NJA 2007 not 77
F.M.M. mot P.N. angående klagan i hovrätt över domvilla.
F.M.M. klagade i
I
I
F.M.M. yrkade, som det fick förstås, att HD med ändring av hovrättens beslut skulle undanröja tingsrättens dom.
P.N. bereddes tillfälle att yttra sig men avhördes inte.
F.M.M. har till stöd för sitt överklagande av hovrättens beslut åberopat ett sakkunnigutlåtande från Statens Kriminaltekniska Laboratorium och anfört väsentligen följande omständigheter. Hon och P.N. har sammanbott i en lägenhet på den adress som angetts i ansökan, men på hans begäran flyttade hon därifrån den 5 maj 2006. Hon har inte träffat honom sedan dess. Ansökan om äktenskapsskillnad, som är daterad den 8 maj 2006, anger dock att hon skulle bo kvar i lägenheten i Sundbyberg. All skriftväxling i målet har skett till adressen i Sundbyberg. Hon har därför inte erhållit några handlingar från tingsrätten. Enligt hennes uppfattning är det P.N. som författat de båda omstridda skrifterna och förfalskat hennes namnteckning.
Av handlingarna i målet framgår att den aktuella ansökan har gjorts med hjälp av den av domstolsverket tillhandahållna blanketten ”Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad”. I ansökan anges F.M.M. och P.N. med adress i Sundbyberg som sökande och ansökan har undertecknats med deras namn. Den kompletterande skrivelsen som F.M.M. har angett är en svarsskrivelse på ett föreläggande från tingsrätten. Föreläggandet har skickats till den i ansökan uppgivna adressen. Även svarsskrivelsen har undertecknats med F.M.M:s namn.
Statens Kriminaltekniska Laboratorium har på F.M.M:s begäran granskat de två omstridda skrifterna. Av dess sakkunnigutlåtande framgår att resultaten av gjorda skriftprovsanalyser talar för att de omstridda skrifterna är skrivna av P.N., vilket innebär att möjligheten att andra aktuella hypoteser är sanna har bedömts som ganska liten. Vidare talar genomförda skriftprover i någon mån även för att de omstridda skrifterna inte är skrivna av F.M.M.
Genom det ingivna sakkunnigutlåtandet och de uppgifter som i övrigt framkommit får det anses visat att F.M.M. inte undertecknat ansökan om äktenskapsskillnad.
Bestämmelsen i 14 kap. 4 § ÄktB innebär att en ”Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad” som endast undertecknats av en av makarna, skall anses som en ansökan om stämning. I ett sådant fall skall stämning utfärdas mot den make som inte undertecknat ansökan (jfr prop. 1986/87:1 s. 206). I förevarande mål har dock tingsrätten dömt till äktenskapsskillnad utan att utfärda stämning. Utredningen visar således att tingsrätten meddelat dom utan att F.M.M. har blivit rätteligen stämd.
På grund av det anförda skall tingsrättens dom, jämlikt 59 kap. 1 § 1 st. 2 RB, undanröjas på grund av domvilla. Det bör därvid förordnas att målet skall tas upp på nytt i tingsrätten.