MÖD 2025:30
Tillsyn avseende solceller ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett föreläggande om att vidta åtgärder för att förhindra reflektioner från solceller då störningen i det aktuella fallet inte bedömts utgöra en olägenhet för människors hälsa i den mening som avses i 9 kap. 3 § miljöbalken (se även mål nr M 1248-25).
Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-09-24 i mål nr M 1971-24, se bilaga A
M.R.
1 Miljö- och byggnadsnämnden i Tanums kommun
457 81 Tanumshede
2 C.H.
3 V.H.
Föreläggande att vidta åtgärder avseende solceller på fastigheten X i Tanums kommun
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Miljö- och byggnadsnämnden i Tanums kommuns beslut den 19 december 2023 (MBN § 218, dnr HSK.2021.2354) om föreläggande att vidta åtgärder avseende solceller på fastigheten X i Tanums kommun.
M.R. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva nämndens beslut.
Miljö- och byggnadsnämnden i Tanums kommun har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras och hänvisat till sitt beslut.
C.H. och V.H. har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.
M.R. har anfört bl.a. följande.
Nämnden har gett bygglov och slutbesked avseende solcellsanläggningen. I bygglovs-processen var det mycket fokus på omgivningspåverkan. Slutbeskedet beviljades efter att klagomålet på solcellerna kommit in till nämnden. Det ifrågasätts om det är rättssäkert att samma nämnd därefter beslutar att anläggningen ska åtgärdas utan beaktande av kostnad.
Ingen av underinstanserna har på ett korrekt sätt gjort en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Det framgår inte hur mark- och miljödomstolen väger in proportionalitet när den anser att det inte är rimligt att ta hänsyn till kostnader. Tidigare i ärendet fick han ett föreläggande att utreda möjliga åtgärder och kostnader för att minska eller få bort bländning från solcellerna. Det ifrågasätts varför utredningen, som har engagerat honom, leverantörer och entreprenörer, skulle omfatta kostnader om de inte ingår i bedömningen. Av ingivna kalkyler framgår att kostnaderna för åtgärd inte går att motivera, särskilt som produktionen av förnybar energi är ett allt överskuggande samhällsintresse.
Av en rapport framtagen av Anthesis Enveco AB på uppdrag av Naturvårdsverket (Rapport 2017:6, Att göra rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken) framgår att rimlighetsavvägningen bör göras i två steg; först en samhällsekonomisk bedömning av skyddsåtgärden och sedan en företagsekonomisk bedömning. Dessa steg ska sedan vägas ihop. I det aktuella fallet torde avvägningen innefatta en bedömning av nyttan för klaganden jämfört med det allmänna intresset att producera förnybar energi och kostnaden för att ta bort reflektion. Vidare ska bedömas om det är rimligt med investeringskostnad och bortfall av intäkter för elproduktion och kostnader för inköp av el.
C.H. och V.H. har hänvisat till dokumentationen i ärendet samt anfört att de vill att solcellerna ska tas bort omedelbart då de är bländande och medför störningar och olägenheter för dem i hemmet.
Målet gäller nämndens beslut att förelägga M.R. att vidta åtgärder för att säkerställa att solcellerna på hans fastighet inte bländar boende på grannfastigheten. En första fråga att ta ställning till är om reflektionerna från solcellerna medför olägenhet för människors hälsa och därefter, om det är fråga om en sådan olägenhet, vilka krav som är miljömässigt motiverade och rimliga att ställa för att begränsa olägenheten.
Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig (9 kap. 3 § miljöbalken). Hit räknas förutom fasta störningar även regelbundna störningar samt störningar som återkommer vid flera tillfällen om än inte med någon regelbundenhet. Störningen ska kunna vara skadlig i antingen fysiskt eller psykiskt hänseende på en människas hälsotillstånd. Även störningar som påverkar välbefinnandet omfattas. Med detta avses störningar som inte är av sådan karaktär att de kan anses vara direkt hälsoskadliga men som ändå påtagligt inverkar på människors psykiska välbefinnande. Bedömningen ska utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet, dock att hänsyn ska tas till personer som är något känsligare än normalt, t.ex. allergiker. (Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 109.)
Bländande reflektioner från t.ex. solceller kan, beroende på var och med vilken intensitet, frekvens och varaktighet de sker, påverka välbefinnandet på ett sådant påtagligt sätt att det blir en olägenhet för människors hälsa. I det enskilda fallet får en samlad bedömning av samtliga omständigheter göras för att avgöra om det är fråga om reflektioner som får tålas eller som påtagligt påverkar välbefinnandet.
Enligt C.H. och V.H. förekommer reflektioner från solcellerna från mars till oktober och upplevs som störande på flera platser både inomhus och utomhus. Av deras störningsdagbok från en vecka i juni 2022 framgår att de upplever störande reflektioner, vars varaktighet och intensitet varierar med väderlek, som mest ett par timmar mellan cirka kl. 17.30 och 19.30.
M.R. har, inom ramen för sin utredning om åtgärder och kostnader för att minska eller få bort reflektioner från solpanelerna, gett in en rapport från ACC Glas-och fasadkonsult. I rapporten anges att reflektionerna sker en timme per dygn under april till augusti. Vidare anges att med solpanelerna sker bländning under 7,2 % av tillgängliga dagsljustimmar jämfört med 6,9 % utan solpanelerna.
Nämnden har gjort tre platsbesök hos C.H. och V.H., den 16 juni, den 29 juni och den 24 augusti 2022. Vid det första besöket, cirka kl. 16.15–17.00, antecknades att bländningen från solcellerna blev kraftigare men inte var jobbig. Vid det andra besöket, cirka kl. 18.30, antecknades att det inte förekom någon bländning från solcellerna men däremot bländning från taket på grannens uteplats. Enligt C.H. och V.H. hade bländningen från solcellerna upphört en stund före besöket. Vid det tredje besöket, cirka kl. 17.30–18.00, antecknades att det förekom stark och påtaglig bländning från solcellerna bl.a. i köket och på balkongen.
Mark- och miljööverdomstolen ifrågasätter inte att det förekommer reflektioner från solcellerna och att det kan vara besvärande. Med hänsyn till att det är fråga om reflektioner som, såvitt framkommit av utredningen, förekommer under relativt korta tidsperioder, enbart på vissa platser i huset och endast vid viss väderlek är det enligt domstolen dock inte fråga om en sådan störning som utgör en olägenhet för människors hälsa i den mening som avses i 9 kap. 3 § miljöbalken. Nämndens föreläggande ska därför upphävas redan på den grunden.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik och tekniska rådet Yvonne Eklund samt hovrättsråden Li Brismo, referent, och Johanna Fernlund.
Föredragande har varit Lovisa Falkesjö.
M.R.
1 C.H.
2 V.H.
3 Miljö- och byggnadsnämnden i Tanums kommun
Apoteksvägen 6
457 81 Tanumshede
Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 23 april 2024 i ärende nr 50169-2023, se bilaga 1
Föreläggande att åtgärda bländning från solceller på fastigheten X i Tanums kommun
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
Miljö- och byggnadsnämnden i Tanums kommun (nämnden) beslutade den 19 december 2023 (§ 218, diarienummer 2021.2354) att förelägga M.R.:
- att vidta åtgärder för att säkerställa att bländning från solpanelerna på fastighet X inte bländar boende på fastighet Y. Bländningen ska vara reglerad senast den 9 april 2024.
- att till miljöavdelningen inkomma med underlag som styrker att bländningen från solpanelerna på taket till fastighet X inte bländar boende på fastighet Y. Dokumentationen ska ha inkommit senast den 9 maj 2024.
M.R. överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) som i beslut den 23 april 2024 enbart ändrade tiden inom vilken åtgärderna i föreläggandet ska vara fullgjorda på följande sätt:
- Bländningen ska vara reglerad senast fyra månader efter att det föreligger lagakraftvunnet avgörande i frågan.
- Dokumentationen ska ha inkommit senast fem månader efter att det föreligger lagakraftvunnet avgörande i frågan.
M.R. har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
M.R. (klaganden) har yrkat att mark- och miljödomstolen upphäver kommunens och länsstyrelsens beslut. Till stöd för yrkandet har han bland annat anfört följande, i tillägg till vad som anförts i underinstanserna.
Bländningen sker vid kort tid per dygn och under begränsad tid på året, vid klart väder. Alltså kan man alltid vistas ute och i resterande del av huset. Före solpanelerna monterades blev de bländade 6,9 % av alla tillgängliga dagsljustimmar, och när panelerna monterades ökade bländningen med ett mindre tillskott till 7,2 %. Vad gäller växelriktaren är den placerad 2,5 meter från tomtgräns, fackmässigt utvalt, och vid mätning vid tomtgräns mättes vid hög produktion en nivå om 45 dB vilket inte är anmärkningsvärt.
I besluten från nämnden och länsstyrelsen har inte EU förordning 2022/2577 beaktats, av vilken framgår att medlemsstaterna bland annat ska säkerställa drift av verk för förnybar energi. Ett av de ärenden som nämnden hänvisat till prövades mot PBL, vilket inte kan jämföras med detta ärende som inbegriper förnybar energiproduktion. En fullständig rimlighetsavvägning enligt miljöbalken har inte gjorts av nämnden eller länsstyrelsen. Panelerna stör boende i ett bostadshus, enskilt intresse, men gör stor nytta allmänt både för miljö och människor.
En investering om drygt 100 000 kronor har gjorts i solpanelerna. Att täcka solpanelerna med skivor och presenning kommer att medföra en kostnad om 324 100 kronor i det fall en permanent lösning finns efter tre år, och en kostnad om 450 000 kronor för takets återstående livstid med visst material. Kostnaden för takets återstående livstid, inräknat att täckningen läggs på nytt minst tre gånger, inklusive ökat inköp av elkraft och utebliven försäljning av el samt miljöbonus innebär en total kostnad om 1 034 000 kronor. Se alternativa kostnadsberäkningar och kalkyler i aktbilaga 10. Nämnden och länsstyrelsen har inte tagit hänsyn till att produktion från förnybara energikällor är ”av ett överskuggande allmänt intresse och av vikt för människors hälsa och säkerhet”, enligt EU förordning och direktiv. Hänsyn har endast tagits till åtgärder för att minska eller ta bort reflektion, inte utebliven produktion.
Vid exempelvis trafikbuller åtgärdas inte själva källan, utan skydd anordnas på störd fastighet. I detta fall påverkar bländning balkong och fönsterparti innanför balkong, detta kan åtgärdas med till exempel en markis på ca 5 m. Denna åtgärd skulle innebära en mycket lägre kostnad, och nyttan med produktion av förnybar energi skulle kvarstå.
V.H. och C.H. har yttrat sig i målet och motsätter sig det klaganden anfört. De har bland annat anfört följande, i tillägg till vad som anförts i underinstanserna.
De vill att solpanelerna ska tas bort då de påverkas både psykiskt och fysiskt av att bli bländade. Växelriktaren som är monterad på den inglasade uteplatsen är monterad åt deras håll, och vid hög belastning eller vid omvandling uppstår ett ”trafoliknande” ljud. Bländningen medför en värdeminskning för deras fastighet, och de kan inte nyttja deras fastighet som de kunde tidigare.
Nämnden har beretts tillfälle att yttra sig över överklagandet och har inte något ytterligare att tillföra utöver det som framförts i beslutet.
Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.
Inledningsvis konstateras att prövningsramen för det aktuella målet är begränsad av vad som behandlats i grundbeslutet, det vill säga bländning från solpaneler.
Solcellsanläggningar tillgodoser i och för sig ett väsentligt samhällsintresse, produktion av förnybar el. Det medför inte att bestämmelserna i 2 kap. miljöbalken inte skulle vara tillämpliga i ett enskilt fall. Därvid kan konstateras att 2 kap. 2 § miljöbalken anger att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Vidare stadgas i 2 kap. 3 § miljöbalken bl.a. att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 2 kap. 7 § miljöbalken gäller kraven enligt nämnda bestämmelser i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem, varvid särskild hänsyn ska tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.
Enligt domstolens mening är i målet utrett att reflexioner från solcellerna på M.R.s fastighet tidvis är mycket besvärande för grannarna på fastigheten på fastigheten Y, och att fråga är om en olägenhet som inte kan accepteras.
Enligt domstolens mening är det ett känt förhållande att solceller kan ge upphov till besvärande bländning. Även om M.R. inte var medveten om förhållandet har det ålegat honom, med hänvisning till det ovannämnda kunskapskravet, att skaffa sig behövlig kunskap innan han utförde den aktuella åtgärden. Vidare har han när åtgärden utfördes haft att iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som rimligen krävts för att motverka olägenheter. Enligt domstolens mening hade därvid varit rimligt kräva att åtgärden utförts så att mer påtaglig besvärande bländning inte skulle uppkomma. Om det inte varit möjligt hade åtgärden inte varit tillåtlig. Bedömningen nu bör enligt domstolens mening göras mot den bakgrunden. Det förhållande att ett avhjälpande i efterhand kan komma att bli kostsamt bör inte påverka bedömningen. Det framstår inte som rimligt att det ska medföra en fördel att inte på förhand iaktta hänsynsreglerna.
Mark- och miljödomstolen bedömer sammanfattningsvis att nämnden har haft fog för sitt beslut om föreläggande och att det får anses rimligt. Överklagandet ska därför avslås.
se bilaga 2 (MMD-02)
Överklagande senast den 15 oktober 2024
Kristian Andersson
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Kristian Andersson, ordförande, och tekniska rådet Malin Årebäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Sofia Gavelin.