NJA 2006 not 21

Efter ansökan av Kronofogdemyndigheten i Karlstad försattes A.A. i konkurs genom

A.A. överklagade i

Skatteverket bestred ändring och gjorde gällande att obeståndspresumtionen enligt 2 kap. 8 § konkurslagen kvarstod. Konkursförvaltaren anförde att frågan om A.A. var på obestånd eller inte undandrog sig hans bedömning eftersom föreskrivet räkenskapsmaterial inte hade påträffats avseende verksamheten under 2005. Genom

A.A. yrkade i HD att konkursbeslutet skulle upphävas. Skatteverket förklarade sig inte ha något att erinra mot att konkursbeslutet upphävdes.

Skatteverket har bekräftat att staten nu inte har någon fordran på A.A. Verket har vidare anfört att 94 146 kr efter konkursutbrottet har influtit att avräknas på restförda skattebelopp samt att de skattebelopp, exklusive skattetillägg, som låg till grund för konkursbeslutet uppgick – med hänsyn tagen till avgivna deklarationer – till 54 384 kr i stället för 63 769 kr i enlighet med skönstaxeringar, varför inga stora förändringar skett i de belopp som staten hade att fordra.

Konkursförvaltaren har yttrat sig på begäran av HD och därvid anfört att, även om A.A:s skuld till staten bortfaller, brist föreligger i boet.

Utredningen i målet ger vid handen att staten var behörig att ansöka om att A.A. skulle försättas i konkurs samt att hennes skuld till staten vid konkursutbrottet uppgick till ett belopp som innebär att insolvenspresumtionen i 2 kap. 8 § konkurslagen kan tillämpas i hennes fall. För att konkursbeslutet skall hävas krävs då enligt 2 kap. 22 § konkurslagen att A.A. visar att hon är solvent. Detta har hon emellertid inte gjort. Hennes överklagande kan därför inte bifallas.