MÖD 2025:26

Sökord Detaljplan · Göteborg · Tydlighet · Regleringsbehov · Säkerhetsaspekter · Kulturmiljövärden · Egenskapsgränser · Administrativa gränser · Planbeskrivning · Illustrationsmaterial · Markanvisningsavtal · Genomförandeavtal

Detaljplan för stadsdel i Göteborgs kommun ----- En detaljplan som innehåller en stor mängd bestämmelser om bebyggelsens utformning m.m. samt ett högt antal egenskapsgränser och administrativa gränser har ansetts vara tillräckligt tydlig och inte mer detaljerad än vad som behövs med hänsyn till planens syfte, att förtäta i ett centralt läge i Göteborg och ge plats för flera olika verksamheter med olika behov. Planbeskrivningen innehåller det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen och redovisningen i planbeskrivningen har ansetts tillräcklig.

Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-04-23 i mål nr P 2902-23, se bilaga A

Göteborgs kommun, 404 82 Göteborg

1 L.B., 2. Bostadsrättsföreningen Beryllen, 716409-5791, Bohusgatan 14, 411 39 Göteborg Ombud: M.T. och S.H. 3. E.E. 4. V.J.B. 5. H.J. 6. L.L. 7. L.S. 8. C.S. 9. L.O. 0. C.S.W. 1. K.S. 2. D.W. 3. M.Z.

Detaljplan för verksamheter och kategoribostäder vid Smålandsgatan inom stadsdelen Heden i Göteborgs kommun

1 Mark- och miljööverdomstolen avslår Göteborgs kommuns yrkande om att domstolen ska inhämta yttrande från Boverket.

2 Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och återförvisar målet dit för fortsatt behandling.

Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun beslutade den 5 maj 2023 att anta en detaljplan för verksamheter och kategoribostäder vid Smålandsgatan inom stadsdelen Heden i Göteborg. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen, som upphävde beslutet att anta detaljplanen.

Planområdet omfattar cirka 4 hektar och ligger cirka 500 meter sydost om Göteborgs centralstation. Enligt planbeskrivningen har området kommit att användas för utkrävande verksamheter. Från tidigt 1900-tal uppfördes anläggningar för olika idrottsändamål. Ett polishus uppfördes 1967 och är utpekat i stadens bevarandeprogram som en värdefull representant för 1960-talets institutionsbyggande. Från 2000-talet har en utbyggnad av rättsväsendet skett för att samla regionens polisfunktioner och rättsvårdande myndigheter. Bebyggelsen i närområdet är i dag av varierande karaktär. Syftet med detaljplanen är enligt planbeskrivningen att förtäta i ett centralt läge i Göteborg. Rättscentrum med Kriminalvården ska utvecklas och Polisens behov prioriteras, bl.a. genom ett nytt polishus. Samtidigt möjliggörs kontor, verksamhetslokaler, sporthall, studentbostäder och smålägenheter. Detaljplanen möjliggör också att den befintliga tennisverksamheten integreras i den nya bebyggelsen. Upprustning av gatorna i området ska också ske. Vidare framgår att den bebyggelse som uppförs ska bidra till en god gestaltad miljö genom hög arkitektonisk kvalitet och genom att förhålla sig till befintlig kulturmiljö.

Frågorna i målet är främst om detaljplanen är mer detaljerad än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och om planbeskrivningens illustrationer och beskrivningar är tillräckliga för att förstå planens innebörd och konsekvenser.

Göteborgs kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa kommunens beslut att anta detaljplanen. Kommunen har även yrkat att Boverket ska höras i målet.

Bostadsrättsföreningen Beryllen har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

L.B., E.E., V.J.B., H.J., L.L., L.S., C.S., L.O., K.S., D.W. och M.Z. (L.B. m.fl.) har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras. Om Mark- och miljööverdomstolen skulle bifalla kommunens begäran ska målet återförvisas till mark- och miljödomstolen för prövning av deras övriga invändningar mot detaljplanen.

Kommunen har anfört att de yttranden som har getts in är tillräckliga för att Mark-och miljööverdomstolen slutligt ska kunna avgöra om kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen var riktigt eller inte.

C.S.W. har inte yttrat sig i målet.

Kommunen har till stöd för sin talan i allt väsentligt anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen och tillagt bl.a. följande. Plankartan är ritad i enlighet med Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan. Plankartans bestämmelser är kopplade till planens syfte och dess genomförbarhet och innebär att det är tydligt vad som gäller vid bygglovgivning. Noggrant angivna bestämmelser garanterar att befintliga och kommande verksamheter inom rättsväsendet kan bedrivas på ett tryggt sätt. Bestämmelserna säkerställer också att påverkan på omgivningen begränsas, genom att de anger avståndet till och höjden på kommande bebyggelse. I planbeskrivningen har flera olika, kompletterande sätt använts för att visualisera och belysa planförslaget och dess påverkan. Planbeskrivningen innehåller sammanlagt drygt ett tjugotal sektioner och illustrationer som visar planförslaget såväl i gatunivå som i ett större sammanhang i stadsrummet. Av planbeskrivningen framgår att markanvisningsavtal har ingåtts. Det framgår också att genomförandeavtal kommer att göra det möjligt att följa upp de åtaganden som ett genomförande av detaljplanen innebär för exploatörerna. Avtalens huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen genomförs med stöd av avtalen framgår också. Det framgår t.ex. vilka ändamål som områden ska användas för, hur bebyggelsen ska utformas och utföras samt vilka fastighetsrättsliga åtgärder som kan komma att behöva vidtas.

Boverket är expertmyndighet gällande planläggning och det är av vikt att myndigheten uttalar sig om detaljplanen och planhandlingarna har de brister som mark- och miljödomstolen har bedömt.

Bostadsrättsföreningen Beryllen har till stöd för sin talan i allt väsentligt anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen och tillagt bl.a. följande. Plankartan är svårläst. Den har hög detaljeringsgrad och regleringen är omfattande, vilket medför ett gytter av gränslinjer och bestämmelser. Det är svårt att avgöra vilka egenskapsgränser och administrativa gränser som gäller för olika ytor. I planbeskrivningen är den planerade bebyggelsen detaljerad och noggrant illustrerad medan den befintliga bebyggelsen endast återges som vita volymer. Relationen mellan den föreslagna och befintliga bebyggelsen blir på så sätt otydlig. Det saknas dessutom tillräckliga illustrationer från gatunivå. Vidare är de sektioner som redovisas i planbeskrivningen begränsade till antal och omfattning. Planbeskrivningen innehåller sammantaget inte ett illustrationsmaterial som gör det möjligt att fullt ut förstå planen och dess konsekvenser för närområdet. Kommunens redovisning av markanvisningsavtal i planbeskrivningen uppfyller inte heller kraven på tydlighet och transparens. En ytterligare omständighet som bidrar till detaljplanens otydlighet är vilka ändringar som faktiskt har gjorts i de utredningar som justerats efter det att granskningsprocessen avslutats. Det gäller särskilt dagsljusutredningen, vars innehåll är av särskild betydelse för de boende i föreningen och andra närboende. Det borde ha funnits en möjlighet att granska de ändringar som gjorts.

L.B. m.fl. har till stöd för sin talan i allt väsentligt anfört detsamma som i mark-och miljödomstolen.

Mark- och miljööverdomstolen anser att det inte finns något behov av att inhämta yttrande från Boverket. Kommunens yrkande om detta ska därför avslås.

En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden. (4 kap. 30 § första stycket plan- och bygglagen, 2010:900, PBL.) Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av detaljplanen men planen får samtidigt inte vara mer detaljerad än vad som behövs med hänsyn till dess syfte (4 kap. 32 § andra och tredje stycket PBL). Kravet på tydlighet motiveras av att allmänhetens intresse för och möjligheter till delaktighet i planärenden i stor utsträckning är beroende av hur handlingarna är utförda och innehållet i informationen. Detaljplanen måste därför utformas på ett sådant sätt att medborgarinflytandet verkligen kan få en reell innebörd. (Se prop. 1985/86:1 s. 166.) Av förarbetsuttalandena framgår samtidigt att bestämmelsen i 4 kap. 32 § tredje stycket PBL inte ska hindra mycket precisa bestämmelser då regleringsbehovet är stort. Det kan enligt förarbetena t.ex. vara fallet i komplicerade centrala tätortsområden eller för att trygga bevarandet av en kulturhistoriskt värdefull miljö. En välgjord planbeskrivning kan i detta sammanhang utgöra en möjlighet till förtydliganden. (Se prop. 1985/86:1 s. 588.) Kravet på att det tillsammans med detaljplanen ska finnas en beskrivning av hur planen ska förstås och genomföras framgår av 4 kap. 31 § PBL.

Syftet med detaljplanen är att förtäta i ett centralt läge i Göteborg. Vidare rör det sig om ett område där flera olika verksamheter och användningsområden behöver samsas på en begränsad yta. Som framgår av planbeskrivningen behöver hänsyn tas inte minst till Polisens och Kriminalvårdens behov men även till befintlig bostadsbebyggelse och idrottsanläggningar i och intill planområdet. Det finns både säkerhetsaspekter och kulturmiljövärden att beakta i området. Dessa förhållanden leder enligt Mark- och miljööverdomstolen till att behovet av reglering, med precisa bestämmelser, blir större.

Det tar sig, som de klagande anmärkt, uttryck bl.a. i en stor mängd bestämmelser, flertaliga angivelser av tillåten nockhöjd samt i det höga antalet egenskapsgränser och administrativa gränser. När det särskilt gäller förståelsen av vilka egenskapsgränser och administrativa gränser som gäller för olika ytor inom detaljplanen, kan Mark- och miljööverdomstolen instämma i att konsekvenserna av dem och deras inbördes förhållanden inte är enkla att förstå. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar emellertid att kommunen har utformat detaljplanen i enlighet med Boverkets allmänna råd (BFS 2014:5) om planbestämmelser för detaljplaner som gällde när planförslaget togs fram. Med ledning av vad som anges i de allmänna råden, särskilt i fråga om hur de angivna gränserna förhåller sig till varandra, går det att utläsa vilka planbestämmelser som gäller för olika områden (se avsnitt 2.6 i de allmänna råden). Mark- och miljööverdomstolen kan även konstatera att den omfattande regleringen gör att osäkerheten om vilken bebyggelse planen kan ge upphov till minskar. Regleringen gör det således möjligt att med större säkerhet bedöma vilka konsekvenser som ett genomförande av planen kan medföra. Att planen omfattar ett större område avsett för flera slag av verksamheter bidrar enligt domstolen även till att det blir lättare att bedöma hur de olika delprojekten förhåller sig till varandra. Sammantaget anser Mark-och miljööverdomstolen, till skillnad från mark- och miljödomstolen, att detaljplanen inte är mer detaljerad än vad som behövs med hänsyn till planens syfte.

Klagandena har invänt att planbeskrivningen är missvisande och otillräcklig och därvid särskilt pekat på brister i illustrationsmaterialet och redovisningen av genomförandeavtalen.

Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen (4 kap. 33 § andra stycket PBL). Det kan bestå av fotomontage, flygbildsillustrationer och liknande. Syftet med illustrationsmaterialet är att planen ska vara åskådlig och begriplig. (Se prop. 1985/86:1 s. 618 och 619.)

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att planbeskrivningen innehåller fotomontage och andra typer av illustrationer. Dessa visar den föreslagna bebyggelsen sedd från olika riktningar och på olika avstånd från planområdet. Det finns också bilder med sektioner som visar bl.a. höjdförhållandena mellan motparternas fastighet och ny bebyggelse närmast fastigheten. Ett par av planbeskrivningens s.k. visionsbilder visar den föreslagna bebyggelsen i gatunivå. Enligt Mark- och miljööverdomstolen är illustrationsmaterialet i planbeskrivningen tillräckligt för att åskådliggöra den detaljerade regleringen i detaljplanen och göra den mera begriplig. Planbeskrivningen innehåller alltså enligt domstolens bedömning det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen. Att illustrationerna redovisar den planerade bebyggelsen mera detaljerat medan den befintliga bebyggelsen representeras av vita volymer påverkar inte den bedömningen.

En planbeskrivning ska innehålla en redovisning av hur planen är avsedd att genomföras (4 kap. 33 § första stycket tredje punkten PBL). Kravet innebär att det ska framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innebörd och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal (4 kap. 33 § tredje stycket PBL). Med markanvisning avses i PBL ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande (1 kap. 4 § PBL). PBL:s förfaranderegler för exploateringsavtal och markanvisningar motiveras bl.a. av allmänheten har ett legitimt intresse av insyn och offentlighet i plangenomförandefrågor. Likaså finns det enligt lagstiftaren goda skäl för öppenhet kring kommunernas arbete med markanvisningar eftersom många byggherrar uppfattar att det ofta är svårt att förutsäga eller ens i efterhand förstå varför och på vilka kriterier den ena byggherren väljs framför den andra för en viss markanvisning. Av förarbetena framgår att kravet på exakthet i redovisningen inte bör ställas för högt och att det i vissa fall kan vara tillräckligt att kommunen redovisar sin avsikt att ingå ett markanvisningsavtal respektive sina intentioner om vad detta avtal ska omfatta. (Se prop. 2014/15:122 s. 47–49.)

Av planbeskrivningen framgår vilka delar av planområdet som kommunen har markanvisat och till vilken exploatör respektive del har anvisats. Det framgår också, om än i generella termer, vad ett markanvisningsavtal innebär och att ett avtal om genomförande av planen kommer att tecknas med respektive exploatör. Vidare beskrivs vilka typer av åtgärder exploateringen kommer att kräva, såsom ledningsflyttar och anläggandet av en ny spillvattenpumpstation. De exploatörer som omfattas av markanvisningsavtal har krav på sig från kommunen att vidta vissa föreslagna åtgärder för ekosystemtjänster, främst gröna tak och växtlighet på takterrasser, vilket enligt planbeskrivningen ska följas upp i genomförandeavtal med fastighetskontoret. Vidare anges att genomförandeavtalen bl.a. kommer att reglera kostnaden för lantmäteriförrättningar, utbyggnaden av kommunaltekniska anläggningar inom planområdet, samordning mellan kommunen och parterna samt specifika villkor som ingått i markanvisningen. Även om innehållet i respektive markanvisningsavtal kunde ha framgått med större tydlighet bedömer Mark- och miljööverdomstolen, till skillnad från mark- och miljödomstolen, att redovisningen är tillräcklig och att det är möjligt att förstå konsekvenserna av att planen genomförs med sådana avtal. Mark- och miljööverdomstolen anser alltså att kravet i 4 kap. 33 § tredje stycket PBL är uppfyllt och att detaljplanen inte heller ska upphävas på denna grund.

Mark- och miljööverdomstolen anser vidare att planbeskrivningen även i övrigt uppfyller de krav som ställs på dess innehåll enligt 4 kap. 33 § PBL.

Mark- och miljööverdomstolen anser att detaljplanen inte är mer detaljerad än vad som behövs med hänsyn till planens syfte. Den avsedda regleringen framgår tillräckligt tydligt av planen. Planbeskrivningen innehåller det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen, redovisningen av markanvisningsavtalen är tillräcklig och dess innehåll är även i övrigt tillräckligt för att uppfylla kraven i PBL. Det finns alltså inte skäl att upphäva detaljplanen på dessa grunder.

De övriga invändningar som gjorts mot beslutet att anta detaljplanen bör prövas av mark- och miljödomstolen som första instans. Mark- och miljödomstolens dom ska därför undanröjas och målet återförvisas dit för fortsatt behandling.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Gösta Ihrfelt, tekniska rådet Johan Hjalmarsson samt hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent.

Föredragande har varit Ulrika Agerskans.

1 L.B., B1, 1 tr, 411 39 Göteborg 2. Bostadsrättsföreningen Beryllen, 716409-5791, Bohusgatan 14, 411 39 Göteborg Ombud: J.S. och M.T.

3 E.E. 4. V.J.B. 5. H.J. 6. L.L. 7. L.S. 8. J.S.K. 9. C.S. 4. L.O. 5. C.S.W. 6. K.S. 7. D.W. 8. M.Z.

1 Göteborgs Stad, 404 82 Göteborg 2. Alfab Göteborg 4 AB, c/o Alecta Fastigheter, Regeringsgatan 107 103 73 Stockholm 3. Fastighets AB Parkgatan, Box 53121, 400 15 Göteborg 4. Got Event AB, 556015-9823, Box 349, 401 25 Göteborg 5. Göteborgs stad, Fastighetskontoret, Box 2258, 403 14 Göteborg 6. Higab AB, 556104-8587, Box 5104, 402 23 Göteborg 7. Klippan Kulturfastigheter AB, Geijersgatan 1B, 411 34 Göteborg. Ombud: S.B. 8. St1 Sverige AB, 556308-5942, Box 11057, 161 11 Stockholm 9. Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder, 857200-6438, Kaserntorget 11 411 18 Göteborg. Ombud: S.B. 10. Ullevi Tennisklubb, Smålandsgatan 2, 411 39 Göteborg 11. Wallenstam AB, Kungsportsavenyn 2, 411 36 Göteborg 12. Vasakronan Fastigheter AB, c/o Vasakronan AB, Box 30074 104 25 Stockholm

Kommunfullmäktiges beslut den 25 maj 2023 i ärende nr 0378/23 §10, se bilaga 1

Detaljplan för verksamheter och kategoribostäder vid Smålandsgatan inom stadsdelen Heden i Göteborgs kommun

Mark- och miljödomstolen upphäver kommunfullmäktiges i Göteborgs kommun beslut att anta detaljplan för verksamheter och kategoribostäder vid Smålandsgatan inom stadsdelen Heden.

INNEHÅLL

BAKGRUND YRKANDEN M.M. Ändring av detaljplanen Formella frågor Beaktande och avvägning mellan allmänna intressen Beaktande av enskilda intressen Planhandlingarna och planens konsekvenser DOMSKÄL Allmänna utgångspunkter för mark- och miljödomstolens prövning Särskilt om prövningen i detta mål Detaljplanen är otydlig och det är svårt att förstå konsekvenserna HUR MAN ÖVERKLAGAR

Kommunfullmäktige i Göteborgs stad beslutade den 25 maj 2023, § 10, 0378/23 att anta detaljplan för verksamheter och kategoribostäder vid Smålandsgatan inom stadsdelen Heden.

Syftet med detaljplanen är att förtäta i ett centralt läge i Göteborg. Rättscentrum ska utvecklas och polisens behov prioriteras. Ett nytt polishus möjliggörs på Ernst Fontells plats. Samtidigt möjliggörs funktioner i form av kontor, sporthall, verksamhetslokaler, studentbostäder och ett antal smålägenheter. Detaljplanen möjliggör att befintlig tennisverksamhet integreras i den nya bebyggelsen. Upprustning ska ske av gatorna inom området.

Beslutet att anta detaljplanen har nu överklagats av L.B., E.E., Bostadsrättsföreningen Beryllen, V.J.B., H.J., L.L., L.S., J.S.K, C.S., L.O., C.S.W., K.S., D.W. och M.Z. till mark- och miljödomstolen.

L.B., E.E., V.J.B., H.J., L.L., L.S., J.S.K, C.S., L.O., K.S., D.W. och M.Z. (samtliga boende på S26, S.B.), C.S.W. (S1, B), samt Bostadsrättsföreningen Beryllen (S.B.) har överklagat beslutet att anta detaljplanen och yrkar att den ska upphävas.

Kommunen, Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder, Wallenstam AB, Klippan Kulturfastigheter AB och Vasakronan Fastigheter AB har yrkat att överklagandena ska avslås.

Parterna har i huvudsak framfört följande.

V.J.B. har yrkat att detaljplanen ska ändras på följande sätt. Studentbostadshuset borde uppföras med färre våningar så att direkt sol-och dagsljus blir mindre påverkade i befintliga lägenheter, alternativt att man inte skulle bygga alls närmast Brf Beryllens lägenheter utan i stället plantera nya träd och skapa ett litet naturområde på Ernst Fontells plats och även skydda de skyddsvärda träd som finns.

BRF Beryllen har angett att kommunen borde planlägga området så att befintliga grönområden behålls och utvecklas till naturliga mötesplatser för de som bor och kommer att bosätta sig i närområdet

Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och Klippan kulturfastigheter har angett i sina bemötande av klagandenas yrkanden att detaljplanen är välavvägd och inte ska ändras på något sätt. Kommunen har inte medgivit någon ändring vilket medför att endast marginella ändringar kan göras av domstolen. Formella frågor

L.B. m.fl. har anfört följande. Detaljplanen är otroligt stor och komplex. De får inte veta varför så omfattande plan, med tre (egentligen fyra) projekt bakats samman till en för centrala staden ovanligt stor och komplex detaljplan. Det finns inget i detaljplanens syfte som visar varför så stort område planläggs i en och samma detaljplan. De misstänker att det som inte rör rättscentrum med polisens behov bakats in i detaljplanen för att det ska vara en enklare process för Göteborgs stad. Brådskan med polisen har gjort att det också brådskat med detaljplanens övriga delar. Det är och har varit svårt för dem som grannar att förstå detaljplanen med alla dess regleringar och hur det påverkar dem och deras omgivning. De har haft synpunkter, men dessa har inte alltid besvarats på sätt att de förstår svaren.

Handläggningen uppfyller inte plan- och bygglagens (2010:900, PBL) formella minimikrav. Dialogmöte hölls 2019 med ett uttalat syfte att lära känna området. Då presenterades inget förslag kring vad som planerades. Under samrådstiden hölls ett digitalt samrådsmöte i januari 2021. Att det var digitalt förklaras med att samrådet hölls mitt under pandemitiden. Det innebar också att de berörda inte träffades som vanligt i trapphus eller på gården. De som bostadsrättshavare fick ingen information om samrådet genom t.ex. utdelning i brevlådor eller liknande.

Även om de formella momenten samråd och granskning uppnått ett minimikrav bör staden i en sådan omfattande planering förvissa sig om att omgivningen förstår detaljplanen, dess effekter och syften. Tillsammans med synpunkter på planens komplexitet, ändringar efter granskning och ärendets handläggning anser de att detaljplanen borde gått ut på förnyad granskning.

Hade handläggningen varit inriktad på dialog hade troligen en hel del av deras synpunkter och frågor kunnat besvaras löpande. Detsamma gäller om den del som avser studentcenter lyfts ur detaljplanen efter samråd och hanterats separat. Då hade en fortsatt dialog om vissa justeringar av byggrätten kunnat fortsätta och effekterna på dem som grannar beskrivits och minskat.

De konstaterar att ett flertal utredningar har ändrats efter granskning. Varken i planbeskrivningen, granskningsutlåtandet eller i respektive utredning kan utläsas vad som reviderats/ändrats i utredningarna. De vet alltså inte om det gjorts revideringar som påverkar dem. Ny granskning borde ha skett.

Kommunen har i huvudsak anfört följande till bemötande av klagandenas invändningar vad gäller ärendets handläggning.

Samråd kan ske på olika sätt och hur ett samråd genomförs kan kommuner i stora delar bestämma själva. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet att påverka planens utformning. I detta ärende pågick samrådet under pandemitiden vilket innebar att samrådsmötet fick hållas digitalt i stället för fysiskt.

De synpunkter som kommit in under planprocessen har beaktats och bemötts i den utsträckning som regelverket kräver. Vid en avvägning mellan olika intressen och med vad som bedöms vara en lämplig markanvändning har dock inte alla synpunkter kunnat tillgodoses. Detta är en del av planeringsprocessen och inom det handlingsutrymme som det kommunala planmonopolet medger.

Även om inte samtliga synpunkter har kunnat tillmötesgås har inkomna synpunkter medfört att planförslaget till viss del omarbetats inför granskningen. Detta gjordes främst för att förbättra för enskilda och omarbetningen framgår av samrådsredogörelsen.

Efter granskning har planförslaget reviderats på några punkter vilket framgår av granskningsutlåtandet. De revideringar som har gjorts i plankartan inför antagandet har bland annat bestått av omformulering av planbestämmelser gällande utformning av och gestaltning av kvartersmark. Syftet har främst varit att förtydliga bestämmelserna och har inte inneburit någon väsentlig ändring av planförslaget. Berörda exploatörer och fastighetsägare, dvs. de inom planområdet, har informerats om revideringarna och staden bedömer att ändringarna inte innebär någon väsentlig ändring av planförslaget och att någon ny granskning därför inte behövts.

Planhandlingarna har hela tiden sedan samrådsskedet funnits att tillgå digitalt på stadens hemsida och fysiskt på stadsbyggnadskontoret.

Arbetet med att ta fram planen har följt de regler som gäller före ett planarbete och det finns alltså inte sådana brister i planarbetet som kan vara skäl att upphäva planen.

Klippan kulturfastigheter och Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder delar kommunens ståndpunkter och har åberopat dessa till stöd för sin talan.

Vasakronan Fastigheter AB har hänvisat till vad kommunen har anfört.

Wallenstam AB har instämt i vad kommunen har anfört.

L.B. m.fl. har anfört följande. Ett allmänt intresse som anges under överväganden är att säkerställa friytor och sammanhållna gröna stråk. Det senare uppfylls inte, då förtätning med byggnader blir överordnat. Idag finns på ytan mot Skånegatan en bergknalle med gamla skyddsvärda och värdefulla träd. Bergknallen – Ernst Fontells plats – med sina gamla träd omfattar ca halva den yta som föreslaget polishus och studentcentret lokaliseras till. Något resonemang om platsens värden förs inte i planbeskrivningen. De undrar om avvägningen redan skett i markanvisningarna i stället för i planarbetet. Byggrätterna påverkar även Garnisonsparken genom att ljuset försvinner, men också genom underjordisk användning.

Gröna ytor med enorma gamla skyddsvärda träd är av stort värde i den urbana miljön. De bidrar till biodiversitet, luftrening, blickfång och svalka. Så gott som samtliga kommunala remissinstanser har också pekat på dessa värden.

De föreslagna kompensationsåtgärderna når inte, på långt när, upp till förlust av de gamla träden i centrala staden, något som också konstateras i plan-beskrivningen.

Det allmänna intresset av att bevara gamla stora skyddsvärda och värdefulla träd i den centrala staden har inte givits tillräckligt vikt i förhållande till utbredning av byggrätter för rättsvårdande myndigheter, kontor och studentcentrum/ studentboende/centrumändamål. Inte heller har platsens kulturhistoriskt avläsbara lager lagts in i avvägningen. De anser att detaljplanen strider mot 2 kap. 2 § PBL i jämförelse 3 kap. 6 § miljöbalken.

Detaljplanens syfte ska kortfattat uttrycka vad detaljplanen ska möjliggöra samt vilka värden på platsen eller i omgivningen som detaljplanens reglering ska förhålla sig till. I aktuell detaljplan saknas i syftet vilka värden på platsen eller i omgivningen som detaljplanen ska förhålla sig till.

I planbeskrivningen konstateras enbart att de gröna ytorna ställts mot den föreslagna etableringen. Hur kommunen avvägt de olika intressena enligt 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900) framgår inte.

Domstolen ska enligt RÅ 1994 ref. 39 ta upp avvägningen av de allmänna intressena.

De ifrågasätter inte att polisens behov och samlokaliseringen med rättscentrum är ett allmänt intresse. De anser dock inte att ytterligare kontor och studentcenter på platsen utgör ett allmänt intresse. Publika verksamheter kan ju, som anges i planhandlingarna, inte heller lokaliseras till rättsverksamhetens närhet. Planens syfte anges vara förtätning i centralt läge. En förtätning i sig kan inte vara ett allmänt intresse.

V.J.B. har för egen del anfört att de nya byggnaderna kommer att negativt påverka eller förstöra träd som kan vara över 100 år gamla.

Brf Beryllen har till stöd för överklagandena anfört följande.

Kommunen har gjort felaktiga avvägningar avseende allmänna intresset att bevara värdefulla natur- och kulturmiljöer som finns inom exploateringsområdet. Av 2 kap. 3 § PBL framgår att det vid planläggning ska tas särskild hänsyn till natur-och kulturvärden samt miljö- och klimataspekter. Stor hänsyn ska tas till områdets befintliga värden.

Ernst Fontells plats är av särskild kulturell och miljömässig vikt i området och att bebygga platsen enligt detaljplanen skulle få tydliga negativa konsekvenser för områdets kulturhistoriska och miljömässiga intressen. Den planerade bebyggelsen kommer att utradera grönskan och förändra topografin, vilket skulle få stora negativa konsekvenser för såväl miljön som förståelsen av platsen och områdets historia.

Av den gällande översiktsplanen framgår dessutom att samtliga befintliga parker och naturområden i centrala Göteborg behövs för att alla ska kunna nå en park eller ett naturområde som är minst 0,2 hektar inom 300 meters gångavstånd. Det har därför angetts vara viktigt att värna befintliga parker, naturområden och andra offentliga friytor och att befintliga parker eller naturområden därför inte får byggas bort. Göteborgs stad har vidare antagit ”Grönstrategi för en tät och grön stad” (Grönstrategin) år 2013 som utgår från gällande översiktsplan vilket är det övergripande styrdokumentet för stadens markanvändning. Den nu beslutade detaljplanen som innebär att grönområdet vid Ernst Fontells plats bebyggs utan kompensatoriska åtgärder strider således mot översiktsplanen.

Kommunens motivering till att exploatera platsen är delvis att ”befolka stadsrummet”. Behovet är inte tydligt och det är inte tydligt om kommunen vid avvägningen beaktat bostadskomplexet som avses uppföras på andra sidan Bohusgatan. Föreningen anser inte att det finns en tillräcklig motivering för att förstöra befintliga natur- och kulturvärden.

Att utradera befintlig grönska för att bygga fler bostäder, utan att kompensatoriska åtgärder vidtas, är ett steg i fel riktning.

C.S.W. har anfört att området ingår i riksintresset Vasastaden med Lorensberg (Stenstaden) med tidstypiska och välbevarade bostadsområden.

Stureplatsen, kvarteret Smaragden och Elyseum ingår dessutom i Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utredningen har inte tagit hänsyn till de kulturhistoriska värden som finns i kvarteret.

Kommunen har anfört i huvudsak följande i sitt bemötande.

Planförslaget är ett projekt inom befintlig bebyggd stadsmiljö som möjliggör tillbyggnad inom ett befintligt kvarter samt nybyggnad på det som i gällande stadsplan är planlagt som torg och till stor del utgörs av parkering men också av klippt gräsmatta och några träd. Ett mindre torg kommer att anläggas.

Planen syftar till att möjliggöra att befintliga verksamheter i området får utökade ytor. En utveckling av polisens verksamhet utifrån det nationella och regionala behovet är prioriterat. Stadens val av lokalisering och att på platsen möjliggöra för ett nytt polishus samt utveckling av rättscentrum utgår ifrån befintlig användning, logistiska fördelar och det strategiska läget med utbyggd infrastruktur. Tennisverksamheten som finns idag, kommer att integreras i bebyggelsen.

Att det byggs fler bostäder i staden är ett angeläget allmänt intresse. I bostads-försörjningsprogrammet ingår även studentbostäder då staden har ett mycket stort underskott av den kategorin av bostäder. Samtliga användningar som planen möjliggör finns redan idag inom eller i anslutning till planområdet. Utifrån detta är planområdet en lämplig lokalisering för angivna verksamheter.

Staden bedömer att det är ett allmänt intresse att polisen får utökade verksamhetsytor och att fler bostäder byggs. Detta ändras inte av att det är någon annan än staten eller staden som kommer att genomföra planen i dessa delar.

Planområdet består i huvudsak av mark som redan är bebyggd eller hårdgjord. Ingen del av planområdet är i översiktsplanen utpekad som park eller natur eller som ett område med sådana kvalitéer som krävs för att kunna bidra till det som i översikts-planen definieras som gröna stråk. I närområdet till planen finns Garnisonsparken, Trädgårdsföreningen och Burgårdsparken som samtliga är utpekade som Park i översiktsplanen. Ingen av dessa parker ingår i planen.

I planområdet finns två biotopskyddade alléer som kommer att ersättas med nya träd i huvudsak på samma plats. Träden i lindallén längs med Smålandsgatan har idag dåliga växtförutsättningar. Avsikten är att skapa nya bättre växtbäddar och ersätta med en trädart som bättre tål platsens förutsättningar. Länsstyrelsen har beslutat om dispens med tillhörande kompensationsåtgärder. En del av planens kompensationsåtgärder utgörs också av att i den anslutande Skånegatan plantera nya träd samt renovera växtbäddar för att utveckla befintliga värdefulla träd i befintlig allé. Det senare framgår under avsnittet om kompensationsåtgärder i planbeskrivningen. Planbestämmelser finns gällande träd eller växtbäddar på Smålandsgatan och Ernst Fontells plats för att stärka de gröna värdena i gatumiljön.

I övrigt består de naturvärden som idag finns inom planområdet i huvudsak av två skyddsvärda träd och några träd med visst naturvärde. Vid en avvägning mellan att bevara de värdefulla träden och att komplettera bebyggelsen på aktuell plats har dessa träd fått stå tillbaka. Förslagets förenlighet med översiktsplanen påverkas inte av att träden tas bort.

Sammantaget bidrar de åtgärder som beskrivs i planen till utvecklingen av det som i översiktsplanen definieras som grönstrukturen i staden.

Länsstyrelsen anser att riksintresset kulturmiljövård tillgodoses i översiktsplanen. Vissa avvägningar avgörs slutligt i det enskilda detaljplaneärendet, vilket är helt i sin ordning.

Vid en bedömning av påverkan på riksintresset och kulturmiljön är det viktigt att utgå från de värden som finns utpekade i riksintressebeskrivningen. Att byggnader syns eller kan upplevas från en riksintressant miljö innebär inte i sig att de påverkar läsbarheten av de värden som riksintresset inbegriper. De utpekade värden som finns med i riksintressebeskrivningen bedöms fortsatt vara fullt avläsbara i miljön även om planens föreslagna bebyggelse är synlig i stadsmiljön. Läsbarhet ska inte förväxlas med strikt publika upplevelsevärden eller med sådana begrepp som visuell påverkan i allmänhet, se exempelvis MÖD P 6506-22 från 2024-01-31 gällande en detaljplan för Västerport i Varberg.

Av annan praxis, exempelvis MÖD 2022:9, framgår också att nya byggnader kan bidra med nya värden till stadsilhuetten utan att påtaglig skada på riksintresset uppstår.

Det är tydligt i översiktsplanen att det aktuella planområdet ingår i stadskärnan men utanför den historiska stadskärnan. Området är utpekat som en plats som kan förtätas. Planområdet angränsar till riksintresset för kulturmiljö Göteborgs innerstad [O 2:1-5] för Vasastaden med Lorensberg (Stenstaden m.m). Utmärkande för Stenstaden är tidstypiska och välbevarade bostadsområden med tillhörande institutionsbyggnader och framför allt påkostade stenhus från perioden 1870-1925.

För att bedöma eventuell påverkan på kulturmiljö har en särskild utredning tagits för att belysa befintliga förhållanden. Av planbeskrivningens bildmaterial framgår att planen har en visuell påverkan på riksintresset men att påverkan är godtagbar.

Annat stöd under planarbetet har varit Göteborgs stads riktlinje för Stadens siluetter som är en vägledning om hur högre bebyggelse och anläggningar ska hanteras och bedömas vid plan- och byggprojekt.

Av Stadens siluetter framgår att höga hus, dvs byggnader över 16 våningar, ska ordnas i kluster eller för att förstärka stråk vid platser som är viktiga entréportar, noder eller knutpunkter i staden. På detta vis kan de bli strukturerande inslag som beskriver och förtydligar stadens struktur och markerar platser och stråk av större betydelse.

Höga byggnader är inte heller främmande i närområdet. Förutom Balders byggnation vid Bohusgatan så finns det flera höga byggnader längs med Skånegatan.

Att lägga de högsta byggnaderna längs med Skånegatan där flera höga byggnader redan finns stärker Skånegatan som ett viktigt kommunikationsstråk i staden och bidrar till att förstärka stadskaraktären i området.

Under planarbetet har kvalitetsmål tagits fram i syfte att stärka stadsmiljö och kulturhistoriska värden och tillföra stadsbyggnadskvaliteter. Utformnings-bestämmelser är införda i syfte att den bebyggelse som uppförs ska bidra till en god gestaltad miljö genom hög arkitektonisk kvalitet och genom att förhålla sig till befintlig kulturmiljö. Länsstyrelsen anser också att riksintresset för kulturmiljövård är tillgodosett i planen.

Staden anser sammantaget att planförslaget svarar upp väl mot den inriktning som översiktsplanen anger genom att förtäta på mark som redan är ianspråktagen för bebyggelse så att befintlig infrastruktur effektivt kan utnyttjas. Planförslaget har en god blandning av såväl bostäder, kontor, centrum- och idrottsändamål. En aktuell och ny översiktsplan som anger riktlinjerna för markanvändningen ska också ges särskild tyngd, se NJA 2021 s. 321. Ett genomförande av planen kommer inte innebära att de anspråk på riksintresset för kulturmiljö som finns i närområdet påverkas på ett sätt som inte kan accepteras, detta beskrivs i planbeskrivningen.

I planbeskrivningen finns de kvalitetsmål, övergripande gestaltningsprinciper och gestaltningsprinciper för respektive byggprojekt samt utformning av allmän plats beskrivet. Planbestämmelserna f1till f6 i plankartan syftar till att den bebyggelse som uppförs ska bidra till en god gestaltad miljö genom hög arkitektonisk kvalitet och genom att förhålla sig till befintlig kulturmiljö. Detta säkras slutligen i bygglov.

Höjderna för den nya bebyggelsen har studerats och det bedöms vara lämpligt med flera högre byggrätter inom planområdet. De är visserligen högre än kringliggande befintliga byggnader, men då såväl placering som utformning av tillkommande byggnader har anpassats till omgivningen kan det accepteras. Byggrätterna är också uppdelad i flera delar vilket medför att ingen enskild byggnad kommer att bli alltför dominerande utan var och en av byggnaderna bidrar till något nytt på platsen.

Ett av stadens särskilda karaktärskrav är bebyggelse med blandad gestaltning och stor variation av uttryck. Byggnader med hög höjd och egna karaktärsdrag är inte främmande i stadskärnan. Variationen av såväl höjd som gestaltning ger stöd för att uppföra den bebyggelse som planen möjliggör.

Sammantaget anser staden att den aktuella bebyggelsen kommer att få en utformning och placering på den avsedda marken på ett sätt som är tillräckligt väl anpassad och därmed lämplig med hänsyn till stadsbilden, natur- och kulturvärden på platsen och intresset av en god helhetsverkan.

Klippan Kulturfastigheter AB har åberopat kommunens yttrande till stöd för sin talan med i huvudsak följande tillägg.

Klaganden ger en direkt felaktig bild av vilka konsekvenser detaljplanen har i förhållande till det utpekade riksintresset Stenstaden. Detaljplanen är inte i närheten av påtaglig skada på det sätt som klaganden påstår.

Detaljplanen stämmer överens med lokaliseringsmålen enligt översiktsplanen och strategierna för utbyggnad genom att utvidga innerstaden och bygga där kollektivtrafik och infrastruktur redan är utbyggd.

Den planerade bebyggelsens utformning ryms inom kommunens handlingsutrymme. Under planarbetet har det gjorts noggranna prövningar och förändringar av bebyggelsen med syfte att få en godtagbar anpassning och helhetsverkan i förhållande till omgivningen. Enligt bolaget är polishuset samt detaljplanen i övrigt väl anpassat till platsens förutsättningar.

Bolaget är intressent i detaljplanen genom markanvisning och bolaget avser att uppföra det nya polishuset. Avtal finns om att polisen ska hyra denna fastighet. Genom denna förhyrning finns ett mycket starkt allmänt intresse för att detaljplanen genomförs. Intresset är både nationellt och regionalt. Eftersom bolaget är en privat aktör finns det dessutom ett stort enskilt intresse för att detaljplanen genomförs.

Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder har åberopat kommunens yttrande till stöd för sin talan med följande tillägg.

Klaganden ger en direkt felaktig bild av vilka konsekvenser detaljplanen har i förhållande till det utpekade riksintresset Stenstaden. Detaljplanen är inte i närheten av påtaglig skada på det sätt som klaganden påstår.

Detaljplanen stämmer överens med lokaliseringsmålen enligt översiktsplanen och strategierna för utbyggnad genom att utvidga innerstaden och bygga där kollektivtrafik och infrastruktur redan är utbyggd.

Den planerade bebyggelsens utformning ryms inom kommunens handlingsutrymme. Under planarbetet har det gjorts noggranna prövningar och förändringar av bebyggelsen med syfte att få en godtagbar anpassning och helhetsverkan i förhållande till omgivningen. Enligt stiftelsen är byggnaden med studentbostäder samt detaljplanen i övrigt väl anpassat till platsens förutsättningar.

Det finns ett mycket stort behov av fler studentbostäder i Göteborg, särskilt i centrala staden vilket har identifierats av Göteborg stad, högskolorna och stiftelsen. Studentbostäder lokaliseras i första hand till centrala lägen för nära förbindelser med våra högskolor som brukar betecknas som cityuniversitet. Studentbostäder i centrala lägen har den fördelen gentemot andra bostäder att de genererar ingen, eller minimal, biltrafik. De boende rör sig mer under fler av dygnets alla timmar än andra och skapar därmed en ökad befolkning av gaturummet som ökar tryggheten för alla boende i grannskapet. Ett studentboende vid Ernst Fontells plats är en lämplig lokalisering och blir stor tillgång för både studenterna och staden. Byggnaden blir också ett studentcentrum som ska vara ett nav för all service som de ger till sina hyresgäster. Göteborg behöver ta hand om alla högskolestuderande på bästa sätt för att staden ska fortsätta att utvecklas i framtiden. Förutom ett stort allmänt intresse så finns det dessutom ett stort enskilt intresse för stiftelsen att genomföra detaljplanen och uppföra studentbostäder.

Detaljplanen är flexibel på så sätt att till exempel användningen ”C” Centrum är tillåten i studentbostadshuset. Denna användningsbestämmelse är betydelsefull och viktig då den möjliggör verksamheter som utgör komplement till studentboendet. Särskilt i markplanet är detta en lämplig bestämmelse som bidrar till ett modernt studentboende med möjlighet till olika typer av service som butiker, kontor och restauranger m.m.

Vasakronan Fastigheter AB har hänvisat till vad kommunen har anfört.

Wallenstam AB har instämt i vad kommunen har anfört.

L.B. m.fl. har anfört följande. Det är otydligt och obesvarat hur kommunen har hanterat och avvägt olika intressen enligt 2 kap. PBL. Vid prövningen av alla frågor enligt PBL ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Det ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut i en fråga och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen (jfr prop. 2009/10:170 s. 160). Den sammanlagda påverkan innebär betydande olägenheter för deras boende och strider mot PBL vad gäller dagsljus, solljus, utblick, insyn samt risker/säkerhet.

Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska alla rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ha god tillgång till direkt solljus. Det vedertagna sättet, att vid nybyggnation avgöra vad som är tillräcklig mängd dagsljus i vistelserum är en datorsimulerad dagsljusfaktor (DF) om lägst 1 %. Dagsljusfaktorn bedöms i en punkt på halva rumsdjupet från den mörkaste sidoväggen och 0,8 meter ovanför golvet. Texten i planbeskrivningen är svår-förståelig. Rums- och lägenhetsbegrepp blandas. Det anges inte hur många lägenheter som inte klarar dagsljuskraven i BBR efter att detaljplanens bebyggelse har uppförts. Inte någonstans står det om vilken försämring som sker av dagsljusfaktorn i vistelserummen. De delar inte slutsatsen att ”Påverkan totalt sett bedöms som acceptabel utifrån det centrala läget”. Ingen av de bedömnings¬grunder eller nivåer som används i dagsljusutredningen har stöd i BBR eller rättstillämpningen. De anser att dagljusfaktorn bör bedömas enligt vedertagen praxis vid halva rumsdjupet. Göteborgs stads bedömningsgrund med ”acceptabla” avvikelser i förhållande till BBR innebär att det är tillfyllest om hälften av en bostads vistelserum har en DF >1 % så länge inte andra vistelserum, eller delar av vistelserum har DF >0,5 % (sovrum) eller >0,6% (vardagsrum och matplats). Sådana avsteg från BBR, med avsevärda försämringar jämfört med dagens situation kan inte accepteras av dem som bor i ett befintligt bostadshus. Sammantaget innebär detaljplanen en stor och oacceptabel påverkan på deras lägenheter och den befintliga byggnaden. Hänsyn till deras enskilda intressen har inte vägts in tillräckligt i bedömningen. Dagsljusförhållandet försämras avsevärt jämfört med dagens situation.

Enligt BBR ska i bostäder något rum eller avskiljbar del av rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Den utredning som finns visar inte befintliga förhållanden utan enbart med tillkommande bebyggelse. För val av tidpunkt hänvisar utredningen, samt svaret i samrådsredogörelsen till Boverkets skrift ”Solklart”. Där anges också att det vid vår- och höstdagjämningen mellan klockslagen 9-17 bör vara 5 timmar sol i bostaden. Tidpunkterna i utredningen – höstdagjämning – ger inte en rättvis bild över påverkan av tillkommande bebyggelse på solljusförhållandet då befintlig byggnad på södra sidan Bohusgatan skuggar vår byggnad vid denna tid på året och dagen. Idag har de tidigare på dagen och resten av vår, sommar och höst en mycket god tillgång till solljus på hela östra fasaden. De kommer troligtvis, med förslaget till bebyggelse, aldrig under året att få mer solljus än vad som redovisas vi höstdagjämning, något de alltså har idag. Utredningen ger inte en korrekt bild av påverkan på deras lägenheter. Även en ”liten” skillnad på knappt en timme ”för bostäder i östra hörnet”, vid höstdagjämningen, är en skillnad som har stor betydelse, särskilt som det avser belysning vid fasad. En bedömning vid en annan tid på året hade visat en helt annan och värre påverkan på deras boende.

I BBR finns kravet att ”fönster i rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt bör vara placerat så att utblicken ger möjlighet att följa dygnets och årstidernas variationer”. Även om detta är ett krav vid nybyggnation måste detaljplanen visa och ta hänsyn till hur det påverkar dem.

Alla lägenheter med adress B1 har idag fri vy mot öster och bergknallen vid Skånegatan med sina gamla stora skyddsvärda och värdefulla lövträd. Åt alla berörda väderstreck försvinner utblicken från deras lägenheter då bebyggelsen i alla riktningar blir betydligt högre än deras hus och på ett mycket närmre avstånd. Det anges att de får utblick mot en mer stadsmässig karaktär, men ingenstans finns beskrivet hur utblickarna i den stadsmässiga karaktären ter sig, vilka vyer de får från de fem lägsta våningarna.

Avvägning av påverkan av utblickar tillsammans med försämringar av dags- och solljus är inte beskrivet. En avvägning saknas av hur deras enskilda intressen totalt försämras. Det enda som framkommer är ”förändringen är av den arten man kan förvänta sig i ett centralt läge”. En avvägning saknas av hur deras enskilda intressen totalt sett påverkas/försämras.

Hälften av lägenheterna i trapphuset B1 är ensidiga mot öster eller tvåsidiga mot öster eller norr. Insynen i lägenheternas samtliga vistelserum kommer att bli betydande och oundviklig. Det finns inga planbestämmelser som innebär att ny bebyggelse ska utformas så att insyn till befintlig bebyggelse hindras. De saknar en sektion som visar hur byggrätten nordost om dem förhåller sig till deras byggnad. Samtliga lägenheter i B1 som har en utbredning mot öster och norr blir mycket påverkade vad gäller insyn.

Byggrätten norr om Smålandsgatan ligger för nära deras byggnad, ca 20 meter. Den nya byggrätten för polisverksamheten nordost om dem placeras på ett avstånd om ca 30 meter. I säkerhetsutredningen utgås från att lokaler i gatuplan vid Smålandsgatan ska vara anknutet till polisverksamheten. Hur säkerheten bedömts om det blir fritt centrumändamål inom byggrätten är otydligt och hur det påverkar dem och säkerheten för deras byggnad. De kan inte utläsa vad som händer om en väskbomb briserar i en restauranglokal i byggrätten närmast dem. Riskerna för att tillåta centrumverksamhet, C, i byggrätten norr om Smålands-gatan är otillräckligt utredda och beskrivna. Krav på fasad- och stomförstärkning likväl som fönsterkonstruktion ställs på nya byggrätter inom 30 meter från rättsvårdande myndigheter upp till de lägsta åtta våningarna, dvs. något högre än deras byggnad. De konstaterar att fördelarstationen, E1, inte är med i riskbedömningen trots att den är en samhällsviktig funktion.

Genom markanvisningarna blir delar av exploateringen enskilda intressen. Det anges inte vad markanvisningarna närmare avser. De markanvisade parterna önskar naturligtvis maximera sitt utfall i detaljplanen. Arbetet med detaljplanen har därmed också baserats på enskilda intressen hos de markanvisade parterna.

Genom att baka ihop det som kunde vara tre eller fyra detaljplaner till en gigantiskt stor, med tanke på det centrala läget, verkar staden och planförfattaren kunna ta med intressen som annars prövats betydligt noggrannare.

Skälig hänsyn har alltså inte tagits i avvägningen mellan enskilda (deras) och andra enskilda (markanvisade parters) intressen.

V.J.B.: Det föreslagna studentbostadshuset bryter mot BBR:s regler om solljus . De nya byggnaderna kommer att markant reducera direkt solljus och även möjligheten att följa dygnets och årstidernas variationer (vilket är möjligt idag) till en nivå som kommer att ha en negativ påverkan på hälsan. De får mer solljus som boende på bottenvåningen på B1 än vad som framgår av solljusstudien.

Bostadsrättsföreningen Beryllen har anfört följande. Den bebyggelse som föreslås kan inte anses som lämplig varken i förhållande till allmänna eller enskilda intressen. Kommunen har inte tagit tillräcklig hänsyn till de enskilda intressen som påverkas och gjort felaktiga avvägningar i förhållande till de allmänna intressen som påverkas av detaljplanen (2 kap. 1 § PBL).

Tillräcklig hänsyn har inte tagits till bebyggelsens påverkan på föreningens fastighet, särskilt den östra fasaden. Dags- och solljusstudier visar att bostadsrättshavarna påverkas negativt av studentbostadshuset. Motivet för att bygga studentbostadshuset är vagt uttryckt som ett behov att befolka stadsrummet. Det finns inget resonemang om varför det intresset skulle kräva ett 72 meter högt hus på bekostnad av dags- och solljustillgången i föreningens lägenheter eller något som belyser avvägningen mellan dessa motstående intressen.

Dagsljus- och solstudierna visar ett fåtal ögonblicksbilder under året vilket blir missvisande. Det framgår inte om studien utgår från en fullt utnyttjad byggrätt eller om de simulerar en lägre byggrätt än den som detaljplanen medger.

Föreningen har sammanfattningsvis anfört att detaljplanen inte tar tillräcklig hänsyn till negativa effekter på de närboendes tillgång till solljus, dagsljus och utsikt som föreslagen bebyggelse kommer att resultera i. De motstående intressen som finns är vagt motiverade.

Kommunen har vid beslutet att anta detaljplanen inte tagit tillräcklig hänsyn till enskilda intressen.

C.S.W.: Den nya detaljplanen innebär en mycket stor förändring av gaturummet och kvartersstrukturen i området. Längs Smålandsgatans norra sida medför detaljplanen en kraftig förtätning där byggnadshöjden ger ett mycket smalare gaturum och avsevärt mindre solljus för dem som bor i befintliga byggnader.

Kommunen har i sitt bemötande framfört följande. Planområdet ligger i stadskärnan i Sveriges andra största stad och är enligt översiktsplanen lämpligt att förtäta. I anslutning till planområdet finns redan idag bland annat centrumändamål, kontor, bostäder, rättscentrum, polis, skola och idrotts-anläggningar. Bebyggelsen kring planområdet är mycket blandad och tät bebyggelse med hög höjd är vanligt förekommande. Flera pågående plan- och byggprojekt finns i anslutning till planområdet.

Frågan om skuggning, dagsljus, utblick och insyn och har varit frågor som kontinuerligt har beaktats och bearbetats under planprocessen. Det framgår tydligt av planen och övriga planhandlingar hur hög den planerade bebyggelsen blir och därmed också vilken negativ påverkan på befintlig bebyggelse som kan förväntas. Omgivningspåverkan vid ett genomförande av planen är väl beskrivet i planbeskrivningen med utgångspunkt i framtagna utredningar.

De sol- och dagljusstudier som finns i planunderlaget utgår från de höjder som tillåts i planen. Studierna visar att vissa boende utanför planområdet får försämrade dagsljusförhållanden, vilket anges i planbeskrivningen. För att minska negativ omgivningspåverkan ändrades planen efter samrådet och inför granskningsskedet. Förändringen består främst av sänkta höjder på bebyggelsen norr om Smålandsgatan mitt emot befintliga bostäder och att de högre volymerna flyttas norrut in i kvarteren längre ifrån klagandenas bostäder. Studentcentrum, mitt emot Brf Beryllens östra fasad, minskades så att Studentcentrum hamnar 10 meter längre ifrån befintliga bostäder.

Utblick kommer att förändras för boende i området till en mer stadsmässig karaktär. Värden i form av öppenhet och uppväxta träd kommer att ändras.

Samtidigt kommer Smålandsgatans karaktär av bakgata med slutna fasader, stängsel och grindar att förändras och ersättas av en gestaltning som lyfter gaturummet med bland annat tillkommande träd och växtbäddar. Tillkommande byggnadernas bottenvåningar kommer också ha en öppen karaktär med inslag av verksamheter, se bestämmelse f2. Planbestämmelser reglerar att föreslagna byggnader är lägre i skala närmast befintlig bostadsbebyggelse. Den förändring av utblick som planförslaget medför kan inte anses vara en betydande olägenheten, inte minst som att det handlar om en gatumiljö i stadskärnan.

Förutsättningarna i planen är jämförbara med förhållandena i detaljplanen MÖD 2017:54. Av rättsfallet framgår att planområdets mycket centrala läge i Stockholm innebar att de boende i bostadsrättföreningen haft att räkna med att ytterligare bebyggelse skulle uppföras nära deras bostad. Detta trots att vissa lägenheter var ensidiga och dagljusutredningen visade att lägenheter påtagligt skulle få försämrat dagsljus. Att flera lägenheter skulle få en dagsljusfaktor under en procent ansåg domstolen vara acceptabelt på den platsen. Av domen framgår att ett underskridande av rekommendationen inte per automatik innebär att olägenheten anses vara betydande utan att det kan få tålas under vissa förhållanden.

Den anpassning av planförslaget som är gjort inför granskningen har inneburit en klar förbättring avseende dagsljus, insyn och utblick och motsvarar vad man kan förvänta sig i en tät stad. Trots att viss olägenhet kvarstår för klagandena bedömer staden att det inte är en betydande olägenhet av sådant kvalificerat slag som avses i 2 kap. 9 § PBL. Hänsyn ska särskilt tas till planområdets centrala läge i stadskärnan och att det i närområdet vid Bohusgatan redan prövats lämpligt med flerbostadshus.

Översiktsplanen anger också att stadskärnan är möjlig att förtäta vilket tydligt talar för att ytterligare bebyggelse kan förväntas. En aktuell och nyanserad översiktsplan som anger riktlinjerna för markanvändningen ska också enligt Högsta domstolen ges särskild tyngd, se NJA 2021 s. 321.

Inom planområdet finns redan idag verksamheter som utgör skyddsobjekt, polisiär operativ verksamhet och samhällsviktiga verksamheter. Risk- och säkerhetsfrågor har beaktats under planarbetet och finns beskrivna i plan-beskrivningen. Därutöver finns en säkerhetsutredning i planunderlaget som både bedömer riskerna och ger förslag på åtgärder som kan vidtas. Planbestämmelser säkerställer att eventuella risker minskar.

Länsstyrelsen har särskilt att bevaka dessa frågor och myndigheten har ansett att planförslaget är acceptabelt och beslutat att det inte finns skäl att överpröva planen.

Det kan uppstå en viss grad av störning i form av t. ex. buller i samband med byggnation. Detta är dock inget som hanteras i detaljplanearbetet utan i samband med byggnation. I det skedet har byggherren och exploatören ett stort ansvar och om störningen blir alltför stora kan tillsyn ske enligt miljöbalken. Eventuella skador på omgivande bebyggelse som kan uppstå vid en byggnation omfattas inte av PBL utan regleras i annan ordning, t.ex. genom försäkringsärenden.

Det finns inte heller något i övrigt som visar att planförslaget skulle vara olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen som särskilt bevakar dessa frågor har inte heller valt att överpröva antagandet av planen, vilket ytterligare visar att bedömningen är riktig.

Kommunen anser att skälig hänsyn har tagits till de befintliga förhållandena vid antagandet av planen och att planen ger uttryck för en rimlig balans mellan de berörda allmänna och enskilda intressena.

Klippan kulturfastigheter har i sitt bemötande av klagandenas synpunkter framfört att bolaget delar de ståndpunkter som framförs av kommunen och har åberopat kommunens yttrande till stöd för sin talan. Bolaget har därtill framfört i följande.

För Klippan kulturfastigheter är det viktigt att påpeka att polishusets lokalisering inte kommer att medföra några olägenheter av betydelse för någon enskild klagande. Den anpassning av planförslaget som gjorts under planarbetet har inneburit en klar förbättring avseende dagsljus, insyn och utblick och resultatet motsvarar vad man kan förvänta sig i en storstad. För det fall som någon begränsad olägenhet skulle uppstå är det inom det som enskilda kan förvänta sig inom centrala delarna av en stad som Göteborg. Den gällande översiktsplanen anger också att stadskärnan kan förtätas vilket innebär att det för enskilda har kunnat förväntas en förtätning ibland annat aktuellt område. Klippan kultur-fastigheter anser inte heller att planförslaget som helhet innebär en betydande olägenhet för någon av klagandena.

Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder har i sitt bemötande av klagandenas synpunkter framfört att stiftelsen delar de ståndpunkter som framförts av kommunen och har åberopat kommunens yttrande till stöd för sin talan. Stiftelsen har därtill framfört följande.

Dagsljus och ljusförhållanden påverkar östra fasaden på S.B., dels från stiftelsens byggnation, men även från övrig bebyggelse. Sedan samrådet har stiftelsens byggrätt i fasad mot väster, mot Smålandsgatan/Bohusgatan, flyttats s å att avståndet mellan stiftelsens byggnad och S.B. ökat med drygt 10 meter till drygt 25 meter. Studentbostäderna planeras således på ett längre avstånd bort från S.B.. Emellan nämnda fastigheter redovisar detaljplanen, dels en torgyta, dels en yta som är punktprickad och som inte får bebyggas. Därtill bör beaktas att höjden på den del av byggrätten som är närmast S.B. har en lägre och likartad höjd som denna byggnad. Den lägre höjden medför att omgivningspåverkan begränsas.

För stiftelsen är det viktigt att påpeka att med det utökade avstånd mellan studentbostäderna och S.B. kommer inte några olägenheter av betydelse att uppstå överhuvudtaget för någon enskild i fastigheten S.B. och inte heller i övrigt inom planområdet. För det fall en begränsad olägenhet skulle uppstå är det inom det som enskilda kan förväntas inom centrala delarna av Göteborg. Översiktsplanen anger att stadskärnan kan förtätas vilket innebär att de boende kunnat förvänta sig en förtätning i aktuellt område. Staden har bedömt att detaljplanens konsekvenser är godtagbara och stiftelsen har ingen annan uppfattning i denna fråga. Avståndet mellan byggnaderna är rimligt i stadsmiljö. Solen rör sig från öst mot väst. Det medför att skuggningen är ytterst begränsad. De bestämmelser om dagsljus som nu gäller fanns inte när klagandens fastigheter uppfördes. En konsekvens härav är att några lägenheter särskilt i gatuplan har sämre ljusförhållanden än vad som är brukligt idag.

Den anpassning av planförslaget som är gjord inför granskningen har inneburit en klar förbättring avseende dagsljus, insyn och utblick och motsvarar vad man kan förvänta sig i en tät stad. Stiftelsen anser inte att det uppstår någon betydande olägenhet av sådant kvalificerat slag som avses i 2 kap. 9 § PBL varken vid studentbostäderna eller i övrigt på grund av detaljplanen.

Vasakronan har hänvisat till vad kommunen anfört och för egen del därutöver anfört följande till bemötande av klagandenas yttranden.

Under planprocessen har Vasakronan varit delaktiga och anpassat sitt önskemål om tillkommande byggrätter i planförslaget utifrån de synpunkter och konsekvenser som framkommit i planprocessen och genom framtagna utredningar. Till exempel har förslag från säkerhetsutredningen resulterat i planbestämmelser med krav på särskilda åtgärder. Förändringar har också gjorts vad gäller volym mellan samråd och granskning där tillkommande byggrätter inom Vasakronans fastigheter mot Smålandsgatan anpassades i förhållande till den angränsande bebyggelsen. Detta har närmare beskrivits i kommunens yttrande.

Wallenstam AB har instämt i vad kommunen har anfört.

L.B. m.fl. har i denna fråga anfört följande. Detaljplanen uppfyller inteplan- och bygglagens krav i 4 kap. 32 § andra stycket på tydlighet, läsbarhet och förståbarhet för dem som grannar. Planen är stor och komplex och innehåller mer än 700 sidor text. Plankartan omfattar ett stort område och innehåller en oöverstiglig mängd användnings- och egenskapsbestämmelser. Det finns inget i detaljplanens syfte som visar varför ett så stort område planläggs i en och samma detaljplan.

Det räcker inte att läsa planbeskrivningen för att förstå konsekvenserna av planen. Att försöka översätta grundkartans linjer till detaljplanens är omöjligt utan CAD (programvara för vektorbaserad grafik, domstolens anmärkning), vilket de inte har eller ska behöva ha. En utskrift i A3 ger en skala 1:2000, vilken är omöjlig att förstå i en tätbebyggd stad. De kan inte alltid avgöra var olika egenskapsgränser och administrativa gränser gäller för olika ytor. Linjetyperna flyter ihop. Illustrationsritningen är en platt bild som inte gör detaljplanen mer förståelig.

Planbeskrivningen innehåller inte det illustrationsmaterial som krävs enligt 4 kap. 33 § andra stycket plan- och bygglagen. Granskningshandlingen saknade material som gjorde att de kunde förstå förslaget. Visionsbilderna visade enbart förslaget utifrån ett snävt perspektiv där ingen omgivning framgick. Inte på någon bild kunde de se föreslagen bebyggelse i förhållande till deras egen byggnad eller den befintliga närmiljön.

De efterlyste i sitt granskningsyttrande det material som visar förslagets påverkan på dem. Inför antagande har planbeskrivningen kompletterats med måttsatt sektion öster om deras byggnad, s. 30 och norr om deras fastighet, s. 34. Sektionen på s. 30 har valts där byggrätten är som lägst. De högre byggnadernas silhuetter går inte att utläsa i en pappersutskrift. I sektionerna framgår nu avstånd mellan dem och de nya byggrätterna.

På illustrationsritningen finns en ofärgad yta inom studentbyggrätten. Den har de uppfattat som en obebyggd yta i markplan. Inför antagandet, efter granskningen, har plankartan kompletterats med en bestämmelse e9 på den nämnda ytan. Där står det att maximal byggnadsarea regleras för att säkerställa gårdsmiljö. Byggnadsytan har satts till 425 kvm. Hur stor andel av ytan det motsvarar kan de inte utläsa. De tror att byggnadsarean omfattar i stort sett hela ytan med tillåten byggnadshöjd +14,5 meter då halva ytan anges till ca 200 kvm i den, efter granskning, reviderade mobilitets- och parkeringsutredningen. Om byggnadsarean omfattar hela ytan med nockhöjd +14,5 uppfylls inte syftet med att "gårdsmiljö" ska säkerställas. De saknar en tydlig sektion genom sin byggnad och österut genom den nämnda "gården/gårdsmiljön" med nockhöjd +14,5 och de högre byggrätterna vid Skånegatan. De saknar fortsatt också en sektion som visar deras byggnad och polisbyggrätten nordost om dem (Ernst Fontells plats), en sektion som också inkluderar fördelarstationen. Inga sektioner visar illustration av tekniska anläggningar och avskärmningar som tillåts utöver högsta nockhöjd.

Konsekvenserna för den befintliga bebyggelsen nämns inte i planbeskrivningen. Inte heller konsekvenser av användningen av hela byggrätten för centrum-ändamål i stället för studentbostäder framgår. De hade önskat att nockhöjderna kompletterats med våningsantal. Om fler våningsplan tillkommer påverkas ett antal faktorer och konsekvenser såsom trafik- och parkeringssituation och därmed också luft och buller.

Detaljplanen har, efter granskningen, kompletterats med material utöver vad som tillåts. Den borde ha gått ut på en förnyad granskning. Det går inte att utläsa om de revideringar som gjorts i utredningar påverkar dem.

De tre markanvisningar som träffats som grund för planbeskedet innebär att den prövning av markens användning som ska ske enligt 2 kap. PBL begränsas. Oavsett platsens förutsättningar så har viljeinriktning över markanvändningen och dess storlek redan beslutats. De får i planärendet ingen kunskap om bergknallen med de stora skyddsvärda och värdefulla träden varit med i bedömningen inför given markanvisning eller inte. Inte heller om andra befintligheter varit med i avgränsning m.m. De kan inte utläsa om markanvisningarna har angivna bruttoareor som ska uppnås eller om ett visst avgränsat område redan låsts. De kan inte av planhandlingen utläsa hur prövningen om uppfyllelse av 2 kap. PBL har gjorts. En tydligare redovisning av de olika markanvisningarna bör ingå i planhandlingarna.

Dagljusutredningen är utförd av EQUA på uppdrag av Kanozi arkitekter. Det framgår inte på något ställe i planhandlingarna vilken roll Kanozi arkitekter haft i planärendet.

C.S.W. har anfört följande. Hon känner stor oro inför byggfasen och anser att den geotekniska- och bergtekniska undersökningen innan beslut är undermålig. Skador kan uppkomma på deras fastighet i denna fas. Deras hus vilar på träpålar från 1890-talet i lera. Utredningen innan beslut av detaljplanen ger ingen information om hur platsspecifika geotekniska utredningar ska genomföras. Hur alla sprängnings-, schaktnings- och pålningsarbeten, markrörelser och vibrationer i byggfasen kan komma att påverka befintlig bebyggelse och dess fundament. Hur eventuellt ändrade grundvattennivåer, med nya flöden av nytt syrerikt vatten kan komma att påverka livslängden på deras grundpålar, hur byggfasen kan skapa sättningar, sprickbildningar i fasader, etc.

I tidigare remissvar anges att byggarbetsplatsen under byggperioden ska ha egenkontroll enligt miljöbalken syftande till att undvika olägenhet i närområdet för till exempel boende och skolor. Detta anser hon är alltför vagt och ifrågasätter hur det säkerställs att befintlig kulturhistorisk värdefull bebyggelse inte skadas av projektet. Hon yrkar därför att det innan byggstart, i detalj ska utredas och fastställas hur eventuella byggskador kan undvikas, hur eventuella skador ska upptäckas och mätas, hur de ska dokumenteras, hur eventuella skador ska ersättas och att detta arbete ska genomföras av en neutral part.

Bostadsrättsföreningen Beryllen har i denna fråga anfört följande. Planhandlingarna och illustrationerna är missvisande och strider mot kravet på tydlighet enligt 4 kap. 32 § andra stycket plan- och bygglagen samt kravet på att det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen ska finnas enligt 4 kap. 33 § andra stycket plan- och bygglagen. Illustrationerna stämmer inte överens med den byggrätt som tillåts enligt detaljplanen, särskilt vad gäller tillåten byggnadshöjd. Det innebär att planhandlingarna blir missvisande. Husen på Ernst Fontells plats – med en byggnadshöjd om hela 79,9 meter – återges som i princip lika höga som de planerade bostäderna på Bohusgatan som föreslås bli 50 meter höga. Det framstår som att husen på Ernst Fontells plats genomgående har illustrerats betydligt lägre än vad som tillåts i detaljplanen. Detaljplanen ger möjlighet att bebygga området betydligt mer, framför allt avseende maximal bygghandshöjd, än vad som framgår av planbeskrivningens illustrationer. Utan rättvisande illustrationer är detaljplanens konsekvenser höljda i dunkel och planen kan inte anses uppfylla kravet på tydlighet.

Kommunen har anfört i huvudsak följande i sitt bemötande.

I arbetet med att ta fram en detaljplan ska det finnas det planeringsunderlag som behövs och underlaget kan enligt 5 kap. 8 § PBL tas fram av kommunen eller av annan. Det aktuella lagrummet ändrades i augusti 2021 bland annat i syfte att förtydliga att annan, exempelvis exploatörer, kan bidra med planeringsunderlag. Kommunen har fortfarande kvar ansvaret för att avgöra vilka utredningar som behövs och har det yttersta ansvaret för att underlaget ger en korrekt och tillförlitlig bild av förutsättningarna, prop. 2020/21:131 s. 54 f.

Dagsljusutredningen är genomförd av EQUA vilket är ett i ämnet välrenommerat företag som bland annat har tagit fram Sveriges ledande dagsljus-simuleringsverktyg, IDA ICE. Dagsljussimuleringarna är gjorda med en modell som utgår från vad som är maximal tillåten byggrätt.

Flertalet illustrationer och visionsbilder i planbeskrivningen är framtagna av andra än kommunen. Under planarbetet har allt planunderlag granskats och bedömts. Samtliga illustrationer och visionsbilder utgår från maximal byggrätt. Det framgår också tydligt i t.ex. bildtext vem som tagit fram det underlag som har använts i planarbetet.

Staden anser att det inte finns anledning att ifrågasätta kvaliteten eller metodiken i någon av utredningarna eller i bildmaterialet. Det finns alltså inte skäl att ifrågasätta planunderlaget så som klagandena påstår.

Planens bestämmelser säkerställer att syftet med planförslaget kan genomföras. En detaljplan får inte enligt 4 kap. 32 § PBL sista stycket vara mer detaljerad än vad som behövs med hänsyn till planens syfte. Även om plankartan inte i detalj reglerar utformningen uppfyller den lagens krav på tydlighet. Därutöver finns illustrationer och beskrivningar i planbeskrivningen som ska användas vid tolkning av plankartan. I detta fall är planbestämmelserna tydliga och plan-beskrivningen ger ett bra stöd till förståelse av planens innehåll. Planen är till viss del flexibel för de olika användningar som möjliggörs inom planområdet. Planbestämmelser styr dock att all byggrätt inte kan utnyttjas i höjd och utbredning för annat än rättscentrum och polisiär verksamhet.

Planbeskrivningens illustrationer utgår från möjlig byggrätt och bidrar till att göra planförslaget begripligt. Det finns alltså inte någon oredovisad byggrätt så som klagandena anger.

När det gäller illustrationerna i planbeskrivningen som även visar Balders byggprojekt vid Bohusgatan, utanför planområdet, så stämmer illustrationerna med det som är möjligt för Balder att uppföra på den platsen. För Balders byggnader vid Bohusgatan innebär ovanstående att byggnaderna med sitt branta sadeltak blir ungefär 15 meter högre än angiven byggnadshöjd.

Planbeskrivningen innehåller delar där genomförandefrågorna tydligt är beskrivna. Det framgår bland annat vilka fastighetsrättsliga åtgärder som behöver vidtas, vem som ansvarar för utbyggnad av allmän plats och kvartersmark m.m. De avtal som finns och de avtal som behöver tecknas för ett genomförande är också väl redovisade.

Sammantaget är plankartan och planbeskrivningen tillräckligt tydliga för att förstå planförslaget och vilka konsekvenser ett genomförande får. Det finns alltså inte skäl att upphäva planen för att det finns brister i illustrationerna eller att det finns sådana otydligheter i övrigt så som klagandena anger.

Klippan kulturfastigheter har i sitt bemötande av klagandenas synpunkter framfört att bolaget delar de ståndpunkter som framförts av kommunen och har åberopat kommunens yttrande till stöd för sin talan.

Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder har i sitt bemötande av klagandenas synpunkter framfört att stiftelsen delar de ståndpunkter som framförts av kommunen och har åberopat kommunens yttrande till stöd för sin talan med följande tillägg.

Bestämmelsen e9 har ifrågasatts av ägarna till S.B.. Bestämmelsen är tydlig och innebär att komplement till studentbostäder och centrum tillåts till en höjd av +14,5 dvs. knappt 8 meter över gata som idag ligger på knappt +7. Det blir maximalt två plan plus tak. Byggnadsytan enligt bestämmelsen är 425 kvadratmeter och avsikten är att skapa en mindre gårdsyta mellan deras byggnadskroppar motsvarande den ljusa ytan på illustrationskartan.

Vasakronan Fastigheter AB har hänvisat till vad kommunen anfört i sitt yttrande

Wallenstam har instämt i vad kommunen har anfört.

Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (se 1 kap. 2 § plan- och bygglagen [2010:900]; PBL). Det är alltså kommunen som, inom vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. Den domstol som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. Om domstolen vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Beslutet ska dock inte upphävas om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt. Ändringar som har ringa betydelse får göras utan kommunens medgivande. (Se 13 kap. 17 § PBL.)

Domstolens prövning stannar i många fall vid en bedömning av om ett beslut att anta eller ändra en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som reglerna i PBL ger kommunen. Hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen (se 2 kap. 1 § PBL). De avvägningar som kommunen har gjort mellan olika samhällsintressen blir, om kommunen har hållit sig inom sitt handlingsutrymme, inte föremål för överprövning. Det är framför allt om en kommun i sin bedömning gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda intressen eller motstående enskilda och allmänna intressen eller om kommunen förfarit formellt felaktigt vid handläggningen av planärendet som ett upphävande av detaljplanebeslutet blir aktuellt (se prop. 2009/10:215 s. 88 samt rättsfallet MÖD 2014:12 med där gjorda hänvisningar). Prövningen avser inte om kommunen valt den mest optimala lösningen utan endast om den valda lösningen uppfyller lagens krav.

Några av de klagande vill att detaljplanen ska upphävas. Några har därutöver framfört yrkanden om olika ändringar av detaljplanen. Kommunen har inte medgett att planen upphävs i en viss del eller ändras på något annat sätt. De föreslagna ändringarna är inte att betrakta som ändringar av ringa betydelse och det saknas därför förutsättningar för domstolen att bifalla ändringar av detaljplanen. Utgångspunkten är därmed att domstolen ska pröva om detaljplanen ska upphävas eller fastställas i sin helhet.

Det har framförts invändningar mot att planhandlingarna är alltför omfattande att sätta sig in i, att plankartan är svåröverskådlig och att illustrationerna i plan-beskrivningen är otillräckliga och missvisande. Därtill anförs att det är svårt att utläsa konsekvenserna av den framtida markanvändningen och utformningen av bebyggelsen samt att detaljplanen och utredningar ändrats efter granskningen. Dessutom invänds mot att innehållet i de markanvisningar som ligger till grund för planeringen inte är tydlig och att markanvisningarna kan innebära att prövningen av enskilda och allmänna intressen begränsats.

Enligt 4 kap. 32 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt tydligt framgå av planen. Därtill framgår av tredje stycket att en detaljplan inte får vara mer detaljerad än vad som behövs med hänsyn till planens syfte. Tydlighets-kravet motiveras av att allmänhetens intresse för och möjligheter till delaktighet i planärenden i stor utsträckning är beroende av handlingarnas utförande och informationens innehåll. Detaljplanen måste därför utformas på ett sådant sätt att medborgarinflytandet verkligen kan få en reell innebörd.

En detaljplan ska bestå av en karta och de bestämmelser i övrigt som behövs och en beskrivning av hur detaljplanen ska förstås och genomföras (4 kap 30-31 §§ PBL). Kraven på innehållet i en planbeskrivning följer av 4 kap 33 § PBL. Den ska innehålla en redovisning av bland annat de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser. Planbeskrivningen ska vidare innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen. Syftet med illustrationsmaterialet är enligt förarbetena att planen ska vara åskådlig och begriplig (prop. 1985/86:1 s. 618). Vidare ska det av planbeskrivningen framgå om kommunen avser ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Bestämmelsen om exploaterings- och markanvisningsavtal motiveras bl.a. av att offentlighet, insyn och delaktighet är viktiga delar för detaljplaneprocessen och att det finns ett legitimt intresse från allmänhetens sida om ökad insyn och offentlighet i plangenomförandefrågor (se prop. 2014/15:122 s. 47).

Mark- och miljödomstolen instämmer i klagandens synpunkter att plankartan är svårläst i A3-format, men även i större format och på en dataskärm. Plankartan har hög detaljeringsgrad och regleringen är omfattande, vilket medför ett gytter av gränslinjer och bestämmelser. Det är, som framförts, svårt att avgöra vilka egenskapsgränser och administrativa gränser som gäller för olika ytor. De många olika nockhöjderna (mer än 50 olika regleringar redovisas) och de faktiska förändringar som föreslås jämfört med nuvarande bebyggelse kan inte förstås även om plankartan läses parallellt med grund- och illustrationskartan. Det är otydligt var det finns befintliga byggnadsvolymer och inte samt i vilka delar det är fråga om påbyggnader.

För att förstå plankartan bättre ger planbeskrivningen visst stöd, men även den behöver läsas parallellt med planeringsunderlagen, grundkartan och illustrations-ritningen. Planbeskrivningen är således inte i sig själv tillräcklig för att klargöra hur detaljplanen ska förstås, genomföras och vilka konsekvenser den medför. Därutöver är det inte uppenbart hur detaljplanens syfte korresponderar mot den detaljerade reglering som föreslås. Redovisningen av markanvisningarnas huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att detaljplanen genomförs med stöd av sådana saknas. Det enda som framgår är att exploatörerna har krav på sig att göra åtgärder för ekosystemtjänster och att det finns specifika villkor, men inte vilka de är, t.ex. om den detaljerade regleringen har sin grund i mark-anvisningarna.

Vad gäller illustrationerna i planbeskrivningen noterar domstolen att de sektioner som redovisas i planbeskrivningen efter granskningen har förtydligats med höjdsättning och en kartbild som visar vilket snitt respektive sektion visar. Övriga illustrationer såsom visionsbilder och gatuvyer är oförändrade. Några vybilder har dock tillkommit. Planbeskrivningen har också utökats och förtydligats vad gäller texter om bland annat utformningsbestämmelser, dagsljusförhållandena och utblickar. Förtydligandena har dock inte varit tillgängliga för berörda sakägare under den del av planprocessen då de kunnat lämna synpunkter på planförslaget.

Vissa vybilder i planbeskrivningen är enligt de klagande missvisande när det gäller byggnadshöjder. Kommunen har motsatt uppfattning och anför att bilderna är korrekta samt redovisar den maximala byggrätten. Domstolen finner inga skäl att ifrågasätta kommunens uppgift.

Vybilderna redovisar den planerade bebyggelsen förhållandevis detaljerat, medan befintlig bebyggelse bara är vita volymer. Genomgående saknas bilder i gatunivå som sätter den föreslagna bebyggelsen i relation till den närmsta omgivningen. De sektioner som redovisas och som har förbättrats efter granskningsskedet är begränsade och ger inget sammanhang över det större stadsrummet.

Flera av de utredningar som ligger till grund för detaljplanen har ändrats efter granskningen. Det framgår av granskningsutlåtandet vilka utredningar som ändrats, men de ändringar som gjorts av t.ex. den för klagande relevanta dagsljusutredningen framgår inte tydligt, vilket försvårar förståelsen av detaljplanens konsekvenser.

Med hänsyn till detaljplanens storlek, komplexitet och planområdets läge, gör mark- och miljödomstolen bedömningen att planbeskrivningens illustrationer och beskrivningar av den tänkta regleringen är otillräcklig för att förstå planens innebörd och konsekvenser. Det är därmed inte möjligt att fullt ut bedöma hur vare sig hur enskilda eller allmänna intressen påverkas av ett genomförande eller om avvägningarna mellan enskilda och allmänna intressen är proportionerliga. Därtill saknas en redovisning av markanvisningsavtalens huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen genomförs med sådana avtal. Det innebär att planbeskrivningen inte lever upp till kraven i 4 kap. 33 § PBL. Plankartans många regleringar av byggnadshöjd motiveras inte tydligt i planbeskrivningen och får anses vara alltför detaljerade i förhållande till planens syfte, vilket strider mot 4 kap. 32 § tredje stycket. Därtill är plankartan rent ritningstekniskt svårläst. Sammantaget anser mark- och miljödomstolen att detaljplanen har sådana brister vad gäller tydlighet och innehåll att det utgör grund för att upphäva den. Med denna utgång saknas skäl att pröva övriga invändningar mot detaljplanen.

se bilaga 2 (MMD-02)

Överklagande senast den 14 maj 2024

Catrin Ångman Helena Carling

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Catrin Ångman, ordförande, och tekniska rådet Helena Carling. Föredragande har varit beredningsjuristen Jennifer Onäng.