NJA 2022 not 19

Skäl

Det åberopade beslutet

1Till stöd för utlämningsframställningen har Uzbekistan åberopat ett häktningsbeslut meddelat den 8 september 2021 av Yunusabad-distriktets brottmålsdomstol i Tasjkent.

2Av beslutet framgår att O.K. är misstänkt för brottet sammansvärjning med grupp av personer i syfte att tillägna sig annans egendom i synnerligen stor omfattning genom bedräglighet eller missbruk av förtroende. Brottet ska ha begåtts under tidsperioden 2017–2020 i Uzbekistan. Av häktningsbeslutet framgår vidare bl.a. följande.

3Uzbekistans president beslutade i augusti 2017 om upprättande av mindre industrizoner inom Qibray-distriktet i Tasjkent. I presidentbeslutet angavs att tilldelning av fastigheter i detta syfte skulle ske enligt beslut av respektive regional myndighet.

4O.K. utnyttjade att han var chef för arkitektur- och planeringsavdelningen i Qibray-distriktet och sammanställde, i samråd med flera andra, handlingar för att ansöka om tilldelning av mark till ”nollpris”. Det påstådda syftet var att påbörja tillverkning på den aktuella marken. I själva verket planerade de att, efter att tilldelningen av marken skett på grundval av de falska handlingarna, sälja marken till tredje part och tillgodogöra sig intäkter från försäljningen.

5Ordföranden för Qibray-distriktet beslutade i september 2018 att tilldela en av de inblandade en tomt om 0,5 hektar för att det där skulle inrättas en möbeltillverkningsanläggning, en diversebutik, en bilreservsdelsbutik och en bilserviceanläggning. I strid med villkoren för förvärvet kom O.K. och hans medgärningsmän överens om att sälja marken för USD 140 000 till en företagare. De fördelade pengarna mellan sig.

6Tilldelningsbeslutet ogiltigförklarades i april 2021 sedan länsåklagarmyndigheten i Tasjkent hade lämnat in en protest i saken. I september samma år åtalades O.K. i sin frånvaro för brott enligt stycke 4 a i artikel 168 (bedrägeri) i Uzbekistans strafflag.

O.K:s uppgifter

7O.K. har förnekat att han gjort sig skyldig till brott och anfört i huvudsak följande.

8Han är från Uzbekistan, där han har fru och två barn. Vid tidpunkten för ansökan om tilldelning av mark var han chef för arkitektur- och planeringsavdelningen. Han förklarade för de inblandade bl.a. vilka handlingar som behövdes för fastighetsaffären, men han har inte sammanställt några handlingar. Det var hans släkting som ville ha hjälp. När det gäller försäljningen av marken har han inte haft något med den att göra. Det stämmer att han i förhör har sagt att han tagit emot pengar, men det sade han efter att ha blivit instruerad av sin advokat att göra det. Han har inte fått några pengar. Han vet inte var dessa uppgifter kommer ifrån. Hans far var falskeligen anklagad för olika brott för länge sedan och det kan vara bakgrunden till hela saken. Han fattade vidare under sin tid som chef två beslut – ett där han beslutade om rivning av en större byggnad och ett annat där han avstyrkte byggnadslov till en station för flytande naturgas – som misshagade inflytelserika personer. Anklagelserna mot honom har tillkommit som hämndåtgärd för dessa beslut.

9Han kommer inte att få en rättvis rättegång i Uzbekistan. Det landet är ett av världens mest korrupta länder. Pågående reformer inom rättssektorn innebär inte att förutsättningarna i utlämningslagen är uppfyllda. Reformerna i Uzbekistan innebär främst en auktoritär demokratisering med ett mjukare auktoritärt styre som resultat. Handläggande myndighet i Uzbekistan är säkerhetstjänsten som fortfarande använder tortyr för att pressa fram erkännanden.

10Det råder omänskliga fängelseförhållanden i Uzbekistan. Förhållandena i landets fängelser är högst bristfälliga och i vissa fall livshotande. Det finns anledning att anta att fängelseförhållandena inte motsvarar vad som är att anse som godtagbart enligt artikel 3 i Europakonventionen.

HD:s bedömning

Dubbel straffbarhet

11Enligt 4 § utlämningslagen får utlämning beviljas endast om den gärning för vilken utlämning begärs motsvarar brott för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Det krävs inte att gärningen faller under någon brottsbeskrivning utan det är tillräckligt att gärningstypen är kriminaliserad här (se NJA 2002 s. 237).

12Av utlämningsframställningen framgår att O.K. är åtalad för brott enligt stycke 4 a i artikel 168 i Uzbekistans strafflag. Bestämmelsen har rubriceringen bedrägeri och föreskriver straff för den som tillägnar sig annans egendom eller rätt till annans egendom genom bedräglighet eller missbruk av förtroende. Den aktuella gärningen motsvarar grovt bedrägeri enligt svensk rätt ( jfr 9 kap. 1 och 3 §§ BrB).

13I häktningsbeslutet anges vidare att O.K. utnyttjat att han var eller hade varit chef för arkitektur- och planeringsavdelningen i Qibray-distriktet och att han och övriga medgärningsmän ”ombesörjde” att styrelsen för Qibray-distriktet tilldelade vissa personer fastigheten. För detta fick han ersättning med cirka USD 40 000. Ett sådant förfarande skulle även kunna motsvara grovt tagande av muta ( jfr 10 kap. 5 a och 5 c §§ BrB).

14Oavsett om gärningen skulle anses motsvara grovt bedrägeri eller grovt tagande av muta utgör den brott enligt svensk lag. För såväl grovt bedrägeri som grovt tagande av muta är det föreskrivet fängelse i mer än ett år. Kravet på dubbel straffbarhet i 4 § utlämningslagen är därmed uppfyllt.

Häktningsbeslutet

15Mellan Sverige och Uzbekistan föreligger inte någon sådan överenskommelse om utlämning som avses i 9 § tredje stycket utlämningslagen. Eftersom dom angående den påstådda gärningen inte har meddelats ska framställningen om utlämning grundas på ett beslut om häktning, som meddelats av behörig myndighet i den främmande staten (se 9 § andra stycket).

16Till stöd för utlämningsframställningen har Uzbekistan åberopat ett beslut om häktning av O.K. meddelat den 8 september 2021 av Yunusabad-distriktets brottmålsdomstol i Tasjkent. Detta beslut utgör ett beslut om häktning meddelat av behörig myndighet.

Kravet på att det ska föreligga sannolika skäl

17Framställningen får i fall som det förevarande inte bifallas med mindre än att det föreligger sannolika skäl för att den person som framställningen avser har begått den gärning som omfattas av häktningsbeslutet (se 9 § andra stycket).

18Vid bedömningen av om det föreligger sannolika skäl för att någon har begått den gärning som han eller hon begärs utlämnad för, måste en värdering ske av häktningsbeslutet och av det utredningsmaterial som åberopas till stöd för framställningen. Vad som är känt om rättsväsendet i det land som har begärt utlämning är av betydelse för hur en sådan värdering utfaller (se t.ex. NJA 2013 s. 88).

Situationen i Uzbekistan

19Av Utrikesdepartementets landrapport Uzbekistan – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 31 december 2019 framgår bl.a. följande.

20Respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är starkt bristfällig i Uzbekistan, men de senaste åren har det märkts förbättringar inom flera områden. Sedan december 2016 har ett omfattande reform- och moderniseringsarbete inletts som rör praktiskt taget alla samhällsområden, inklusive polisen, domstols- och åklagarväsendena. Uzbekistan har också utökat sitt samarbete med det internationella samfundet och har välkomnat internationellt stöd, erfarenheter och granskning.

21De allvarligaste kränkningarna och övergreppen av de mänskliga rättigheterna i Uzbekistan inkluderar fysiska och psykiska våldshandlingar utförda av säkerhetsstyrkorna, godtyckliga frihetsberövanden, begränsningar av yttrandefriheten, pressfriheten, mötesfriheten samt religions- och övertygelsefriheten. Civilsamhällets arbete, särskilt det som utförs av människorättsförsvarare, försvåras och förhindras av statlig kontroll, även om vissa förbättringar har skett.

22Åklagarväsendet präglas av en hierarkisk militär struktur. Åklagarmyndigheten har ett stort inflytande som hotar domstolarnas självständighet. Viktiga steg har dock tagits för att reformera rättssektorn och stärka dess oberoende. Ytterligare reformer behövs. Straffrihet är vanligt förekommande, särskilt avseende officiella företrädare som begår människorättsbrott. Sedan 2017 har myndigheterna emellertid vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemet och fängelsestraff har utdömts i flera fall. Antalet åtal om korruption mot myndighetsföreträdare har ökat markant under 2019.

23Författningen förbjuder tortyr. Lagstiftningen stärktes 2017 och 2018 och förbjuder anställda inom polisen och säkerhetstjänsterna att använda tortyr, våld eller nedvärderande behandling för att avkräva erkännanden, samt etablerar för första gången också ansvarsutkrävande för sådan behandling. Det förekommer dock fortsatt rapporter om tortyr, alltför få utredningar efter anmälningar om tortyr och att straffriheten är utbredd trots uppgifter om tortyr och övergrepp.

24Förhållandena i landets fängelser är högst bristfälliga och i vissa fall livshotande. Överfulla fängelser och läkemedelsbrister är vanligt förekommande. Interner har tillgång till vatten och mat, men kvaliteten är ofta dålig.

25Liknande uppgifter förekommer i bl.a. rapporterna Country Reports on Human Rights Practices 2021: Uzbekistan, publicerad av US Department of State, Uzbekistan: Freedom in the World 2022, publicerad av Freedom House och Landinformation: Uzbekistan – Politisk utveckling och situationen på människorättsområdet, 2020-06-29, version 2.0, publicerad i Migrationsverkets databas för landinformation och rättslig styrning (Lifos).

Utredningen som ligger till grund för framställningen

26Det aktuella häktningsbeslutet har meddelats av en domare. Den brottslighet som läggs O.K. till last i beslutet är till stor del preciserad och beskrivningen av omständigheterna är relativt detaljerad. Uzbekistan har också som komplettering av materialet gett in utskrifter av förhör med O.K., två medtilltalade och ett vittne.

Sannolika skäl föreligger

27Av de i målet ingivna rapporterna om förhållandena i Uzbekistan framgår att det finns brister i rättsväsendet. Emellertid har åtgärder vidtagits under senare tid i syfte att stärka rättsväsendets ställning. Uppgifterna från de medtilltalade och vittnet, som är son till en av de medtilltalade, får emellertid alltjämt värderas med försiktighet. Även med beaktande av det anförda kan konstateras att förhören med de medtilltalade och vittnet är sådana att de ger stöd för att O.K. varit delaktig i brottsligheten.

28Sammantaget är det åberopade utredningsmaterialet så utförligt och detaljerat att det, även med beaktande av vad som är känt om rättsväsendet i Uzbekistan, får anses föreligga sannolika skäl för att O.K. har begått den påstådda gärningen. Det föreligger därmed inte hinder mot utlämning enligt 9 § utlämningslagen.

Risk för förföljelse

29Med anledning av att O.K. sökt asyl i Sverige aktualiseras tillämpning av 7 § utlämningslagen, vilken har sin bakgrund i det skyddsbehov som politiska flyktingar tillagts enligt internationella instrument. I paragrafen anges att utlämning inte får ske av den som på grund av bl.a. sin politiska uppfattning eller eljest på grund av politiska förhållanden löper risk att i den främmande staten utsättas för förföljelse, som riktar sig mot hans eller hennes liv eller frihet eller eljest är av svår beskaffenhet.

30Även om O.K. har arbetat politiskt på lokal nivå ger inte utredningen underlag för några slutsatser om att han av politiska skäl kommer att utsättas för en annan påföljd än den som direkt anknyter till de brott han misstänks för. Inte heller på annan grund kan det för närvarande anses föreligga något hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen.

Inga andra hinder enligt utlämningslagen

31Det finns inte heller i övrigt något hinder enligt utlämningslagen mot den begärda utlämningen.

Europakonventionen

32Av rättspraxis i anslutning till artikel 3 i Europakonventionen följer att en stat inte får lämna ut en person till ett annat land om det finns starka skäl att anta att han eller hon löper en verklig risk att i det landet utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

33Vad som ska bedömas när det gäller utlämning till Uzbekistan är dels om utlämning begärs avseende brottslighet med religiös eller politisk koppling, dels om sökandens individuella omständigheter är sådana att det finns tillräckliga skäl att tro att det föreligger en konkret risk för den eftersökta personen. Att en stat har ett totalitärt system och ofta kränker mänskliga rättigheter är inte tillräcklig grund för att anse att en utlämning till staten står i strid med artikel 3. Den allmänna situationen i landet ingår som ett led i bedömningen. ( Jfr t.ex. Garayev v. Azerbaijan, no. 53688/08, §§ 71 och 72, 10 June 2010, Elmuratov v. Russia, no. 66317/09, §§ 81–84, 3 March 2011, I.U. v. Russia (Committee), no. 48917/15, § 35, 10 January 2017, B.T. v. Russia (dec.), no. 40755/16, §§ 25–29, 11 January 2018, A.K. and Others v. Russia (Committee), nos. 38042/18 and 2 others, § 45, 18 May 2021 och NJA 2021 s. 1109.)

34O.K. begärs inte utlämnad för brottslighet med religiös eller politisk koppling. Han tillhör inte någon utsatt grupp som löper en reell risk för behandling i strid med artikel 3.

35Även om situationen för mänskliga rättigheter i Uzbekistan är mycket oroande, kan situationen i landet inte bedömas som så allvarlig att utlämning till landet generellt inte kan tillåtas. Inte heller ger utredningen tillräckligt stöd för att förhållandena knutna till O.K:s person är sådana att det kan antas att han skulle löpa en reell risk att utsättas för en behandling i strid med artikel 3.

36Rättspraxis rörande artikel 6 i Europakonventionen ger vid handen att det inte kan uteslutas att ett utlämningsbeslut undantagsvis kan stå i strid med den artikeln. Det står dock klart att tröskeln är hög för att en utlämning ska visa sig vara oförenlig med artikel 6. I princip ankommer det på den som gör gällande att en utlämning skulle stå i strid med artikel 6 att visa att så är fallet. ( Jfr NJA 2021 s. 1109 p. 76–79 med vidare hänvisningar.)

37Det finns betydande brister beträffande rättsväsendet i Uzbekistan och detta förhållande är bekymmersamt. Emellertid kan utredningen inte anses ge tillräckligt underlag för bedömningen att situationen är sådan, att rättegångar i Uzbekistan i allmänhet skulle avvika så påtagligt från en standard som är godtagbar, att det skulle vara oförenligt med artikel 6 i Europakonventionen att utlämna O.K.

38Utredningen ger inte heller i övrigt underlag för bedömningen att en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen.

Frihetsberövande

39Det finns alltjämt skäl för att O.K. ska vara ålagd anmälningsskyldighet och reseförbud.

Avgörande

HD förklarar att det inte finns hinder enligt utlämningslagen mot utlämning av O.K. till Republiken Uzbekistan. En utlämning är inte heller oförenlig med Europakonventionen.

O.K. ska alltjämt vara ålagd anmälningsskyldighet och reseförbud.