NJA 2008 not 47

J.I. väckte i

Hovrätten förordnade i beslut den 25 maj 1998 att målen skulle handläggas gemensamt, att mellandom skulle ges över de yrkanden som framställts i målen T 1559-96 och T 323-98 samt att målet T 677-97 skulle förklaras vilande till dess den kommande mellandomen vunnit laga kraft.

Genom mellandom den 12 oktober 2000 fastställde hovrätten att staten inte är skadeståndsskyldig mot J.I. på grund av tingsrättens handläggning i de aktuella avgörandena. Den 4 april 2003 fastställde HD hovrättens dom (NJA 2003 A4).

J.I. yrkade efter målens återupptagande i hovrätten – som han fick förstås – att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till honom med 9 miljoner kr.

Han framställde vidare en invändning om jäv och begärde att målen skulle överflyttas till en annan hovrätt eller avgöras av domare från en annan hovrätt.

Staten bestred J.I:s yrkanden.

J.I. motsatte sig, sedan parterna beretts tillfälle att slutföra sin talan i målen, att målen skulle avgöras på handlingarna. Han åberopade vidare som bevisning utskrifter av partsförhör under sanningsförsäkran som i ett annat mål hållits med honom själv och två andra personer ”till stöd för påståendet om bl.a. felaktigt bevisbeslut och felaktig dom”.

Eftersom frågan om statens skadeståndsskyldighet är slutligt avgjord genom HD:s dom är det uppenbart att den av J.I. åberopade bevisningen skulle bli utan verkan.

Enligt hovrättens mening är det uppenbart att någon huvudförhandling inte behövs med hänsyn till utredningen i målen. Det förhållandet att J.I. motsatt sig att målen avgörs på handlingarna saknar betydelse i detta fall, eftersom hans rätt till huvudförhandling måste anses tillgodosedd genom att mellandomen i mål nr T 1559-96 och T 323-98 meddelades efter huvudförhandling.

Genom HD:s dom den 4 april 2003 är det slutligt avgjort att staten inte är skadeståndsskyldig på grund av de beslut och domstolsavgöranden som J.I. åberopat som grund för sin talan i målen.

Genom domen

J.I. yrkade i första hand att HD skulle undanröja hovrättens dom och återförvisa målet till hovrätten för förnyad handläggning samt i andra hand att HD med ändring av hovrättens dom och med upphävande av HD:s dom den 4 april 2003 i mål T 4171-00 skulle pröva förutsättningarna för omprövning och bifalla hans talan.

Staten bestred ändring.

J.I. har inte visat att det har förekommit någon brist i hovrättens handläggning som innebär att det finns skäl att undanröja hovrättens dom.

Som hovrätten anfört är genom HD:s dom den 4 april 2003 slutligt avgjort att staten inte är skadeståndsskyldig mot J.I. på grundval av de omständigheter som J.I. åberopat i målen. Någon laglig möjlighet för HD att i förevarande ordning ompröva denna dom finns inte.

J.I:s överklagande skall alltså avslås.