinningen. b. Under perioden 1 mars till den 31 maj varje år ska tappas minst 300 1/s eller tillrinningen. c. Under övriga delar av året ska tappas minst 80 1/s eller tillrinningen.

6 Spillvatten vid anläggningen ska i första hand spillas i vid anläggningen befintligt omlöp.

7 Tillståndshavaren ska i god tid anmäla reparations- och underhållsåtgärder som innebär att avvikelser från vattenhushållningsbestämmelserna behöver göras till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får vid reparations- och underhållsåtgärder godkänna att vattennivån i dammen avsänks och att vattenföringen i omlöpet är lägre än vad som är angivet i villkor 5 samt besluta när åtgärden får utföras och föreskriva erforderliga försiktighetsmått för åtgärden.

8 Det ska finnas ett aktuellt och uppdaterat kontrollprogram för driften av kraftverket. Kontrollprogrammet ska visa hur villkoren följs och hur verksamhetens påverkan på hälsa och miljö i övrigt undersöks. Förslag till kontrollprogram för driften ska ges in till tillsynsmyndigheten senast två månader efter lagakraftvunnen dom, eller den senare tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Av kontrollprogrammet ska framgå bl.a. - mätmetoder, mätfrekvens, lagring av data och utvärderingsmetoder - uppföljning av fiskvägens funktion

Det ska vidare finnas ett kontrollprogram för arbetstiden. Sökanden ska senast tre månader innan några tillståndsgivna åtgärder påbörjas, eller inom den kortare tid som tillsynsmyndigheten bestämmer, lämna in ett förslag till kontrollprogram för arbetets utförande till tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet ska möjliggöra en bedömning om villkoren och de egna åtagandena i övrigt efterlevs

9 Avläsning av vattennivån uppströms vattenkraftverket ska ske automatiskt minst var 15:e minut. Vattenflödet till turbin och i fiskpassage för upp- och nedströmsvandring ska avläsas eller kunna beräknas för varje minut.

De uppgifter som behövs för att visa att minimitappningen och övriga vattenhushållningsbestämmelser följs inklusive avledningen till turbinen ska sparas i minst 12 år. Uppgifterna ska ha en detaljeringsgrad som gör det möjligt att utläsa uppgifterna på åtminstone minutbasis.

10 För det fall att verksamheten går över till automatisk drift ska avläsning av vattennivån ske automatiskt minst varje minut, även nedströms vattenkraftverket.

11 Utskovet till omlöpet ska justeras så att uppströms och nedströmsvandring av öring och ål säkerställs. Det nya utskovet får inte utgöra en be-stämmande sektion för flödet. Utskovet ska utformas och anläggas med stöd av fiskesakkunnig och i samråd med tillsynsmyndigheten.

12 Under arbetet med utförande av utskov till omlöpet ska vatten ständigt passera i omlöpet. Arbeten som orsakar grumling får endast ske under perioder med lågvattenföring. Arbete får inte utföras under perioder då öring vandrar. Utförs arbete under period när ålyngel vandrar ska tillfällig passagemöjlighet för ålyngel anordnas. Tillsynsmyndigheten får besluta om mindre förbättringsåtgärder för att säkerställa fiskpassagens funktion.

E. Med stöd av 22 kap. 25 § 3 st överlåter domstolen åt tillsynsmyndigheten att besluta om mindre ändringar av, och villkor rörande utskovets utformning, om det behövs för att uppnå avsedd funktion.

F. De arbeten som förskrivs ovan ska vara utförda inom 5 år från det att domen vunnit laga kraft i tillståndsdelen.

G. Anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas inom 5 år från arbetstidens utgång.

H. Det åligger tillståndshavaren att, i enlighet med 22 kap. 29 § miljöbalken, ansöka om omprövning av tillståndsvillkoren i sådan tid att dom eller beslut i saken föreligger senast 40 år efter att denna dom har vunnit laga kraft.

I. Hushållningssällskapet Sjuhärad ska betala ersättning för rättegångskostnader till Länsstyrelsen i Västra Götalands län med 16 000 kr. På beloppet skall ränta utgå enligt lag.

J. Prövningsavgiften fastställs till 1 580 kr. Avgiften är betald

Strömma Kvarn ligger i Gäråns (även benämnd Ulån) vattenförekomst (Gärån - mynningen i Storån till Härsjöns utlopp, WA86783228) i Rolfsåns vattensystem ungefär 1,2 km nedströms åns utlopp ur Härsjön. Anläggningen består av en äldre kvarnbyggnad med ett befintligt vattenkraftverk för elproduktion. Kraftverket ligger i direkt anslutning till Strömma Naturbrukscentrum, en gymnasieskola med naturbruksinriktning, och är del av skolans verksamhet.

Strömma Kvarn omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraft och ingår i prövningsgruppen för Rolfsån och Hushållningssällskapet Sjuhärad har nu ansökt om omprövning för fastställande av sådana villkor. Vid anläggningen finns ett fingaller och en fiskväg i form av ett omlöp som färdigställdes under 2020. För anläggningen finns en fastställd dämningsgräns samt minimitappning som skall släppas genom omlöpet.

Västerbygdens vattendomstolen förklarad i dom den 19 maj 1947 att "rättvist tillåta landstinget och varje efterföljande ägare av" strömfallsfastigheten nyttja anläggningen i befintligt skick efter anordnandet av ett angivet utskov samt att med dammen uppdämma vattnet i Ulån till höjden + 39,80 meter. Den prövade anläggningen bestod av dammbyggnad med ett utskovsparti av trä, som upptager åfårans hela bredd, och anslutande jordutfyllningar, skyddade mot vattnet av stödjemurar av betong och sten. Utskovspartiets krön låg på höjden + 40,13 meter, medan betong- och stenmurarna hade höjderna + 39,89 - + 39,93 meter på vänster strand och + 39,86 meter på höger strand. Utskovspartiet innehöll dels ett flodutskov med en fri bredd av 1,35 meter och tröskeln på + 38,63 meter, dels ett intag med en fri bredd av 1,64 meter och tröskeln på + 38,61 meter. Från intaget ledde en cirka 25 meter lång öppen ränna till en turbinsump, i vilken fanns en turbin för drift av en såganläggning på höger strand. Från turbinsumpen ledde en trätub till en nedanför liggande kvarn.

För tillståndet bestämdes - såvitt här är av intresse - följande. - Jämförelseplan för angivna höjduppgifter ska vara högsta punkten inom en ring, inhuggen i södra hörnet av sockeln till den på högra stranden 6 meter från dammen belägna smedjan med höjdläget + 39,87 meter (med inhuggna bokstäverna V D och årtalet 1947). - Det ska anordnas ett utskov med tröskeln på, höjden + 39,00 meter och en fri bredd av minst 1,0 meter, förstängbart medelst en lätt manövrerbar lucka på vänstra sidan av den öppna rännan uppströms fiskgallret. - Dammägaren är pliktig att i vad på dammens skötsel beror så förfara, att vattenståndet icke överstiger höjden + 39,80 meter med mindre flodutskovet i dammen och det nyinrättade utskovet i rännan helt öppnats. Under nämnda höjd må dammägaren verkställa den reglering av vattenframrinningen, som är möjlig utan förnärmande av allmänna eller enskilda intressen, vilka äro beroende av vattnets lopp nedom dammen. Vid avtappning må icke på en gång framsläppas så mycket vatten, att allmän eller enskild rätt sättes i fara. - Dammägaren ska inrätta en ålyngelledare vid dammen och är skyldig att allt framgent underhålla ledaren samt under tiden den 15 maj - den 15 september tillsläppa den vattenmängd, som erfordras för att ålynglet skall kunna taga sig fram till och upp genom ledaren. - Dammägaren erinras om skyldigheten enligt 8 § Kungl. fiskeristadgan att framför intaget hava anbragt galler med högst 2 centimeter breda öppningar.

Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, lämnade i dom den 1 november 2011 Västra Götalandsregionen tillstånd att bygga om befintlig dammbyggnad medelst ett nytt ungefär åtta meter långt skibord utmed vänster strand, utföra ett omlöp längs vänster strand med början i det nya skibordet och mynnande i Gärån nedströms befintlig kvarnbyggnad samt renovera Gäråns stensatta åfåra på sträckan mellan befintlig fisktrappa och bron över den allmänna vägen nedströms. Som tillkommande villkor fastställdes bl. a. att - spillvatten i första hand ska släppas i omlöpet sedan det utförts och tagits i drift samt - det i omlöpet efter idrifttagande ska framsläppas minst 5001/s under perioden den 1 september till den 30 november, minst 3001/s under perioden den 1 mars till den 31 maj samt minst 30 l/s under resterande tid.

Hushållningssällskapet Sjuhärad har anfört följande.

I första hand att Mark- och miljödomstolen fastställer moderna miljövillkor för Strömma kvarns vattenkraftverk.

I andra hand och i den händelse Mark- och miljödomstolen inte kan bifalla eller pröva ansökan i enlighet med förstahandsyrkandet att Mark- och miljödomstolen

Vidare

1 Att tiden för anmälan av oförutsedd skada fastställs till fem år efter arbetstidens utgång.

2 Att rätten att till tillgodogörande av vattenkraften vid Strömma kvarns vattenkraftverk i fortsättningen och för framtiden ska vara förenad med X, Marks kommun, såsom strömfallsfastighet. 3. Att dämningsgränsen ska vara + 39,79 m. 4. Att ansökan om översyn av villkoren och andra bestämmelser i enlighet med 22 kap. 29 § miljöbalken ska inges senast 40 år efter att dom i nu aktuell ansökan har vunnit laga kraft. 5. Att befintlig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel får bedrivas till dess nu aktuell prövning är klar d.v.s. till dess dom vunnit laga kraft. Därefter ska gälla de villkor som omfattas av kommande dom avseende nu aktuell ansökan.

Allmänt villkor - Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgett och åtagit sig i målet.

A. För driften av kraftverket och för produktion av vattenkraftsel får en vattenmängd motsvarande befintlig turbins slukförmåga, 0,8 m3/s avledas. B. Framför kraftverksintaget vid dammen ska finns ett fingaller med spaltvidd om max 15 mm och maximal lutning om 40°. C. Spillvatten vid anläggningen ska i första hand spillas i vid anläggningen befintligt omlöp. D. I vid anläggningen befintligt omlöp ska framsläppas vatten i enlighet med följande: 1. Under perioden 1 september till den 30 november varje år ska tappas minst 300 1/s eller tillrinningen. 2. Under perioden 1 mars till den 31 maj varje år ska tappas minst 200 1/s eller tillrinningen. 3. Under övriga delar av året ska tappas minst 301/s eller tillrinningen. E. Dämningsgränsen ska markeras på pegel upprättad i RH2000 och vara placerad väl synlig på dammen. F. Korttidsreglering för driften av kraftverket får inte förekomma. G. Vid tillfälliga reparations- och underhållsåtgärder får avsänkning vid dammen ske på ett sådant sätt att vattenföringen i omlöpet tillfället är lägre än vad som är angivet i för detta gällande villkor. Innan sådan sänkning genomförs ska verksamhetsutövaren anmäla detta till länsstyrelsens i Västra Götalands län. Efter reparations- eller underhålls åtgärd är utförd ska verksamhetsutövaren snarast möjligt tillse att dämningen och vattenföringen i omlöpet återgår till ordinarie nivåer. H. Ett kontrollprogram ska upprättas och ges in till tillsynsmyndigheten senast två månader efter laga kraftvunnen dom. Kontrollprogrammet ska godkännas av länsstyrelsen i Västra Götalands län.

En kvarn har funnits på platsen åtminstone sedan 1600-talet och på historisk karta från år 1856 finns på platsen markerat att det skulle finnas både kvarn och såg. Den byggnad som idag finns på platsen är uppförd samma år som kartan och därefter har ett antal åtgärder kommit att vidtas på platsen.

De fastigheter som kraftverket och tillhörande delar är belägna på är del av ett större jordbruk som år 1926 kom att inköpas av dåvarande Landstinget i Älvsborgs län som kom att göra om den tidigare gården till lantbruksskola. Ända sedan dess är detta den verksamhet som har bedrivits på platsen och sedan år 2016 har Hushållningssällskapet Sjuhärad övertagit verksamhet och fastigheter.

Dagens kraftverk har omfattats av två prövningar i domstol. I utgångsläget föreligger således tillstånd i enlighet med dels 5 § i lagen (1998:811) om lagen om införande av miljöbalken och dels direkt av miljöbalkens bestämmelser varför omprövning torde vara möjlig. En potentiellt komplicerande faktor för omprövningen är dock att det i mera moderna tid, från och med början av 1990-talet, har vidtagits åtgärder vid anläggningen som skulle kunna anses vara tillståndspliktiga i sig. Hushållningssällskapet är av uppfattningen att omprövning för moderna miljövillkor kan göras för anläggningen i sin helhet. Skulle domstolen göra en annan bedömning innehåller ansökan även ett andrahandsyrkande om delvis nyprövning. Under alla omständigheter kan prövning ske av domstolen för att tillse att anläggningen erhåller moderna miljövillkor.

Hushållningssällskapet Sjuhärad äger båda de två fastigheter, X och Y, där dagens anläggning är belägen. Samtliga delar av dagens anläggning ligger inom dessa två fastigheter. Därmed har Hushållningssällskapet full rådighet.

Vad gäller fastigheterna är den idag angivna strömfallsfastigheten, Y, en mindre väl vald fastighet att ha denna status. Angiven fastighet är i 1947 års dom beskriven som att den omfattar kvarn och såg men i dagens fastighetsregister så saknar aktuell fastighet arealangivelser. Detta beror troligen på ej slutförda förrättningar som ligger längre tillbaka i tiden. är därför mindre lämplig som strömfallsfastighet och istället bör utses.

Det är två av domstol givna tillstånd som reglerar vattenverksamheten som bedrivs vid Strömma kvarns kraftverk. Utöver detta är för förståelsen av det juridiska utgångsläget ytterligare historiska omständigheter av betydelse.

1947 års dom från Vattendomstolen innehåller ett gemensamt avgörande för två ärenden, dels ett av Kammarkollegiet initierat ärende om att förmå ägaren av Strömma kvarn att anlägga ålyngelledare och släppa vatten till denna och dels en av ägaren till kvarnen initierat ärende som gällde laglighetsprövning av anläggningen. Domstolens dom innefattar att den anläggning som då fanns på platsen lagligförklarades i sin helhet.

Vattendomstolen angav följande när det gäller när det gäller frågan om tillåtlighet. "Då överenskommelse om dylik ersättning föreligger samt hinder icke eljest möter mot bifall till ansökningen med hänsyn till allmänna eller enskilda intressen prövar vattendomstolen rättvist att tillåta landstinget och varje efterföljande ägare av nedan angivna strömfallsfastighet att nyttja anläggningen i befintligt skick efter anordnandet av det utskov, varom nedan förmäles, samt att det med dammen uppdämma vattnet i Ulån till höjden + 39,80". Vid tiden för 2013 års dom ägdes anläggningen av landstinget i Västra Götalands län.

Vattenverksamheten har bedrivits i enlighet med angivna villkor och någon information om att så inte skulle vara fallet har inte framkommit så länge som Hushållningssällskapet har ägt kraftverket, vilket är sedan år 2016. Mark- och miljödomstolen anger i domskälen på sid. 14 i 2013 års dom följande: " Befintlig dammbyggnad synes i allt väsentligt överensstämma med vad som lagligförklarades 1947, även om iakttagelserna vid synen tyder på att smärre ombyggnadsåtgärder vidtagits på höger strand. Installationen av anordningar för vattenkraftsproduktion samt i äldre tider vidtagna åtgärder i åfåran synes emellertid inte ha varit föremål för tillståndsprövning. En strikt tillämpning av det ovan nämnda lagrummet (17 § lagen om införande av miljöbalken) kunde därför ge vid handen att det föreligger hinder mot att uppta ansökan till prövning. Emellertid får det ansökta omlöpet anses vara att hänföra till dammbyggnaden och dess avbördningsmöjligheter samt får åtgärderna i den stensatta åfåran anses utgöra åtgärder som - om de utförs på riktigt sätt - knappast är att anses som tillståndspliktiga. Mark- och miljödomstolen tar därför ändock upp ansökan till prövning".

Av både 1947 och 2013 års dom framgår att det vid anläggningen genom åren har genomförts ett antal arbeten vid anläggningen. Hur man ska se på dessa arbeten, om de krävt tillstånd eller inte, kan det finnas olika uppfattningar om.

Det som är klarlagt är att historiken på platsen medför att fram till år 1928 så togs kraften i vattnet tillvara i kvarnen via ett vattenhjul. Därefter kom man att övergå till att erhålla kraften från vattnet via en turbin som då drev kvarnen men som även tillsåg att det fanns elektricitet i själva kvarnbyggnaden. Anläggningen har dock troligen så vitt har kunnat klargöras producerat vad som idag är att beteckna som vattenkraftsel ännu tidigare än så. Detta då det i handling, ett intyg om elektrisk anläggning, klargörs att redan år 1915 producerades vattenkraftsel vid anläggningen. En generator måste rimligen således ha funnits i kvarnen så tidigt som före äldre vattenlagens införande år 1919.

Kvarnen drevs fram till år 1966 då denna del av verksamheten lades ned. Vattenverksamheten pågick dock fortsatt och år 1994 kopplades generatorn i den gamla kvarnbyggnaden till elnätet och det är på detta sätt som produktionen av ström har pågått fram till idag. Den nya generatorn och arbetena som är kopplade till detta omfattas av en beställning från år 1992. De aktuella arbetena kom därefter att utföras år 1994 i kvarnbyggnaden och de är såvitt Hushållningssällskapet kan bedöma inte tillståndspliktiga då det handlar om reparationer och renovering av befintlig turbin samt utbytte av äldre generator. Att det är frågan om byte av generator till annan typ, asynkron, framgår av meddelande till Yngeredsfors Kraft AB. Av särskilt intresse är att det anges att det är frågan om en befintlig generator som ska kopplas till nätet, inte att generator för första gången ska tillföras anläggningen. Så med ledning av detta är det rimligt att anta att anläggningen hela tiden har producerat vattenkraftsel, skillnaden som uppstår år 1994 är att det nu är möjligt att sälja elen istället för att bara använda den i kvarnbyggnaden.

Vid alla de olika faser som har nämnts ovan har troligen vissa arbeten utförts. Det anges i olika dokument kopplade till historiken för anläggningen och även i de två domarna att förändringar av delar av anläggningen har skett. Om så verkligen är fallet är dock extremt oklart och enligt vad Hushållningssällskapet kan bedöma så handlar det i samtliga fall inte om förändringar som är tillståndspliktiga. Alla dessa åtgärder torde ha varit att betrakta som reparationer och inte som förändringar av tillståndsgiven vattenverksamhet. Hushållningssällskapet har i denna del inte en komplett bild av alla de beslut som har tagits kring byggnaden och dammen men så långt det har varit möjligt att efterforska tyder inget på att tillståndspliktiga åtgärder har genomförts vid anläggningen utan att sådant tillstånd har inhämtats.

De ovan angivna domarna är det som idag styr vattenverksamheten vid Strömma kvarns kraftverk och det som är utgångspunkten för aktuell omprövning. Dagens vattenreglering styrs primärt av villkoren i 2013 års dom då dessa i mångt och mycket kom att ersätta villkoren i 1947 års dom. Undantaget är i grunden enbart dämningsgränsen som fortsatt är i enlighet med 1947 års dom. Med ledning av detta och med tillförsel av vissa ytterligare villkor bör vad som nu angetts är tillräckligt för att kunna reglera vattenverksamheten vid Strömma kvarns kraftverk och att det sammantaget leder till att det ska anses föreligga moderna miljövillkor.

Vad sedan gäller de i olika sammanhang framkomna påståendena om förändringar på så sätt att det har utförts tillståndspliktiga åtgärder utan ansökan om sådant så bedöms att några sådana åtgärder inte har utförts på platsen. Alla åtgärder som genomförts vid anläggningen, som möjligen skulle kunna ha varit tillståndspliktiga i och med äldre vattenlagen trädde i kraft år 1919, fram till år 1947 får i sin helhet anses vara hanterade genom sistnämnda doms laglighetsprövning. Domstolen klargör ju i denna dom att anläggningen såsom den ser ut vid prövningstillfället är fullt ut laglig. Därmed så innebär det att alla eventuella tveksamma åtgärder som utförts innan och till och med år 1947 inte kan anses vara juridiskt problematiska. 1947 års dom innebar helt enkelt att det utseende som anläggningen då hade var lagligt och det innefattar även den turbin och generator som då fanns i kvarnen.

Från år 1947 gäller således tillståndet. Dåvarande vattendomstolen avsåg rimligen att lagligförklara anläggningen på sedvanligt sätt.

Vad gäller reglerna i äldre vattenlagen, som gällde fram till år 1983, är det inte lika självklart att arbeten vid kraftverk eller damm som idag skulle ses som tillståndspliktiga även var det enligt äldre vattenlagen. 2 kap. 20 § ÄVL innehåller en klart snävare krets av åtgärder som medför tillståndsplikt vid ändringar än 1983 års vattenlag. Paragrafen anger nämligen uttryckligen att tillstånd för ändringar enbart erfordras om det är frågan om "förändrande av damm". Detta ska enligt förarbetena tolkas restriktivt. Äldre vattenlagens 2 kap. 20 § hade även en ytterligare tolkningsbar begränsning och det är att det anges att tillstånd krävdes för arbete i "älv, ström, å eller större bäck". I kommentaren till äldre vattenlagen (Om byggande i vatten, af Klintberg, sid. 109) anges uttryckligen att det är frågan om en fullt tolkningsbar benämning som kan betyda olika saker i olika delar av landet. Denna osäkerhet ledde troligen till att många verksamhetsutövare för framförallt mindre kraftverk såg det som att tillstånd inte erfordrades utan att det då enbart gällde, enligt andra stycket i aktuell regel, att tillstånd enbart behövdes om det var uppenbart att allmänna eller enskilda intressen riskerade att påverkas negativt. Det kan därför inte ses som klarlagt att de någon av de åtgärder som vidtogs vid anläggningen fram till nya vattenlagens tid verkligen var tillståndspliktiga. Så även här går att i nu angivet tidsspann inte att med säkerhet påstå att tillstånd borde ha sökts för åtgärder vid anläggningen.

Vad gäller tiden från nya vattenlagens inträde år 1984 fram till 2013 års prövning är den enda kända åtgärden vid anläggningen vad som har vidtagits genom de åtgärder som beställdes år 1992 och därefter kom att slutföras år 1994. Under sistnämnda tidsintervall gällde nya vattenlagens regler som i sig innebär klart tydligare regler för vad som är tillståndspliktiga åtgärder och vad som inte var det. Dock kan konstateras att det inte per definition framgår att tillståndspliktiga åtgärder har genomförts. Det som omfattas av beställningen är en reparation av befintlig turbin och att man ska sätta in en ny typ av generator. Ingen av dessa åtgärder torde påverka vattenföringen vid anläggningen och kan därmed inte anses vara tillståndspliktiga enligt de synsätt som rådde under nya vattenlagens tid (jfr 4 kap. 2 § vattenlagen) -tillstånd krävs inte om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom företagets inverkan på vattenförhållandena. MÖD:s avgörande i målet M 6421-16, får anses visa att så länge inte vattnets djup eller läge vid anläggningen påverkas så går det att säga att inte allmänna eller enskilda intressen påverkas. I angivet avgörande så var det frågan om ett byte från Francis till Kaplan turbin och detta bedömdes alltså inte som tillståndspliktigt. Applicerat på detta ärende, där alltså enbart renovering av turbinen har skett samt byte av typ av generator, så är det om åtgärder som inte kan ha ansetts vara tillståndspliktiga vid tiden då de utfördes. Det som då egentligen återstår att förhålla sig till är den skrivning som finns i 2013 års dom där domstolen anmärker att det verkar som att vissa åtgärder vidtagits som saknar tillstånd. Vad detta faktiskt avser och hur man i grunden ska förhålla sig till denna skrivning i domen är oklart.

För det fall att domstolen anser att komplett omprövning inte är möjlig av Strömma kvarns kraftverk får regeln i 16 kap. 2 b § miljöbalken anses medföra att det är möjligt för domstolen att delvis nypröva en verksamhet i samband med en omprövning.

Det område som kraftverket är beläget är inte detaljplanerat. Marks kommuns gällande översiktsplan från år 2017 innehåller inga skrivningar eller bestämmelser som påverkar möjligheterna till omprövning.

Den gamla kvarnen där dagens kraftverk är beläget är klassad som fornlämning med beteckningen L1964:5647. Då nu aktuell omprövning inte syftar till att utföra några som helst åtgärder som kan påverka kulturvärdena vid kvarnen negativt så kan det inte anses att hinder föreligger emot att kunna genomföra aktuell omprövning.

Strömma kvarn använder vattnet från Gärån för kraftproduktion. Gärån avvattnar Härsjön och Strömma Kvarn är belägen cirka 1,4 km nedströms Härsjön. Cirka 1,8 km nedströms kraftverket mynnar Gärån i Storån som i sin tur mynnar i Lyg-nern. Lygnern avbördas genom Rolfsån till Kungsbackafjorden.

SMHI har modellerade värden för delavrinningsområdet för Gärån från punkten vid dess sammanflöde med Storån ca 1,8 km nedströms Strömma kvarn. Någon beräkningspunkt närmare anläggningen finns inte, men värdena för denna punkt bedöms som tillräckligt noggranna för syftet i den här prövningen. Avrinningsområdet har en areal på 29,99 km2. Andelen sjö och vattendrag uppgår till 6,6 % och myr-och våtmarker till 1,8 %. Markanvändningen i avrinningsområdet domineras av skogsmark som utgör 77,5 %.

Ungefärligt vattendjup och hastighet i omlöpet vid olika flöden har räknats ut och presenteras nedan.

Tabell 1: vattendjup och- hastighet i omköp vid nuvarande villkor

Flöde

(m3/s)

vattendjup

(m)

vattenhastighet

(m/s)

Tabell 2: vattendjup och- hastighet i omköp vid föreslagna villkor

Flöde

(m3/s)

vattendjup

(m)

vattenhastighet

(m/s)

Vattenhastigheten i utskovet beror framförallt på vattennivån uppströms sättläget. Vattenhastigheten i utskovet vid olika vattenstånd kan ses i tabell nedan. Den vattenhastighet som presenteras är ett genomsnitt av hela utskovet. Då trycket är större vid botten gör det att flödet här kan antas vara större vid fria flöden, samtidigt kan bottenstruktur och lokala bakvatten göra att hastigheten sjunker drastiskt vilket antas vara fallet här.

Tabell 3: Uträknad vattenhastighet vid utskovet vid olika vattenstånd. Öppningens storlek har endast liten effekt på hastigheten, men central för flödet, och redovisas därför inte här.

Vattennivå

(RH2000)

Vattenhastighet

(m/s)

Vattenhastigheten vid 30 l/s skiljer sig från ovan siffror då vattnet släpps på annat sätt, via ett hål i en av de lodräta sättarna. Detta tappningsförfarande bedöms vara ogynnsamt för vandring av ålyngel och en annan lösning föreslås därför.

Minimiflödet på 30 l/s är helt i enlighet med vad som diskuterades mellan dåvarande verksamhetsutövare och länsstyrelsen vid tidigare prövning, som avgjordes 2013, med i princip samma kunskapsunderlag och krav på verksamheten. Domstolen fann också i sin dom skäl att meddela dessa villkor. Erfarenheterna visar att aktuellt vattenflöde är tillräckligt och skäl att ändra detta saknas.

Vad gäller själva omlöpets konstruktion så är det framförallt anpassat för ål och öring, arter med tämligen speciella egenskaper. Öringen är stark och kan vandra vid relativt höga vattenhastigheter, men kräver samtidigt mycket vatten för att vandra. Öringen vandrar i uppströms riktning framförallt på hösten för att hitta lekområden. Ålen å sin sida är svagsimmande men ålyngel är mycket duktiga på att hitta områden med lägre vattenhastighet och kan dessutom använda bottensubstrat för att för-flytta sig på ett mycket effektivt sätt. Ålen föds i Sargassohavet men vandrar bland annat till Sveriges kust och upp i vattendrag för att hitta lämpliga tillväxtområden. Vandringen i vattendragen sker framförallt på sommaren.

Båda arterna vandrar i nedströms riktning normalt vid höga flöden, flöden som till ofta stor del spills över skibord eller via luckor. På våren föreslås i nu aktuella ansökan om omprövning en minimitappning på 100 l/s för att locka nedströmsvandrande smolt från gallret till omlöpet. Omlöpet är placerat ca 10 m från intagsgallret och det bedöms därmed vara enkelt för nedströms vandrande fisk att hitta. Ål vandrar nedströms framförallt vid mycket höga flöden och vandringen sammanfaller därför till stor del med spillvatten genom omlöp eller luckor.

Erfarenheten är att inga fiskar hittats på gallret vilket tyder på väl fungerande nedströmsvandring och att fisk enkelt kan simma från gallret och leta sig till en annan nedströmspassage, till exempel omlöp eller öppna luckor. Med tanke på den låga hastigheten genom gallret bedöms det vara möjligt att sänka flödet för att locka utvandrande smolt på våren utan att effekten påverkas nämnvärt. Vid ett flöde på 30 1/s, som föreslås vara minimitappning i omlöpet på sommar och vintern, bedöms ålyngel och mindre fisk kunna vandra i vattendraget, och större fisk riskerar inte att fastna i höljor som annars kan torka ut.

Kraftverksanläggningen vid Strömma kvarn består av en Francisturbin typ C med installerad effekt på 37 kW och en fallhöjd på 4,9 m. Turbinen har en slukförmåga på 0,8 m3/s och en minsta drivvattenföring på 0,1 m3/s. Normalårsproduktionen av el är ca 80 MWh. Kraftverket är ett strömkraftverk och ingen reglering av flödet sker alltså.

Vatten leds från dammen ned till kraftverket genom en 30 meter lång och 1,5 meter bred ränna i trä. Rännan är öppen utmed en längd av cirka 20 meter från dammen sett, medan dess nedre del är täckt med ett trädäck. I den övre öppna delen har överkanten utmed rännans vänstra sida höjden +39,75 m. Vid högre vattenstånd i rännan avbördas vatten över denna kant, ned i den gamla fisktrappan.

I övergången mellan den öppna och den täckta delen av rännan finns ett grovgaller med spaltvidden 40 mm och lutningen 48°. Nedströms gallret finns i rännans vänstra sida tre spettluckor med trösklarna på nivån +38,52 m och med fri bredd om 0,73 meter, 0,92 meter respektive 0,93 meter, i ordning från dammen och nedströms. Genom dessa luckor kan vatten avbördas ned i den gamla fisktrappan.

Vid trärännans slut övergår den i en 6,5 m lång ståltub med diametern 0,8 meter som i sin tur ansluter till turbinen.

Den gamla bassängtrappan som nu används som utskov kommer ändras så att nedströmsvandrande fisk inte ska kunna fastna i den. Detta föreslås göras genom att mellanväggarna i trappan tas bort delvis eller i sin helhet.

Vatten från kraftverket leds tillbaka till åfåran genom ett valv på kvarnbyggnadens långsida. Utloppet är beläget alldeles nedströms den gamla fisktrappans nedersta steg.

Dammbyggnaden vid Strömma Kvarn har en total längd av cirka 22 meter och krön på höjden cirka +40,20 m. Dammen är utförd i betong med fyllnadsmassor bakom landfästen och dess centrala del. Dammbyggnaden inkluderar från vänster (söder) räknat: - Ett skibord med längden 8 meter och krönet på + 39,79 meter - I skibordet finns ett sättutskov med bredden 1 meter och tröskelhöjden +39,06 meter. Utskovet regleras med så kallade nålar och leder vatten till omlöpet. - Två flodutskov med spettluckor i trä som leder vatten ner i den gamla fisktrappan, som numera endast används för avbördning av vatten. Utskoven har en sammanlagd fri bredd av 2,24 meter och tröskelhöjden +38,63 meter. - ett intag till kraftstationen med spettlucka i trä. Intaget har en fri bredd på 1,64 meter och tröskelhöjden +38,63 meter.

Framför kraftstationsintaget vid dammen finns ett fingaller med spaltvidd 15 mm och lutning 40°. Gallret har en bredd på 2,6 meter och är placerat på en tröskel med höjden +38,63 meter. Gallret har en total öppen våt area på 3,16 m2. Vid maximal vattenföring till turbinen på 0,8 m3/s beräknas vattenhastigheten genom gallret uppgå till 0,25 m/s.

Ytterligare ett galler är beläget ca 20 meter ned i intagsrännan av trä. Detta galler har en spaltvidd av 40 mm och lutningen 48°.

År 2020 anlades en ny fiskväg i form av ett omlöp som har en längd av omkring 70 meter och mynnar cirka 20 meter nedströms kraftverkets utlopp. Förutom att fungera som fiskväg har omlöpet även syftet att avbörda högflöden via skibordet i dess uppströmsände.

Lösningen med fiskvägen och de villkor som är kopplade till detta i form av hur vattenföringen ska skötas under året medför att det i praktiken saknas anledning att vid anläggningen ha en sänkningsgräns. Detta då det dedikerade flödet till fiskvägen hela tiden kommer att tillse att vatten i första hand går i fiskvägen, endast om det finns mera vatten än så kan vatten avledas in till kraftverket och produktion av vattenkraftsel pågå. En sänkningsgräns erfordras därför inte varför detta inte är del av föreslagna villkor ovan.

Någon geoteknisk utredning har inte genomförts på platsen. Enligt SGU:s jordartskarta består marken på platsen av postglacial sand.

Flödet på 30 l/s släpps i nuläget genom ett hål i en av de lodräta sättarna, nålarna, några decimeter över utskovets botten. Tappningsförfarandet bedöms vara ogynnsamt för ål som framförallt vandrar på vattendragets botten och därför med stor sannolikhet inte hittar hålet. För att göra utskovet anpassat även för ål föreslås tappningen av minimiflödet ske i en nedan angiven ålyngelledare på utskovets botten. Ålyngelledaren föreslås utgöras av en ränna som placeras i utskovets kant. Rännan förses med bottensubstrat som möjliggör vandring av ålyngel. Substratet föreslås vara till exempel "eel pass board" eller "flex split eel brush" från cottham brush med 20 mm mellan borsten eller liknande substrat. Rännan föreslås sträcka sig från den mindre pool som finns strax nedströms utskovet och ca 0,5 m uppströms utskovet där flödet bedöms vara lägre. Rännan ansluts till befintlig botten uppströms utskovet.

Vid minimiflöde på 30 l/s kommer fyra av fem nålar sättas på vanligt sätt. Den sista nålen förses med en urtagning för att passa ålyngelledaren och sluter därefter relativt tätt kring ålyngelledaren. Nålen förses även med ett mindre hål vid behov, för att möjliggöra flöde på minst 30 l/s till omlöpet. Vatten kommer då rinna i ålyngelledaren vid alla flöden i omlöpet och ålen bedöms kunna vandra i uppströms riktning på ett bra sätt.

Rolfsån har sina källområden i Borås, Töllsjö och Sandhult. Från Boråsområdet mynnar några mindre vattendrag i Viaredssjön vilken avvattnas via Sörån ned genom Bollebygd. Från trakterna kring Sandhult rinner Nordån och från trakterna kring Hedared rinner Nolån vilka flyter samman strax söder om Töllsjö och kallas därefter Nolån. I utkanten av Bollebygd flyter Sörån och Nolån ihop och kallas därefter Storån. Storån mynnar i sjön Lygnern och utgör dess största tillflöde. Lygnern avvattnas via Sundsjön och Stensjön vidare via Rolfsån som mynnar i Kungsbackafjorden, en del av Kattegatt. I Rolfsåns vattensystem finns totalt tretton anläggningar för vattenkraftsproduktion. Det finns numera möjlighet för havsvandrande fisk att ta sig upp till stora delar av avrinningsområdet via de fiskvägar som har byggts.

Lax klassas som livskraftig (LC), finns upptagen i art- och habitatdirektivet bilaga 2 och 5. Lax förekommer i Rolfsån, i Fälån och i Sundstorpsån. Rolfsåns laxstam anses som ursprunglig och bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde. Eftersom laxen betraktas som ursprunglig har den klassats ha skyddsvärde I (högsta skyddsvärde). Laxstammen är ett motiv till att Rolfsån är avsatt som ett Natura 2000-område. Rolfsålaxen är relativt storvuxen i jämförelse med andra laxåar på västkusten. Fiskar på 9 - 10 kg fångas i regel årligen på sportfiske. Toppnoteringen är en lax på 17,2 kg. Merparten av Rolfsålaxen stiger upp i ån sent på säsongen. Detta kan dock vara påverkat av fisketrycket på den vårstigande laxen. Fisken och inte minst laxen i Rolfsån har sedan lång tid tillbaka varit utsatt för ett hårt fisketryck.

Öring förekommer utspridd i en stor del av Rolfsåns avrinningsområde. Öringen i Rolfsåns vattensystem är fiskeribiologiskt intressant på grund av att de dels kan vandra ut till havet (havsöring), dels vandra ut till Lygnern (insjööring) eller alternativt stanna kvar i vattendraget (strömlevande öring). Insjööringen i Lygnern har minskat drastiskt under de senaste 50 åren och var i princip borta för 10 - 15 år sedan. Under de senaste åren har insjööringen dock börjat öka något. Minskningen av öring syns relativt tydligt på de elfisken som skett i tillrinnande vattendrag till Storån vilka sannolikt utgjort lekområden för Lygneröringen.

Havsnejonöga klassas som starkt hotad (EN), finns upptagen i Art- och habitatdirektivet bilaga 2 och det finns ett nationellt åtgärdsprogram för arten. Havsnejonögat förekommer naturligt inom Rolfsåns avrinningsområde. Idag kan de vandra upp förbi Ålgårda kraftverk till uppströms belägna vattendrag. Första vandringshindret i Storån är vid Apelnäs.

Ål klassas som akut hotad (CR) enligt den svenska rödlistan. Rekryteringen har minskat drastiskt jämfört med 1950 talet. Man befarar att mängden ål som återvandrar till Sargassohavet, där de leker, från Sverige endast uppgår till 1% jämfört med 1950-talet. Orsaken till de drastiska förändringarna är inte säkerställd men tros sannolikt bero på överfiske, vandringshinder i upp- och nedströms riktning, samt parasiter. Alla åtgärder som innebär att ålynglen kan ta sig upp i ett vattensystem där de har stor möjlighet att återvandra levande till havet är prioriterade. Ål har sannolikt rent naturligt funnits inom hela avrinningsområdet. Ål fångas även idag regelbundet vid elfisken i stora delar av avrinningsområdet. Ål är dock mer av en slumpmässig fångst och är därför inte kvantifierbar till skillnad mot laxartad fisk. Det största uppväxtområdet för ål i Rolfsåns avrinningsområde utgörs av Lygnern.

I Rolfsåns avrinningsområde förekommer även bland annat abborre, braxen, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga, färna, gädda, gös (utplanterad), gärs, havsnejonöga, lax, mört, nors, sik, siklöja, sutare, öring och ål.

I Rolfsån förekommer flodpärlmussla. Flodpärlmussla klassas som starkt hotad (EN), finns upptagen i art- och habitatdirektivet bilaga 2 och 5. Ett åtgärdsprogram finns framtaget för arten. Den är fridlyst enligt Artskyddsförordningen. Flodpärlmusslan förekommer i strömmande vatten med grus- och stenbottnar. Den är beroende av lax- eller öringungar då den som larv har ett parasitiskt stadie. Studier tyder på att reproduktionen hos olika populationer av flodpärlmussla tycks vara knuten till antingen öring eller lax, inte båda arterna. Flodpärlmussla förekommer i Rolfsån vid Hjälm, i Gisslebäcken, Gärån, Sörån, Nolån och Nordån.

Statusen för naturtypen mindre vattendrag är otillfredsställande på grund av dålig status för flodpärlmussla, havsnejonöga och behov av habitatrestaurering. Statusen för flodpärlmusslan är otillfredsställande på grund av liten population och brist på föryngring. Statusen för lax är otillfredsställande på grund av låg täthet och behöv av biotopförbättrande åtgärder.

Nuvarande bestämmelser för Strömma kraftverk är mycket generöst satta och tar inte hänsyn till att det sker kraftproduktion på anläggningen. Under vandringsperioden på hösten släpps ett flöde som nästan motsvarar medelvattenföringen (MQ) i vattendraget. Flödet är dessutom drygt 60 % av turbinens slukförmåga. Även under våren är flödet i omlöpet mycket högt (drygt halva MQ och ca 38 % av turbinens slukförmåga). Kraftproduktionen under dessa perioder är på grund av detta mycket låg. Skulle omlöpet vara dåligt utformat kan sådana flöden uppväga till exempel ett felplacerat utlopp som fisken inte hittar. I det här fallet bedöms utloppet vara relativt välplacerat, ca 20 m från kraftverkets utlopp och med en tydlig fors som lockar bland annat öring och lax. Flödet genom gallret är ca 0,25 m/s vilket med stor marginal understiger de 0,5 m/s som Hav och vattenmyndigheten anger som gräns då fisk kan sugas fast i gallret och omlöpet ligger endast ca 10 m från gallret vilket gör att fisk relativt enkelt bör hitta omlöpet vid ett flöde på 200 l/s, motsvarande 25 % av turbinens slukförmåga. Under resterande tid tappas ett minimiflöde på 30 l/s till omlöpet, något som medför att strömlevande organismer kan etableras i omlöpet, att ålyngel kan vandra uppströms och även att nedströms vandrande fisk kan vandra även om flödet skulle vara lågt och inget spill därför förekommer. Detta är ingen ändring jämfört med dagens villkor. Inga fiskar har hittats mot intagets galler under de ca 30 år som gallret varit installerat och dess funktion bedöms därför som god och fisk bedöms enkelt kunna leta sig vidare mot omlöpet.

Föreslagna villkor kommer att medföra att kraftverket är i linje med tillämpliga miljökvalitetsnormer. Vidare bedöms det klarläggas att de åtgärder som vidtas kommer att medföra effektiva åtgärder som medför faktisk positiv påverkan på möjligheten att uppnå god ekologisk status i aktuell del av Rolfsån, d.v.s. Gärån. Sammantaget medför detta att föreslagna åtgärder medför att anläggningen inte kan anses strida emot tillämpliga regler.

Tabellerna nedan visar de elfisken som gjordes 2022 samt öringspopulationens utveckling under tid (data från nationella elfiskeregistret med resultat från 2022).

Tabell 4. Öringsbeståndet på lokalen"6387503-1300188 Skogen G2" uppströms den aktuella anläggningen.

Täthet

årsungar

Täthet

äldre än

årsungar

Totalt

antal

Tabell 5: Öringbeståndet på lokalen “6386850-1298950 Dunen”nedströms den aktuella anläggningen.

Täthet

årsungar

Täthet

äldre än

årsungar

Tabell 6: Öringsbetåndet på lokalen "6386610-1298410 Nedan fallen" nedströms naturligt vandringshinder som ligger nedströms den aktuella anläggningen.

Täthet

årsungar

Täthet

äldre än

årsungar

Totalt

antal

Tabell 7: sammanfattning av arter och antal individer från elfisken som gjorts 2022 Lokaler är samma som tabell 4 till 6 men utan koordinater.

Fångade

arter

Skattat

antal

Skattad täthet

(ind/100 m2)

För lokalen "Nedan fallen", nedströms ett naturligt vandringshinder nedströms kraftverket, är det tydligt att någonting händer i mitten av 1990-talet och att populationen inte har återhämtats sedan dess utan snarare ytterligare minskat. Nedgången har fortsatt sedan dess, om än inte lika drastiskt som under den aktuella perioden. För lokalen "Dungen" som ligger mellan vattenkraftverket och det nedströms liggande naturliga vandringshindret har för få elfisken gjorts senaste åren för att några slutsatser ska kunna dras. Populationen har uppenbarligen minskat kraftigt sedan 1997 då senaste elfisket gjordes, men om det är en nedgång över tid eller om det beror på en enskild händelse kan inte avgöras av bara ett elfiske. Resultaten för lokalen "Nedan fallen" tyder dock på en nedgång av populationen över tid men med en plötslig nedgång i mitten av 1990-talet. På lokalen "Skogen G2" som ligger upp¬ströms kraftverket har öringspopulationen varit relativt liten och volatil. Eventuellt kan en svag minskning av populationen ses även om det är svårt att avgöra utifrån den data som finns. Eftersom elfisken har utförts olika år på de olika lokalerna är det svårt att jämföra enskilda år som skulle kunna visa på till exempel ogynnsamma väder eller liknande. Någon tydligt positiv effekt av omlöpet kan inte ses än, det är dock inte helt oväntat då ett naturligt vandringshinder ligger nedströms vattenkraftverket. För att få någon effekt uppströms vattenkraftverket måste flödena vara gynnsamma för fisken ska kunna passera det naturliga vandringshindret. En ökning av populationen kan därför ta tid och variera mellan åren. En annan faktor som också påverkar hur många fiskar som tar sig uppströms vattenkraftverket är hur många fiskar som finns i vattendraget. Elfisken nedströms kraftverket tyder på låga populationer i hela vattendraget, det finns alltså antagligen inte speciellt många öringar som vill simma vidare till uppströms liggande områden. Sammantaget bör tydligare trender och effekter av omlöpet vara möjliga att se när fler elfisken har gjorts och mer tid passerat. Det är dock sannolikt att öringspopulationen uppströms Strömma kommer vara fortsatt volatil och bero på hur gynnsamma flödena är vid nedströms liggande vandringshinder och den totala öringspopulationen i ån.

Vattenkraftverk kan ha en betydande påverkan på såväl de biologiska som de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna vilka utgör en grund för klassning av ekologisk status. Vattenkraft påverkar de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd.

Gärån - mynningen i Storån till Härsjöns utlopp, WA86783228. Ytvattenförekomsten är 3 km lång och är belägen i Marks kommun. Den aktuella anläggningen ligger ungefär i mitten av vattenförekomsten. I vattenförekomsten finns även ett naturligt partiellt vandringshinder för uppvandrande öring. Ekologisk status: Måttlig

Biologiska kvalitetsfaktorer · Bottenfauna: Måttlig - beståndet av flodpärlmussla i vattenförekomsten visar på svag föryngring. Förhoppning finns om att åtgärder längre ner i vattensystemet ska möjliggöra större öringspopulation och därmed bättre förutsättningar för musslorna. · Fisk: Måttlig - medelvärdet av VIX är 0,29 vilket motsvarar måttlig status. Tätheterna av öring anses för låga. Elfisken som ligger till grund för värderingen genom-fördes innan 2019.

Hydromorfologi · Konnektivitet i vattendrag: Måttlig - Konnektiviteten i uppströms och nedströms riktning har klassats till måttlig då det är oklart hur bra fiskvägen som byggts vid kraftverket fungerar. Det anges också, felaktigt, att kraftverket inte är utrustat med fingaller. · Hydrologisk regim: Ej klassad · Morfologiskt tillstånd: Måttlig - vattendragets närområde samt svämplanets struk-turer och funktion i vattendrag har medfört att morfologiskt tillstånd klassats ner till måttlig. Som påverkanskälla anges framförallt jordbruket.

Som åtgärdsförslag för vattenförekomsten anges bland annat att möjliggöra ned-strömsvandring förbi kraftverket. Även konnektivitetshöjande åtgärder vid en annan damm, vid Härsnäs, nämns som åtgärdsförslag samt biotopvård av vissa sträckor. Kraftverket, med tillhörande damm kan även påverka andra vattenförekomster då bland annat fisk vandrar mellan vattenförekomster.

Härsjön (WA75108813) har måttlig ekologisk status med normen god ekologisk status (uppnås senast 2033). Fisk har klassats till måttlig status på grund av problem med konnektiviteten, även den hydromorfologiska parametern konnektivitet i sjöar uppnår inte kraven utan är klassad till dålig status. Anledningar som anges är framförallt dammar i nedströms liggande områden som gör att fisk och andra organismer inte kan röra sig fritt.

Föreslagna åtgärders möjlighet att nå miljökvalitetsnormerna Vattenkraftverket och dess damm har historiskt påverkat miljökvalitetsnormen i både den närmast liggande vattenförekomsten men antagligen också uppströms liggande sjö. Ett fingaller med låg vattenhastighet och ett omlöp finns dock installerat vilket effektivt bör avhjälpa den påverkan på bland annat konnektivitet verksamheten haft historiskt.

Det kan dock konstateras att klassningarna baseras på gamla elfisken och att de åtgärder som utförts inte heller nödvändigtvis fått genomslag på endast ett par år, det tar oftast lite tid innan populationerna börjar växa. Detta kan dessutom fördröjas, och effekten blir nödvändigtvis inte lika stor, då det finns ett partiellt vandringshinder i vattenförekomstens nedre delar.

Effekten av omlöp har antagligen därför inte hunnit få effekt och den eventuella effekten som kan uppkommit har inte analyserats. Nya elfisken har beställts av verksamhetsutövaren men inga resultat finns skrivande stund. Bedömningen är dock att omlöpet är funktionellt. Det bedöms vara möjligt att tappa mindre vatten genom omlöpet utan att funktionen påverkas. Det finns ingen naturfåra som kräver vatten i omlöpet för sin ekologiska funktion och kraftverket är ett strömkraftverk och påverkar alltså inte flöden i nedströms liggande områden. En minskad minimitappning till omlöpet bedöms inte påverka fiskvägens funktion nämnvärt. Vattenhastigheten kommer i snitt minska i omlöpet med ett lägre flöde. Att omlöpet har en godtagbar funktion, och bedöms fortsätta ha det, bör även stödjas av framtida elfisken. Dammen är även utrustad med fingaller med en så stor yta att vattenhastigheten genom gallret hålls lågt (ca 0,25 m/s) vilket gör att fisk lätt kan simma iväg och hitta en alternativ nedströmspassage. Tillsammans medför dessa åtgärder att den aktuella anläggningen inte bör medföra något hinder för att miljökvalitetsnormen ska kunna uppnås, varken med de befintliga tappningsbestämmelserna eller de som nu föreslås.

Nu föreslagna åtgärder, anpassningar och villkor medför att kraftverket inte kan anses vara i strid med gällande miljökvalitetsnormer. Detta då aktuella åtgärder leder till att kraftverket inte kan sägas leda till att möjligheten att uppnå gällande miljökvalitetsnorm äventyras. Istället medför aktuella villkor samt sedan tidigare utförda anpassningar vid kraftverket att möjligheterna att uppnå god ekologisk status i aktuellt vattendrag ökar. Därmed är ansökan i linje med aktuella miljökvalitetsnormer.

Det finns redan idag ett kontrollprogram för verksamheten. Kontrollprogrammet avses med anledning av kommande moderna miljötillstånd, som ett resultat av om-prövningen, ändras för att passa nya villkor, exempelvis bör kontroll av gallrets funktion läggas till och höjderna uppdateras, men i övrigt bör kontrollpunkter, metoder med mera vara desamma även i framtiden. Exakta metoder eller kontrollpunkter bedöms inte vara motiverat eller funktionellt att fastslå i en vattendom då nya metoder eller behov kan uppkomma och då kräva en snabb ändring i kontrollprogram. Dagens kontrollprogram ska utvecklas med anledning av kommande dom men i övrigt ska samma typ av metod för kontroll användas.

Mätning av flöden och nivåer, med nivå- och flödesmätare på flera olika platser, samt installation och programmering etc., bedöms kosta ett antal hundra tusen kronor och inte vara vare sig motiverat eller skäligt för ett vattenkraftverk i den aktuella storleken. Denna typ av kontroll är helt enkelt inte motiverat. Ett uppdaterat kontrollprogram är tillräckligt.

Då inga egentliga åtgärder vidtas vid Strömma kvarns vattenkraftverk utan det enda som görs är att villkoren justeras till viss del så kan det i grunden inte sägas uppkomma någon situation där ersättning för skada kan uppstå för potentiellt berörda. Kraftverket kommer i mångt och mycket att fortsätta med sin verksamhet på samma sätt som tidigare. Därav ser Sökanden inget behov av att utge ersättning för skada.

Eftersom inga faktiska arbeten vid anläggningen kommer att utföras med anledning av ansökan saknas skäl för domstolen att bestämma arbetstid.

Dock medför nu aktuell omprövning delvis ändrad vattenföring varför domstolen bör bestämma tid för oförutsedd skada. Den bör som sedvanligt bestämmas till 5 år från laga kraftvunnen dom.

Naturvårdsverket, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap och Havs- och vattenmyndigheten har samtliga avstått från att yttra sig

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har anfört följande. Länsstyrelsen avstyrker sökandens förstahandsyrkande om enbart omprövning för moderna miljövillkor enligt 24 kap. 10 § miljöbalken. Länsstyrelsen tillstyrker sökandens andrahandsyrkande som innebär att delar av verksamheten behöver tillståndsprövas i samband med prövningen för att fastställa moderna miljövillkor. Länsstyrelsens ställningstagande gäller under förutsättning att nedanstående yrkanden om nya och justerade villkor samt övriga krav beaktas.

Länsstyrelsen - avstyrker sökandens yrkande om att få förändra vattnets djup och läge utifrån vad som bestäms av anläggningens utformning och nyttjande. - tillstyrker sökandens yrkande om att tid för oförutsedd skada ska fastställas till fem år efter arbetstidens utgång. - tillstyrker sökandens yrkande avseende dämningsgränsen och föreslår att domstolen ska fastställa dämningsgränsen till +39,79 m i höjdsystemet RH 2000. - tillstyrker sökandens yrkande om att tid för omprövning sätts till 40 år samt att verksamheten ska få bedrivas till dess nu aktuella prövning är klar. - yrkar att domstolen fastställer en arbetstid om 5 år från det att dom i detta mål vunnit laga kraft.

Mark- och miljödomstolens kommande dom bör innehålla en samlad redovisning av de tillståndsbestämmelser som gäller för verksamheten enligt domen och tidigare givna tillstånd, i de delar som domen inte ändrar eller upphäver dem.

Länsstyrelsen yrkar att villkor VI avseende ålyngelledare i dom i mål AM 25/1946 i Västerbygdens vattendomstol upphävs.

Villkor A-C och E Länsstyrelsen tillstyrker sökandens villkorsförslag A, B, C och E.

Länsstyrelsen tillstyrker sökandens villkorsförslag D med nedan angivna förslag på ändringar i kursiv stil.

Fiskvägen ska vara i funktion året om. I vid anläggningen befintligt omlöp ska framsläppas vatten i enlighet med följande:

1 Under perioden 1 september till den 30 november varje år ska tappas minst 500 l/s eller tillrinningen. 2. Under perioden 1 mars till den 31 maj vare år ska tappas minst 300 l/s eller tillrinningen. 3. Under övriga delar av året ska tappas minst 80 l/s eller tillrinningen.

Länsstyrelsen tillstyrker sökandens villkorsförslag F med nedan angivna förslag på justering samt tillägg i kursiv stil.

Kraftverket ska drivas som ett strömkraftverk. Korttidsreglering får inte förekomma.

Länsstyrelsen tillstyrker sökandens villkorsförslag G med nedan angivna förslag på justering samt tillägg i kursiv stil.

Tillståndshavaren ska i god tid anmäla reparations- och underhållsåtgärder som innebär att avvikelser från vattenhushållningsbestämmelserna behöver göras till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får vid reparations- och underhållsåtgärder godkänna att vattennivån i dammen avsänks och att vattenföringen i omlöpet är lägre än vad som är angivet i villkor D samt besluta när åtgärden får utföras och föreskriva erforderliga försiktighetsmått för åtgärden.

Länsstyrelsen yrkar att sökandens villkorsförslag H avseende kontrollprogram ersätts med följande villkor.

Det ska finnas ett aktuellt och uppdaterat kontrollprogram för driften som visar hur villkoren följs och hur verksamhetens påverkan på hälsa och miljö i övrigt undersöks. Förslag till kontrollprogram för driften ska ges in till tillsynsmyndig-heten senast två månader efter lagakraftvunnen dom, eller den senare tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Av kontrollprogrammet ska följande framgå: - mätmetoder, mätfrekvens, lagring av data och utvärderingsmetoder - uppföljning av fiskvägens funktion

Det ska finnas ett kontrollprogram för arbetstiden. Sökanden ska senast tre månader innan några tillståndsgivna åtgärder påbörjas, eller inom den kortare tid som tillsynsmyndigheten bestämmer, lämna in ett förslag till kontrollprogram för arbetets utförande till tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet ska möjliggöra en bedömning om villkoren och de egna åtagandena i övrigt efterlevs.

Länsstyrelsen yrkar också ytterligare nya villkor I-L enligt nedan.

I. Avläsning av vattennivån uppströms vattenkraftverket ska ske automatiskt minst var 15:e minut.

Vattenflödet till turbin och i fiskpassage för upp- och nedströmsvandring ska avläsas eller kunna beräknas för varje minut.

De uppgifter som behövs för att visa att minimitappningen och övriga vattenhus-hållningsbestämmelser följs inklusive avledningen till turbinen ska sparas i minst 12 år. Uppgifterna ska ha en detaljeringsgrad som gör det möjligt att utläsa uppgifterna på åtminstone minutbasis.

För det fall att verksamheten går över till automatisk drift ska avläsning av vattennivån ske automatiskt minst varje minut, även nedströms vattenkraftverket.

J. Fiskvägen ska vara i drift året runt (kan dock utgå om länsstyrelsens förslag till minimitappning enligt villkor D godtas).

K. Utskovet till omlöpet ska justeras så att uppströms och nedströmsvandring av öring och ål säkerställs. Det nya utskovet får inte utgöra en bestämmande sektion för flödet. Utskovet ska utformas och anläggas med stöd av fiskesakkunnig och i samråd med tillsynsmyndigheten.

L. Under arbetet med utförande av utskov till omlöpet ska vatten ständigt passera i omlöpet. Arbeten som orsakar grumling får endast ske under perioder med lågvattenföring. Arbete får inte utföras under perioder då öring vandrar. Utförs arbete under period när ålyngel vandrar ska tillfällig passagemöjlighet för ålyngel anordnas. Tillsynsmyndigheten får besluta om mindre förbättringsåtgärder för att säkerställa fiskpassagens funktion.

Länsstyrelsen yrkar också på att få en delegation på följande: Tillsynsmyndigheten får besluta om mindre ändringar av, och villkor om utskovets utformning, om det behövs för att uppnå avsedd funktion.

Om första- respektive andrahandsyrkande - tillstånd För att hela anläggningen och alla delar vid Strömma kvarn ska kunna omprövas för moderna miljövillkor behöver hela anläggningen omfattas av tillstånd. Länsstyrelsen anser inte att det är styrkt att tillstånd till alla delar av anläggningen finns i de domar sökanden åberopar, Västerbygdens vattendomstols dom den 10 april 1947 i mål AM 25/1946 och dom i mål M 1714-13 vid Vänersborgs tingsrätt. Anläggningen har ändrats från vad som fastslås i vattendomarna bland annat genom installation av anläggningsdelar för elproduktion. Länsstyrelsen anser därför att omprövning enligt sökandes förstahandsyrkande inte är möjligt. Länsstyrelsen anser därför att åtminstone delar av anläggningen och verksamheten behöver nyprövas enligt sökandens andrahandsyrkande. Eftersom MKB är framtagen och avgränsningssamråd har genomförts finns förutsättningar för att nypröva de delar som saknar tillstånd och ompröva övriga delar av anläggningen.

Länsstyrelsen anser att miljökonsekvensbeskrivningen beskriver miljökonsekvenserna på ett godtagbart sätt som är tillräckligt för prövningen.

Ekologisk status Berörd vattenförekomst, Gärånmynningen i Storån till Härsjöns utlopp WA86783228, har idag måttlig ekologisk status på grund av kvalitetsfaktorn fisk och kvalitetsfaktorn bottenfauna. Den troliga orsaken är att fiskar inte kan vandra naturligt i vattensystemet. För att säkerställa konnektivitet upp- och nedströms och möjliggöra uppnåendet av god status för fisk och bottenfauna samt uppnå MKN för Gärån behövs en fungerande utformning av utskovet i dammen till omlöpet, en minimitappning som är tillräcklig för anlockning till omlöpet och för funktionen av omlöpet Sedan statusklassningen 2019 har gallret bytts ut. Det finns nu ett låglutande fingaller vid anläggningen.

De ansökta åtgärderna till viss del är i överensstämmelse med de förslag på miljöanpassningar som Länsstyrelsen har lämnat i samverkansprocessen för den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften. Den utformning som föreslås i ansökan är emellertid inte tillräcklig för att säkerställa att anläggningen inte riskerar att äventyra uppnående av MKN.

Utskovet till omlöpet behöver göras om för att omlöpets funktion ska säkerställas och för att god konnektivitet ska uppnås. Den nuvarande lösningen vid lägre flöden med hål i en nål är inte tillräcklig. En lösning som innebär att utskovet i dammen inte längre utgör den bestämmande sektionen för flödet ska eftersträvas. Den bestämmande sektionen ska istället åstadkommas genom korrekt placering av material nedströms i omlöpet. Vidare behövs ett större flöde än vad sökanden yrkar på i omlöpet för att omlöpet ska få en tillräcklig funktion och för att passage av öring säkerställs. Det kopplar även till möjligheten att justera bestämmande sektion. Med Länsstyrelsens yrkade villkor L samt justering av de flöden som anges i villkor D kommer konnektiviteten i upp- och nedströms riktning förbättras, och därmed skapas förutsättningar för god fisk- och bottenfaunastatus och ökad möjlighet att nå MKN. Åtgärderna förväntas gynna den sjölevande öring stammen som finns i Lygnern.

Förutsättningarna för den rödlistade flodpärlmusslan förbättras om åtgärderna leder till ett förstärkt öringsbestånd. Gärån är nationellt värdefullt vatten för naturvård. Åtgärderna stödjer riksintressen för naturvård och friluftsliv och bidrar till uppfyllande av miljömålet "levande sjöar och vattendrag".

För att det omprövade tillståndet ska innehålla de villkor som behövs för att verksamheten inte ska anses äventyra uppnåendet av MKN måste tillståndet förenas med krav på ombyggnation av utskovet samt tillräckliga flöden genom omlöpet vid samtliga tider på året.

Utskovet i dammen, som fungerar både för uppströmspassage och nedströmspassage, är inte funktionellt så som utskovet är utformat idag. Det finns risk att fisk inte kan använda utskovet som fiskvägspassage. Det gäller främst när minimitappningen 30 l/s ska förse fiskvägen. Konstruktionen vid utskovet är uppbyggt med nålar, där en nål har ett hål som tillser att fiskvägen maximalt förses med 30 l/s. Vattenhastigheten genom hålet riskerar att bli för hög för fisk för att passera. Hastigheten i ut-steg bör understiga 1 m/s, helst under 0,5 m/s, för att fiskar ska kunna passera uppströms genom utskovet. Öring bedöms inte alltid kunna passera utskovet så som det idag är utformat. Nuvarande utformning av utskov kan inte anses utgöra bästa möjliga teknik. Fisk måste kunna passera även när det är låga flöden, vilket de med dagens utskov inte kan. Fiskvägen behöver vara en funktionell lösning anpassad till starksimmande fisk och ålyngel, och utskovet behöver därför justeras. Det är en fördel om utskovet utformas så att det är underhållsfritt och även anpassas för passage av ålyngel. En separat ålyngelledare kräver ständigt underhåll, vilket är en nackdel. Vilket är ett ytterligare skäl till varför utskovet inte ska konstrueras som bestämmande sektion för flödet. Hur justering/ombyggnad av utskovet till omlöpet hanteras kan ske genom samråd med tillsynsmyndigheten kombinerat med en delegation till tillsynsmyndigheten om utformning av åtgärden.

Det framgår inte mellan vilka nivåer som vattnets djup och läge kommer att variera vid normal drift. Det saknas en sänkningsgräns vid anläggningen. Amplituden är 73 cm mellan tröskelnivå i fiskväg, +39,06 m och dämningsgräns +39,79 m. Sökandens föreslagna förmulering "få förändra vattnets djup och läge som bestäms av anläggningens utforming av nyttjande" utan fastställd sänkningsgräns är alltför vagt och oprecist för att kunna fungera som ett villkor för verksamheten. Ett sådant villkor skulle kunna medföra en möjlighet att bedriva en omfattande reglering, som skulle kunna ha negativ påverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsnorm (MKN). Då verksamheten ska bedrivas som ett strömkraftverk och korttidsreglering inte ska få förekomma ser Länsstyrelsen inte varför det skulle finnas skäl att reglera rätten att få förändra vattnets djup och läge.

Villkor VI, sidan 74 i dom från 1947 i mål AM 25/1946 i Västerbygdens vattendomstol, om att låta inrätta en ålyngelledare vid dammen i enlighet med fiskeriingenjören Carl Schmidt den 16 mars 1936 upprättade förslag och att underhålla och släppa vatten till densamma, ska upphävas då det inte är ett aktuellt villkor och då ålyngelpassage istället bör säkerställas via justering av utskovet i dammen.

Sammantaget är de villkor som har föreslagits i ansökan ändamålsenliga, men de behöver i vissa delar justeras enligt yrkandena ovan. Ytterligare försiktighetsmått behöver även vidtas för att säkerställa att olägenheter inte uppkommer i miljön var-för länsstyrelsen också yrkar på nya villkor.

Villkorsförslag D - Flyktvägen, som i Strömma kvarn är omlöpet, ska utformas så att fisk kan avledas effektivt. När flyktöppning finns i direkt anslutning till gallret bör flödet i flyktvägen vara 2-5 % av turbinens slukförmåga för att fisken ska kunna hitta flyktöppningen inom en rimlig tid. Det skulle motsvara 16-40 l/s. I Strömma kvarn är avståndet från fingallret till omlöpet cirka 10 meter, vilket är ett förhållandevis långt avstånd. Därmed behövs ett ännu större flöde för att få tillräcklig anlockningseffekt. 10 % av turbinens slukförmåga innebär 80 l/s, vilket också motsvarar MLQ, och är den minimitappning som krävs för att uppnå god effekt. En minimitappning på MLQ genom omlöpet (flyktvägen) fyller tre funktioner; bättre utvandring, bättre uppvandring, och bättre livsmiljö i omlöpet. Vid ett flöde på 30 l/s riskerar utvandrande ål och annan fisk att inte avledas effektivt, även om utvandring normalt sammanfaller med högflöden. Ålutvandring kan ske även under andra tider på året än hösten. Omlöpet har inte fungerat för annan fisk än ålyngel vid ett flöde på 30 l/s i Strömma kvarn och att det sannolikt är undermåligt även för ålyngel med tanke på lösningen med nål med hål i utskovet vid lågflöden. Omlöpet kan fungera som en permanent livsmiljö för fiskar och annat djurliv och flödet behöver vara anpassat för detta. Med hänsyn till vad som anförts behövs ett flöde på 80 l/s för att fisk ska kunna vandra.

Då avståndet mellan galler och omlöp är långt vid avledning i samband med utvandring, samt för att ge god anlockning och uppvandring behöver minst 500 l/s framsläppas i omlöpet under perioden 1/9-30/11 och minst 300 l/s under perioden 1/3-31/5. Tillståndsgivna flöden avseende vår och höst som nu ska omprövas behöver kvarstå för att omlöpet ska fungera optimalt. Sänkta flöden under vår och sommar, så som sökanden yrkar på, hade krävt en avledningsanordning för fisk i direkt anslutning till gallret.

Fiskvägen fungerar även som flyktväg för nedvandrande fisk. En tumregel vid anpassning av flöden till flyktväg är att det ska vara någonstans mellan 2 10 % av turbinens slukförmåga för att fisken ska hitta till flyktvägen. Ju längre bort från turbinen flyktvägen ligger desto högre flöde behöver det vara för att underlätta för fisken att känna av utflödet. I förevarande fall är det 10 meter mellan fingallret och flyktvägen (omlöpet) vilket är ett förhållandevis stort avstånd. Avseende sommar och vinterflödena vidhåller länsstyrelsen därför att flödet behöver vara i det högre, och inte i det lägre, intervallet på flöde kopplat till procentandel av turbinens slukförmåga för att säkerställa tillräcklig anlockningseffekt.

Sökandes villkorsförslag F lyder "Korttidsreglering för driften av kraftverket får inte förekomma". Det är inte tillräckligt klargjort vad begreppet korttidsreglering innebär i det här fallet. Det finns risk att tolkningen av föreslagen formulering med-för möjlighet till en alltför omfattande reglering. För att säkerställa att negativ på-verkan inte kan uppkomma genom någon form av reglering bör även framgå i villkoret att kraftverket ska bedrivas som ett strömkraftverk.

Villkorsförslag G är alltför vagt och oprecist, och konsekvenserna av ett sådant avsteg har inte analyserats i MKB:n. Det framgår inte hur lång tid avsteg från gällande hushållningsbestämmelser kan pågå, och heller inte hur stora avsteg det handlar om. Med sökandens föreslagna utformning av villkor finns möjlighet för sökanden att sänka vattennivån under tröskeln till omlöpet, och därmed riskera att påverka omlöpet och vattendraget nedströms negativt. Konsekvenserna kan bli stora om avsteg sker under olämplig tid på året, t.ex. under fiskens vandringstider. För att minimera risken för negativ påverkan på fauna i omlöpet och nedströms omlöpet vid reparations- och underhållsåtgärder bör planerade åtgärder behöver först efter godkännande av tillsynsmyndigheten samt att tillsynsmyndigheten ges möjlighet att före-skriva erforderliga försiktighetsmått.

Kontrollprogram behöver upprättas av sökanden för anläggande av ny tröskel/utskov och för driften av Strömma kraftverk. Kontrollprogram för anläggande och drift ska redovisa hur verksamheten ska anläggas, bedrivas och följas upp. Kontroll-programmet ska innehålla mätmetoder, mätfrekvens, lagring av data och utvärde-ringsmetoder samt uppföljning av fiskpassagens funktion.

För att det kommande tillståndet ska uppfylla kravet på moderna miljövillkor behöver även de viktigaste delarna av kontrollen av verksamheten framgå av tillståndet. Kontroll behövs både för att säkerställa att villkoren i tillståndet innehålls samt för att kunna bedöma verksamhetens påverkan på omgivningen. Det behöver därför fastställas i villkor att avläsning av vattennivån uppströms och nedströms vattenkraftverket ska ske automatiskt minst varje minut samt att vattenflödet till turbin och i fiskpassage för upp- och nedströmsvandring ska avläsas eller kunna beräknas för varje minut. Ett sådant villkor säkerställer att kontrollen sker med bästa tillgängliga teknik.

Uppgifter som visar om minimitappningen och övriga vattenhushållningsbestämmelser följs, samt avledningen till turbinen/turbinerna ska registreras och ska sparas i minst 12 år. Uppgifterna ska vara högupplösta för att möjliggöra uppföljning av incidenter men även för att historiskt kunna följa hur flödet har varierat. Länsstyrelsen anser därför att uppgifterna ska lagras åtminstone på minutbasis. Avlästa och/eller beräknade nivåer och flöden ska dokumenteras och sparas för att finnas tillgängliga för den egna verksamheten och när till exempel tillsynsmyndigheten så efterfrågar. Även data som eventuellt skickas till nationell datavärd ska kunna visas när tillsynsmyndigheten begär det.

Det är sökanden som ska styrka att kravet på kontroll är orimligt kostsamt i förhållande till den nytta som uppnås. Den kontroll som följer av Länsstyrelsens yrkande är inte orimligt kostsam. Om sökanden inte delar Länsstyrelsens uppfattning behöver sökanden specificera och styrka de uppskattade kostnaderna för mätutrustning sökanden redovisar i sin komplettering.

Länsstyrelsen delar inte sökandens uppfattning att kostnaden för den mätning av flöden och nivåer som föreslås skulle uppgå till ett antal projektet "Rimlig egenkontroll vattenkraft" finns exempel på hundra tusen kronor. I miljösamverkan Sverige kostnader för mätning av nivåer och flöden som inte uppnår de summor sökanden presenterat.

Det behöver förtydligas att omlöpet ska kvarstå och vara i drift över tid. Därför behövs ett villkor som slår fast detta.

Nuvarande utformning på utskov fungerar inte optimalt. Utskovet behöver en ny utformning för att vara förenligt med bästa möjliga teknik och för att verksamheten inte ska riskera att äventyra uppnåendet av MKN. Länsstyrelsen är inte negativt inställda till att en ålyngelledare, så som sökanden föreslår, installeras för att ålyngel ska kunna vandra uppströms. Det kan dock finnas andra enklare lösningar för att få till ett fungerande utskov för både ålyngel och starksimmande fisk (öring). Det innebär att utskovet och övre delen på omlöpet behöver justeras så att utskovet i sig ej blir den bestämmande sektionen för flödet. Vidare bör det konstrueras så att det inte krävs någon aktiv reglering med nålar eller dylikt överhuvudtaget.

Sökanden behöver göra en ny utformning av utskovet till omlöpet som säkerställer upp- och nedströmsvandring av både öring och ål. För att minimera riskerna med låga flöden och grumling är det även motiverat att ha ett villkor som reglerar hur arbetet med utförande av nytt utskov sker.

Med anledning av att Länsstyrelsen framställer ett yrkande om justering av utskov - vilket kommer kräva vissa arbeten vid anläggningen - yrkar Länsstyrelsen även att domstolen fastställer en arbetstid. Länsstyrelsen anser att en arbetstid på 5 år från det att dom i detta mål vunnit laga kraft kan vara lämplig.

Länsstyrelsen yrkar ersättning med 16 000 kr för rättegångskostnader, för 20 timmars arbete gånger 800 kronor/timme, för inläsning av handlingar och upprättande av skriftliga yttranden, om Mark- och miljödomstolen inte anser att hela ansökan kan omprövas.

Hushållningssällskapet Sjuhärad har svarat följande. Hushållningssällskapet vidhåller förslaget till avseende ändring om nivåer på minimitappning genom befintligt omlöp.

Med meningen 'förändra vattnets djup och läge som bestäms av anläggningens utformning och nyttjande" åsyftas att man har rätt att sänka av vattenytan uppströms dammen till den nivå som behövs så längre resterande villkor uppfylls. Samtidigt ska kraftverket även fortsatt drivas som ett strömkraftverk, det vill säga att magasinet inte medvetet ska användas med syfte att omväxlande magasinera vatten och omväxlande producera el, utan produktionen kommer pågå när flöden i ån samt minimitappningen ger möjlighet till det, och sedan stoppas helt när flödet i ån måste prioriteras till minimitappningen. Utifrån en sådan hantering av flödet och det faktum att kraftverket till stor del drivs manuellt kommer det uppkomma tillfällen då vattenytan uppströms dammen understiger dämningsgränsen, till exempel för att flödet i ån minskar under en natt och justering av flödet görs först på morgonen.

Därav den angivna skrivningen och Hushållningssällskapet anser den vara nödvändig för att ändamålsenliga villkor ska kunna meddelas.

Beträffande sommartappningen är befintligt omlöp redan anpassat för naturligt förekommande arter, och den tappningsregim som föreslås är även den anpassad för fiskvägens fysiska utformning. Att öka tappningen sommartid kommer resultera i högre vattenhastighet, ökad turbulens och därigenom kan passageförhållanden för ål och mindre fisk försvåras. Tappning om 30 l/s utgör närmare 4 % av turbinens slukförmåga. Dimensioneringen torde vara fullgod för att anlocka nedströms vandrande fisk till omlöpet.

Under vinterperioden sker normalt ingen egentlig fiskvandring, varken uppströms eller nedströms, då vattentemperaturen normalt är begränsande. Under denna situation är tappningens främsta funktion att hålla omlöpet vattensatt tillräckligt för att undvika bottenfrysning m.m. Denna funktion bedöms kunna uppnås med en tappning om 30 l/s.

Hösttappningen syftar främst till att möjliggöra passage av öring. Tappningen uppgår till nära 40 % av kraftverkets slukförmåga, och ca 15 % av oreglerad medelhögvattenföring (MHQ). Därigenom torde omlöpets anlockningsförmåga vara fullt tillräcklig vid denna tappning, särskilt mot bakgrund av den kraftigare turbulens och rörelsemängd som råder vid omlöpets insteg.

Hushållningssällskapet vidhåller därmed det förslag till tappning genom omlöpet som tidigare presenterats.

Sökanden har inget att erinra mot Länsstyrelsens förslag till ändring vad gäller villkor F, G och H.

Hushållningssällskapet har därför följande synpunkter på de av Länsstyrelsen föreslagna villkoren:

Villkor J Villkoret är omotiverat. Genom villkor D framgår redan att fiskvägen ska vara i drift året runt. Det finns inga ytterligare drifttagningar av fiskvägen, annat än tappning genom den, som kan utföras.

Villkor K Sökanden instämmer i att vissa justeringar av omlöpets utskov kan vara motiverade. Ett förslag till justering har upprättats i tidigare yttrande (installation av kortare ålyngelledare vid skibord). Ytterligare åtgärder kan vara motiverade men kräver ytterligare utredning. Hushållningssällskapet accepterar Länsstyrelsens villkorsförslag.

Villkor L

Sökanden accepterar Länsstyrelsens villkorsförslag.

Hushållningssällskapet delar länsstyrelsens bedömning att frågan om justering/ombyggnad av utskovet till omlöpet bör kunna hanteras genom samråd med Länsstyrelsen och/eller kombinerat med en delegation till tillsynsmyndigheten om utformning av åtgärden.

Länsstyrelsens yrkande om ersättning för rättegångskostnader bestrids. Yrkat belopp kan inte vitsordas som skäligt i och för sig. 25 kap. 1 § miljöbalken anger explicit att vid mål som gäller omprövning för moderna miljövillkor enligt 24 kap. 10 § Miljöbalken så föreligger ingen rätt för myndighet att erhålla ersättning för rättegångskostnader. Detta gäller även för de förutsättningar som råder i nu aktuellt mål. Målet vid mark- och miljödomstolen är registrerat som ett mål som gäller omprövning för moderna miljövillkor och detta ska även vara fullt ut styrande i frågan om rätten till ersättning för rättegångskostnader. Därmed föreligger inte heller någon rätt till ersättning för rättegångskostnader.

Strömma kvarns kraftverk berörs av två tillståndsdomar, meddelade 1947 resp. 2013. Mark- och miljödomstolen delar Hushållningssällskapets bedömning att 1947 års dom får anses innefatta en fullständig prövning av anläggningarna så som de såg ut vid detta prövningstillfälle, varför de då befintliga anläggningarna var/är lagliga. Efter 1947 har emellertid såväl anläggningarna som verksamheten vid Strömma kvarn ändrats i sådan omfattning att det nu delvis är fråga om en anläggning och en verksamhet som varken omfattas av 1947 års eller 2013 års tillstånd. Verksamheten behöver därför åtminstone till del nyprövas. Prövning får därför ske i enlighet med Hushållningssällskapets andrahandsyrkande.

Hushållningssällskapet Sjuhärads andrahandsyrkande avseende tillstånd är oklart då det dels är utformat så att det avser hela anläggningen och den verksamhet som bedrivs där, dels anger att i förstahandsyrkandet angivna delar av miljöbalken, även 16 kap. 2 b § Miljöbalken . Sistnämnda sats kan tolkas så att ansökan ska uppfattas som en ansökan om omprövning för moderna miljövillkor i de delar den avser en laglig anläggning/verksamhet och som en ansökan om tillstånd i övriga delar. Hushållningssällskapet har emellertid inte preciserat de delar som i så fall skulle omfattas av en tillståndsprövning och det ankommer inte på domstolen att utforma verksamhetsutövarens yrkanden. Vid sådana förhållanden, då första ledet i Hushållningssällskapets andrahandsyrkande inte kan uppfattas på annat sätt än att det yrkar tillstånd till den samlade vattenverksamheten och då inget hindrar en verksamhetsutövare från att söka tillstånd till redan laglig vattenverksamhet, tar domstolen upp ansökan som en ansökan om tillstånd i alla delar. I förevarande fall påverkar detta inte heller utgången av processen.

För tillståndsprövningen kan konstateras att Hushållningssällskapet Sjuhärad har den för prövningen erforderliga vattenrättsliga rådigheten samt att den till ansökan fogade miljökonsekvensbeskrivning får anses uppfylla kraven i 6 kap. miljöbalken, varför den specifika miljöbedömningen kan slutföras.

Verksamheten vid Strömma kvarn utgör en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel (se 11 kap 6 § miljöbalken). Enligt 11 kap. 27 § miljöbalken ska den som bedriver en sådan vattenverksamhet se till att verksamheten har moderna miljövillkor. Med moderna miljövillkor avses att tillståndets villkor eller bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt miljöbalken genom en dom eller i ett beslut som inte är äldre än fyrtio år.

De vattenanläggningar som finns och den vattenverksamhet som bedrivs vid Strömma kvarn är till stora delar av laglig beskaffenhet. Av utredningen i målet får anses framgå att verksamhetens bedrivande under erforderliga villkor inte utgör hinder mot uppnående av moderna miljövillkor. Mot denna bakgrund saknas anledning att vägra tillstånd till verksamheten. Den prövning som ska ske får därför inriktas på de villkor som ska gälla för verksamheten.

Vid fastställande av moderna miljövillkor för en vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel är självfallet jämte de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 2 6 §§ miljöbalken reglerna om miljökvalitetsnormer i 5 kap. miljöbalken av särskild betydelse.

Enligt 5 kap. 4 § miljöbalken får en prövningsmyndighet inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Vid prövning ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring eller ett sådant äventyr.

Bestämmelser om miljökvalitetsnormer m.m. för vattenmiljön återfinns i ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), som implementerats i svensk rätt genom vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Syftet med ramdirektivet är att förhindra försämring av vattenförekomsters befintliga status samt att skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekomster i syfte att nå god ytvattenstatus eller god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus. De s.k. försämrings- och äventyrandeförbuden innebär förbud mot att försämra och äventyra möjligheten till förbättring i vattenförekomsterna.

Strömma kvarn ligger i vattenförekomsten Gärån - mynningen i Storån till Härsjöns utlopp (WA86783228). Vattenmyndigheten har bedömt vattenförekomstens nuvarande ekologiska status till måttlig samt fastställt kvalitetskravet/ miljökvalitetsnormen till god ekologisk status 2033. Kvalitetsfaktorerna fisk och bottenfauna har varit utslagsgivande för bedömningen av den nuvarande ekologiska statusen. Kvalitetsfaktorn fisk är bedömd till måttlig status. Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) är en trolig orsak är att fiskar inte kan vandra naturligt i vattensystemet och att och stora delar av vattenförekomsten saknar naturliga livsmiljöer för vattenlevande växter och djur.

Som möjliga åtgärder för att uppnå kvalitetskravet god ekologisk status har i föreliggande åtgärdsprogram för innevarande förvaltningscykel 3 angetts bl.a. anordningar för nedströmspassage vid Strömmaskolan, dvs. Strömma kvarns vattenkraftverk. Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att det för uppnående av god status för fisk och bottenfauna, och härigenom uppnåendet av god ekologisk status, krävs att det utskov i dammen som förser omlöpet med vatten ges en bättre och fungerande utformning samt att omlöpet tillförs vatten i sådan mängd fisk i tillräcklig omfattning lockas till omlöpet.

Vad gäller utformning av utskovet till omlöpet kan den lösning som Hushållningssällskapet och länsstyrelsen kommit överens om - ett villkor om att det ska utformas och anläggas med stöd av fiskesakkunnig och i samråd med tillsynsmyndigheten kombinerat med en delegation till tillsynsmyndigheten avseende beslut om mindre ändringar, och villkor om utskovets utformning, om det behövs för att uppnå avsedd funktion - godtas.

Vad gäller tappning till omlöpet har Hushållningssällskapet föreslagit att nu gällande bestämmelser ska justeras på så sätt att tappningen minskas under perioden den 1 mars den 30 november jämfört med vad som gäller enligt nuvarande villkor. Länsstyrelsen har yrkat nu gällande villkor om minimitappning ska kvarstå för denna tid samt att minimitappningen övrig tid ska ökas något.

Hushållningssällskapets föreslagna ändrade tappningsbestämmelser synes främst motiverade av att de försvårar kraftproduktionen på anläggningen. Detta argument saknar dock relevans för prövningen så länge en högre minimitappning krävs för eller förbättrar möjligheterna att uppnå god ekologisk status. Hushållningssällskapet har i detta sammanhang uppgett att det bedöms vara möjligt att tappa mindre vatten (minst 300 l/s under perioden 1/9-30/11 och minst 200 l/s under perioden 1/3-31/5) genom omlöpet utan att funktionen påverkas och att en minskad minimitappning till omlöpet inte bedöms påverka fiskvägens funktion nämnvärt. Länsstyrelsen har för sin del gjort gällande att avståndet mellan galler och omlöp är sådant att flöden om minst 500 l/s under perioden 1/9-30/11 och minst 300 l/s under perioden 1/3-31/5 (dvs. den minimitappning som idag är föreskriven) måste framsläppas i omlöpet för god funktion i samband med nedströms- och uppströmsvandring.

Det är naturligtvis svårt att på förhand säkert fastställa vilken effekten skulle bli av en minskad tappning till omlöpet under vår och höst. Det framstår emellertid inte som självklart att en minskad tappning skulle vara utan betydelse för möjligheterna att uppnå god ekologisk status i vattenförekomsten. Vid sådana förhållandena och då Hushållningssällskapet primärt har bevisbördan i sammanhanget, bör utifrån det synsätt som framgår av 2 kap. 3 § miljöbalken villkor om minimitappning fastställas i enlighet med länsstyrelsens yrkande. Mark- och miljödomstolen gör vidare samma bedömning vad gäller minimitappning under övrig tid.

Hushållningssällskapet har uppgett att Strömma kvarns vattenkraftverk även fortsättningsvis ska driva som ett strömkraftverk. Detta innebär att någon reglering av vattennivå uppströms dammen inte får förekomma, men att samtidigt vattennivåerna vid dammen kan komma att påverkas av bl.a. föreskriven minimitappning och tillflödenas storlek. Något skäl föreskriva att Hushållningssällskapet ska ha rätt att förändra vattnets djup och läge utifrån anläggningens utformning och nyttjande föreligger emellertid inte.

Som länsstyrelsen anfört bör villkor VI avseende ålyngelledare i 1947 års dom inte längre gälla.

Övriga villkor torde inte behöva någon särskild motivering.

Som Hushållningssällskapet Sjuhärad angett gäller enligt 25 kap. 1 § miljöbalken att reglerna om rättegångskostnadsansvar inte ska tillämpas i omprövningsmål enligt 24 kap. 10 § miljöbalken. Som angetts ovan är förevarande mål inte något, utan kräver målet åtminstone till del nyprövning. Det kan diskuteras huruvida rättegångskostnadsansvaret i ett sådant fall skulle begränsas till de delar som gäller nyprövning. Som angetts ovan utgår emellertid prövningen i målet här från vad Hushållningssällskapet inledningsvis angett i sitt andrahandsyrkande. Undantagsregeln i 25 kap. 1 § miljöbalken kan därför inte anses tillämplig. Hur målet registrerats vid mark- och miljödomstolen saknar betydelse i sammanhanget.

se bilaga (MMD-01) Överklagande senast den 27 december 2023.

Göran Stenman Daniel Isaksson

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Stenman, ordförande, och tekniska rådet Daniel Isaksson.