NJA 2006 not 60

Högsta domstolen

B.P. yrkade att HD skulle meddela tillstånd till målets prövning i hovrätten. Parkeringsaktiebolaget bestred ändring.

B.P:s personbil stod på förmiddagen den 16 mars 2004 parkerad på en tillståndspliktig besöksparkering vid Katrinelundsgymnasiet i Göteborg. Förutom anvisningsmärket för parkering bestod skyltningen av fyra s.k. tilläggstavlor med följande innehåll: 1) P-tillstånd erfordras 07–17. 2) Övrig tid avgift. 3) Biljettautomat. 4) P-bolaget T. 7743700.

En kontrollavgiftsfaktura för fordonet avseende tiden kl. 11.20–11.25 utfärdades nämnda dag av en trafikövervakare. Den på fakturan angivna överträdelsen av parkeringsvillkoren bestod i att giltigt p-tillstånd inte hade anbringats på föreskrivet sätt.

Då B.P. inte betalade kontrollavgiften väckte P-bolaget talan mot henne vid Göteborgs tingsrätt

I dom

B.P. har i sitt överklagande till HD vidhållit sin inställning att hon parkerade bilen enligt de villkor som angavs på platsen. B.P. yrkade – såsom hennes talan får förstås – tillstånd till prövning i hovrätten.

P-bolaget har bestritt ändring. P-bolaget har anfört bl.a. att skyltningen har skett i enlighet med gällande bestämmelser och att B.P:s parkeringstillstånd för rörelsehindrade inte var giltigt på platsen.

Enligt 3 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering får kontrollavgift tas ut endast om parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren tydligt har tillkännagetts genom skyltning på platsen. Skyltningen skall utföras med vägmärken. Föreskrifter för verkställighet av bestämmelsen meddelas enligt förordningen (1984:381) om kontrollavgift vid olovlig parkering av Vägverket. Vägverket (tidigare Trafiksäkerhetsverket) har meddelat sådana föreskrifter i TSVFS 1984:32.

Av 6 § vägmärkesförordningen (1971:1101) framgår att när vägmärken används för att tillkännage förbud eller villkor som avses i lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering skall det av en tilläggstavla framgå vem som har upplåtit eller förbjudit parkeringen.

Frågan i målet är om skyltningen i förevarande fall varit så tydlig att det funnits förutsättningar för P-bolaget att debitera B.P. en kontrollavgift för hennes parkering i strid med villkoren på platsen. Det får anses vara av vikt för rättstillämpningen att frågan prövas av högre rätt.

I förevarande fall har av skyltningen framgått att fråga varit om sådant område där lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering gäller samt att parkering under den aktuella tiden var tillåten endast för fordon med parkeringstillstånd.

I 13 kap. 8 § trafikförordningen (1998:1276) anges vilken rätt till parkering som ett särskilt parkeringstillstånd för rörelsehindrade ger. Ett sådant tillstånd ger enligt bestämmelsen inte i sig någon rätt till parkering på område där lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering gäller.

Då det inte har framkommit något som ger anledning till ändring av tingsrättens dom eller som annars utgör skäl för att meddela prövningstillstånd i hovrätten skall hovrättens beslut fastställas.