lagen.nu
Högsta domstolen

NJA 2006 not 86

M.E. mot O.S., i egenskap av konkursförvaltare, angående edgång i konkurs.

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2006-12-14
Målnummer
Ö2160-06

M.E. yrkade i

I

I

Högsta domstolen

M.E. yrkade att HD skulle undanröja föreläggandet för henne att avlägga ed enligt 6 kap. 5 § 2 st. konkurslagen. O.S. bestred ändring. Rekonstruktör & Konkursförvaltarkollegiet i Sverige yttrade sig.

Även annan än gäldenären kan vara skyldig att avlägga bouppteckningsed eller beediga viss uppgift i bouppteckningen. Sådan edgång kan beslutas om det kan antas att edgången är av betydelse för boutredningen, s.k. fakultativ edgångsskyldighet (6 kap. 5 § 2 st.). Undantag gäller för vissa uppgifter som enligt 36 kap. 5 § RB inte omfattas av vittnesplikten; dock inte för närstående till gäldenären. Också beträffande den fakultativa edgångsplikten kan tvångsmedel användas för att genomdriva uppgiftsskyldigheten (6 kap. 9 § 2 st.).

Förvaltaren i Ramsåsa Åkeri AB:s konkurs har yrkat att M.E. skall avlägga fakultativ bouppteckningsed i konkursen eftersom hennes edgång är av betydelse för boutredningen. M.E. har invänt att hon inte har någon kännedom om bolagets angelägenheter och att hennes arbetsuppgifter och insyn i bolaget varit ytterst begränsade.

M.E. var anställd som kontorist i bolaget. I sitt arbete handlade hon löneadministrativa frågor och hon hanterade även vissa av bolagets betalningar. Enligt konkursförvaltaren har fler än 30 personer framställt anspråk på betalning enligt lönegarantilagen (1992:497). Något komplett bokföringsmaterial som gör det möjligt att bedöma verksamheten eller ta ställning till lönefordringarna och i vad mån dessa är förenade med förmånsrätt har inte påträffats. Mot denna bakgrund kan det antas att M.E:s edgång är av betydelse för boutredningen.

I praxis har prövats om den som ålagts fakultativ edgångsskyldighet har rätt att vägra beediga uppgifter som skulle avslöja att han eller hon har begått ett brott och som kan användas som bevis i en kommande rättegång (NJA 2001 s. 563 och NJA 2005 s. 407; jfr NJA 1991 s. 123). Detta har i vissa fall inte ansetts vara förenligt med artikel 6 i Europakonventionen (se t.ex. Europadomstolens domar den 25 februari 1993 i målet Funke mot Frankrike, den 20 oktober 1997 i målet Serves mot Frankrike och den 3 maj 2001 i målet J.B. mot Schweiz). Det finns emellertid ingenting som tyder på att M.E. är anklagad för något brott (jfr Europadomstolens domar den 8 april 2004 i målet Weh mot …sterrike och den 24 mars 2005 i målet Rieg mot …sterrike samt RÅ 1996 ref. 97). Konkursförvaltaren har också förklarat att någon brottsmisstanke inte föreligger. Något hinder för M.E. att avlägga ed finns således inte.

På grund av det anförda skall M.E:s överklagande avslås.