Högsta domstolen

Naked Juicebar (NJA 2023 s. 1067)

Domstol: Högsta domstolen
Avgörandedatum: 2023-12-27
Målnummer: Ä 2885-23
Löpnummer: NJA 2023:81

Sökord Skiljemannaarvode · Skiljedomskostnad · Verkställighet

Fråga om det har funnits hinder mot att verkställa en skiljedom avseende parts skyldighet att ersätta motparten för skiljedomskostnader i form av skiljemannaarvode och avgift till ett skiljedomsinstitut.

I en skiljedom förpliktades I.L. att solidariskt med Kolboda Mat och Dryck AB betala visst kapitalbelopp jämte ränta till Naked Juicebar AB. Enligt domslutet skulle vidare I.L., Kolboda Mat och Dryck AB och Naked Juicebar AB solidariskt betala skiljedomskostnaderna bestående av arvode till skiljedomaren samt administrativ avgift till Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Parterna emellan förpliktades Kolboda Mat och Dryck AB och I.L. att slutligt betala dessa skiljedomskostnader.

Naked Juicebar AB ansökte hos Kronofogdemyndigheten om verkställighet av skiljedomen gentemot I.L. i fråga om bl.a. skiljedomskostnaderna. I.L. invände mot verkställigheten. Kronofogdemyndigheten avslog invändningen i beslut den 14 september 2022 och godtog skiljedomen som grund för verkställighet.

I.L. överklagade Kronofogdemyndighetens beslut i Nacka tingsrätt.

Naked Juicebar AB bestred ändring.

Tingsrätten (rådmannen Mats Åhrling) anförde i beslut den 28 oktober 2022 följande.

Enligt 1 kap. 1 § första stycket UB är denna balk, såvitt nu är av intresse, tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse.

En dom, i vilken endast har fastställts att viss skyldighet föreligger utan att svaranden har ålagts att fullgöra en förpliktelse, till exempel skadeståndsskyldighet, utgör inte exekutionstitel. För att en dom eller ett beslut ska utgöra exekutionstitel och därmed kunna läggas till grund för verkställighet förutsätts att avgörandet innefattar ett åläggande – ett förpliktande – att fullgöra viss, positiv eller negativ, prestation. Det avgörande för huruvida en dom eller ett beslut innebär ett förpliktande att prestera något eller en fastställelse av ett rättsförhållande, behöver inte alltid vara de ordalag som används i domen eller beslutet utan den reella innebörden därav. Om till exempel en domstol i en dom anger i domslutet att svaranden är skyldig att ersätta kärandens rättegångskostnader med visst belopp, bör detta anses innebära ett åläggande att betala beloppet. Det finns inte någon rimlig anledning att enbart fastställa skyldigheten att betala rättegångskostnader. En sådan innebörd skulle vid betalningsovilja kräva en ytterligare rättegång i frågan. En grundläggande förutsättning för verkställighet av en skiljedom är att domen innehåller ett förpliktigande att prestera, dvs. att göra eller underlåta något (se Torkel Gregow, Utsökningsrätt, 2012 s. 70, 71 och 93).

Tingsrätten konstaterar att skiljedomen inte uttryckligen innehåller någon förpliktelse för I.L. att utge visst belopp för skiljedomskostnaderna till Naked Juicebar. Istället anges enbart att parterna svarar solidariskt för dessa kostnader mot skiljedomaren och skiljeinstitutet och att parterna emellan förpliktas I.L. slutligt stå kostnaderna. Att detta torde innebära att Naked Juicebar får en regressfordran mot I.L. för det fall de fått stå hela eller delar av kostnaderna innebär inte att Naked Juicebar kan använda skiljedomen för att få verkställighet av en sådan regressfordran. För att Naked Juicebar ska kunna få en sådan regressfordran verkställd enligt utsökningsbalken måste bolaget få den fastställd i en exekutionstitel där det framgår att I.L. förpliktas utge ett visst belopp till Naked Juicebar. Kronofogdemyndigheten, som har att ex officio pröva exekutionstitelns verkställbarhet redan vid tiden för ansökan, borde ha avslagit ansökan i denna del. Så har inte skett. Det överklagade beslutet ska därför ändras – – –.

1 Med ändring av det överklagade beslutet lämnar tingsrätten Naked Juicebar AB:s ansökan om verkställighet i mål – – – utan bifall.

Naked Juicebar AB överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle fastställa Kronofogdemyndighetens beslut den 14 september 2022.

I.L. motsatte sig ändring av tingsrättens beslut.

Hovrätten (hovrättsråden Sven Johannisson och Anders Hübinette, referent, samt tf. hovrättsassessorn Emil Nordin) anförde i beslut den 4 april 2023 följande.

Av 37 § andra stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande framgår att skiljemännen får i en slutlig dom förplikta parterna att betala ersättningen till dem. Ett sådant beslut om ersättning utgör en exekutionstitel (prop. 1998/99:35 s. 239). Enligt 42 § samma lag får skiljemännen bestämma hur ersättningen till skiljemännen slutligt ska fördelas mellan parterna. Frågan om huruvida även ett sådant kostnadsfördelningsbeslut är direkt exigibelt besvaras inte i förarbetena.

Det avgörande för huruvida en dom eller ett beslut kan läggas till grund för verkställighet är inte alltid de ordalag som används utan den reella innebörden därav (se Gregow, Utsökningsrätt, 2020, version 5, JUNO, s. 76). Kostnadsfördelningsbeslutet (p. 104 i skiljedomen) bör läsas i förening med beslutet om parternas solidariska betalningsskyldighet för skiljedomskostnaderna (p. 103). Enligt hovrättens mening kan skiljedomen inte förstås på annat sätt än att I.L. och Kolboda Mat och Dryck AB är slutligt betalningsskyldiga för samtliga skiljedomskostnader. Om Naked Juicebar AB har utgett hela eller en del av den kostnad som omfattas av det solidariska betalningsansvaret tar Naked Juicebar AB genom subrogation över skiljemannens rätt till ersättning enligt skiljedomen (jfr bl.a. Lindskog, Skiljeförfarande – en kommentar, 2020, version 3, JUNO, kommentaren till 37 §, p. 5.1.3 och not 59 samt NJA 2018 s. 467). Det föreligger således inte hinder mot verkställighet av skiljedomen på den grund som tingsrätten har anfört. Tingsrättens beslut ska ändras i enlighet med detta.

1 Med ändring av punkten 1 i tingsrättens beslut fastställer hovrätten Kronofogdemyndighetens beslut den 14 september 2022.

I.L. överklagade och yrkade att HD skulle lämna Naked Juicebar AB:s ansökan om verkställighet utan bifall.

Naked Juicebar AB motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Norah Lind, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

SKÄL

Punkterna 1–7 motsvarar i huvudsak punkterna 1–10 i HD:s skäl.

Frågan i HD

8 Frågan i HD är om NJAB:s ansökan om verkställighet i fråga om skiljedomskostnaderna kan bifallas med skiljedomen som grund. Målet väcker alltså främst frågan om subrogationsregress är möjlig inom ramen för verkställighetsförfarandet.

Om skiljedomskostnader

9 Lagen, 1999:116, om skiljeförfarande (skiljeförfarandelagen) reglerar kostnaderna för ett skiljeförfarande. I dessa skiljedomskostnader ingår dels ersättning till skiljedomaren, dels parts kostnader för förfarandet.

10 Av 37 § skiljeförfarandelagen framgår att parterna solidariskt ska betala skälig ersättning till skiljedomare för arbete och utlägg. Det framgår även att skiljedomaren i slutlig skiljedom får förplikta parterna att betala ersättningen.

11 I 42 § skiljeförfarandelagen regleras vidare parternas inbördes ansvar för kostnader. Av bestämmelsen framgår att om inte parterna har kommit överens om något annat, får skiljedomaren på begäran av en part förplikta motparten att betala ersättning för partens kostnader jämte ränta samt även bestämma hur ersättningen till skiljedomaren slutligt ska fördelas mellan parterna.

12 I fråga om administrativa avgifter och annan ersättning till skiljedomsinstitut finns ingen särskild reglering i lagen. Sådana kostnader anses dock kunna ingå i parts yrkande om ersättning för kostnader enligt 42 § skiljeförfarandelagen (se prop. 1998/99:35 s. 239 samt Stefan Lindskog, Skiljeförfarande – en kommentar, 3 uppl. 2020, s. 1096 f., not 4352). Även om förordnanden med innebörd att part förpliktas att betala administrativ ersättning till skiljedomsinstitut förekommer, anses sådana förordnanden i brist på lagstöd sakna rättskraft (jfr 37 § samt se Lindskog, Skiljeförfarande, s. 1048, se även under not 4199).

Förutsättningar för verkställighet av skiljedom

13 Skiljedomar kan verkställas enligt 3 kap. 15–18 §§ UB.

14 I fråga om avtalsgrundade skiljedomar är 3 kap. 15 § UB tillämplig. Första stycket i bestämmelsen avser verkställighet av skiljedomen och andra stycket avser verkställighet av ersättningen till skiljedomare. I bestämmelsen uppställs vissa förutsättningar för verkställighet. Inledningsvis krävs att den aktuella domen är upprättad i skriftlig form och undertecknad i enlighet med vad som föreskrivs i 31 § första stycket skiljeförfarandelagen. I övrigt gäller att part inte ska ha fört talan mot skiljedomen i aktuell del, när så är möjligt. Det kan avslutningsvis särskilt noteras att bestämmelsen inte omfattar ersättning till skiljedomsinstitut (jfr p. 12 ovan).

15 Det ankommer på Kronofogdemyndigheten att pröva om de grundläggande förutsättningarna för verkställighet i 3 kap. 15 § är uppfyllda, men däremot inte om det föreligger skäl för upphävande av skiljedomen efter klander. Det är dock sökanden som har att visa att inte någon av parterna har fört talan mot ersättningsbeslutet inom föreskriven tid (se Torkel Gregow, Utsökningsrätt, 5 uppl. 2020, s. 100).

Allmänna förutsättningar för verkställighet

16 Utöver de särskilda krav för verkställighet av skiljedomar som ställs upp i 3 kap. UB finns ytterligare vissa allmänna krav för verkställighet.

17 Ett inledande krav är att den som söker om verkställighet ska vara behörig att göra så. Denne behöver ställa bevis för sin behörighet endast om Kronofogdemyndigheten anser att det behövs (2 kap. 6 § första stycket UB samt 11 kap. 4 § RB). Själva behörigheten att söka exekution i ett enskilt fall framgår ofta av exekutionstiteln, men den kan dock överlåtas, t.ex. genom köp. Att fordringar överlåts för inkassouppdrag är inte ovanligt, men sökanden behöver då styrka sin behörighet genom att visa en obruten kedja av överlåtelser sedan exekutionstitelns uppkomst. Även i fråga om solidariska skuldförhållanden förekommer att en borgensman som infriat fordran får den överlåten till sig för att kunna göra den gällande mot gäldenären. Borgensmannen kan dock även inträda i borgenärens rätt att göra gällande exekutionstiteln genom själva erläggandet av skulden, så kallad subrogationsregress, se vidare nedan.

18 Det krävs ytterligare att exekutionstiteln innefattar en betalningsskyldighet eller en annan positiv eller negativ förpliktelse som kan verkställas (1 kap. 1 § UB). För att verkställighet ska kunna ske krävs att exekutionstiteln innefattar en skyldighet att fullgöra något som kan verkställas, t.ex. att betala en viss summa eller att utge viss egendom. Ett förordnande som endast avser fastställelse av ett rättsförhållande kan alltså inte utgöra en exekutionstitel (se t.ex. NJA 1985 s. 140). Det avgörande för om en exekutionstitel innebär ett sådant förpliktande att fullgöra något är den reella innebörden av de ordalag som används i domen eller beslutet, och inte ordalagen i sig. Ett exempel på detta är att om en domstol i en dom anger i domslutet att svaranden är skyldig att ”ersätta käranden för rättegångskostnader med visst belopp” bör detta anses innebära ett åläggande att betala beloppet. Detta beror på att det inte finns någon rimlig anledning att enbart fastställa en skyldighet att betala rättegångskostnader och på så sätt uppställa krav på ytterligare en rättegång i frågan (Gregow, Utsökningsrätt, s. 76).

19 Det ska av exekutionstiteln även klart framgå vem som är skyldig att fullgöra förpliktelsen. Vem som är förpliktad att stå för fullgörelsen ska som huvudregel framgå av exekutionstiteln, det finns dock undantag till denna huvudregel (se NJA 1979 s. 264 och jfr NJA 1974 s. 261).

20 Samtliga ovan nämnda krav för verkställighet är sådana som Kronofogdemyndigheten självmant ska kontrollera (se Gösta Walin m.fl., Utsökningsbalken – en kommentar, 5 uppl. 2017, s. 95).

Om invändningar av svaranden

21 I 3 kap. 21 UB regleras sådana invändningar som svaranden med framgång kan framställa inom ramen för ett verkställighetsärende. Av första stycket framgår att om svaranden visar att betalning av skulden har skett, eller att viss rätt till kvittning föreligger, får verkställighet inte äga rum.

22 Av andra stycket i bestämmelsen framgår vidare att verkställighet inte heller får äga rum om svaranden gör gällande en invändning att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och invändningen inte kan lämnas utan avseende. Sådana invändningar kan vara av skilda slag, men det som avses är invändningar som rör det materiella rättsförhållandet mellan parterna (jfr t.ex. NJA 2015 s. 527). Det kan alltså vara så att mellanhavandet mellan parterna är så oklart att det först måste avgöras av domstol eller behörig myndighet innan verkställighetsfrågan kan avgöras. Att notera är dock att invändningen ska vara av sådan dignitet att den inte kan lämnas utan avseende. Vad som krävs för att så ska vara fallet beror på den aktuella invändningen och omständigheterna i fallet (jfr NJA 1989 s. 243). Svaranden kan förstås även göra en invändning om att någon formell förutsättning inte föreligger, såsom brister i exekutionstiteln.

Om subrogationsregress

23 Rätt till regress kan uppstå bland annat genom att en betalare löser in en annan persons skuld genom att betala den till borgenären. (Se Stefan Lindskog, Betalning, 3 uppl. 2022, s. 464 ff.)

24 När en regressrätt grundad på ett infriande av en skuld som någon annan slutligt ska svara för föreligger, så är utgångspunkten allmänt sett att betalaren står i samma läge som betalningsmottagaren. Det beskrivs ofta så att betalaren tar över betalningsmottagarens rätt (cessio legis). Det kan också uttryckas som att betalaren träder in i dennes rättsliga position – att betalaren ”subrogerar”.

25 Om betalningsmottagarens rätt till betalning är fastslagen i en lagakraftvunnen dom och förutsättningarna för subrogation är för handen tar betalaren över den rätt som domen har slagit fast. Betalaren ställs alltså med avseende på domen i samma läge som betalningsmottagaren.

26 Ifall en betalare på så sätt har tagit över den rätt som betalningsmottagaren hade före betalningen, så kan den mot vilken regressanspråket riktas motsatsvis göra samma invändningar mot det anspråket som han eller hon hade kunnat göra mot ett anspråk från betalningsmottagaren. (Se ”Slutbesiktningen och klagointresset” NJA 2018 s. 467 p. 17–19 och däri gjorda hänvisningar.)

Om subrogation och verkställighet

27 I fråga om regress har det tidigare bedömts att verkställighet inte har kunnat ske när gäldenärernas inbördes ansvar inte har prövats i exekutionstiteln och svaranden gjort en invändning om att rätt till regress saknas (se NJA 1968 s. 516). I rättsfallet var fråga om utmätning hos en huvudgäldenär på begäran av en borgensman för utövande av regressrätt. Exekutionstiteln utgjordes av lagsökningsutslag, i vilket såväl huvudgäldenären som borgensmannen hade ålagts betalningsskyldighet mot borgenären. Huvudgäldenärens invändning att någon regressrätt på grund av det inbördes förhållandet mellan dem inte förelåg för borgensmannen ansågs inte kunna lämnas utan avseende eftersom gäldenärernas inbördes ansvar inte framgick av exekutionstiteln. Utmätning vägrades därför.

28 I doktrin har – med hänvisning till NJA 1968 s. 516 – gjorts gällande att innebörden av att betalaren vid subrogation tar över den rätt som tillkom betalningsmottagaren enligt en exekutionstitel är att betalaren inträder i betalningsmottarens position också vad gäller rätten till verkställighet enligt utsökningsbalken. Som en förutsättning för detta har dock angetts att det inte finns sådana utredningshinder som innebär att utmätning inte kan ske, jfr ovan om 3 kap. 21 § UB (se Stefan Lindskog, Betalning, s. 486). Detta har också uttryckts som att om en borgensman infriar en skuld inträder denne i borgenärens rätt på grund av legal cession (Walin m.fl., Utsökningsbalken, s. 95).

29 Det särskilda fallet subrogationsregress vid skiljedomskostnader har nämnts i doktrin som ett exempel på när verkställighet kan ske med stöd av skiljedomen. Det har då uttalats att i fall av subrogationsregress på grund av erläggande av skiljedomskostnad torde det vara så att den ersättningsberättigade parten genom subrogation tar över skiljedomarens rätt till att göra gällande skiljedomen inom ramen för en verkställighetsprocess (Lindskog, Betalning, s. 486, not 1642).

Rättslig slutsats

30 Om en sökande i en verkställighetsprocess enligt utsökningsbalken således gör gällande rätt att söka exekution på grund av rätt till betalning från svaranden med hänvisning till subrogationsregress får först prövas om de formella förutsättningarna för verkställighet är för handen. Behörigheten att söka exekution kan då övergå från den enligt exekutionstiteln berättigade till den som erlagt betalningen. Vid invändning enligt 3 kap. 21 § andra stycket UB – som alltså avser det materiella rättsförhållandet mellan parterna – får prövas om invändningen är sådan att den inte kan lämnas utan avseende (jfr NJA 1968 s. 516).

Bedömning i fallet

Vad som framgår av exekutionstiteln och handlingarna i målet

31 I skiljedomen framgår i fråga om skiljedomskostnaderna av punkten 103 att parterna förpliktas att solidariskt betala (a) arvode till skiljedomaren om 13 227 euro jämte mervärdesskatt om 3 306,75 euro samt (b) administrativ avgift till Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut om 4 642 euro jämte mervärdesskatt om 1 160,50 euro. Av punkten 104 framgår vidare att parterna emellan förpliktas Kolboda samt I.L. att slutligt betala skiljedomskostnaderna. Av punkten 105 framgår ytterligare att Kolboda och I.L. solidariskt ska ersätta NJAB för dess rättegångskostnad med visst belopp och i punkten 106 fastställs att Kolboda och I.L. ska stå sina egna kostnader i skiljeförfarandet.

32 Av kontoredovisning från skiljedomsinstitutet inlämnad av NJAB i tingsrätten framgår att vid förfarandets inledning betalade Kolboda och NJAB 11 300 euro var i förskott för skiljedomskostnaderna. Efter avräkning fick NJAB 131,88 euro tillbaka.

33 NJAB har hos Kronofogdemyndigheten ansökt om verkställighet i fråga om ”processkostnader”. Dessa utgörs av skiljedomskostnaderna till den del som motsvaras av den utestående andelen som NJAB erlagt i förskott, det vill säga efter avrundning 11 168 euro. Kronofogdemyndigheten beslutade att godta ansökan, i denna del motsvarande 119 085 kr.

Närmare om I.L:s invändning

34 I.L:s invändning går ut på att subrogationsregress inte möjlig inom ramen för en verkställighetsprocess, utan att det krävs att själva regressansvaret läggs fast i en exekutionstitel. Hon har alltså inte gjort en invändning som avser parternas materiella rättsförhållande (jfr 3 kap. 21 § andra stycket UB).

Arvodet till skiljedomaren

35 I fråga om vem som är den förpliktade att utge ersättningen enligt exekutionstiteln kan noteras att punkten 104 om den slutliga fördelningen av skiljedomskostnaderna inte lägger fast ett solidariskt betalningsansvar för Kolboda och I.L. I punkten 104 har dock inte någon annan kostnadsfördelning dem emellan gjorts och I.L. har inte heller specifikt invänt gällande detta. Enligt punkten 105 svarar de vidare solidariskt för rättegångskostnaderna. Mot denna bakgrund och då solidariskt betalningsansvar är utgångspunkten för flera parters gemensamma ansvar för rättegångskostnader (jfr 18 kap. 9 § första stycket RB och Thorsten Cars, lagen [1999:116] om skiljeförfarande, 13 november 2020, Lexino 42 § under 2.2 och däri gjorda hänvisningar) kan sammanfattningsvis skiljedomen inte tolkas på annat sätt än att det rör sig om ett uppenbart skrivfel och att betalningsansvaret mellan Kolboda och I.L. är solidariskt även i denna del.

36 Frågan är då om NJAB:s ansökan till denna del kan bifallas med skiljedomen som grund – det vill säga om NJAB har kunnat träda in i skiljedomarens rätt i frågan om verkställighet.

37 Till att börja med kan konstateras att skiljedomaren enligt domen har rätt till viss ersättning och att NJAB samt I.L. och Kolboda har haft ett solidariskt ansvar för erläggandet av arvodet. Av kontoredovisningen framgår vidare att NJAB har erlagt en del av denna kostnad. Det framgår ytterligare av domen att Kolboda och I.L. slutligt och solidariskt ska stå samtliga kostnader i förfarandet.

38 Det finns under sådana omständigheter förutsättning för NJAB att träda in i skiljedomarens rätt såvitt avser att göra gällande skiljedomskostnaden i ett verkställighetsärende enligt utsökningsbalken.

39 I.L. har i fråga om aktuella skiljedomskostnader haft möjlighet att göra invändning mot verkställigheten och lägga fram bevisning på samma sätt som om talan hade förts av skiljedomaren. Hon har dock inte invänt mot denna del av verkställighetsansökan på annat sätt än att skiljedomen är otydlig.

40 Sammanfattningsvis finner HD att det föreligger förutsättningar för verkställighet vad gäller arvodet till skiljedomaren.

Den administrativa avgiften

41 Rätt att söka exekution kan i denna del inte grundas på en rätt för NJAB att träda in i skiljedomsinstitutets ställe. Detta beror på att skiljedomsinstitutet inte hade kunnat använda sig av skiljedomen för att söka verkställighet, då varken skiljeförarandelagen eller utsökningsbalken ger stöd för en sådan begäran (jfr 37 § skiljeförfarandelagen och 3 kap. 15 § UB). Exekutionstiteln kan därför inte – ens genom tolkning – grunda en rätt för NJAB att söka exekution mot I.L. såvitt avser den administrativa avgiften.

Slutsats

42 Hovrättens beslut ska ändras och tingsrättens beslut den 28 oktober 2022 i punkten 1 – – – såvitt avser den administrativa avgiften samt mervärdesskatt om totalt 5 802,5 euro ska fastställas. Tillkommande beslut om utmätning och utbetalning ska upphävas i samma utsträckning.

HD:S AVGÖRANDE

HD ändrar hovrättens beslut på så sätt att tingsrättens beslut den 28 oktober 2022 i punkten 1 – – – såvitt avser den administrativa avgiften samt mervärdesskatt om totalt 5 802,5 euro, fastställs. HD upphäver tillkommande beslut om utmätning och utbetalning i samma utsträckning. Vad hovrätten förordnat i punkten 1 ska i övrigt gälla.

HD (justitieråden Agneta Bäcklund, Stefan Johansson, Petter Asp, Stefan Reimer, referent, och Christine Lager) meddelade den 27 december 2023 följande beslut.

1 I.L. ägde bolaget Kolboda Mat och Dryck AB som 2018 ingick ett franchiseavtal med Naked Juicebar AB. I.L. åtog sig borgensansvar för Kolbodas skulder enligt avtalet.

2 Tvister med anledning av avtalet skulle enligt en där intagen skiljeklausul lösas genom förenklat skiljeförfarande enligt regler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC).

3 Kolboda påkallade skiljeförfarande mot Naked Juicebar, som för egen del genom genkäromål påkallade skiljeförfarande dels mot Kolboda, dels mot I.L. avseende fullgörande av borgensåtagandet. För förfarandet tillämpades 2017 års regler för förenklat skiljeförfarande hos SCC. Förfarandet avgjordes genom slutlig skiljedom som – vad gäller domslutet – huvudsakligen utformades i enlighet med den mall som SCC tillhandahåller.

4 I domslutet förpliktades Kolboda och I.L. att solidariskt betala visst kapitalbelopp jämte ränta till Naked Juicebar medan Kolbodas yrkanden i skiljetvisten ogillades.

5 Enligt domslutet skulle vidare I.L., Kolboda och Naked Juicebar solidariskt betala skiljedomskostnaderna bestående av (a) arvode till skiljedomaren samt (b) administrativ avgift till SCC. Parterna emellan förpliktades Kolboda samt I.L. att slutligt betala dessa skiljedomskostnader.

6 Kolboda och I.L. skulle enligt domslutet även solidariskt ersätta Naked Juicebar för dess rättegångskostnad med visst belopp. Slutligen fastställdes i domslutet att Kolboda och I.L. skulle stå sina egna kostnader i skiljeförfarandet.

7 Kolboda försattes i konkurs efter att skiljeförfarandet hade avslutats.

8 Naked Juicebar ansökte hos Kronofogdemyndigheten om verkställighet av skiljedomen gentemot I.L. i fråga om bl.a. skiljedomskostnaderna (kostnaden för skiljedomaren och avgiften till SCC). I.L. invände mot verkställigheten men Kronofogdemyndigheten avslog invändningen och godtog skiljedomen som grund för verkställighet.

9 Tingsrätten ändrade Kronofogdemyndighetens beslut i den delen som avsåg skiljedomskostnaderna och avslog i övrigt I.L:s överklagande. I sitt beslut konstaterade tingsrätten att skiljedomen inte uttryckligen innehöll någon förpliktelse för I.L. att utge visst belopp till Naked Juicebar för skiljedomskostnaderna och fann därför att skiljedomen inte var verkställbar i den delen.

10 Hovrätten har ändrat tingsrättens beslut och bifallit Naked Juicebars talan om verkställighet. Hovrätten har anfört att skiljedomen inte kan förstås på annat sätt än att I.L. och Kolboda är slutligt betalningsskyldiga för samtliga skiljedomskostnader och att Naked Juicebar – om bolaget utgett någon del av dessa kostnader – har tagit över skiljemännens rätt till ersättning. Enligt hovrätten har hinder mot verkställighet därför inte förelegat.

11 Frågan är om skiljedomen är verkställbar när det gäller den förlorande partens förpliktelse att ersätta den vinnande partens kostnader för skiljedomarens arvode och avgift till skiljedomsinstitutet.

12 I lagen (1999:116) om skiljeförfarande finns bl.a. bestämmelser om skiljedomskostnader. I dessa kostnader ingår dels ersättning till skiljedomaren (37 §), dels parts kostnader för förfarandet (42 §).

13 Parterna ska enligt 37 § solidariskt betala skälig ersättning till skiljedomaren för arbete och utlägg och skiljedomaren får i en slutlig skiljedom förplikta parterna att betala den ersättningen jämte ränta. Tingsrätten kan efter ansökan av part pröva skiljedomen när det gäller frågan om ersättningen till skiljedomaren (se 41 §).

14 Om parterna inte har kommit överens om något annat, får skiljedomaren på begäran av en part förplikta motparten att betala ersättning för partens kostnader jämte ränta samt bestämma hur ersättningen till skiljedomaren slutligt ska fördelas mellan parterna (se 42 §). Avgiften till ett skiljedomsinstitut kan omfattas av partens kostnader och skiljedomaren har alltså behörighet att i skiljedomen besluta vem av parterna som slutligen ska stå för denna kostnad (jfr prop. 1998/99:35 s. 239 samt Stefan Lindskog, Skiljeförfarande – en kommentar, 3 uppl. 2020, s. 1096 f., not 4352).

15 Bestämmelser om kostnader vid skiljeförfaranden finns också i de mellan parterna avtalade reglerna för förenklat skiljeförfarande (se p. 3). Enligt § 49 (1) består kostnaderna för skiljeförfarandet av skiljedomarens arvode, den administrativa avgiften samt skiljedomarens och SCC:s omkostnader. Parternas kostnader i övrigt behandlas i § 50. Enligt dessa skiljedomsregler ingår alltså avgiften till skiljedomsinstitutet i kostnaderna för skiljeförfarandet och inte i partens kostnader i övrigt.

16 Skiljedomaren ska enligt § 49 (5) i SCC-reglerna ange kostnaderna för skiljeförfarandet i den slutliga skiljedomen. Om parterna inte kommit överens om annat ska skiljedomaren enligt § 49 (6) på begäran av en part fördela kostnaderna för skiljeförfarandet mellan parterna med beaktande av målets utgång, den utsträckning i vilken parterna har bidragit till ett effektivt och skyndsamt förfarande och övriga relevanta omständigheter. (Jfr Stefan Lindskog, Något om verkställighet och internt partsansvar avseende skiljekostnader, JT 2021/22 s. 720–733, på s. 728 f.)

17 För att verkställighet ska kunna ske krävs att skyldigheten grundas på en exekutionstitel som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse (se 1 kap. 1 § UB). Ett förordnande som endast avser fastställelse av ett rättsförhållande kan alltså inte utgöra en exekutionstitel (se t.ex. ”Bodelningen i Ljusdal” NJA 1985 s. 140).

18 Det avgörande för om en exekutionstitel innebär ett sådant förpliktande att fullgöra något är den reella innebörden av de ordalag som används i domen eller beslutet, och inte ordalagen i sig (se Torkel Gregow, Utsökningsrätt, 5 uppl. 2020, s. 76; jfr även ”Skifteslaget i Torsåker” NJA 1974 s. 261 jämfört med ”Aktiebolagets radioapparat” NJA 1979 s. 264).

19 En skiljedom kan utgöra en exekutionstitel (se 3 kap. 1 § första stycket 4). De närmare förutsättningarna för verkställighet regleras i 3 kap. 15–18 §§.

20 En skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i skiljeförfarandelagen. I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om domen i denna del inte har angripits inom föreskriven tid och uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande. (Se 3 kap. 15 §.)

21 Det ankommer på Kronofogdemyndigheten att pröva om de nu angivna förutsättningarna för verkställighet är uppfyllda. Det är dock sökanden som har att visa att inte någon av parterna har fört talan mot beslutet om ersättning till skiljedomaren inom föreskriven tid (jfr Torkel Gregow, a.a. s. 99 ff.).

22 Om svaranden visar att betalning av skulden har skett, eller att viss rätt till kvittning föreligger, får verkställighet inte äga rum. Vidare framgår att verkställighet inte heller får äga rum om svaranden gör gällande en invändning om att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och invändningen inte kan lämnas utan avseende (se 3 kap. 21 § och prop. 1980/81:8 s. 323 ff., jfr även t.ex. ”Räknefelet och verkställigheten” NJA 2015 s. 527).

23 De skiljedomskostnader som verkställighetsärendet gäller avser sådana kostnader som en skiljedomare, enligt 42 § skiljeförfarandelagen, på begäran av en part kan förplikta motparten att ersätta. Paragrafen är dispositiv men de SCC-regler som enligt parternas avtal ska tillämpas avviker inte från 42 § på annat sätt än att grunderna för kostnadsfördelningen specificeras samt att kostnaderna delas upp och benämns annorlunda. Detta återspeglas till viss del i domslutet.

24 Av punkt 104 i domslutet framgår det att, parterna emellan, förpliktas Kolboda och I.L. att slutligt betala skiljedomskostnaderna. Trots att det inte uttryckligen anges kan formuleringen inte förstås på annat sätt än att det är fråga om ett solidariskt ansvar mellan Kolboda och I.L. Härigenom framgår det att I.L. är skyldig att till Naked Juicebar betala vad bolaget har betalat av skiljedomskostnaderna.

25 I fråga om skiljedomskostnaderna framgår beloppen av punkt 103 i domslutet, nämligen att arvodet till skiljedomaren uppgår till 13 227 euro samt att den administrativa avgiften till SCC uppgår till 4 642 euro, i båda fallen jämte ett angivet mervärdesskattebelopp. Genom inbetalda förskottsbelopp och den avräkning som gjorts kan utläsas att vardera parten har betalat hälften var av dessa kostnader.

26 Mot denna bakgrund kan konstateras att domslutet innehåller en tillräckligt tydlig förpliktelse för I.L. att ersätta Naked Juicebar för vad bolaget har betalat av skiljedomskostnaderna och att det belopp som förpliktelsen avser kan framräknas utan svårighet.

27 Något hinder mot verkställighet av skiljedomen föreligger alltså inte. Överklagandet ska därför avslås.

HD avslår överklagandet.