NJA 2022 not 7

Skäl

Den åberopade domen m.m.

1Till stöd för utlämningsframställningen har åberopats en dom meddelad av en domstol i Chisinau, Moldavien, den 14 juni 2018. Av domen framgår att A.D. dömdes för koppleri till fängelse i fem år på en halvöppen anstalt. Brotten begicks under februari–maj 2014 i bl.a. Timisoara, Rumänien, och bestod av att A.D., i samförstånd med andra personer, rekryterat två kvinnor i Moldavien för prostitution i Rumänien. Han hade deltagit i anordnandet av deras resor och skickat pengar för resekostnaderna. Vidare mötte han upp kvinnorna vid ankomsten till Rumänien och tog dem till en lägenhet där de skulle erbjuda sexuella tjänster mot ersättning. En av kvinnorna flydde från lägenheten och kontaktade polisen. Den andra kvinnan inhystes emellertid i lägenheten under en tid.

2Domen hade meddelats efter en förhandling vid vilken A.D. inte var personligen närvarande. Hans försvarare var dock närvarande.

3I utlämningsframställningen anges att om A.D. utlämnas kan han inom sex månader från det att utlämningen verkställs ansöka om förnyad prövning av domen.

A.D:s uppgifter

4Av utredningen framgår att A.D. förnekar brott och motsätter sig utlämning. Sammanfattningsvis har han anfört följande.

5Han arbetade på en byggfirma i Rumänien och fick då kontakt med de två kvinnorna genom en sedermera medtilltalad. Han bjöd den ena kvinnan att besöka honom i Rumänien där de skulle gå på klubbar och roa sig. De har inte haft några samtal om koppleri eller något liknande. En dag när han kom hem från jobbet var hon och hennes saker borta från lägenheten. Därefter har han bara haft kontakt med henne på internet. Den andra kvinnan fick han kontakt med senare. De hade kontakt som vänner. Han bjöd också henne till Rumänien för att de skulle gå på klubbar och ha roligt. Det har aldrig mellan honom och kvinnorna varit tal om prostitution. En av dem har däremot nämnt att hon i Moldavien praktiserade erotisk massage. Det finns inga bevis för att kvinnorna jobbat för honom eller att han har fått pengar. Han har inte lovat dem pengar eller ett lyxigt liv.

6Han riskerar att utsättas för tortyr eller annan förnedrande behandling om han skulle överlämnas till Moldavien. När han i december 2014 var i Rumänien fick han höra att den sedermera medtilltalade satt i fängelse. Han kontaktade då en förundersökningsledare som bad honom komma till Moldavien i ett ärende som denne inte ville tala närmare om över telefon. Han reste då till Moldavien men blev stoppad vid tullen och greps omedelbart. Polisen förde honom till Chisinau där han till slut träffade bl.a. förundersökningsledaren. Han förelades ett dokument för att han skulle erkänna koppleribrott. Under den tiden blev han utsatt för inhumana förhållanden och torterad genom slag och sparkar i syfte att han skulle erkänna brott. Myndighetspersoner försökte också förhandla med honom för att få honom att erkänna brottet, men han ville ha en advokat.

7Han var fortsatt frihetsberövad för brottsmisstanken under 30 dagar och flyttades över till Fängelse nr 13 Chisinau, Enhet nr 1. Det var en källarvåning under fängelset. Under tre dagar fick han bara te och bröd. Sedan kom han upp i fängelset. Han blev under hela tiden misshandlad av olika personer, bl.a. genom knytnävsslag och sparkar medan andra höll i honom. De använde också en bok vid slag mot magen. Det uttalade syftet med misshandeln var att få honom att erkänna brottet.

8En förundersökningsledare upplyste honom senare om att han skulle släppas fri om han betalade 10 000 euro. Först i samband med detta träffade han en advokat som skulle vara hans mellanhand. Slutligen kom man överens om att han skulle betala pengarna. Han betalade ett förskott om 1 000 euro i utbyte mot frigivning. Han skulle sedan jobba ihop resterande pengar. Någon förundersökning fick han inte se förrän 2018. Han blev aldrig informerad om någon rättegång. Domen fick han kännedom om först i samband med gripandet i Sverige.

9Försvararen överklagade domen för hans räkning. Överklagandet blev dock avvisat som för sent inkommet. Med hjälp av sin nuvarande moldaviske advokat begärde han återställande av försutten tid. I samband med detta godtog han att den prövningen skulle ske i hans frånvaro.

10Han lever i Sverige tillsammans med två barn, nio och ett år gamla, och deras mamma. Det yngsta barnet är hans biologiska barn och det äldre har han rent faktiskt vårdnaden om eftersom de bor ihop och han har tillsammans med mamman ekonomiskt ansvar för båda barnen. Mamman och barnen kom till Sverige i juni 2021.

Utlämningslagen

Brotten

11För att hinder mot utlämning inte ska föreligga måste enligt 4 § utlämningslagen gärningen motsvara brott för vilket det enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer och utdömd påföljd måste uppgå till minst fyra månaders fängelse.

12De gärningar som avses med utlämningsframställningen motsvaras i svensk rätt av koppleri enligt 6 kap. 12 § BrB eller i vart fall försök eller förberedelse till sådant brott (jfr 15 § i nämnda kapitel). För koppleri är enligt svensk lag föreskrivet fängelse i högst fyra år. Påföljden för A.D. har i domen bestämts till fängelse i fem år. Hinder mot utlämning enligt 4 § föreligger således inte.

Utevarodomen

13Moldavien har, liksom Sverige, tillträtt 1957 års europeiska utlämningskonvention. Både Moldavien och Sverige har också ratificerat det andra tilläggsprotokollet till konventionen som reglerar bl.a. förutsättningarna för utlämning vid utevarodomar.

14Enligt 9 § tredje stycket utlämningslagen ska en fällande dom godtas, om det inte i det särskilda fallet framgår att domslutet är uppenbart oriktigt. En dom som har meddelats utan att den dömde har varit personligen närvarande vid förhandling i saken inför domstol ska godtas endast om den dömdes rättighet att försvara sig ändå kan anses ha blivit nöjaktigt tillgodosedd eller den dömde har möjlighet att påkalla ny domstolsprövning som tillgodoser denna rättighet.

15Det kan konstateras att domen i huvudsak bygger på uppgifter som en av målsägandena har lämnat under rättegången. Uppgifter från andra personer, liksom andra omständigheter till stöd för domen, verkar framför allt ha föredragits från skriftliga handlingar i förundersökningen. Även om uppgifterna i vissa avseenden är vaga framgår inte att domen är uppenbart oriktig.

16Av handlingarna framgår inte huruvida A.D. delgivits kallelse till förhandlingen. Hans försvarare har varit närvarande vid förhandlingen men han själv var, enligt vad som framgår av domen, inte personligen närvarande. Domen kan mot den angivna bakgrunden inte godtas eftersom A.D:s rättighet att försvara sig inte kan anses ha blivit nöjaktigt tillgodosedd.

17Moldavien har emellertid i utlämningsframställningen angett att A.D. har rätt till en förnyad prövning efter ansökan. Av artikel 559 i den moldaviska straffprocesslagen framgår också att den dömde har rätt att få målet upptaget på nytt i första instans efter ansökan inom sex månader från överlämnandet, såvida den dömde inte begärt att åtalet prövas i hans eller hennes utevaro. Vidare har i utlämningsframställningen angetts att detta är en rättighet som garanteras även av artikel 3 i andra tilläggsprotokollet till utlämningskonventionen.

18Moldaviens framställan får anses innefatta en garanti för att A.D. har möjlighet att påkalla en ny domstolsprövning av åtalet. Garantin uppfyller kraven i 9 § tredje stycket utlämningslagen och hinder mot utlämning enligt den bestämmelsen föreligger inte.

19Sammanfattningsvis finns det inte hinder mot utlämning enligt 9 § utlämningslagen.

Europakonventionen

Rättslig reglering

20Enligt Europadomstolens praxis kan en stat som utlämnar en person till en annan stat göra sig skyldig till överträdelse av Europakonventionen om det finns skäl att anta att personen kan komma att utsättas för konventionskränkningar i den anmodande staten (se t.ex. Soering v. the United Kingdom, 7 July 1989, Series A no. 161).

21Av artikel 3 i Europakonventionen följer att en stat inte får lämna ut en person till ett annat land, om det finns starka skäl att tro att han eller hon löper en verklig risk att i det landet utsättas för tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Vad som ska bedömas är då den individuella risk som föreligger för den person som avses med ansökan (jfr NJA 2019 s. 611).

22För att hinder med anledning av artikel 6 i Europakonventionen ska aktualiseras krävs att det finns en risk för att den som begärs utlämnad på ett flagrant sätt kommer att förvägras en rättvis rättegång. Tröskeln för att en utlämning skulle befinnas vara oförenlig med artikeln har alltså lagts högt och det ankommer i princip på den som gör gällande att utlämningen skulle stå i strid med artikel 6 att visa att kravet är uppfyllt (jfr NJA 2017 s. 677 och NJA 2019 s. 611).

Rapporter om rättssystemet i Moldavien

23Av Utrikesdepartementets rapport Moldavien – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 31 december 2019 framgår bl.a. följande.

24Det juridiska ramverket i Moldavien för att tillgodose de mänskliga rättigheterna är till stor del tillfredsställande. Det förekommer dock kränkningar, inklusive tortyr, på statliga institutioner och anstalter. Enligt bl.a. Högkommissarien för de mänskliga rättigheterna fungerar inte den nationella förebyggandemekanismen mot tortyr och statliga insatser för rehabilitering av tortyroffer och våldsutsatta saknas.

25Moldavien är sedan 1995 medlem i Europarådet och sedan dess har Europadomstolen meddelat 441 beslut i ärenden rörande landet och funnit 597 överträdelser, varav en fjärdedel avsåg tortyr. Under 2017 etablerades en antitortyravdelning inom åklagarmyndigheten och en s.k. gemensam verkställandeorder antogs om identifiering och rapportering av tortyr och övergrepp i statliga institutioner. Ombudsmannen har upprepade gånger uppmanat regeringen att stänga ett fängelse i Chisinau.

26Civilsamhället och anställda i rättsväsendet har löpande och inför Moldaviens granskning i FN:s universella granskningsmekanism rapporterat att tillgång till rättvis rättegång och juridisk hjälp är begränsad. Orsakerna är brister i rätten till juridiskt biträde, brott i rättsväsendet mot procedurer och lagar, icke-ändamålsenliga lokaler, att principen om oskyldighetspresumtion inte upprätthålls samt att åklagare bedöms ha oproportionerligt stor makt i systemet. Gällande rätten till frihet och personlig säkerhet anges att godtyckliga frihetsberövanden genomförda av polis förekommer. Vidare framgår att överbefolkade fängelser utgör ett problem samt att förhållandena för personer på statliga institutioner, inklusive fängelser, är gravt undermåliga.

27Den bild som ges i Utrikesdepartementets rapport om Moldavien bekräftas i stora delar av den rapport som utfärdats av Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) efter ett besök under perioden den 28 januari–7 februari 2020 samt av US Department of State i Country Report on Human Rights Practices – Moldova 2020 och Amnesty International i International Report 2020/21 Moldova.

Bedömningen i detta fall

28Utredningen visar alltså på vissa generella brister i rättsväsendet i Moldavien. Materialet innehåller också uppgifter om generellt hårda fängelseförhållanden i landet, vilket ska beaktas vid bedömningen av omständigheterna i det enskilda fallet.

29Som stöd för att A.D. skulle utsättas för misshandel om han utlämnades till Moldavien har han anfört bl.a. att han tidigare blivit utsatt för misshandel av polisen i Moldavien. Även om det i och för sig inte finns skäl att ifrågasätta A.D:s uppgifter om misshandel i syfte att få honom att erkänna brott är utredningen inte sådan att den ger tillräckligt stöd för slutsatsen att han löper en verklig risk att i Moldavien utsättas för tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning vid avtjänande av det nu utdömda straffet på en halvöppen anstalt. Det finns därför inte stöd för slutsatsen att det skulle vara oförenligt med artikel 3 i Europakonventionen att utlämna A.D.

30Det har inte framkommit någon omständighet som ger tillräckligt stöd för slutsatsen att A.D. kan komma att utsättas för konventionskränkning genom ett eventuellt rättsligt förfarande i Moldavien. Det skulle därmed inte vara oförenligt med artikel 6 i Europakonventionen att utlämna A.D.

Barnkonventionen

31A.D:s barn har behov av en nära kontakt med sin pappa och vårdnadshavare. Hänsynen till barnens bästa talar för att han inte ska utlämnas till Moldavien. Mot detta intresse ska emellertid ställas Moldaviens intresse av att kunna verkställa det fängelsestraff som A.D. har dömts till.

32Av utredningen framgår att barnen kan stanna med sin mamma i sin hemmiljö. De kommer att skiljas från A.D. under en tid som är begränsad. Mot den anförda bakgrunden väger de motstående intressena tyngre än barnens intresse, varför en utlämning inte är oförenlig med Barnkonventionen.

Sammanfattande bedömning

33Sammantaget har det inte framkommit någon omständighet som utgör hinder enligt 1–10 §§ utlämningslagen mot utlämning av A.D. till Moldavien för straffverkställighet eller som medför att en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen eller Barnkonventionen.

Avgörande

HD förklarar att det inte finns hinder enligt utlämningslagen mot utlämning av A.D. till Republiken Moldavien och att en utlämning inte heller är oförenlig med Europakonventionen eller Barnkonventionen.

A.D. ska fortfarande vara häktad i ärendet.