MÖD 2025:41
Bygglov för underjordiskt garage ----- Bygglov för garage under mark. Ett underjordiskt garage har ansetts utgöra en byggnad och planbestämmelser om avstånd i förhållande till annan byggnad och till gata eller allmän plats har därför ansetts gälla. Avståndet till dessa ska mätas från garagets väggar.
Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-03-12 i mål nr P 7504-24, se bilaga A
C.S. och J.F. AB
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Danderyds kommun Box 66 182 05 Djursholm
Bygglov för underjordiskt garage på fastigheten X i Danderyds kommun
Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.
C.S. och J.F. AB (bolaget) har yrkat att Mark- och miljö överdomstolen ska undanröja mark- och miljödomstolens dom och återförvisa ärendet till nämnden för att bevilja sökt bygglov.
Till stöd för sin talan har bolaget hänvisat till vad det har anfört i underinstanserna, samt tillagt sammanfattningsvis följande. Garaget är helt och hållet placerat under marken och utgör inte till någon del mätvärd byggnadsarea. Garaget är till alla delar placerat minst 0,6 meter under anslutande mark. Sidostöden till rampen är som högst belägna i samma höjd som den mark som ansluter från respektive sida. Porten är som högst belägen på samma nivå som anslutande mark invid portens infästning i garagets tak och anslutande mark invid sidostöden till rampen. Utrymningsdörren är i sin helhet belägen under mark. Enligt praxis ska den projekterade marknivån efter utförd byggnation vara utgångspunkt för beräkningen av byggnadshöjd. Denna princip har tillämpats även när en konstruktion som uppförs ovan mark därefter täcks med jord. Situationen har många likheter med ett avgörande där ett garage, som delvis kom att placeras under mark, inte ansågs utgöra byggnadsarea.
Något krav på skäl och att en ändring av en tomts utformning ska vara motiverad saknas i plan- och bygglagen. Inte heller finns något krav på varsamhet gällande tomter. Den plana ytan framför huvudbyggnaden mot gatan tillskapades på 1980-talet när huvudbyggnaden användes som kontor. Slänten mot gatan schaktades ur och stöd murar byggdes för att anordna en större yta för parkering. Den plana ytan med till hörande stödmurar framstår idag som onaturlig. Den nuvarande trädgårdsutformningen mot gatan speglar inte det ideal som huvudbyggnadens arkitektur representerar. Typiskt är att trädgårdarna i stadsdelen präglas av en anpassning till naturlandskapet, med stora träd och lummig grönska. Det nu lovsökta garaget med tillhörande mark förändringar kommer att upplevas som mer naturliga än den nuvarande utformningen av tomten på den aktuella platsen.
Bolaget har kommit in med illustrationsmaterial.
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har bestridit bifall till bolagets talan och anfört sammanfattningsvis följande. Avvikelserna överskrider vad nämnden enligt planbestämmelserna har möjlighet att medge som avvikelse, och kan inte heller betraktas som små. Förslaget är inte heller lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden eller natur- och kulturvärdena på platsen. Den föreslagna höjningen av marken på den norra delen av fastigheten bedöms som omotiverad och ovarsam med hänsyn till landskapsbilden samt utifrån planens syfte. Höjningen skulle innebära omfattande utfyllnader på upp till 2,12 meter för att möjliggöra byggandet av ett garage under marknivå. Det är möjligt att utföra markförändringen mer varsamt och minska ingreppet i terrängen. Äldre fotografier visar tydligt att tomtens topografi naturligt sluttade från huvudbyggnaden ned mot den norra delen av fastigheten. Utan den planerade markförändringen skulle det föreslagna underjordiska garaget i sin nuvarande utformning komma att ligga mer än 0,6 meter ovan den befintliga mark nivån och därmed utgöra byggnadsarea. Det är således markförändringen i sig som möjliggör en bedömning där garaget anses vara beläget under mark, vilket direkt påverkar prövningen av bygglovet i förhållande till detaljplanens begränsningar.
Mark- och miljööverdomstolen har att pröva om ansökan om bygglov är förenlig med planens bestämmelser om avstånd mellan byggnader och avstånd mellan byggnad och gata eller allmän plats. Aktuell fastighet ligger inom ett område som omfattas av en stadsplan från 1937. Planen ska, enligt övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900), PBL, gälla som detaljplan antagen med stöd av den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, och dess bestämmelser ska tolkas med stöd av definitioner i ÄPBL (se t.ex. RÅ 1990 ref. 30 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 9 april 2015 i mål nr P 8223-14).
Av planens § 4 framgår, såvitt nu är av intresse, att det på den aktuella tomten får upp föras endast en huvudbyggnad samt en gårdsbyggnad i form av ett uthus. Enligt planens § 5 får uthus som huvudregel inte uppföras närmare gata eller allmän plats än 10 meter, samt avståndet mellan byggnader på samma tomt inte vara mindre än 12 meter. Byggnadsnämnden får medge mindre avstånd i det enskilda fallet. Nämnden har i det aktuella fallet inte gjort något sådant medgivande.
Ansökan om bygglov gäller ett underjordiskt garage. En inledande fråga är om garaget utgör en byggnad i den mening som avses i planen. I denna del gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning. I ÄPBL fanns ingen definition av termen byggnad. Med stöd av förarbeten och praxis har termen tolkats som en varaktig konstruktion av tak och väggar som står på marken och är så stor att människor kan uppehålla sig i den. Detta får också anses vara utgångspunkten vid tolkning enligt ÄPBL av termen byggnad i detaljplanebestämmelser (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 20 oktober 2016 i mål nr P 3794-16 och P 3858-16). I förarbetena till ÄPBL anges samtidigt att denna definition syntes något för snäv i förhållande till den praxis som hade vuxit fram vid tiden för ÄPBL:s införande. Underjordiska cisterner med tillhörande pumpar hade enligt förarbetena inte ansetts som byggnader, medan en underjordisk så kallad allmän bekvämlighetsinrättning å andra sidan hade betraktats som byggnad. (Se prop. 1985/86:1 s. 674 f. och RÅ 1938 ref. 36.) I 3 kap. 2 § ÄPBL fanns bl.a. krav på att byggnader skulle placeras och utformas med hänsyn till trafiksäkerheten och påverkan på omgivningen. I fråga om byggnader som skulle placeras under markytan angavs att det för dessa dessutom i skälig omfattning skulle beaktas att användningen av marken över byggnaderna inte försvårades. Enligt Mark- och miljööverdomstolen innebär detta att användningen av termen byggnad i ÄPBL även omfattar konstruktioner av tak och väggar som människor kan uppehålla sig i och som ligger under mark. Det underjordiska garaget som ansökan avser utgör alltså en byggnad och behöver därför vara förenlig med planens bestämmelser om minsta avstånd mellan byggnader och till gata eller allmän plats.
KARTAN UTESLUTEN HÄR.
Utsnitt från planritning och 3D-visualisering med garageporten i uppfällt läge
När det gäller frågan om garagets placering är förenlig med planens bestämmelser om visst minsta avstånd till gata respektive allmän plats samt mellan byggnader på samma tomt har klaganden gjort gällande att garaget, då det ligger under mark, inte har någon mätvärd byggnadsarea och att planens avståndsangivelser därför inte gäller. I denna del gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning. Det saknas föreskrifter och förarbetsuttalanden om hur avstånd mellan byggnader m.m. bör beräknas. I tidigare fall har domstolen utgått från mätreglerna i standarden SS 21054:2020 (Area och volymer för byggnader – Terminologi och mätning). Mark- och miljööverdomstolen har funnit att de byggnadsdelar som enligt standarden ska anses vara mätvärda vid beräkningen av byggnadsarean även ska beaktas vid bedömningen av vilken punkt på byggnaden som ska utgöra utgångspunkt för mätningen av avstånd till gräns eller annan byggnad (se MÖD 2020:9 och Mark- och miljööverdomstolens domar den 3 december 2021 i mål nr P 14699-20 respektive den 12 juni 2025 i mål nr P 15658-24). De nämnda avgörandena behandlar endast hur byggnadsarea, som förenklat kan beskrivas som byggnadens projektion på marken, kan läggas till grund för beräkning av avstånd till fastighetsgräns eller annan byggnad. Avgörandena ska således inte förstås som att planbestämmelser som anger hur en byggnad ska placeras inte alls skulle vara tillämpliga på byggnader som är placerade under mark. För sådana byggnader får avståndet i stället bedömas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet.
Av handlingarna i målet framgår att det underjordiska garaget ska avskiljas från omgivande jordmassor genom vertikala väggar som ska placeras parallellt med gatan respektive tomtens huvudbyggnad. Avståndet ska därför mätas från dessa väggar.
Garaget kommer således att placeras närmare gatan och huvudbyggnaden än vad planen tillåter. Något skäl att bedöma dessa avvikelser som små enligt 9 kap. 31 b § PBL har inte framkommit. Bolagets överklagande ska därmed avslås.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Kristina Dreijer, referent, tekniska rådet Johan Hjalmarsson samt hovrättsrådet Helen Blomberg.
Föredragande har varit Alexander Persson.
C.S. och J.F. AB
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Danderyds kommun Box 74 182 11 Danderyd
Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 4 september 2024 i ärende nr 23518- 2024, se bilaga 1
Bygglov för underjordiskt garage m.m. på fastigheten X i Danderyds kommun
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Danderyds kommun (nämnden) beslutade den 17 april 2024, § 50 att avslå ansökan om bygglov för underjordiskt garage och marklov för markförändringar på fastigheten X. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Stockholms län som avslog överklagandet. C.S. och J.F. AB (bolaget) har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
Bolaget har yrkat att nämndens beslut ska upphävas och att bygglov ska beviljas för de sökta åtgärderna. Bolaget har till stöd för sitt överklagande vidhållit det som anförts i bolagets överklagande till länsstyrelsen avseende bl.a. förvanskning, beräkning av area och avstånd. Därutöver har bolaget anfört följande.
Avgörandet MÖD 2020:9 är ett referatavgörande vilket visar på att MÖD själva velat lyfta fram avgörandet som vägledande. Domskälen visar tydligt på att MÖD vill etablera en förutsebar princip om hur avstånd till gräns ska räknas. Det vill säga att avstånd till gräns räknas från byggnadsdel som utgör byggnadsarea. Domstolen konstaterar att syftet med mätreglerna i SS 21054:2020 inte är desamma som planbestämmelserna om minsta avstånd till gräns men att en sådan tillämpning ökar förutsebarheten.
Länsstyrelsens resonemang om att den princip som Mark- och miljööverdomstolen vill etablera med MÖD 2020:9 inte är tillämplig på byggnader under mark motsägs helt och hållet av domskälen i sig. Domskälen anger att avstånd till gräns ska beräknas på ett förutsebart sätt. Att då hantera byggnader under mark som inte utgör byggnadsarea på ett annat sätt motverkar intentionen med domskälen i MÖD 2020:9.
Något uttalat syfte med planen i sin helhet går inte att utläsa ur planbeskrivningen till den gällande stadsplanen. Att stadsplaner från den här tiden saknar uttalade syften är inte så ovanligt. Syften med en stadsplan kan i och för sig vara underförstådda men oavsett detta så räcker inte planhandlingarna till för att konstatera att en tillämpning om avståndsmätning enligt MÖD 2020:9 strider mot planens syfte.
Det kan konstateras att mark- och miljödomstolen i Nacka den 6 mars 2020 i mål nr P 4744-19 ansåg att en bestämmelse om minsta avstånd mellan byggnader inte behövde tillämpas på grund av att brandskydd numera inte regleras i planbestämmelser. Det av länsstyrelsen hänvisade avgörandet MÖD P 9167-12 från den 23 maj 2013 hade även mark- och miljödomstolen i Nacka att förhålla sig till då domstolen avgjorde mål nr P 4744-19.
Till överklagandet har bolaget bifogat bygglovshandlingar i form av situationsplan och ritningar m.m.
Tillämpliga bestämmelser framgår, utöver vad som anges, av länsstyrelsens beslut.
I 1 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, definieras en byggnad som en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Domstolen konstaterar att garaget är en sådan varaktig konstruktion med väggar och tak i vilken människor avses vistas varför garaget utgör en byggnad i PBL:s mening.
Gällande detaljplan reglerar byggnaders placering i förhållande till tomtgräns mot gata. Av rättspraxis framgår att den byggnadsarea som en byggnad upptar utgör mätpunkt vid bedömning vid planreglerade avstånd till t.ex. tomtgräns samt att definitionen av byggnadsarea som framgår av Svensk Standard (SS 21054:2009) Area och volym för husbyggnader – Terminologi och mätregler ska tillämpas om inget annat framgår av detaljplanen (se avgörande från Mark- och miljööverdomstolen den 28 januari 2013 i mål nr P 7982-12). Enligt standarden utgörs byggnadsarea av den area som en byggnad upptar på marken tillsammans med utkragande byggnadsdelar som påverkar användbarheten av underliggande mark. Vidare framgår att projektionen av en byggnadsdel vars högsta punkt är belägen lägre än 0,60 m över anslutande marknivå inte ska inräknas.
Domstolen konstaterar att garagebyggnaden delvis är placerad under mark och delvis har växtbeklädda byggnadsdelar som inte är placerade under mark. Garagets tak och uppåtgående port är beklätt med växtlighet vilket medför att garaget kommer att vara högre än 0,6 m ovanför anslutande marknivåer. Mätbara delar av garaget medför att byggnaden kommer att vara placerad närmare huvudbyggnaden och tomtgräns mot gatan än vad detaljplanen tillåter. Avvikelserna kan inte betraktas som små.
Vad gäller anpassning bedömer domstolen att ett återställande av den ursprungliga slänten inte kan anses ha sådan negativ påverkan på stadsbilden att ansökan inte av den anledningen kan godkännas. Förutsättningar för bygglov för den ansökta åtgärden saknas dock mot bakgrund av domstolens bedömning av planenligheten.
Sammanfattningsvis instämmer domstolen i länsstyrelsens bedömning att det har saknats förutsättningar för nämnden att bevilja bygglov mot bakgrund av att den ansökta åtgärden strider mot detaljplanens bestämmelser och att avvikelserna inte kan ses som små. Det som bolaget har anfört förändrar inte domstolens bedömning. Överklagandet ska därför avslås.
se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 2 april 2025.
Åsa Marklund Andersson Ylva Kvist Trelje
__________________ I domstolens avgörande har chefsrådmannen Åsa Marklund Andersson, ordförande, och tekniska rådet Ylva Kvist Trelje deltagit. Föredragande har varit Jessica Waher.