NJA 2023 s. 157

Sökord Resning; · Faderskapsmål

Resning. Tillämpningen av ettårsfristen i 58 kap. 4 § rättegångsbalken vid resning i ett faderskapsmål till förmån för ett underårigt barn.

Svea hovrätt förklarade i dom den 25 november 2009 L.M.-B. vara far till B.M. Domen vann laga kraft.

Högsta domstolen

B.M. ansökte om resning och yrkade att HD skulle i första hand omedelbart ändra hovrättens dom och förklara att L.M.-B. inte är hans far eller, i andra hand, återförvisa målet till hovrätten för förnyad prövning.

L.M.-B. varken medgav eller bestred yrkandena.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Matilda Willaume, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

Faderskapsmålet

Punkterna 1 och 2 motsvarar i huvudsak punkterna 1 och 2 i HD:s skäl.

Resningsärendet

Punkten 3 motsvarar i huvudsak punkterna 3 och 4 i HD:s skäl.

HD:s bedömning

De allmänna förutsättningarna för resning är uppfyllda

Punkten 4 motsvarar i huvudsak punkten 5 i HD:s skäl.

5 I mål om faderskap till barn har barnet ett grundläggande intresse av att faderskapsfrågan blir avgjord på ett materiellt riktigt sätt. Även en kärande som har haft framgång i den ordinära processen bör alltså anses ha ett särskilt intresse av att få en felaktig faderskapsdom ändrad och därmed ha rätt att ansöka om resning. (Jfr Thorsten Cars, Om resning i rättegångsmål, 1959, s. 124 f.)

6 Eftersom L.M.-B. i dom har förklarats vara B.M:s far kan B.M. inte få faderskapet upphävt på något annat sätt än genom att ansöka om resning. Trots att B.M. har haft framgång i den ordinära processen får han anses ha ett särskilt intresse av att få till stånd en ny prövning av faderskapet. De allmänna förutsättningarna för resning är således uppfyllda.

Ansökan har gjorts i rätt tid

Punkterna 7 och 8 motsvarar i huvudsak punkterna 10, 11, 13 och 14 i HD:s skäl.

9 Det kan konstateras att B.M. är underårig samt att det därför saknar betydelse huruvida han haft kännedom om de förhållanden som ligger till grund för ansökan. Den gode mannen har inte heller varit förordnad under mer än ett års tid innan ansökan om resning gavs in till HD. B.M:s mor däremot måste ha haft kännedom om de förhållanden som resningsansökningen grundas på i mer än ett år innan ansökningen gjordes. Frågan är om den omständigheten innebär att B.M. ska anses ha haft kännedom i den mening som avses i 58 kap. 4 § RB och att talan till följd därav är prekluderad.

10 I en situation där, som i det aktuella fallet, ställföreträdaren medvetet har lämnat oriktiga uppgifter i strid med vad som får antas vara partens intressen i den ordinära processen är det inte rimligt att tidsfristen beräknas med utgångspunkt från ställföreträdarens vetskap om det rätta förhållandet. Undantag från huvudregeln att en underårig sökande ska anses ha erhållit kännedom om ett förhållande redan i och med att en ställföreträdare för sökanden har fått sådan kännedom bör göras inte enbart då det som grund för resning åberopas nya uppgifter från ställföreträdaren, utan även då det åberopas annan ny bevisning eller omständighet som ställföreträdaren har känt till men underlåtit att agera utefter. B.M:s mors vetskap om de uppgifter som hon numera lämnar och resultatet av faderskapsundersökningen innebär således inte att B.M. ska anses ha haft kännedom i den mening som avses i 58 kap. 4 § RB. Ansökan om resning har därmed gjorts inom föreskriven tid.

Resning ska beviljas

Punkterna 11 och 12 motsvarar i huvudsak punkterna 7-9 i HD:s skäl.

Det finns förutsättningar att omedelbart ändra hovrättens dom

Punkterna 13 och 14 motsvarar i huvudsak punkterna 17 och 18 i HD:s skäl.

HD:S AVGÖRANDE

Se HD:s beslut.

HD (justitieråden Anders Eka, Johnny Herre, referent, Sten Andersson, Petter Asp och Cecilia Renfors) meddelade den 22 mars 2023 följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

Faderskapsmålet

1 B.M. väckte 2008 genom sin mor som ställföreträdare talan mot L.M.-B. om fastställande av faderskap. Denne bestred, genom en god man, bifall till B.M:s talan. Vid tingsrätten åberopades bland annat en försäkran om samlevnad som hade lämnats in till Migrationsverket. Enligt en underskrift på den handlingen hade L.M.-B. på heder och samvete bekräftat att han var far till B.M. Vid förhör i tingsrätten intygade B.M:.s mor vidare under sanningsförsäkran att hon levt tillsammans med L.M.-B. och haft samlag endast med honom under den tid som B.M kunde vara avlad. Tingsrätten ansåg att den utredning som presenterats inte var tillräcklig och lämnade B.M:s talan utan bifall.

2 Hovrätten ändrade tingsrättens dom och förklarade att L.M.-B. var far till B.M. HD meddelade inte prövningstillstånd.

Resningsärendet

3 B.M. har, genom sin mor som ställföreträdare och genom en god man, ansökt om resning av hovrättens dom. Som grund för ansökan görs gällande dels att den av B.M:s mor i faderskapsmålet åberopade försäkran var falsk, dels att modern under sanningsförsäkran i tingsrätten avgav falsk utsaga. Enligt ansökan kan detta antas ha inverkat på utgången av faderskapsmålet. Till ansökan har vidare bifogats en faderskapsundersökning daterad den 22 mars 2017. Av den framgår att en annan man med 99,999 procents sannolikhet är far till B.M. Det görs i ansökan gällande att undersökningen utgör ett bevis som inte tidigare lagts fram och som sannolikt skulle ha lett till en annan utgång.

4 Den gode man som förordnats för L.M.-B. har inte lyckats etablera någon kontakt med honom.

Förutsättningar för resning föreligger

Resningsskäl föreligger

5 Ett barn kan väcka talan om att rätten ska förklara att en viss man som på grund av äktenskap ska anses som barnets far inte är det (se 3 kap. 2 § FB). En talan om hävande av faderskap kan emellertid inte föras mot en man som i dom har förklarats vara barnets far. Ändring av en sådan dom kan bara ske enligt bestämmelserna om extraordinära rättsmedel.

6 Av 58 kap. 1 § RB framgår att resning kan beviljas om skriftlig handling, som åberopats till bevis, varit falsk eller om part, som hörts under sanningsförsäkran, eller vittne, sakkunnig eller tolk avgett falskutsaga samt handlingen eller utsagan kan antas ha inverkat på utgången (första stycket 2). Resning kan också beviljas om omständighet eller bevis, som inte tidigare förebragts, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till annan utgång (första stycket 3).

7 Av utredningen framgår att B.M:s mor under sanningsförsäkran avgav falska uppgifter samt att den försäkran om samlevnad som åberopades i faderskapsmålet innehöll oriktiga uppgifter. Genom hovrättens domskäl står det klart att den bevisningen utgjorde grunden för hovrättens bedömning av faderskapsfrågan. Den falska bevisningen har således inverkat på utgången i målet.

8 Till detta kommer att det är sannolikt att utgången i målet inte hade blivit densamma om hovrätten hade haft tillgång till den nu åberopade faderskapsundersökningen.

9 Förutsättningarna för resning enligt 58 kap. 1 § första stycket 2 och 3 är alltså uppfyllda.

Tidskravet för resning hindrar inte att ansökan beviljas

10 Enligt 58 kap. 4 § andra stycket ska en ansökan om resning i tvistemål, som grundas på falsk bevisning eller på omständighet eller bevis som inte tidigare har lagts fram, göras inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som åberopas.

11 Företräds sökanden av en ställföreträdare är utgångspunkten att kännedom hos honom eller henne tillräknas den sökande (jfr NJA 1985 s. 358). Detta gäller dock inte när ställföreträdaren medvetet har lämnat oriktiga uppgifter i strid med vad som får antas vara sökandens intressen. I rättsfallet NJA 1986 s. 95 ansågs således kunskapen hos en mor som hade agerat som ställföreträdare för ett barn inte utgöra grund för beräkningen av ettårsfristen när modern medvetet hade lämnat felaktiga uppgifter i strid med barnets intressen. En motsvarande bedömning gjordes i rättsfallet NJA 1999 s. 229.

12 En tillämpning enligt de principer som kommer till uttryck i dessa rättsfall ligger väl i linje med de krav som ställs upp enligt artikel 8 i Europakonventionen om rätt till skydd för privat- och familjelivet (jfr exempelvis Shofman mot Ryssland, no. 74826/01, 24 november 2005, Paulík mot Slovakien, no. 10699/05, 10 oktober 2006, ECHR 2006-XI och Tavli mot Turkiet, no. 11449/02, 9 november 2006) samt kraven i Barnkonventionen på att ett barn har rätt att få veta vilka föräldrarna är (se särskilt artikel 7).

13 I de fall där ställföreträdaren tidigare har lämnat oriktiga uppgifter i faderskapsmålet är utgångspunkten alltså att det förhållande som resningsansökningen grundas på får åberopas, även om det har gått mer än ett år från det att ställföreträdaren fick kännedom om förhållandet.

14 Vidare har HD i rättsfallet NJA 1999 s. 229 konstaterat att eventuell kunskap hos ett barn om att modern som ställföreträdare har lämnat falska uppgifter saknar betydelse, om barnet vid tidpunkten för resningsansökan fortfarande är underårigt.

15 Som har angetts i det föregående lämnade B.M:s mor som ställföreträdare oriktiga uppgifter i faderskapsmålet om vem som var far till B.M. Dessa uppgifter lämnades i strid med vad som var B.M:s intressen. Moderns kunskap om att hon lämnade oriktiga uppgifter i faderskapsmålet saknar alltså betydelse för beräkningen av ettårsfristen. Det saknar också betydelse om modern kände till resultatet av faderskapsundersökningen under mer än ett år innan resningsansökan gavs in. Eftersom B.M. är underårig saknar det vidare betydelse om han under mer än ett år har haft kännedom om de förhållanden som ligger till grund för ansökan.

16 Ansökan om resning har därmed gjorts inom föreskriven tid.

Hovrättens dom ska omedelbart ändras

17 Slutsatsen av det anförda är att resning ska beviljas. När resning beviljas ska rätten samtidigt förordna om att målet åter ska tas upp vid den domstol som sist dömt i målet. Om saken är uppenbar, får rätten dock omedelbart ändra avgörandet. (Se 58 kap. 7 § RB.)

18 Med hänsyn till resultatet av faderskapsundersökningen och utredningen i övrigt är saken uppenbar. Det finns därför förutsättningar att omedelbart ändra hovrättens dom och ogilla faderskapstalan mot L.M.-B.

HD:S AVGÖRANDE

HD beviljar resning.

HD ändrar hovrättens dom och ogillar faderskapstalan mot L.M.-B.