NJA 2008 not 45

Den 3:e.

A.H. åtalades vid Helsingborgs tingsrätt för stöld bestående i att han under natten mellan den 3–4 maj 2005 vid idrottsplatsen på Höstgatan i Helsingborg tillsammans och i samförstånd med andra personer olovligen med tillägnelseuppsåt genom s.k. slangning tagit cirka 75 liter dieselbränsle från Ry Trans AB:s där parkerade lastbil. Åklagaren – som förde målsägandens talan – yrkade vidare att A.H. skulle förpliktas att utge visst skadestånd till målsäganden i anledning av brottet.

A.H. – som förnekade brott och bestred skadeståndsskyldighet – berättade vid tingsrätten sammanfattningsvis följande. Han framförde sin bil och stoppades av två mörkklädda killar som frågade om han ville köpa diesel. Han blev visad till en parkeringsplats en bit bort och stannade 30–40 meter från en parkerad lastbil. Efter en stund kom en av killarna och ville ha 150 kr för en dunk med 30 liter diesel. Han gick ur bilen och gjorde plats för dunken. Då kom polisen och han greps medan de två killarna sprang iväg. Han hade vita byxor och hans arm var gipsad från fingrarna till armbågen.

Åklagaren åberopade som muntlig bevisning vid tingsrätten bl.a. vittnesförhör med R.B. som sett händelsen från sitt fönster och tillkallat polis. R.B. berättade vid tingsrätten sammanfattningsvis följande. Då han tittade ut såg han en bil stå parkerad en bit från lastbilen. En man med vita långbyxor gick mellan personbilen och lastbilen och tömde vid två tillfällen en dunk i personbilen. Förutom mannen med vita byxor såg han ytterligare en person. Det var bara mannen med vita byxor som bar dunken och han bar den i höger hand. R.B. lade inte märke till att mannen i vita byxor var gipsad.

Tingsrättens majoritet – som ogillade åtalet och skadeståndsyrkandet – uttalade i sina domskäl bl.a. att R.B. inte lagt märke till att A.H. haft en gipsad arm samt att R.B. lämnat delvis andra uppgifter vid huvudförhandlingen än han gjort vid polisförhör. Tingsrätten fann det inte genom R.B:s uppgifter mot A.H:s förnekande visat att A.H. deltagit i tillgreppet genom att utföra slangning.

Åklagaren yrkade i

Enligt protokoll den 24 oktober 2006 upplyste hovrätten åklagaren om att hovrätten inte ansåg att R.B. var att betrakta som tilltrosvittne. Åklagaren uppgav därefter att han inte ansåg att R.B. behövde höras på nytt i hovrätten utan att det räckte med banduppspelning av förhöret vid tingsrätten. Vid huvudförhandlingen i hovrätten förebringades förhöret med R.B. genom banduppspelning.

A.H. yrkade i första hand att åtalet skulle ogillas och i andra hand att målet skulle återförvisas till hovrätten för ny prövning.

Riksåklagaren anförde att HD med undanröjande av hovrättens dom i erforderliga delar borde visa målet åter till hovrätten för ny prövning.

Ry Trans Aktiebolag hördes – trots föreläggande att svara i målet – inte av.

Mot bakgrund av vad som nu redovisats måste avgörandet av målet såväl vid tingsrätten som i hovrätten anses ha varit beroende av tilltron till R.B:s uppgifter. R.B. har emellertid inte på nytt hörts i hovrätten. Synnerliga skäl att utsagans värde är annat än vad tingsrätten antagit kan inte sägas föreligga. Hovrätten har därför dömt A.H. i strid mot 51 kap. 23 § RB. Rättegångsfelet är av sådan art att hovrättens dom – utom såvitt avser beslutet om ersättning till den offentlige försvararen – bör undanröjas med stöd av 55 kap. 15 § 2 st. jämfört med 51 kap. 28 § RB och målet visas åter till hovrätten för ny prövning.