NJA 2020 not 1

(Ö 5801-19) Ansökan av Amerikas förenta stater om prövning enligt 18 § lagen (1957:668) om utlämning för brott.

Justitiedepartementet i Amerikas förenta stater, USA, begärde att Q.J. skulle utlämnas dit för lagföring.

Q.J. motsatte sig utlämning. Han gjorde gällande att det fanns hinder mot utlämning enligt 8 och 9 §§ utlämningslagen. Han anförde vidare att det fanns hinder enligt 10 § för brottet stämpling till immigrationsbedrägeri och enligt 4 § när det gällde brottet mellanstatlig och internationell transport av stulna pengar begånget den 2 maj eller omkring 2 maj 2008.

Enligt riksåklagaren fanns det hinder mot utlämning för lagföring av brottet stämpling till immigrationsbedrägeri under perioden maj 2008–juli 2011 och för brottet transport av stulna pengar begånget den 2 maj eller omkring den 2 maj 2008. I övrigt fanns det enligt riksåklagaren inte något hinder mot utlämning.

Q.J. var i utlämningsärendet frihetsberövad sedan den 23 juni 2019.

HD har tidigare yttrat sig till regeringen över en framställning från Folkrepubliken Kina om utlämning av Q.J. I sitt beslut fann HD att det fanns sannolika skäl för att Q.J. hade begått de gärningar som omfattades av framställningen, men att det förelåg hinder mot utlämning till Kina enligt 7 § utlämningslagen och att en utlämning skulle stå i strid med artiklarna 2, 3 och 6 i Europakonventionen (NJA 2019 s. 611). Delar av utredningen i det ärendet har åberopats av

Q.J. i det nu aktuella ärendet.

HD:s beslut. Skäl. Åberopat häktningsbeslut m.m.

Till stöd för framställningen har justitiedepartementet i USA åberopat ett häktningsbeslut (warrant for arrest) meddelat den 14 augusti 2019 av en domare vid federala distriktsdomstolen i Kaliforniens centrala distrikt. Till utlämningsframställningen har bifogats bl.a. en redogörelse av en biträdande distriktsåklagare vid åklagarkontoret i Kalifornien, åtalsansökan samt en skriftlig sammanfattning av bevisningen upprättad av en utredare vid departementet för inrikes säkerhet.

Av häktningsbeslutet och det kompletterande materialet framgår att Q.J. är misstänkt för att ha begått följande gärningar som enligt amerikansk strafflag utgör brott: stämpling till immigrationsbedrägeri och mellanstatlig och internationell transport av stulna pengar (Conspiracy to Commit Immigration Fraud and Interstate and International Transport of Stolen Money), stämpling till penningtvättsbrott samt finansiella transaktioner med medel härrörande från brott (Conspiracy to Commit Money Laundering samt Financial Transactions in Cri- minally Derived Property).

Brotten ska ha begåtts i bl.a. Los Angeles under perioden den 2 maj 2008–9 januari 2017.

I handlingarna anges sammanfattningsvis följande om brottsmisstankarna.

Q.J. erhöll visum i USA baserat på bl.a. osanna uppgifter lämnade av hans f.d. hustru om att de var gifta samt om varifrån de penningmedel härrörde som hon investerade i USA för att erhålla visum. Under 1998–2011 var Q.J. chef för den statliga spannmålsreserven i kommunen Zhoukou i provinsen Henan i Kina. Åren 2011 och 2012 förskingrade Q.J. 4,8 miljoner US-dollar från verksamheten. Med hjälp av mellanhänder överförde han dessa medel från Kina till Hong Kong och Kanada och därefter vidare till USA. Pengarna använde han bl.a. till att köpa fastigheter i Kalifornien och i Washington.

Q.J:s uppgifter

Q.J. har sammanfattningsvis uppgett följande.

Han är oskyldig till den anklagelse om förskingring av 31,2 miljoner yuan (motsvarande 4,8 miljoner US-dollar) i samband med försäljning av 15 000 ton vete som har riktats mot honom (jfr Kinas utlämningsframställning i det tidigare utlämningsärendet, NJA 2019 s. 611). Den påstådda förskingringen uppges vara förbrott till de transaktioner som enligt USA:s utlämningsframställning utgör penningtvättsbrott. Eftersom överföringen av och fastighetstransaktionema med de medel som framställningen avser inte härrör från brottslig verksamhet har han inte gjort sig skyldig till penningtvätt. Penningtransaktionerna har således varit lagliga och det är därmed uppenbart att det amerikanska häktningsbeslutet är oriktigt.

Utredningen beträffande den påstådda förskingringen stöds inte av några skriftliga dokument som kan knytas till honom. Bevisningen rörande hans medverkan till överlåtelse av 15 000 ton vete från den statliga verksamheten består endast av en redogörelse för de uppgifter som en amerikansk tjänsteman under 2013 och 2014 har inhämtat i Kina vid förhör med två personer som hade dömts för medverkan till den påstådda förskingringen. Mot bakgrund av de förhållan den som råder inom rättsväsendet i Kina och som är väl kända (bl.a. genom Utri-kesdepartementets rapport den 31 december 2018 ”Kina – Mänskliga rättighe ter, demokrati och rättsstatens principer” och de andra rapporter som åberopats i det tidigare utlämningsärendet) kan någon tilltro inte fästas vid de uppgifter som har lämnats av de två förhörspersonerna. Det kan också noteras att dessa har fått påfallande milda straff. De konkreta påståendena om hur förskingringen skulle ha gått till är därtill osannolika bl.a. i beaktande dels av hur noggrant de olika leden i försäljningsprocessen av vete hanterades, dels av alla kontroller utförda av olika personer som en sådan var förenad med. Det saknas således sannolika skäl för att anta att han skulle ha begått förbrottet.

Utlämningsframställningen är en del av Kinas plan att få honom utlämnad till USA, varifrån han sedan kommer att utlämnas till Kina. Han riskerar i så fall sitt liv. Skälet till de oriktiga anklagelserna om förskingring i Kina är hans deltagande i den kinesiska demokratirörelsen.

Han har bott i Sverige i drygt fem år. Här har han fru och tre barn, varav två är hans styvbarn. Ett av barnen har autism och ett annat lider av bl.a. hjärtproblem. På grund av den långa tid som han har varit frihetsberövad i Sverige har han haft begränsade möjligheter att träffa barnen. Hans fru lider bl.a. av depression och behöver hans stöd. Hon har ansökt om bistånd hos socialtjänsten för att barnens behov inte kan tillgodoses och barn- och ungdomsförvaltningen i Skärholmen har uttryckt oro för deras situation. Även hans egen hälsa är sviktande. Han lider av en leversjukdom, diabetes och gikt.

HD:s bedömning

Det föreligger hinder mot utlämning för lagföring av brottet stämpling till immigrations bedrägeri

De gärningar som i häktningsbeslutet benämns stämpling till immigrationsbedrägeri motsvaras enligt svensk rätt av osant intygande. Straffet för detta brott är maximalt sex månaders fängelse.

Enligt 10 § andra stycket utlämningslagen får utlämning inte beviljas om straff för brottet skulle vara förfallet enligt svensk lag. I ett fall som det aktuella får någon påföljd inte dömas ut om inte den misstänkte har häktats eller fått del av åtalet inom två år från brottet (se 35 kap. 1 § första stycket 1 BrB). Av utredningen framgår att det sista gärningsmomentet synes ha begåtts den 27 juli 2011 då Q.J. intygade att han var make till sin frånskilda hustru. När åtalet beslutades hade mer än två år gått. Av det följer att preskription har inträtt och att det därför föreligger hinder mot att lämna ut Q.J. för lagföring avseende stämpling till immigrationsbedrägeri.

Det föreligger hinder mot utlämning för lagföring av brottet transport av stulna pengar begånget den 2 maj eller omkring den 2 maj 2008

De gärningar som häktningsframställningen i övrigt avser motsvarar enligt svensk rätt närmast olika typer av grovt penningtvättsbrott enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott.

Utlämning för lagföring får enligt 4 § första stycket utlämningslagen bevil jas endast om den gärning för vilken utlämning begärs motsvarar brott för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer.

När det gäller det brott som i häktningsbeslutet har benämnts mellanstatlig och internationell transport av stulna pengar, begånget den 2 maj eller omkring den 2 maj 2008, saknas påståenden om att det har begåtts ett sådant förbrott som enligt svensk rätt krävs för att det ska vara fråga om penningtvätts-brott. Gärningen motsvarar inte heller något annat brott enligt svensk lag. Det föreligger därmed hinder enligt 4 § utlämningslagen mot utlämning för lagföring av gärningen.

Övriga misstankar om penningtvättsbrott

Q.J:s invändningar mot de övriga misstankarna om penningtvättsbrott hän- för sig till att överförda penningmedel och genomförda fastighetstransaktioner har skett med lagligen erhållna medel, dvs. att det inte föreligger något förbrott.

Mellan Sverige och USA gäller utlämningskonventionen den 24 oktober 1961 med tilläggskonvention den 14 mars 1983 och avtalet den 25 juni 2003 om utlämning mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater (instru menten). Enligt artikel X p. 3 b i den konsoliderade versionen av instrumenten (se bilaga 1 till prop. 2004/05:46) ska utlämningsframställningen utöver häktningsbeslut åtföljas av sådan ytterligare utredning som ger vid handen att det finns sannolika skäl att anta att den eftersökte har begått det brott som framställningen avser. Enligt artikeln ska häktningsbeslutet och den ytterligare utredningen godtas som tillräcklig grund för utlämning, om det inte i ett sär skilt fall framgår att häktningsbeslutet är uppenbart oriktigt.

Instrumenten utgör en sådan överenskommelse som avses i 9 § tredje stycket utlämningslagen (se NJA 2013 N 32).

Vad Q.J. har anfört rörande förbrottet förskingring i samband med försäljning av vete ger inte stöd för slutsatsen att häktningsbeslutet i den del det avser de övriga misstankarna om penningtvättsbrott är uppenbart oriktigt. Häktningsbeslutet ska därmed godtas som grund för utlämning.

Enligt 8 § utlämningslagen får utlämning inte beviljas om utlämning i det särskilda fallet är uppenbart oförenlig med humanitetens krav på grund av den avsedda personens ungdom, hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt och med beaktande av gärningens beskaffenhet och den främmande statens intressen. Det framgår av bestämmelsens ordalydelse och dess förarbeten att den ska tillämpas endast i sådana undantagsfall där hänsynen till personen

väger ojämförligt tyngre än intresset av utlämning. Vad som har framkommit om Q.J:s hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt innebär inte att en utlämning av honom skulle vara uppenbart oförenlig med humanitetens krav. Hinder enligt 8 § finns därmed inte.

Det har inte heller i övrigt framkommit någon omständighet som utgör hinder enligt 1–10 §§ utlämningslagen mot utlämning av Q.J. för lagföring.

Q.J. har anfört att utlämningsframställningen är en del av Kinas plan att få honom utlämnad till USA för att han sedan ska kunna utlämnas till Kina. Av 12 § utlämningslagen framgår att regeringen vid beviljande av en framställning om utlämning ska uppställa villkor bl.a. om att den som utlämnas inte utan medgivande får utlämnas till en annan stat. (Se även den särskilda bestämmelsen i artikel VIII i instrumenten.)

Beslut