NJA 2022 not 4

Skäl

Utlämningsframställningen

1Justitieministeriet i Bosnien och Hercegovina har begärt att A.Z. ska utlämnas dit för lagföring.

2Till stöd för utlämningsframställningen har åberopats ett beslut om häktning meddelat den 12 juni 2020 av den kantonala domstolen i Sarajevo. Av beslutet framgår att A.Z., tillsammans med en annan person, är misstänkt för mord den 2 mars 2015 i Sarajevo, enligt artikel 166.1 samt artikel 31 i Federationen Bosnien och Hercegovinas strafflag. I beslutet anges att A.Z. ska ha färdats i ett fordon som kört upp jämsides med offrets fordon och att den andre personen då ska ha avlossat två skott mot offret, som avlidit på platsen.

Riksåklagarens och A.Z:s inställning m.m.

3Enligt riksåklagaren finns det inte hinder mot utlämning enligt utlämningslagen. Inte heller skulle en utlämning, enligt riksåklagaren, vara oförenlig med Europakonventionen eller Barnkonventionen.

4A.Z. har motsatt sig utlämning. Han har gjort gällande att en utlämning skulle vara oförenlig med artiklarna 3 och 6 i Europakonventionen.

5A.Z. har i huvudsak anfört följande. Han förnekar gärningen. Han är född i Belgrad och har medborgarskap i såväl Serbien som Bosnien och Hercegovina. Hans efternamn är serbiskt. Under sina tidiga levnadsår i Sarajevo upplevde han svårigheter på grund av sin etnicitet och sitt medborgarskap. Offret är bosniak och son till en välkänd bosnisk krigshjälte. A.Z:s namn har publicerats i bosniska tidningar i anslutning till offrets död. Motivet till brottsanklagelsen mot honom är politiskt. Det skulle innebära fördelar för de bosniska myndigheterna om han som serb döms för brottet. Det finns för närvarande en betydande oro i landet med befarad ökad risk för politisk och militär konflikt.

6A.Z. har vidare framhållit följande. Det finns allvarliga brister i landets rättssystem, särskilt när det gäller korruption och politisk inblandning med etniska förtecken. Om han döms till fängelse riskerar han, särskilt mot bakgrund av brottsmisstankens karaktär och dess politiska motiv, att utsättas för tortyr eller tortyrliknande behandling av andra intagna och fängelsepersonal. Fängelseförhållandena i landet når inte upp till EU-standard.

7A.Z. har i utlämningsärendet varit frihetsberövad som anhållen eller häktad sedan den 24 september 2021.

HD:s bedömning

Det föreligger inte hinder mot utlämning enligt utlämningslagen

8A.Z. är misstänkt för brott som enligt svensk rätt motsvarar mord. Det påstådda brottet är sådant att det kan ligga till grund för ett beslut om utlämning (se 4 § utlämningslagen).

9Bosnien och Hercegovina har, liksom Sverige, tillträtt 1957 års europeiska utlämningskonvention. Bestämmelserna i 9 § tredje stycket utlämningslagen är därmed tillämpliga. Det innebär att ett beslut om häktning som har meddelats av en domstol i Bosnien och Hercegovina ska godtas, om det inte framgår att beslutet är uppenbart oriktigt. Det framgår inte i detta fall att beslutet är uppenbart oriktigt. Något hinder mot utlämning enligt 9 § utlämningslagen finns därför inte.

10Inte heller i övrigt finns det något hinder enligt utlämningslagen mot utlämning.

En utlämning är inte oförenlig med Europakonventionen

11Av artikel 3 i Europakonventionen följer att en stat inte får lämna ut en person till ett annat land, om det finns starka skäl att tro att han eller hon löper en verklig risk för att i det landet utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Den omständigheten att en stat ofta kränker mänskliga rättigheter utgör typiskt sett inte tillräcklig grund för att anse att en utlämning står i strid med artikel 3. Den allmänna situationen eller exempelvis svåra fängelseförhållanden i ett land är emellertid ett element i bedömningen av omständigheterna i det enskilda fallet (se NJA 2017 s. 677 p. 14). Vad som ska bedömas är den individuella risk som föreligger för den person som begärs utlämnad. Utredningen i detta fall ger inte stöd för att en utlämning är oförenlig med artikel 3.

12För att en utlämning ska vara oförenlig med artikel 6 i Europakonventionen fordras att det föreligger eller kan förväntas ett brott mot kravet på rättvis rättegång som är så grundläggande att rätten som garanteras av artikeln helt tillintetgörs eller att kärnan i rätten ödeläggs. Tröskeln är alltså hög. I princip ankommer det på den som gör gällande att en utlämning skulle stå i strid med artikel 6 att visa att så är fallet (se t.ex. NJA 2019 s. 611 p. 53 och 54). Vad som har framkommit om rättsväsendet i Bosnien och Hercegovina ger inte stöd för att en utlämning är oförenlig med artikel 6.

Avgörande

HD förklarar att det inte finns hinder mot utlämning av A.Z. till Bosnien och Hercegovina samt att en utlämning inte heller är oförenlig med Europakonventionen.

A.Z. ska fortfarande vara häktad i utlämningsärendet.