MÖD 2025:44

Ändring av andelstal genom stämmobeslut avseende gemensamhetsanläggning ----- En samfällighetsförening som förvaltade en gemensamhetsanläggning ansökte om godkännande av nya andelstal enligt 43 a § anläggningslagen i enlighet med beslut på föreningsstämman. För att kunna göra en bedömning av om en ändring av andelstalen inte strider mot bestämmelserna i anläggningslagen måste det finnas ett tillräckligt underlag avseende grunden för de hittills gällande andelstalen, vilken ändring som görs och grunden för ändringen. Därutöver behöver det framgå vilka fastigheter som faktiskt har del i gemensamhetsanläggningen eftersom förfarandet i 43 a 1 anläggningslagen inte får användas för in- respektive utträde av fastigheter i gemensamhetsanläggningen. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att lantmäterimyndigheten inte haft tillräckligt underlag för att pröva ansökan och har därför upphävt lantmäterimyndighetens beslut och återförvisat målet dit för fortsatt behandling.

Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-12-04 i mål nr F 7681-24, se bilaga A

I.S.

Ekeby vägsamfällighet 3, 717910-7102

Ändring av andelstal genom stämmobeslut berörande gemensamhetsanläggningen A i Upplands-Bro kommun (Lantmäterimyndighetens ärendenummer AB24536)

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver lantmäterimyndighetens beslut den 12 september 2024 samt återförvisar ärendet till lantmäterimyndigheten för fortsatt behandling.

I.S. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva lantmäterimyndighetens beslut.

Ekeby vägsamfällighet 3 har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

I.S. har anfört i huvudsak följande. Det finns allvarliga brister i föreningens ansökan. Det finns ingen redovisning av ändrade andelstal eller av stämmobeslut i årsmötesprotokollet. Ansökan om ändrade andelstal är ogiltig och lantmäterimyndighetens beslut felaktigt. Debiteringslängder, debiteringar och vägavgifter för årsstämmorna 2024 och 2025 ska räknas om. Det ska vara 911, inte 757, andelar. Han har fått betala 1 512 kr för mycket.

Ekeby vägsamfällighet 3 har anfört i huvudsak följande. Samfälligheten röstade om de nya andelstalen på årsmötet 2023 och de fastställdes med stor majoritet. Tyvärr skedde ingen omröstning om ersättning mellan fastighetsägarna med anledning av de ändrade andelstalen. Vid årsmötet påföljande år beslutades att ingen ersättning skulle utgå. Besluten finns därför i två olika protokoll. Den högre avgiften som I.S. får betala beror främst på att utdebiteringen har höjts för samtliga fastighetsägare.

Samfällighetsföreningar som förvaltar en gemensamhetsanläggning har möjlighet att genom ett beslut på föreningsstämma ändra deltagande fastigheters andelstal för utförande eller drift av anläggningen. Lantmäterimyndigheten ska godkänna stämmans beslut om det inte strider mot anläggningslagen (1973:1149), AL. Beslutet om ändring får därefter samma rättsverkan som ett beslut vid en förrättning. (Se 43 a § första och andra styckena AL). Denna möjlighet för samfällighetsföreningar att ändra andelstalen infördes den 1 juli 2022. Dessförinnan var samfällighetsföreningar hänvisade till att ansöka om ny förrättning enligt 35 § AL, om inte lantmäterimyndigheten genom anläggningsbeslutet gett styrelsen möjlighet att besluta om ändring med stöd av 24 a § AL. Regeln i 43 a § AL kan inte användas för en ändring av delägarkretsen. I stället kan en överenskommelse om inträde eller utträde ur en samfällighet träffas och sedan godkännas av lantmäterimyndigheten enligt vad som anges i 43 § AL. Vid en sådan överenskommelse företräds en föreningsförvaltad samfällighet av dess styrelse gentemot den fastighet som inträder, utträder eller ändrar andelstal.

En tanke vid införandet av anläggningslagen var att det allmänna bör ha kontroll över gemensamhetsanläggningarna och även över delägarnas inbördes förhållanden. Detta anses viktigt på grund av det allmänna intresset av en ändamålsenlig markanvändning samt att enskilda delägare och tredje män, såsom panträttshavare, ska tillförsäkras ett skydd mot felaktiga andelstal. Regeln i 43 a § AL tillkom eftersom det fanns behov av en mer flexibel reglering. Det skulle annars kunna finnas en risk för att föreningar avstod från att ändra andelstalen om det framstod som allt för kostsamt och omständligt, och i stället tillämpade inofficiella överenskommelser som inte var rättsligt bindande. Att föreningarna själva får besluta om en ändring innebär att de också har ansvar för att underlaget håller hög kvalitet. (Se prop. 2021/22:122 s. 9, 10 och 13.)

Lantmäterimyndigheten ska alltså godkänna ändringen av andelstal om den inte strider mot AL och det ankommer på föreningen att presentera tillräcklig utredning för att visa att beslutet följer lagens regler. Av utredningen måste i vart fall grunden för de hittills gällande andelstalen framgå, liksom vilken ändring som görs och vad grunden för ändringen är. Det ska även framgå vad som bestämts om ersättning och grunden för detta. Lantmäterimyndigheten har ingen skyldighet att på egen hand utreda om förutsättningarna för ett godkännande är uppfyllda. Om underlaget brister i något avseende ska lantmäterimyndigheten försöka få materialet komplett genom att begära att föreningen inkommer med kompletteringar och de närmare förklaringar som behövs. Om materialet, efter att möjlighet till komplettering getts, är så bristfälligt att ansökan inte kan godkännas bör den i normalfallet kunna avslås. (Prop. 2021/22:122 s. 23.)

Andelstal i gemensamhetsanläggningar som bildats före 2002 är ofta ofullständigt eller inte alls redovisade i fastighetsregistret. I de fall samfällighetsföreningen beslutat om ändring av andelstal i en sådan gemensamhetsanläggning måste föreningen i regel presentera ett underlag som visar den juridiskt gällande andelstalsfördelningen inom anläggningen, eller i minsta fall inom aktuell sektion, för att en ändring ska kunna godkännas. (Lantmäteriets Handbok – AL, 2025-07-08, s. 241)

Ekeby vägsamfällighet 3, som förvaltar gemensamhetsanläggningen A i Upplands-Bro kommun, har ansökt om godkännande av nya andelstal enligt 43 a § AL i enlighet med beslut på föreningsstämma 2023 och 2024. Stämmobesluten har inte klandrats med stöd av 53 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Till ansökan om godkännande av andelstalen fogades ett stämmoprotokoll från 2023 där det framgick att styrelsen framställde att stämman skulle rösta om andelstal som tidigare, med två olika ändringar berörande fastigheterna B samt C och D. Enligt stämmobeslutet röstade nästan alla medlemmar för styrelsens förslag och andelstalen fastställdes i enlighet med vad som framgick av en bilaga. I den bilagan finns en lista över andelstalen före och efter ändringen för samtliga fastigheter. Vissa av fastigheterna har enligt bilagan tilldelats andelstalet noll för samtliga sektioner.

I ansökan angavs vidare att alla andelstal från 1967 var daterade och att dessa därför räknats om av föreningen enligt Lantmäteriets rekommendationer samt att tonkilometersmetoden använts. Ansökan kompletterades efter uppmaning från lantmäterimyndigheten med förtydligande avseende andelstalen för vissa fastigheter och med nytt stämmoprotokoll med beslut om att ersättning inte skulle utgå. Ingen ytterligare utredning har lagts fram av föreningen.

För att kunna göra en bedömning av om en ändring av andelstalen inte strider mot bestämmelserna i AL måste det finnas ett tillräckligt underlag. Som framgår av uttalanden i förarbetena måste grunden för de hittills gällande andelstalen framgå av ansökan, liksom vilken ändring som görs och vad grunden för ändringen är.

A är en sådan gemensamhetsanläggning som bildats före 2002, där andelstalen ofta kan vara ofullständigt, eller inte alls, redovisade i fastighetsregistret. Det har då ankommit på föreningen att presentera ett underlag som visar den juridiskt gällande andelstalsfördelningen inom anläggningen och grunderna för dessa andelar. En sådan utredning är särskilt viktig när det, som i detta fall, gäller en äldre gemensamhetsanläggning där det finns en risk för att inofficiella överenskommelser har tillämpats. Det behöver också finnas ett underlag som visar vilka fastigheter som faktiskt har del i gemensamhetsanläggningen eftersom förfarandet i 43 a § AL inte får användas för in- respektive utträde av fastigheter i gemensamhetsanläggningen. Det kan då även noteras att det saknas en förklaring till varför vissa fastigheter finns upptagna som deltagare med andelstal noll i samtliga sektioner.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det saknas ett tillräckligt underlag för att en ändring av andelstalen ska kunna bedömas och godkännas. Det ankommer på lantmäterimyndigheten att av föreningen begära de uppgifter som behövs för att utredningsmaterialet ska bli tillfyllest. Mot denna bakgrund ska lantmäteri- myndighetens beslut om godkännande upphävas och ärendet återförvisas till lantmäterimyndigheten för fortsatt behandling.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs, Petra Bergman och Margaretha Gistorp, referent, samt tekniska rådet Lennart Gustafsson.

Föredragande har varit Anna Mirzadeh-Cederlund.

1 I.S.

2 O.O.

3 Å.O.

Ekeby vägsamfällighet 3

Lantmäteriets beslut den 12 september 2024 i ärende nr AB24536

Ändring av andelstal berörande A i Upplands-Bro kommun.

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena

Ekeby Vägsamfällighet 3 förvaltar gemensamhetsanläggningen A i Upplands-Bro kommun. Föreningen beslutade vid föreningsstämma år 2023 om ändring av andelstal med stöd av 43 a § anläggningslagen (1973:1149), AL, och ansökte under våren 2024 om godkännande av beslutet hos Lantmäteriet. Vid föreningsstämman 2024 beslutade föreningen, efter föreläggande från Lantmäteriet, om att ingen ersättning till följd av de förändringar som sker av andelstalen ska betalas. Lantmäteriet beslutade att godkänna ansökan den 12 september 2024.

Lantmäteriets beslut har överklagats av I.S., ägare till fastigheten E samt O.O. och Å.O., ägare till fastigheterna F och G, vars fastigheter deltar i A.

I.S. har yrkat att Lantmäteriets beslut ska upphävas.

Som stöd har anförts i huvudsak följande. Protokollet från årsstämman den 30 juni 2024 innehåller inte något ärende gällande ändrade andelstal, varken i dagordningen eller protokollet. De oriktiga, felaktiga uppgifterna i ansökan är anmärkningsvärda varför ansökan måste upphävas. Styrelsens andelstal är en ensidig produkt, helt okänd för medlemmarna och utan motiv och förklaring. Det saknas en självklar för ankring genom stämmobeslut.

O.O. och Å.O. har, som det får förstås, yrkat att andelstalen för fastigheterna F och G ska upphävas.

Som stöd för överklagandet har anförts i huvudsak följande.

Det underlag som använts för beräkning av fastighetens andelstal är från 2018 och speglar inte fastighetens aktuella status. Tidigare förekom viss hästverksamhet på gården. 2017 påbörjades avveckling av verksamheten och hästantalet minskade. Detta meddelades vägsamfällighetens styrelse upprepade gånger. Verksamheten upphörde 2020. Hästantalet uppgår i dagsläget till fyra privata hästar och då fastighetsägarna är åldriga kommer ingen verksamhet belasta fastigheten i framtiden. I underlaget för ansökan anges att hästantalet uppgår till 10 vilket således är felaktigt. Tre skrivelser har skickats till vägsamfällighetens styrelse angående de ändrade förhållandena, varav den första skrivelsen skickades innan ansökan skickades till Lantmäteriet, men styrelsen har valt att inte svara på eller ta hänsyn till hemställan om ändrat andelstal. Lantmäteriet skriver på sin hemsida gällande ändring av andelstal att för att ändra andelstal behöver alla fastighetsägare som får ändrade andelstal vara överens med styrelsen och skriva under om förändringen. Vidare skriver Lantmäteriet att den lagändring som kom till stånd den 1 juli 2022 syftar till att bland annat förhindra inaktuella andelstal.

Skogen som tillhör fastigheten är inte föremål för skogsbruk av följande anledning. Skogen består av sandig åsbarrskog och ligger på Rösaringsåsen. Åsen har ett högt naturgeografiskt värde och i den aktuella fastighetens skog finns välutbildade strandvallar och strandterrasser. Skogstypen åsbarrskog är en prioriterad skogstyp enligt såväl den nationella som regionala strategin för skydd av skog. Åsen är klassad som riksintresse för naturvård. Området ingår även i riksintresse för rörligt friluftsliv. Fastigheten ligger i direkt anslutning till Rösaringsåsens naturreservat. Markerade strövleder går genom fastighetens skog. En del av skogen på fastigheten är instängslad hagmark. De öppna sandytor som bildas i skogshagarna utgör en värdefull livsmiljö för många insektsarter, bland annat har Bembixrostrata hittats vid sandblottor i närområdet. Enligt anvisningar för beräkning av andelstal enligt tonkilometermetoden (Lantmäteriet, 2024) står att om schablon för beräkning av skogsbruk ger ett uppenbart oskäligt resultat ska en jämkning göras. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning av skogen kommer ingen avverkning ske på fastigheten. I aktuell skogsvårdsplan står att fastighetens skog ”har inslag att extrema förhållanden som inte bör beredas av aktiva skogliga åtgärder eller körning”, vilket borgar för att även framtida användning inte kommer belasta vägen. Då syftet med lagändringen är att andelstalen lätt ska kunna justeras efter faktiska förhållanden blir styrelsens påstående att en framtida ägare kan komma att bruka skogen irrelevant. Styrelsen har i sin replik medgett att man tittat på både inaktuella och framtida hypotetiska förhållanden, vilket inte ligger i linje med lagändringens syfte.

l underlaget för framtagande av andelstal för fastigheten har styrelsen angett att vägsträckan till fastigheten är 1 600 meter till bostadshus och 1 800 meter till ekonomibyggnad. Detta stämmer inte, avstånden är kortare. Från båtnadsområdet till bostadshusets infart är det 1 470 meter, från båtnadsområdet till ekonomibyggnad är det 1 655 meter.

Den valda metodiken för beräkning av andelstal har inte använts konsekvent på alla fastigheter i samfälligheten. Som exempel kan tas närmsta granne, vars andelstal inte beräknats utifrån tonkilometermetoden och därmed fått ett lägre andelstal än vad den skulle ha om tonkilometermetoden applicerats. Om en fastighet får ett lägre andelstal kommer en annan fastighet få ett högre, vilket var en farhåga som lyftes av bland annat Mark- och miljööverdomstolen i deras remissvar (dnr 2021/433) inför ändring av anläggningslagen 2022. Det inkonsekventa användandet av metoden leder till ekonomisk skada för dem och därför måste andelstalen räknas om. Eftersom andelstalen har tagits fram utan transparens vet de (och flera tillfrågade grannar) inte när och var tonkilometermetoden tillämpats, samt vilka premisser som styrt tillämpningen.

Föreningen ska vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa, men varje medlems enskilda intressen ska även beaktas i skälig omfattning. Efter som processen att ta fram andelstal inte har varit transparent åberopar de det minoritetsskydd som ska träda in när ett beslut är oskäligt. Den information som gick ut 2018 var att tonkilometermetoden skulle tillämpas vid framtagande av nya andelstal. Styrelsen har trots begäran avstått att redovisa underlag för nytt andelstal innan ansökan skickades in till Lantmäteriet. Underlaget visades upp först efter att ansök an skickats in. Underlaget som då visades upp avspeglar inte faktiska förhållanden och måste ses som oskäligt.

Som bevisning har bifogats underlag för andelstal och skogsvårdsplan.

Ekeby vägsamfällighet 3 (föreningen) har yttrat sig över O.O.s och Å.O.s överklagande och anfört i huvudsak följande.

Information delgavs andelsägarna inför 2023 års årsmöte och ändringen beslutades sedan med majoritetsbeslut på årsmötet. Klagande var representerad på årsmötet. Alla frågor besvarades inför och på årsmötet 2023, där andelstalen fastställdes inför ansökan om ändrade andelstal. Efter stämmobeslutet lämnade styrelsen ansökan för godkännande till Lantmäteriet. Föreningens hantering har följt gällande regelverk och styrelsen anser det saknas grund för klagan.

En utredning genomförs vid en viss tidpunkt för att fastställa utnyttjandet av väg området samt för att beräkna ett andelsvärde för hela samfälligheten och det är korrekt att den stora utredningen gjordes av styrelsen 2018. Dock är det föreningens mening att ingenting ändrats som skulle kunna förändra andelstalet.

Klagande var mycket engagerad under 2018 med att diskutera om hästarna som stod på anläggningen skulle räknas eller inte samt kom med flertalet påstående om att turridningsverksamheten skulle upphöra 2019. Länk till dokument om tonkilometer metoden delades med alla fastighetsägare och hur metoden tillämpas. Styrelsen uppfattar att det inte finns någon invändning mot metodens tillämpande efter styrelsen skriftliga svar den 8 september 2024.

Nu står det i överklagan att turridningen upphörde 2020 medan i skrivelse till styrelsen den 21 mars 2024 uppges 2021. Även om det är oklart hur länge turridningen fortskred valde styrelsen att inte ta med turridningen i underlaget så att turridningen upphört föranleder ingen åtgärd. Det här framgår tydligt av styrelsen skriftliga svar den 8 september 2024 på förfrågan om hur andelstalet ursprungligen beräknats, där det också framgår att antalet hästar sattes ner i förhållande till verkligt antal baserat på en tillit till att antalet skulle minska.

Vad som inte meddelades styrelsen var att när turridningen upphörde 2020/21 så omformades verksamheten och man startade i stället med inackorderade hästar och medryttare till egna hästar. Detta generar mer trafik på vägområdet och skulle föranlett ett högre andelstal enligt tonkilometermetoden, även om det är färre hästar totalt på anläggningen än beräkningen tog hänsyn till.

Inför beslutet 2023 inkom ingen skrivelse utan de tre breven som refereras till här stammar från 2024. Nu har klagande i skrivelse den 13 september 2024 bett om en ändring av andelstalet för fastigheten, denna fråga kommer styrelsen hantera på kommande styrelsemöte.

När det gäller hur skogen utnyttjas så har styrelsen ingen åsikt om detta mer än att när fastigheten får en ny framtida ägare står det denna fritt ändra användandet av skogen. Schablonberäkningen för skog är låg för att under vissa år ha rätt till en högre belastning medan däremellan inte ha någon belastning.

Beträffande avstånden till bostadshus och ekonomibyggnad förefaller fastighets ägarens avståndsmätningar skett med en bils trippmätare. När samfälligheten tog reda på avstånden för de nya andelstalen mättes samtliga på tre sätt: med GPS, på Lantmäteriets karta med kartans mätverktyg, och med en bils trippmätare. GPS resultaten och kartmätningsresultaten matchade varandra nästan perfekt, medan radonmätningarna skiljde sig på samma sätt som fastighetsägarens mätresultat gör. Föreningen föreslår att mark- och miljödomstolen kontrollerar genom att mäta av stånden på Lantmäteriets karta på nätet.

Någon skogsvårdsplan har inte delgivits styrelsen och är heller inte bifogad över klagandet. Enbart några rader, som kan ha tillhört den föregående ägarens skogsvårdsplan har de kunnat ta del av. En skogsvårdsplan gäller maximalt i tio år då träd växer och annan vegetation ändrar sig mycket under en tioårsperiod. Den nuvarande fastighetsägaren har ägt fastigheten i mer än 20 år. En aktuell skogsvårdsplan krävs alltså för att domstolen ska kunna fatta ett välgrundat beslut.

Mark- och miljödomstolen har med stöd av 16 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988) avgjort målet utan att hålla sammanträde. Parterna har slutfört sin talan.

Av 43 a § anläggningslagen (1973:1149), AL första stycket framgår att en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning genom ett beslut på en föreningsstämma får ändra en eller flera fastigheters andelstal för utförande eller drift av anläggningen. För beslut om en sådan ändring krävs minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Av andra stycket samma paragraf följer att ett beslut om en ändring får samma rättsverkan som ett beslut vid en förrättning när ändringen godkänns av lantmäterimyndigheten. Lantmäterimyndigheten ska godkänna ändringen om den inte strider mot AL.

Av förarbetena till bestämmelsen i 43 a § framgår att villkoret om att den beslutade ändringen inte ska strida mot AL bl.a. innebär att reglerna om bestämmande av andelstal i 15 § ska ha följts eller att avsteg ska ha gjorts enligt 16 § AL. Såväl andelstalet för utförande som andelstal för drift ska enligt 15 § bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till vissa närmare angivna omständigheter. Det finns alltså utrymme för föreningarna att, inom lagens ramar, göra olika bedömningar av hur andelstalen ska bestämmas. Samfällighetsföreningarna kan därmed i viss utsträckning styra över andelstalen. Lantmäterimyndigheterna bör vid sin prövning kunna ta viss ledning av den praxis som utvecklats för bestämmande av andelstal vid förrättning. Men det måste också beaktas att sådana ändringar av andelstalen som inte motsvarar vad myndigheten själv hade beslutat vid en förrättning kan vara godtag bara inom ramen för 15 § när förevarande paragraf tillämpas. (Se prop. 2021/22:122 s 23–24).

Vidare framgår av samma förarbeten att om skäligheten inte går att bedöma bör ansökan inte godkännas. Så kan exempelvis vara fallet om andelstal i föreningen som inte ändras genom föreningens beslut i hög grad är inaktuella. En ändring av andelstalet för en deltagande fastighet innebär en relativ ändring av alla andra andelstal. Det är därför nödvändigt att även beakta konsekvenserna för de fastigheter vars andelstal inte ändras. Konsekvenserna för eventuella tredje män måste också beaktas. Lantmäterimyndighetens godkännande kan vara partiellt, dvs endast avse en del eller vissa delar av föreningens beslut. (Se prop. 2021/22:122 s 24).

Stämmans beslut kan även angripas genom klandertalan (53 § lagen [1973:1150] om förvaltning av samfälligheter). Om en sådan talan grundas på att beslutet inte tillkommit i behörig ordning eller att det kränker endast medlems eller rättighetshavares rätt, ska talan väckas inom fyra veckor från beslutet. Annars blir beslutet ändå gällande.

Av 15 § AL följer att för fördelning av kostnaderna för en gemensamhetsanläggnings utförande respektive drift ska det fastställas andelstal för varje deltagande fastighet. Andelstal för utförande ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den nytta fastigheten har av anläggningen, medan andelstal för anläggningens drift ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den omfattning i vilken fastigheten beräknas använda anläggningen. Av förarbetena följer att hänsyn ska tas endast till stadigvarande förhållanden som hänger samman med fastighetens utnyttjande för sitt ändamål, dvs. inte till ett mer eller mindre tillfälligt eller personligt begagnande av anläggningen (se prop. 1973:160 s. 215)

Samtliga klagande har anfört skäl för att upphäva beslutet som är hänförliga till hantering av frågan inför och under stämman. Domstolen konstaterar att vare sig stämmans beslut från 2023 eller 2024 har klandrats. De beslut som stämman har fattat avseende ändring av andelstalen och att ingen ersättning ska utgå till följd av ändringarna står därmed fast. Det som domstolen har att pröva inom ramen för detta mål är om Lantmäteriets beslut att godkänna ändringen av andelstalen i förhållande till bl.a. 15 § AL är rätt.

I.S. har inte gjort gällande att vare sig de beslutade andelstalen eller beslutet att inge n ersättning ska utgå till följd av ändringarna skulle vara oskäliga eller strida mot AL. Hans överklagande ska mot den bakgrunden samt det ovan anförda avslås.

Domstolen har, liksom lantmäterimyndigheten, vid prövning av ändring av andels tal med stöd av 43 a § AL, att ta ställning till om föreningsstämmans beslut strider mot AL. Om ändringen inte strider mot AL ska ändringen godkännas. Det finns ingen vägledning i förarbetena i fråga om hur långtgående lantmäterimyndighetens, och i förlängningen, domstolens utredningsansvar sträcker sig för att stämmans be slut ska kunna godkännas. Av förarbetena framgår att det ankommer på föreningen att visa att beslutet följer lagens regler och att lägga fram ett underlag som är så full ständigt att lantmäterimyndigheten kan göra sin bedömning. Av utredningen ska grunden för de hittills gällande andelstalen framgå, liksom vilken ändring av andels talen som görs och vad grunden för ändringen är. (Se prop. 2021/22:122 s 23).

Beslutet på föreningsstämman om ändring av andelstalen, som domstolen nu har att ta ställning till, avser en genomgång av samtliga deltagande fastigheters andelstal. Av handlingarna i målet framgår att föreningen vid beräkning av andelstalen har an vänt den så kallade tonkilometermetoden samt de vedertagna schabloner som Lantmäteriet tillämpar och som är fastslagna i myndighetens rekommendationer 2010- 08-18 Dnr 401/2010-2025.

O.O. och Å.O. har anfört att andelstalet avseende deras fastighet är felaktigt då hästverksamheten delvis har avvecklats, de inte bedriver skogsbruk samt att väglängden är felaktig. Föreningen har i svaromål anfört bl.a. att andels talen utgår från det som gällde vid inventeringstillfället och att man vid beräkningen tagit hänsyn till att turridningsverksamheten skulle upphöra m.m. samt att andels talet för skogen ska avse det långsiktiga skogsbruket och ska vara oberoende av den som för tillfället äger fastigheten. Vidare har anförts att den väglängd som O.O. och Å.O. gör gällande är felaktig.

Domstolen konstaterar att föreningen har använt vedertagna principer för fastställandet av andelstalen. Av underlaget i målet framgår också att föreningen i rimlig omfattning har tagit hänsyn till det användningssätt som O.O.s och Å.O.s fastighet belastar vägen samt att det sker pågående förändringar av verksamheten i relation till att det är stadigvarande förhållanden som hänger samman med fastighetens utnyttjande för sitt ändamål som ska läggas till grund för andels talen. Vid den avvägning som domstolen ska göra avseende om de beslutade andelstalen strider mot reglerna i AL eller inte saknas skäl, att som föreningen har anfört, kontrollmäta vägsträckor eller att begära in en komplett skogsbruksplan. Mark- och miljödomstolen bedömer att de beslutade andelstalen inte är oskäliga och att ändringen av andelstalen inte strider mot AL. Det var därmed rätt av Lantmäteriet att godkänna den av föreningsstämman beslutade ändringen. O.O.s och Å.O.s överklagande ska därför avslås.

se bilaga 1 (MMD-02) Överklagande senast den 27 december 2024.

Christoffer Sheats Monica Lagerqvist Nilsson

_______________ I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Christoffer Sheats, ordförande, och tekniska rådet Monica Lagerqvist Nilsson.