NJA 2004 not 33

L.H. yrkade i HD att han skulle befrias helt från betalningsskyldighet eller att det utdömda beloppet skulle nedsättas. Skatteverket bestred ändring.

L.H. gjorde gällande att hovrätten felaktigt avgjorde målet utan huvudförhandling trots att han begärt att få föra sin talan muntligen. I anledning härav begärde han huvudförhandling i HD. Skatteverket bestred yrkandet om huvudförhandling.

Hovrättens underlåtenhet att – – – se HD – – – för ny handläggning.

Som stöd för att avgöra målet utan huvudförhandling angav hovrätten 50 kap. 13 § 3 st. RB. Enligt den bestämmelsen får ett mål alltid avgöras utan huvudförhandling, om det är uppenbart att en sådan förhandling är obehövlig. Bestämmelsen får aktualitet väsentligen enbart i mål som rör renodlad rättstillämpning och där förekommande rättsfrågor har givits sådan belysning i tingsrätten och/ eller vid förberedelsen i hovrätten att en huvudförhandling kan bedömas uppenbarligen inte tillföra målet något av värde (se Welamson, Rättegång VI, 3 uppl., 1994 s. 114 f.).

Emellertid var det inte bara renodlade rättsfrågor som aktualiserades i målet. Sålunda hade hovrätten att ta ställning till vilka sakförhållanden som skulle läggas till grund för den skatterättsliga bedömningen. Huruvida betalningsskyldigheten borde jämkas var beroende av en samlad bedömning av omständigheterna i sak. Hovrätten borde därför ha bifallit L.H:s begäran om muntlig förhandling.

Hovrättens underlåtenhet att hålla huvudförhandling i målet utgör ett sådant rättegångsfel som medför att domen skall undanröjas och målet återförvisas till hovrätten för ny handläggning.