MÖD 2025:29
Byggsanktionsavgift ----- Vid besiktning av personhiss fann besiktningsmannen att hissen hade brister och inte fick användas. Nämnden beslutade att ta ut byggsanktionsavgift av bostadsrättsföreningen eftersom personhissen hade använts efter besiktningen utan att det funnits ett godkänt besiktningsprotokoll. Bostadsrättsföreningen hade dock inte fått del av protokollet från besiktningen där det angavs att hissen inte fick användas. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att den omständigheten inte inneburit att det varit oskäligt att ta ut byggsanktionsavgift eller att det funnits skäl att sätta ned avgiften.
Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-10-31 i mål nr P 3022-24, se bilaga A
Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun
Box 2554
403 17 Göteborg
HSB Bostadsrättsförening Slottet i Göteborg, 716444-7687
c/o HSB Göteborg
Box 31111
400 32 Göteborg
Ombud: M.O
Byggsanktionsavgift för användning av personhiss utan godkänt besiktningsprotokoll på fastigheten X (XX) i Göteborgs kommun
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut samt fastställer Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommuns beslut den 23 april 2024 (§ 323, ärendenummer SBF-2024-00481) att ta ut byggsanktionsavgift om 114 600 kr.
Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun (nämnden) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut i dess helhet.
HSB Bostadsrättsförening Slottet i Göteborg (föreningen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska helt befria föreningen från skyldigheten att betala byggsanktionsavgift.
Parterna har bestritt varandras ändringsyrkanden.
Parterna har i allt väsentligt utvecklat sin talan på samma sätt som i mark- och miljödomstolen.
Nämnden har beslutat att ta ut en byggsanktionsavgift av föreningen för att ha använt en hiss utan att föreningen har kunnat visa upp ett godkänt besiktningsprotokoll i enlighet med vad som föreskrivs i 5 kap. 14 § plan- och byggförordningen (2011:338). Bestämmelsen är utformad så att det är en förutsättning för användning av hissen att det, just när användningen sker, finns ett godkänt besiktningsprotokoll som den ansvarige kan visa upp. Under den tid som det är ovisst om hissen är tillräckligt säker får den inte användas. Användningsförbud inträder om det vid besiktning konstateras en brist i anordningens säkerhets- och skyddsanordningar eller i andra väsentliga funktioner. (Jämför NJA 2021 s. 446 Hissarna i Billdal.)
Av underlaget i målet framgår följande. Hissen besiktigades den 5 januari 2024. Vid den tidpunkten fanns det ett tidigare besiktningsprotokoll från den 3 februari 2023 som visade att hissen erbjöd betryggande säkerhet och att ny besiktning behövde ske senast den 29 februari 2024. Vid besiktningen den 5 januari 2024 konstaterade besiktnings¬mannen brister i hissen. Besiktningsmannen uppgav dock inte om hissen blivit god¬känd eller inte i direkt samband med besiktningen. I väntan på besiktningsprotokollet valde föreningen, i samråd med en anlitad tekniker som närvarat vid besiktningen, att sätta upp information om att begränsa antalet personer i hissen mot bakgrund av brister i överlastskyddet. Utfallet från den nya besiktningen var, enligt besiktningsprotokollet, att hissen inte erbjöd betryggande säkerhet och att den inte fick användas. Besiktnings-mannen skickade besiktningsprotokollet till stadsbyggnadsförvaltningen samma dag som besiktningen ägde rum. Enligt föreningens uppgifter, som nämnden inte har ifrågasatt, fick föreningen inte information om utfallet av besiktningen förrän den 12 januari 2024 då förvaltningen genomförde ett tillsynsbesök på fastigheten. Det brev som förvaltningen den 9 januari 2024 skickade till föreningen med lösbrev och som innehöll en begäran om att inkomma med ett nytt, godkänt besiktningsprotokoll innan hissen fick tas i bruk, hade föreningen inte tagit del av. Föreningen stängde omedelbart av hissen när föreningen den 12 januari 2024 fick information om att hissen inte fick användas. Hissen besiktigades igen den 24 januari 2024 och besiktningsprotokollet från denna besiktning, som utvisade att hissen nu erbjöd betryggande säkerhet vid användning, kom in till förvaltningen den 31 januari 2024.
Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att det har skett en överträdelse genom att hissen under perioden den 5–12 januari 2024 använts trots att det saknats ett godkänt besiktningsprotokoll, att överträdelsen kan föranleda uttagande av en byggsanktionsavgift samt att denna otillåtna användning inte kan anses ha rättats. Mark- och miljööverdomstolen bedömer även, liksom mark- och miljödomstolen, att ingen av undantagssituationerna som räknas upp i 11 kap. 53 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900), PBL, föreligger och att det därför inte var oskäligt att ta ut en byggsanktionsavgift av föreningen.
Den återstående frågan är därmed om det finns skäl för att sätta ned avgiften. Av 11 kap. 53 a § första stycket PBL följer att en byggsanktionsavgift i ett enskilt fall får sättas ned om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har be-gåtts. Av andra stycket i samma paragraf framgår att det vid prövningen särskilt ska beaktas om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet eller om överträdelsen av andra skäl kan anses vara av mindre allvarlig art. Enligt förarbetena skulle en sådan situation kunna vara för handen exempelvis när överträdelsen har sin grund i en felbedömning av om en åtgärd kräver lov eller anmälan, har samband med att byggnadsnämnden inte har handlagt ett ärende inom rimlig tid eller när det är fråga om en överträdelse av formell karaktär (se prop. 2012/13:104 s. 9 och 10).
Mark- och miljööverdomstolen anser, till skillnad från mark- och miljödomstolen, att det förhållandet att föreningen inte fick information om användningsförbudet i direkt samband med besiktningen, inte innebär att avgiften kan anses oproportionerlig i förhållande till överträdelsen. Eftersom föreningen inte fick besked om utfallet av besiktningen borde föreningen snarast efter besiktningstillfället ha undersökt detta och sett till att hissen inte användes förrän föreningen förvissat sig om att den godkänts vid besiktning. Att föreningen vid tidpunkten för förvaltningens tillsynsbesök de facto inte hade kännedom om utfallet av besiktningen eller hade tagit del av förvaltningens brev med information om användningsförbud påverkar inte den bedömningen. Mark- och miljööverdomstolen understryker att det här inte är fråga om överträdelse av en regel av formell karaktär, utan av en reglering vars grundläggande ändamål framför allt är att skydda människors hälsa och säkerhet men också att mera allmänt se till att enskilda kan använda hissar tryggt utan att behöva oroa sig för säkerheten. Det finns inte heller någon annan omständighet som innebär att överträdelsen kan ses som mindre allvarlig.
Sammanfattningsvis ska därmed mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut ändras samt nämndens beslut att påföra föreningen byggsanktionsavgift fast-ställas i sin helhet.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte över-klagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Karin Wistrand och Margaretha Gistorp, referent, tekniska rådet Inger Holmqvist och hovrättsrådet Elisabeth Hartley.
Föredragande har varit hovrättsfiskalen Parwa Sadik Faqé.
Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun
Box 2554
403 17 Göteborg
HSB Bostadsrättsförening Slottet, 716444-7687
Box 3111
400 32 Göteborg
Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 14 juni 2024 i ärende 23525-2024, se bilaga 1
Byggsanktionsavgift avseende personhiss utan godkänt besiktningsprotokoll på fastigheten X, XX, i Göteborgs kommun
Med ändring av länsstyrelsens beslut bestämmer mark- och miljödomstolen den byggsanktionsavgift som HSB Bostadsrättsförening Slottet ska betala till 28 650 kr.
Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun beslutade den 23 april 2024 (§ 323, dnr SBN 2024-000126) att påföra HSB Bostadsrättsförening Slottet en byggsanktionsavgift om 114 600 kronor, för att ha använt motordriven anordning på XX i strid mot förbudet i 5 kap. 13 och 14 §§ plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.
Föreningen överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Västra Götalands län som den 14 juni 2024 beslutade att upphäva det överklagade beslutet.
Nämnden har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
Nämnden har yrkat att mark- och miljödomstolen ska fastställa nämndens beslut om byggsanktionsavgift. Till stöd för yrkandet har nämnden i huvudsak anfört följande.
Ett användningsförbud inträder för anordningen enligt lag, och är inte något som nämnden beslutat om. Även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet ska en byggsanktionsavgift tas ut. Avgiftsskyldigheten bygger således på strikt ansvar och har utformats på så sätt som gjorts för att det inte ska innebära ett alltför stort inslag av skönsmässiga bedömningar.
Regleringen av byggsanktionsavgifter togs fram med framför allt miljöbalken och dess reglering av miljösanktionsavgifter som förebild. I 30 kap. 2 § miljöbalken räknas de omständigheter upp som kan föranleda befrielse från miljö sanktionsavgift (prop. 2009/10:170 s. 345 f.). Av förarbetena till 30 kap. 2 § miljöbalken framgår att den sjukdom som åsyftas enligt punkt 1 måste vara av så allvarlig och ingripande art att den faktiskt förhindrar den avgiftsskyldige att arbeta liksom att uppdra åt någon annan att fullgöra hans eller hennes skyldigheter. Utgångspunkten för bedömningen av vilket utrymme det finns för att inte påföra avgift, får anses vara att det normalt ska röra sig om omständigheter utanför den ansvariges kontroll eller vad som vid en jämförelse med rättegångsbalken skulle anses utgöra laga förfall (punkt 2). Emellertid kan smärre ursäktliga misstag hos en i övrigt ambitiös person få passera utan att avgift påförs, punkt 3. Situationer som inte anses motivera avgiftsbefrielse är exempelvis försumlighet hos uppdragstagare, dålig ekonomi, okunskap om gällande regler, glömska, tidsbrist, bristande rutiner eller att ett företag är nystartat (prop. 2005/06:182 s. 156).
Nämnden anser, i likhet med vad som anges i förarbetena, att försumlighet hos uppdragstagare, bristande rutiner och eventuell glömska inte är sådana situationer som motiverar avgiftsbefrielse för den som är avgiftsskyldig enligt 11 kap. 57 § PBL. Att besiktningsföretaget inte omedelbart har underrättat föreningen om de brister som upptäcktes vid besiktningen, och som framgår av besiktningsprotokollet som samma dag som besiktigningen ägde rum skickades till nämnden, är sådan bristande hantering som inte bör föranleda avgiftsbefrielse. Besiktningsbolagets eventuellt bristande hantering bör snarare bli en civilrättslig fråga mellan uppdragsgivaren, föreningen, och uppdragstagaren, besiktningsföretaget. Nämnden noterar även att föreningen haft kännedom om att hissen hade brister avseende överlastskyddet, om än enligt föreningen med oklar tydlighet om hur allvarliga bristerna var. Denna kännedom föranledde föreningen att sätta upp det anslag som var uppsatt i hissen vid tidpunkten för nämndens platsbesök. Nämnden anser att det har legat inom föreningens kontroll att efterhöra hos besiktningsföretaget om utfallet av besiktningen för att försäkra sig om att hissen uppfyllde relevanta krav.
HSB Bostadsrättsförening Slottet har motsatt sig ändring av länsstyrelsens beslut. För det fall att domstolen skulle finna att en byggsanktionsavgift ändå ska tas ut, bör avgiften sättas ned till hälften eller en fjärdedel.
Föreningen har i huvudsak anfört följande, i tillägg till vad som anförts i underinstans.
Av ordalydelsen i 5 kap. 13 och 14 §§ plan- och bygglagen (2010:900) framgår inte att det skulle röra sig om ett automatiskt användningsförbud, än mindre när i tiden detta förbud i så fall skulle gälla ifrån. Från det att en besiktning utförs till dess att den som ansvarar för anordningen får ta del av besiktningsprotokollet föreligger alltid ovisshet gällande resultatet. Under denna tid kommer den som ansvarar för hissen endast ha tillgång till tidigare besiktningsprotokoll som den ansvarige rimligtvis har att utgå i från till dess att det nya besiktningsprotokollet inkommer. En annan ordning skulle innebära att hissarna alltid ska stängas efter en besiktning i avvaktan på besiktningsprotokollet, vilket omöjligen kan varit lagstiftarens avsikt. En rimligare tolkning skulle vara att förbudet inträder när förvaltningen meddelar att anläggningen har fått användningsförbud eller när den som äger eller annars ansvarar för anordningen får ta del av ett besiktningsprotokoll utvisande användningsförbud.
Föreningen kontrollerade personhissen den 3 februari 2023 och erhöll då ett besiktningsprotokoll utvisande att hissen erbjuder betryggande säkerhet och att ny besiktning behöver ske senast den 29 februari 2024. Vid tiden för tillsynsbesöket den 12 januari 2024 hade föreningen genomfört en ny besiktning som den ännu inte fått resultatet ifrån. Föreningen hade därmed att förlita sig på det tidigare protokollet, särskilt med tanke på att det gällde fram till och med den 29 februari 2024. Hissarna stängdes omedelbart den 12 januari 2024 när föreningen tog del av resultatet från den nya besiktningen, och en ny besiktning med godkänt resultat utfördes den 24 januari 2024.
Det är oskäligt att påföra föreningen byggsanktionsavgift eftersom den inte fått del av besiktningsprotokollet förrän samma dag som förvaltningen utfört tillsynen. Föreningen hade inte fysisk möjlighet att råda över hur utskicket gjordes av besiktningsprotokollet och användningsförbudet. Omständigheter utanför den ansvariges kontroll ska leda till avgiftsbefrielse, och en avgift ska inte tas ut om det är oskäligt med hänsyn till vad den avgiftsskyldige gjort för att undvika en överträdelse. Förseningar i postgång har lyfts fram som ett ursäktligt misstag som kan leda till avgiftsbefrielse.
Mark- och miljödomstolen gör ingen annan bedömning än den nämnden och länsstyrelsen har gjort i fråga om att en överträdelse av kravet på godkänt protokoll har gjorts, att denna överträdelse träffas av byggsanktionsavgift samt att rättelse inte kan anses ha skett. Vad gäller frågan om det enligt 11 kap. 53 § andra stycket plan-och bygglagen (2010:900), PBL, är oskäligt att ta en byggsanktionsavgift gör domstolen följande bedömning.
Uppräkningen av de undantagssituationer då en byggsanktionsavgift inte behöver tas ut i nämnda lagrum är uttömmande. Enligt punkterna 2 och 3 behöver byggsanktionsavgift inte tas ut om avgiften anses oskälig med hänsyn till att överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige inte har kunnat påverka eller vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa.
Bestämmelserna om byggsanktionsavgift har införts med reglerna om miljösanktionsavgifter som förebild. I förarbetena avseende motsvarande undantagsbestämmelser i miljöbalken uttalades att det normalt ska röra sig om omständigheter utanför den ansvariges kontroll eller vad som vid en jämförelse med rättegångsbalken skulle anses utgöra laga förfall. Det bör inte bli aktuellt att befria från avgiftsskyldighet om överträdelsen har orsakats av en försumlighet hos någon som den avgiftsskyldige har anlitat, såvida inte uppdragstagaren kan anses ha haft laga förfall. Hänsyn ska också tas till det förhållandet att den avgiftsskyldige faktiskt har ansträngt sig för att en överträdelse inte skulle komma att inträffa. (Se prop. 2005/06:182 s. 155 f.)
Föreningen har som ägare för hissen ansvar för att den kontrolleras i föreskriven ordning, samt ansvar för att den inte används om besiktning inte utförts eller om besiktning utförts med ett underkänt resultat. Av protokollet från besiktningen den 5 januari 2024 framgår att den aktuella hissen inte erbjöd betryggande säkerhet varför den inte fick användas. Enligt föreningen fick den del av besiktningsprotokollet först i samband med nämndens skrivelse om användningsförbud. Nämndens skrivelse är daterad den 9 januari 2024 men kom enligt föreningen den tillhanda först den 12 januari 2024. Hissen stängdes då omedelbart av. Det har inte framkommit något som ger anledning att ifrågasätta nämndens påståenden i denna del varför dessa får tas för goda.
Att föreningen anlitat ett besiktningsföretag och att resultatet av besiktningen inte kom föreningen tillhanda förrän den 12 januari 2024, innebär inte att föreningens ansvar över hissens säkerhet frånfallit. Den ifrågavarande besiktningen borde ha resulterat i att föreningen omedelbart efter besiktningen såg till att hissen inte användes. Enligt föreningen satte man efter besiktningen upp information i fastigheten om att överlastskyddet inte fungerade fullt ut och om begränsning av antal personer som fick använda hissen. Detta med ledning av den information som lämnades av besiktningsmannen och en tekniker från hisstillverkaren. Även om fel eller missvisande information från besiktningsföretaget eller hisstillverkaren kan ha bidragit till att hissen inte omedelbart stängdes av är omständigheterna enligt domstolens mening inte sådana att det enligt 11 kap. 53 § andra stycket PBL kan anses oskäligt att ta ut byggsanktionsavgift av föreningen (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 6 april 2020 i mål P 10857-18).
Enligt 11 kap. 53 a § PBL får en byggsanktionsavgift i ett enskilt fall sättas ned om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har begåtts. Avgiften får sättas ned till hälften eller en fjärdedel. Vid prövningen ska särskilt beaktas om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet eller om överträdelsen av andra skäl kan anses vara av mindre allvarlig art.
Det har inte framkommit att föreningen redan vid besiktningen fick information om att hissen inte fick användas. Domstolen kan konstatera att föreningen vidtog en åtgärd som föreföll adekvat utifrån den information som ska ha lämnats vid besiktningen. Efter att ha erhållit besiktningsprotokoll och nämndens skrivelse om användningsförbud såg föreningen omedelbart till att hissen inte användes. Överträdelsen kan mot denna bakgrund inte anses ha skett uppsåtligen och enligt domstolen är omständigheterna sådana att det föreligger skäl till nedsättning av avgiften till en fjärdedel (jfr a.a.).
Domstolen bedömer sammanfattningsvis således att föreningen ska påföras en byggsanktionsavgift om 28 650 kronor.
se bilaga 2 (MMD-02)
Överklagande senast den 21 november 2024
Rickard Forsgren Martin Kvarnbäck
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Rickard Forsgren, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Sofia Gavelin.