NJA 2021 not 13

Skäl

Den åberopade domen m.m.

Till stöd för framställningen har Albanien åberopat en dom meddelad av tingsrätten i Tirana den 22 april 2015. B.H. har dömts för bedrägeri till fängelse i 15 år. Tingsrättens dom överklagades till hovrätten i Tirana som av formella skäl avvisade överklagandet. Tingsrättens dom har fått laga kraft.

Gärningen ska ha bestått i att B.H., tillsammans och i samförstånd med annan, under 2013 lånat betydande belopp, motsvarande mer än 1 500 000 kr, från två personer under falska förespeglingar om att lånen skulle finansiera en affärsverksamhet i olika europeiska länder. Lånen har inte betalats tillbaka.

B.H. var inte personligen närvarande vid rättegången och det framgår inte att han hade delgetts kallelse till den. Enligt domen företräddes han vid förhand- lingen inledningsvis av en försvarare som han själv hade utsett och därefter av en försvarare som rätten valt åt honom.

B.H:s uppgifter

B.H. har anfört bl.a. följande.

Han är inte ansluten till det styrande socialistiska partiet i Albanien. Alla andra inblandade i rättsprocessen är med i socialistpartiet och förföljer honom av politiska skäl. En av målsägandena i brottmålet är grovt kriminell och har kopplingar till och inflytande över den politiska makten och rättsväsendet. Den personen vill hämnas för att affärssamarbetet avbröts.

Han riskerar att torteras och dödas om han utlämnas till Albanien, på grund av sina politiska åsikter men också för att målsäganden vill hämnas och har mycket mäktiga vänner.

Domen är uppenbart oriktig och bygger på felaktiga uppgifter och osanna påståenden. Han har inte begått något brott. Han kände inte till anklagelserna och fick inte någon kallelse till rättegången. Om han utlämnas kommer han inte att få någon rättvis rättegång i Albanien och rättsväsendet är dessutom så undermåligt att det kan komma att ta mer än tio år att få en ny slutlig prövning av anklagelserna.

Han bor med sin fru och sina två barn i Sverige sedan 2015. Barnen skulle drabbas mycket hårt om han lämnas ut till Albanien.

Bevisning åberopad av B.H.

B.H. har åberopat ett sakkunnigt vittne, en professor i juridik från Alba- nien som beskrivit brister i det albanska rättsväsendet. Det sakkunniga vittnet har också anfört att det finns brister i den dom som åberopas till stöd för framställ- ningen om utlämning. Enligt vittnet borde fler personer ha hörts under förun- dersökningen. Vittnet har också anfört att domen är skriven på ett sätt som inger tveksamheter. Vidare har B.H. åberopat förhör med ordföranden i Senorens Mis- sionsförsamling i Karlskrona som har berättat om familjens liv i Sverige.

Asylprövningen i Sverige

B.H. har ansökt om asyl i Sverige. Prövningen pågår vid Migrationsverket. Han har också tidigare fått en asylansökan prövad här. Migrationsdomstolen har i en dom från december 2015 uttalat att det inte har framkommit skäl att bevilja

B.H. och hans familj uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter och att någon annan grund för uppehållstillstånd inte heller har framkommit. B.H. har i asylprocesserna i stor utsträckning fört fram samma omständigheter som han redovisat i utläm- ningsärendet.

HD:s bedömning Utlämningslagen

Av 7 § utlämningslagen följer att utlämning inte får ske av den som på grund av sin härstamning, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiösa eller poli- tiska uppfattning eller annars på grund av politiska förhållanden löper risk att i den främmande staten utsättas för förföljelse som riktar sig mot hans eller hen- nes liv eller frihet, eller annars är av svår beskaffenhet.

För att hinder enligt 7 § ska föreligga krävs att det kan konstateras att det finns en konkret risk för förföljelse. Utredningen ger inte stöd för att det finns en sådan risk om B.H. utlämnas till Albanien. Det finns därför inte hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen.

En utlämning får inte heller beviljas om utlämningen i det enskilda fallet är uppenbart oförenlig med humanitetens krav på grund av den avsedda per- sonens ungdom, hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt och med beaktande av gärningens beskaffenhet och den främmande statens intresse (se 8 § utlämningslagen). Av bestämmelsens ordalydelse och dess förarbeten framgår att den ska tillämpas endast i sådana undantagsfall där hänsynen till personen väger ojämförligt tyngre än intresset av utlämning.

Vad som har framkommit i ärendet om B.H:s personliga förhållanden utgör inte hinder mot utlämning enligt 8 § utlämningslagen.

Albanien har, liksom Sverige, tillträtt 1957 års europeiska utlämningskon- vention. Både Albanien och Sverige har också ratificerat det andra tilläggspro- tokollet till konventionen som reglerar bl.a. förutsättningarna för utlämning vid

s.k. utevarodomar. Enligt 9 § tredje stycket utlämningslagen ska därmed en fäl- lande dom godtas, om det inte framgår att domslutet är uppenbart oriktigt. En dom som har meddelats utan att den dömde har varit personligen närvarande vid förhandling i saken inför domstol ska dock godtas endast om den dömdes rättighet att försvara sig ändå kan anses ha blivit nöjaktigt tillgodosedd eller den dömde, enligt en försäkran som den anmodande staten lämnar i utlämnings- ärendet, har möjlighet att påkalla en ny domstolsprövning som tillgodoser denna rättighet.

Även om det finns vissa brister, bl.a. felaktiga uppgifter, i domen mot B.H. kan domslutet inte anses vara uppenbart oriktigt.

Handläggningen av det mål i vilket B.H. har dömts till ansvar har i sin hel- het ägt rum i hans utevaro. Det framgår inte att han har underrättats om åtalet eller att han har kallats personligen till huvudförhandlingen. B.H. har visserligen företrätts av försvarare vid förhandlingen, men av underlaget framgår det inte att han har varit i kontakt med någon av dem som företrätt honom.

B.H:s rättighet att försvara sig kan därmed inte anses ha blivit nöjaktigt tillgodosedd vid prövningen av anklagelsen mot honom för brott. Frågan blir då om han har möjlighet att påkalla en ny domstolsprövning som tillgodoser hans rättighet att försvara sig.

Albanien har i utlämningsärendet gett in en handling som inte kan upp- fattas på annat sätt än att B.H. garanteras möjligheten att påkalla ny domstols- prövning i enlighet med gällande bestämmelser. Av bifogade handlingar framgår också att en ansökan om ny prövning som ges in i rätt tid inte får avslås. Garantin får anses uppfylla kraven på försäkran i 9 § tredje stycket utlämningslagen och hinder mot utlämning enligt den bestämmelsen finns därmed inte.

Inte heller i övrigt finns det något hinder enligt utlämningslagen mot utlämning.

Europakonventionen

För att en utlämning ska anses stå i strid med artikel 3 i Europakonventio- nen krävs att det har kommit fram påtagliga grunder för att anta att den berörda personen, om han eller hon utlämnas, löper en verklig risk för att utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. För att en utlämning ska vara oförenlig med artikel 6 i konventionen krävs att det finns en risk för att den som begärs utlämnad på ett flagrant sätt kommer att förvägras en rättvis rättegång. Det krävs att rätten som garanteras av artikeln helt tillintetgörs eller att kärnan i rätten ödeläggs.

Av utredningen i ärendet framgår att Albanien har ett rättsligt regelverk som garanterar mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Bristande efter- levnad av reglerna, liksom korruption inom rättsväsendet, utgör dock ett gene- rellt problem. Det förekommer anklagelser om politiska kopplingar till den organiserade brottsligheten. Det finns också påståenden om att politiskt infly- tande över polisen förekommer. Tortyr är förbjudet enligt albansk lagstiftning och systematisk tortyr förekommer inte. Det förekommer dock övervåld av polis och personal i kriminalvården gentemot personer som är misstänkta för brott och frihetsberövade.

För närvarande genomförs en omfattande reform av rättsväsendet i syfte att öka dess självständighet och effektivitet samt att motverka korruption. En granskning av landets samtliga domare och åklagare har inletts under bevakning av en EU-ledd insats. Granskningen har inneburit att ett antal domare och åkla- gare lämnat systemet. Reformarbetet har lett till mycket långa handläggningsti- der i domstolarna och en prövning i alla tre instanser kan för närvarande ta mer än tio år.

Utredningen visar att det finns brister i rättsväsendet i Albanien. Samtidigt kan noteras att ett genomgripande reformarbete pågår. Det finns inte tillräckligt stöd för slutsatsen att en utlämning till Albanien i B.H:s fall skulle vara oförenlig med artikel 3 eller 6 i Europakonventionen.

Barnkonventionen

Principen om barnets bästa ska vägas in i bedömningen av utlämnings- ärendet. B.H. lever tillsammans med sina två barn och deras mamma. Han är aktiv i den dagliga omvårdnaden av barnen och de har påverkats negativt av att han har frihetsberövats i utlämningsärendet. Utgångspunkten för bedömningen måste vara att hans barn har behov av en nära kontakt med sin pappa och att hänsynen till barnens bästa talar för att B.H. inte ska utlämnas till Albanien.

Mot barnens intresse ska emellertid ställas intresset av att dels kunna verk- ställa det fängelsestraff som B.H. har dömts till, dels fullgöra det åtagande som Sverige har i förhållande till Albanien. Vidare måste beaktas att barnen kan vara med sin mamma. Det finns också anledning att anta att kontakten mellan bar- nen och deras pappa kan upprätthållas i någon form, även om han utlämnas. Mot denna bakgrund väger de motstående intressena tyngre än barnens intresse i detta fall.

En utlämning är därför inte oförenlig med artikel 3 i Barnkonventionen.

Avgörande

HD förklarar att det inte finns hinder enligt utlämningslagen mot utlämning av B.H. till Republiken Albanien. En utlämning är inte heller oförenlig med Europakonventionen eller Barnkonventionen.

N 14