lagen.
Högsta domstolen

Underlåtenhet och smygfilmning (NJA 2022 s. 294)

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2022-04-21
Målnummer
B 7481-21
Löpnummer
NJA 2022:26

Källa

Hänvisat till av

Rättsfall

Sökord Underlåtenhet att avslöja brott · Kränkande fotografering · Våldtäkt mot barn

Ansvar för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn är uteslutet om det samtidigt yrkas ansvar för kränkande fotografering, bestående i att den tilltalade i hemlighet har filmat våldtäkten.

Jönköpings tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Jönköpings tingsrätt åtal mot G.J. och en annan person.

Åtalet mot den andra personen (åtalspunkt 1) avsåg våldtäkt mot barn. Bland annat påstod åklagaren att den tilltalade hade haft samlag med målsäganden som var 14 år och som genom berusning och/eller sömn inte deltog frivilligt och befann sig i en särskilt utsatt situation som den tilltalade otillbörligen utnyttjade.

Åtalet mot G.J. avsåg två punkter enligt följande.

Åtalspunkt 2. Underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn

G.J. har varit medveten om och till viss del bevittnat händelseförloppet under åtalspunkt 1 när målsäganden våldtogs - - -. Han har trots sin kännedom om att en våldtäkt pågick varken i tid anmält eller avslöjat det pågående brottet. Det hände någon gång mellan den 1 september 2020 och den 30 november 2020 - - -. G.J. begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Åtalspunkt 3. Kränkande fotografering

G.J. har olovligen och i hemlighet filmat målsäganden när hon befann sig inomhus i en bostad och i en sexuell situation. Det hände någon gång mellan den 1 september 2020 och den 30 november 2020 - - -.

- G.J. begick gärningen med uppsåt.

G.J. förnekade gärningarna. Han förnekade brott under åtalspunkten 2 med hänsyn till att han inte känt till någon pågående våldtäkt. Han vidgick beträffande åtalspunkten 3 att han filmat men uppgav att det inte skett i syfte att kränka den personliga integriteten utan haft samband med att han filmat hela festen.

Målsäganden begärde skadestånd av de båda tilltalade och deras vårdnadshavare. De tilltalade och vårdnadshavarna motsatte sig att betala skadestånd.

Tingsrätten (ordförande chefsrådmannen Annika Rojas Wiberg) anförde i dom den 31 augusti 2021 följande.

UTREDNING

DOMSKÄL

Skuld

Våldtäkt mot barn

Under den här rubriken kom tingsrätten sammanfattningsvis fram till att den andre tilltalade skulle dömas för våldtäkt mot barn.

Underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn

G.J. är åtalad för underlåtenhet att avslöja våldtäkten. G.J. har befunnit sig i lägenheten och känt till och bevittnat våldtäkten. Han har haft möjlighet att i tid avslöja brottet så att i vart fall delar av det hade kunnat förhindras. En ytterligare förutsättning för straffansvar är emellertid att brottet kan avslöjas utan fara för den handlande eller någon annan. Inskränkningen av det straffbe-lagda området omfattar situationer när det finns risk för att den handlande eller någon annan kommer att utsättas för repressalier på grund av avslöjandet. Den innefattar också bland annat fall när den som avslöjar brottet riskerar att själv bli misstänkt eller dömd för delaktighet i brottet (se rättsfallet NJA 2017 s. 515, särskilt punkterna 26-28).

G.J. har åtalats för att i hemlighet ha filmat den sexuella situationen som underlåtenheten att avslöja avser. Vid dessa förhållanden kan han enligt tingsrättens mening inte dömas för att ha underlåtit att avslöja brottet, då detta inte kunnat ske utan risk för att hans egna agerande som omfattas av åtalspunkten 3 avslöjas. G.J. ska därför frikännas från ansvar under åtalspunkten 2.

Kränkande fotografering

Målsäganden, som för övrigt var omtöcknad i enlighet med vad som redogjorts för - - -, har uppgett att hon var omedveten om att G.J. filmade henne. Hon reagerade med chock på filmen när hon fick kännedom om den. G.J. har själv uppgett att varken [den andre tilltalade eller målsäganden] kände till att han filmade utan endast kompisen - - -. G.J. har alltså inomhus i bostad i hemlighet filmat målsäganden. Det är uppenbart att filmningen inte varit försvarlig. G.J. ska därför dömas för kränkande fotografering i enlighet med åtalet.

Straff

G.J.

G.J. har ett särskilt vårdbehov och påföljden bör bestämmas till vård enligt det ungdomskontrakt som upprättats.

Skadestånd

Kränkande fotografering

G.J. döms för kränkande fotografering och ska ersatta målsäganden för den kränkning som gärningen mot henne inneburit. Tingsrätten finner att skä-lig kränkningsersättning är 10 000 kr. Vidare finner tingsrätten att begärd ersättning för sveda och värk är ett skäligt belopp. G.J:s vårdnadshavare ska vara solidariskt ansvariga för skadan upp till 1/5 basbelopp.

DOMSLUT

Tingsrätten dömde G.J. för kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § första stycket BrB och frikände honom från åtalet för under-låtenhet att avslöja våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 § första stycket och 15 § andra stycket samt 23 kap. 6 § första stycket BrB.

Påföljden bestämdes till ungdomsvård med den särskilda föreskriften att G.J. skulle följa ett ungdomskontrakt.

G.J. skulle betala skadestånd till målsäganden med 12 600 kr jämte ränta. G.J:s vårdnadshavare skulle solidariskt med G.J. betala skadestånd till mål-säganden med 9 460 kr jämte ränta.

Den andre tilltalade dömdes för våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 § första stycket BrB till ungdomstjänst. Han och hans vårdnadshavare skulle betala skadestånd till målsäganden.

Göta hovrätt

Åklagaren överklagade i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten skulle döma G.J. även för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn (åtalspunkt 2).

G.J. motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten (hovrättsråden Ann Ganelind, Maud Olander Blom och

Karl Fredriksson, referent, samt två nämndemän) anförde i dom den 8 november 2021 följande.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

I enlighet med tingsrättens dom, som inte har överklagats i denna del, ska G.J. dömas för kränkande fotografering (åtalspunkten 3).

Den som underlåter att i tid anmäla eller annars avslöja ett förestående eller pågående brott döms for underlåtenhet att avslöja brottet. För att någon ska dömas för underlåtenhet att avslöja ett brott behöver det dock vara särskilt föreskrivet, vilket det är för våldtäkt mot barn. För ansvar förutsätts vidare att gärningen har fortskridit så långt att den är straffbar och att brottet kan avslöjas eller förhindras utan fara för den handlande eller för någon annan. (Se 6 kap. 15 § och 23 kap. 6 § BrB.)

Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att målsäganden - - - utsatts för en våldtäkt, vilket G.J. förstått. G.J. har inte an-mält eller avslöjat den pågående våldtäkten. Det kan inte uteslutas att en anmälan eller ett avslöjande hade medfört att del av våld-täkten hade förhindrats.

En ytterligare förutsättning för straffansvar är emellertid att våldtäktsbrottet kunnat avslöjas utan fara för G.J. Av praxis framgår att ansvar för underlåtenhet att avslöja brott utesluts om det av utredningen framgår att den som underlåtit att avslöja brottet själv kan ha varit inblandad - genom delaktighet i själva brottet, på ett förberedelsestadium eller i efterföljande brottslighet - på ett sådant sätt att straffansvar kan aktualiseras för denne (se rättsfallet NJA 2017 s. 515). G.J. har åtalats och dömts för att, i den lägenhet där våldtäkten begicks, ha filmat målsäganden i samma situation som åtalet för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn avser. Vid sådana förhållanden ska G.J. inte anses ha kunnat avslöja våldtäktsbrottet utan fara. Som tingsrätten har funnit ska han därför frikännas från underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn.

Även i fråga om påföljd gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten. Tingsrättens domslut ska således fastställas.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Högsta domstolen

Riksåklagaren överklagade och yrkade att HD skulle döma G.J. även för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn.

G.J. motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

HD meddelade prövningstillstånd med utgångspunkt i vad hovrätten funnit utrett avseende det faktiska händelseförloppet och uppsåt.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Charlotta Hallgren, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

Inledning

1 G.J. åtalades för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn. Enligt åtalet bestod brottet i att han någon gång mellan den 1 september 2020 och den 30 november 2020 i Göteborgs kommun, trots sin kännedom om att en våldtäkt mot barn pågick, varken i tid anmält eller avslöjat det pågående brottet. Han begick enligt åtalet gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

2 G.J. åtalades också för kränkande fotografering för att vid samma tillfälle olovligen och i hemlighet ha filmat målsäganden när hon befann sig inomhus och i en sexuell situation (våldtäkten). Enligt åtalet begick han gärningen med uppsåt.

Punkterna 3 och 4 motsvarar i huvudsak punkterna 6-8 i HD:s domskäl.

Frågan i HD

5 Frågan i HD är vilken betydelse det har för straffansvaret för underlåtenhet att avslöja brott om en tilltalad genom ett avslöjande riskerar att bli misstänkt för ett annat brott som inte avser misstanke om eller delaktighet i det brott som avslöjandet avser. Fråga är också om underlåtenhetsbrottets art.

Rättslig reglering

Underlåtenhet att avslöja brott

6 Den som underlåter att i tid anmäla eller annars avslöja ett förestående eller pågående brott ska, i de fall det är särskilt föreskrivet, dömas för un-derlåtenhet att avslöja brottet enligt vad som är föreskrivet för den som medverkat endast i mindre mån till sådant brott. Högre straff än fängelse i två år får inte dömas ut. För att ansvar ska kunna dömas ut förutsätts att gärningen har fortskridit så långt att den är straffbar och att brottet kan avslöjas eller förhindras utan fara för den handlande eller för någon annan. (Se 23 kap. 6 § BrB.)

7 I 6 kap. 15 § andra stycket BrB föreskrivs det att underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn är straffbelagt.

8 Den handlingsplikt som anges i 23 kap. 6 § BrB är att anmäla eller annars avslöja. Någon allmän skyldighet att förhindra brottet föreskrivs inte. Den åtgärd som i första hand kommer i fråga är att anmäla brottet till polisen.

9 Avslöjandet ska ske i tid och avse ett brott som är förestående eller pågående. Skyldigheten att avslöja brottet består så länge brottet fortgår. Någon skyldighet att avslöja redan begångna (avslutade) brott följer dock inte av bestämmelsen.

10 För straffansvar krävs inte att det visas att avslöjandet i det enskilda fallet skulle ha lett till att brottet eller del av det hade förhindrats. I lagtextens krav på att avslöjandet ska ha skett i tid ligger emellertid att straffansvar är uteslutet om det står klart att ett avslöjande skulle ha varit helt meningslöst. Vad som fordras är alltså att det hade funnits möjlighet att avslöjandet hade kunnat få någon effekt. (Se NJA 2017 s. 515 p. 25.)

Avslöjande ska ske utan fara

11 Från straffbarheten stadgas i fjärde stycket undantag från vissa intresse­kollisioner, nämligen när avslöjandet inte kan ske utan fara för den handlande eller för någon annan. Inskränkningen av det straffbelagda området omfattar bland annat situationer när avslöjandet av ett brott skulle medföra risk för misstanke om eller ansvar för delaktighet i brottet.

12 Om det av utredningen framgår att den som underlåtit att avslöja brottet själv kan ha varit inblandad på ett sådant sätt att straffansvar kan aktualiseras utesluts alltså ansvar för underlåtenhet att avslöja brottet. Det kan vara fråga om delaktighet i själva brottet, på ett förberedelsestadium eller i efterföljande brottslighet. Det kan även vara fråga om samtida brott. Att en person inledningsvis har misstänkts för delaktighet i brottet eller samtida brott utesluter emellertid inte ansvar för underlåtenhet om han eller hon i ett tidigt skede av utredningen har avförts som misstänkt; ansvarsfrihet kan dock aktualiseras även i sådana fall beroende på omständigheterna vid tidpunkten då brottet som underlåtenheten avser pågick. (Jfr NJA 2017 s. 515 p. 27, "Facebookmålet" NJA 2018 s. 562 p. 14 och 15, och Petter Asp, De osjälvständiga brottsformerna, 2021, s. 497 f.)

Straffet för underlåtenhet att avslöja brott

13 Straffet för underlåtenhet att avslöja brott ska bestämmas såsom för den som medverkat endast i mindre mån till sådant brott. Högre straff än fängelse i två år får dock inte dömas ut. Straffskalan knyter alltså an till det brott som underlåtenheten avser. Det finns dock en generell möjlighet att underskrida minimum i straffskalan. Eftersom straffet ska bedömas efter de grunder som anges i 23 kap. 5 § om medverkan följer bl.a. att det för ringa fall gäller ansvarsfrihet. (Se 23 kap. 5 och 6 §§ BrB.)

14 Även underlåtenhetsbrottets artvärde bör i viss mån knyta an till det brott som underlåtenheten att avslöja avser. Generellt kan dock framhållas att underlåtenhet att avslöja brott är kriminaliserad i förhållande till vissa allvarliga brottstyper som ofta har ett högt artvärde. Härtill kommer att brott som påverkar möjligheterna att upprätthålla rättssystemets effektivitet också regelmässigt betingar ett högt artvärde. Utgångspunkten är alltså att un-derlåtenhet att avslöja brott typiskt sett har ett relativt högt artvärde.

Bedömningen i detta fall

15 G.J. har känt till att målsäganden utsattes för en våldtäkt och han har haft möjlighet att avslöja brottet i sådan tid att det inte kan uteslutas att del av brottet hade kunnat förhindras.

16 När våldtäkten pågick gjorde sig G.J. samtidigt skyldig till kränkande fotografering genom att filma målsäganden när hon utsattes för övergrep-pet; han kan därmed inte anses ha kunnat avslöja våldtäktsbrottet utan fara för sig själv i den mening som avses i 23 kap. 6 § BrB. Åtalet för under-låtenhet att avslöja våldtäkt mot barn ska därför ogillas.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut.

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Johnny Herre, Agneta Bäcklund, Stefan Johansson, referent, och Cecilia Renfors) meddelade den 21 april 2022 följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

Vad som sammanfattningsvis är utrett

1 G.J., som vid tillfället var 16 år, befann sig tillsammans med två andra pojkar och en flicka i en lägenhet. De drack alkohol och tittade på ishockey. Efter en stund gick en av de andra pojkarna, som också var 16 år, tillsammans med flickan, som var 14 år, in i sovrummet och genomförde ett samlag. G.J., som filmade i lägenheten, gick in i sovrummet och filmade även samlaget. Han läm-nade efter en stund och samlaget fortsatte därefter i ungefär 15 minuter.

2 Flickan var kraftigt berusad och befann sig i en särskilt utsatt situation. G.J. förstod att flickan utsattes för en våldtäkt. Hon var inte medveten om att G.J. filmade henne.

Åtalet

3 Den pojke som genomförde samlaget med flickan åtalades för våldtäkt mot barn.

4 G.J. åtalades för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn. Enligt åtalet hade han varken i tid anmält eller avslöjat det pågående brottet. Dessutom åtalades G.J. för kränkande fotografering, bestående i att han vid samma tillfälle olovligen och i hemlighet hade filmat målsäganden under våldtäkten.

Domstolarnas avgöranden

5 Tingsrätten dömde den pojke som hade genomfört samlaget med flickan för våldtäkt mot barn.

6 När det gäller åtalet mot G.J. fann tingsrätten att han i tid haft möjlighet att avslöja den pågående våldtäkten. Eftersom G.J. även hade åtalats för att i hemlighet ha filmat våldtäkten, ansåg tingsrätten att han inte hade kunnat avslöja det brottet utan fara för sig själv. Däremot dömde tingsrätten honom för kränkande fotografering. Påföljden bestämdes till ungdomsvård med en före-skrift om att han skulle följa ett ungdomskontrakt.

7 Åklagaren överklagade tingsrättens dom beträffande G.J. och yrkade att hovrätten skulle döma honom även för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn. Hovrätten har gjort samma bedömning som tingsrätten och fastställt tingsrättens domslut.

Frågan i HD

8 HD har meddelat prövningstillstånd med utgångspunkt i vad hovrätten har funnit utrett avseende det faktiska händelseförloppet och uppsåt.

9 Frågan i HD är hur G.J:s handlande ska bedömas vid en tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 15 § andra stycket och 23 kap. 6 § BrB om underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn.

Underlåtenhet att förhindra eller avslöja brott

Allmänt om den rättsliga regleringen

10 Det finns inte någon allmän skyldighet att förhindra eller annars ingripa mot ett pågående brott. Den som är medveten om att det pågår en våldtäkt och som utan fara för sig själv skulle kunna ingripa och avbryta den brottsliga handlingen, kan således normalt inte straffas om han eller hon väljer att inte göra det.

11 För vissa utpekade personkategorier, som kan sägas ha en rätt att bestämma över andra personer, finns det emellertid en straffbelagd skyldighet att förhindra vissa brott. Det gäller dels den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning och som underlåter att förhindra brott inom ramen för sammanslutningen, dels en förälder, annan uppfostrare eller förmyndare som underlåter att hindra den som står under hans eller hennes vård eller lydnad från att begå brott. (Se 23 kap. 6 § andra och tredje styckena BrB.)

12 När det gäller vissa allvarliga brott finns det däremot en allmän skyldighet för den som har kännedom om att brottet är förestående eller pågår att i tid anmäla eller annars avslöja brottet. För straffansvar krävs att gärningen har fortskridit så långt att den är straffbar och att brottet kan avslöjas utan fara för den handlande eller för någon annan. En sådan skyldighet gäller för brottet våldtäkt mot barn. (Se 6 kap. 15 § andra stycket och 23 kap. 6 § första och fjärde styckena BrB.)

13 Den handlingsplikt som anges är alltså att anmäla eller annars avslöja. När det är fråga om ett pågående brott, t.ex. en våld-täkt, är den åtgärd som främst kommer i fråga att anmäla brottet till polisen. Skyldigheten gäller så länge det inte står klart att ett avslöjande skulle vara helt meningslöst. Vad som krävs är att det hade funnits möjlighet att avslöjandet hade kunnat få någon ef-fekt. (Se NJA 2017 s. 515 p. 20 och 25.)

Särskilt om att avslöjandet ska kunna ske utan fara

14 Av lagtexten framgår att brottet ska kunna anmälas eller annars avslöjas utan fara för den handlande eller någon annan. Det är fråga om en allmän bestämmelse om ansvarsfrihet som bl.a. omfattar situationer när den som avslöjar brottet riskerar att själv bli misstänkt eller dömd för delaktighet i det (se NJA 2017 s. 515 p. 26 och 27 och "Facebookmålet" NJA 2018 s. 562 p. 14 och 15, men även NJA II 1948 s. 221).

15 Ansvarsfrihetsregeln är allmänt utformad och därmed inte begränsad till situationer när avslöjandet av ett brott skulle medföra risk för misstanke om delaktighet i just det brottet. Fara för den handlande föreligger alltså även när avslöjandet skulle medföra en risk för misstanke om eller ansvar för något annat brott som har begåtts i anslutning till eller i samband med det brott som avslöjan-det skulle avse.

16 Bedömningen av om det har funnits någon fara för den som hade kunnat avslöja ett brott ska göras utifrån de omständigheter som förelåg vid brottet. När det vid en efterföljande domstolsprövning ska avgöras om det har funnits någon fara - i meningen risk för att personen själv blir misstänkt - ska bedömningen göras i ljuset av alla relevanta omständigheter kring det brott som skulle kunna avslöjas och vad som har skett i anslutning till detta. Av betydelse är de förhållanden som har klarlagts genom förundersök-ningen, de misstankar som i olika skeden har funnits mot personen (jfr NJA 2017 s. 515 p. 27) och beslut i åtalsfrågan. Dessa förhållanden återspeglar risken för misstanke om delaktighet i det brott som hade kunnat avslöjas eller något annat brott i anslutning till eller i samband därmed.

17 Om en åklagare har åtalat för delaktighet i ett brott som det förelåg en skyldighet att avslöja, så innebär redan det åtalet att sådan fara som avses med bestämmelsen i 23 kap. 6 § BrB ska anses ha förelegat. Detsamma får normalt anses gälla när åklagaren har åtalat för ett annat brott som har begåtts i anslutning till eller i samband med det brott som det förelåg en skyldighet att avslöja. (Jfr "Facebookmålet" NJA 2018 s. 562 p. 15.)

18 Detta medför att om den som har underlåtit att avslöja en våldtäkt mot barn i hemlighet har filmat våldtäkten, så bör redan ett åtal om kränkande fotografering innebära att den tilltalade inte har kunnat avslöja våldtäkten utan fara för sig själv. Det förhållandet att den tilltalade i hemlighet har filmat någon som har utsatts för ett allvarligt brott kan emellertid beaktas när straffvärdet för den kränkande fotograferingen ska bestämmas.

Bedömningen i detta fall

19 G.J. förstod att målsäganden utsattes för en våldtäkt och han hade möjlighet att avslöja brottet i sådan tid att det i vart fall inte var uteslutet att en del av brottet hade kunnat förhindras.

20 När våldtäkten pågick gjorde sig G.J. samtidigt skyldig till kränkande fotografering genom att i hemlighet filma målsäganden när hon utsattes för övergreppet, något som han också åtalats för. Han har därmed inte kunnat avslöja våldtäkten utan fara för sig själv i den mening som avses i 23 kap. 6 § BrB. Någon skyldighet att anmäla eller annars avslöja brottet har därför inte förelegat.

21 Åtalet för underlåtenhet att avslöja våldtäkt mot barn ska ogillas.

22 HD gör samma bedömning som hovrätten vad gäller frågan om påföljd. Hovrättens domslut ska således fastställas.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut.