NJA 2008 not 17

Högsta domstolen

R.H. yrkade att HD skulle finna honom berättigad att vinna inträde i Sveriges advokatsamfund.

Advokatsamfundets styrelse avstyrkte bifall till överklagandet.

I 8 kap. 2 § RB anges villkoren för vinnande av inträde i Sveriges advokatsamfund. Enligt paragrafens 1 st. krävs att en sökande 1. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska unionen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, 2. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete, 3. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk utbildning, 4. har gjort sig känd för redbarhet och 5. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet. Advokatsamfundets styrelse får enligt paragrafens 2 st. meddela dispens i enskilda fall från kravet enligt 1 st. 1 samt, i fråga om den som är auktoriserad som advokat i annan stat enligt där gällande bestämmelser, från kraven enligt 1 st. 2 och 3.

Kravet på praktisk och teoretisk utbildning som är erforderlig för advokatyrket har preciserats i advokatsamfundets stadgar. Av stadgarnas 3 § 1 st. 3 framgår att det för ledamotskap krävs att den sökande under minst fem år efter det föreskrivna kunskapsprovet, juristexamen eller motsvarande äldre examen, på tillfredsställande sätt utövat praktisk juridisk verksamhet, varvid sökanden under minst tre år skall ha ägnat sig åt att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter antingen som anställd hos advokat eller för egen räkning. Av 1 st. 5 framgår att sökanden skall med godkänt examensresultat ha genomgått av samfundet särskilt anordnad utbildning. Advokatsamfundets styrelse får med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter medge undantag från dessa krav, såvitt gäller treårskravet i punkten 3 dock högst med ett år.

Enligt 8 kap. 2 § 3 st. RB skall den som har genomgått utbildning som krävs för att bli advokat bl.a. i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som i Sverige har genomgått ett prov som visar att han eller hon har tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen anses uppfylla kraven enligt 1 st. 2 och 3.

Enligt 8 kap. 2 § 4 st. RB skall den som är auktoriserad som advokat i bl.a. Norge och som därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige anses uppfylla kraven enligt 1 st. 2–5.

Av utredningen framgår att R.H. har avlagt svensk juris kandidatexamen och norsk advokatexamen. Han har sökt ”bevilling” som advokat i Norge, men hans ansökningar har avslagits på den grunden att han inte har erforderlig praktisk erfarenhet vare sig i fråga om tjänstgöring i juridisk verksamhet i Norge (praxiskravet) eller i fråga om det särskilda kravet på uppträdande vid huvudförhandlingar i norsk domstol (prosedyrekravet). Han kan sålunda inte åberopa bestämmelserna i 8 kap. 2 § 3 och 4 st. RB.

Såvitt gäller bestämmelsen i 8 kap. 2 § 1 st. RB framgår det av utredningen att R.H. vid tiden för advokatsamfundets prövning av hans ansökan inte uppfyllde vare sig kravet på fem års praktisk juridisk verksamhet eller kravet på tre års verksamhet med att tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter. Advokatsamfundet har inte medgett honom undantag från kraven. Det ankommer inte på HD att pröva frågor om dispens från stadgarnas krav på viss praktisk juridisk erfarenhet (se t.ex. NJA 1998 s. 22 och där angivna hänvisningar).

R.H:s överklagande av advokatsamfundets beslut kan av angivna skäl inte vinna bifall. Det finns vid detta förhållande inte anledning för HD att ta ställning till frågan om R.H. på sätt stadgarna kräver styrkt sin lämplighet att utöva advokatyrket.