Husqvarnas skiljeavtal (NJA 2023 s. 437)

Sökord Skiljeavtal · Rättegångshinder · Ramavtal · Skiljeklausul

En skiljeklausul i ett ramavtal har utgjort rättegångshinder i en tvist om ett senare träffat avropsavtal.

KB Components Plastunion Aktiebolag (i det följande benämnt KB Plastunion) väckte talan vid Jönköpings tingsrätt mot Husqvarna Aktiebolag och yrkade att Husqvarna skulle förpliktas att betala drygt 330 000 kr till KB Plastunion. Som grund för yrkandet anförde KB Plastunion att det yrkade beloppet avsåg betalning för tillverkning och leverans av plastkomponenter enligt Husqvarnas beställning.

Husqvarna gjorde invändning om rättegångshinder och yrkade att KB Plastunions talan skulle avvisas i anledning av en mellan parterna gällande skiljedomsklausul.

KB Plastunion bestred Husqvarnas avvisningsyrkande.

Tingsrätten (rådmannen Tord Edlund) avvisade KB Components Plastunion Aktiebolags talan i beslut den 23 april 2021.

Om laga domstol regleras i 10 kap. RB. I 17 a § anges att i lagen (1999:116) om skiljeförfarande finns särskilda bestämmelser om hinder mot rättegång. Dessa ska endast beaktas efter invändning av en part. Av 34 kap. 2 § RB följer att part som vill göra invändning om rättegångshinder ska göra det första gången han för talan i målet. I de fall svarande invänder att kärandens talan omfattas av ett skiljeavtal ska i överensstämmelse med påståendedoktrinen domstolen vid prövningen av sin behörighet utgå från de rättsfakta som käranden åberopar till grund för sin talan (se rättsfallet NJA 2012 s. 183 med hänvisningar). HD har i samma avgörande angett att det som domstolen har att bedöma är huruvida rätten mot bakgrund av vad vardera parten anfört till stöd för sin talan är behörig att pröva den påstådda fordran.

Husqvarna har invänt att bolaget sedan en längre tid har haft en affärsrelation med KB Components AB avseende tillverkning och leverans av plastkomponenter till Husqvarna. Husqvarnas mellanhavanden med KB Components AB regleras av ett leveransavtal daterat år 1995. KB Components AB förvärvade under år 2013 Plastunion AB, som sedermera bytt firma till KB Plastunion. KB Components AB äger samtliga aktier i KB Plastunion. Husqvarna hade även före förvärvet en affärsrelation med KB Plastunion avseende tillverkning och leverans av plastkomponenter som regleras av ett leveransavtal mellan KB Plastunion och Husqvarna ingånget år 2007.

Efter förvärvet har KB Components AB fortsatt att leverera plastkomponenter till Husqvarna varav vissa komponenter har tillverkats av KB Plastunion och vissa plastkomponenter av andra dotterbolag till KB Components AB. Enligt avtalet med KB Components AB gäller en skiljeklausul mellan parterna. Även enligt avtalet mellan Husqvarna och KB Plastunion följer att tvister ska avgöras genom skiljeförfarande.

KB Plastunion har genmält att 2007 års avtal sades upp av Husqvarna hösten 2016 och att leveranser därefter skett till Husqvarna i ett avtalslöst förhållande. Inte heller därefter har reglerats hur tvister ska hanteras.

Husqvarna har bestritt att 2007 års avtal eller för den delen avtalet med KB Components AB (tillsammans KB-bolagen) skulle ha upphört att gälla. Husqvarna har vidare anfört att när bolaget hösten 2016 meddelade KB-bolagen att Husqvarna hade för avsikt att avsluta parternas mellanhavanden motsatte sig KB-bolagen inte bara detta utan även ett återlämnande av verktyg (verktyg som Husqvarna utvecklat för produktionen). Till följd av KB-bolagens agerande kunde parternas affärsförbindelse inte avvecklas. Leveranserna fortsatte därför på samma sätt som tidigare trots att Husqvarna meddelat KB-bolagen att Husqvarna önskade avsluta parternas avtalsförhållande. KB-bolagen ansåg sig ha rätt att avgöra om de kunde acceptera Husqvarnas förslag på avvecklingslösning och förklarade, bl.a. den 4 september 2016, att om ingen överenskommelse om avvecklingen kunde träffas skulle leveranserna fortsätta enligt normala rutiner.

Bedömningen av behörighetsfrågan ska göras på grundval av vad KB Plastunion påstår om sin rätt. KB Plastunion har påstått att tidigare avtal mellan parterna har sagts upp år 2016 och att det därefter har rått ett avtalslöst förhållande mellan parterna och vilket ska ha fortgått även in på år 2020 då de leveranser som fordran i målet avser ska ha ägt rum. Att det i ett kommersiellt förhållande under längre tid skulle ha förelegat ett reellt avtalslöst tillstånd på det sätt som KB Plastunion påstår faller på sin egen orimlighet. Det har inte heller från någon part gjorts gällande att något motiv för att avsluta de befintliga avtalen skulle vara att få till någon annan form av tvistelösningsmekanism. Även om tingsrätten skulle komma fram till att huvudavtalet har upphört innebär detta inte heller med nödvändighet att skiljeavtalet upphör. Tingsrätten kan inte se att det finns något uttryckligt stöd för en sådan tolkning i skiljeavtalet, aktbilaga 10, 17.9 och 17.10 (jfr Lindskog, Skiljeförfarande, 3 uppl., 2018, 3 §, 5.3.2). Mot bakgrund av vad som sålunda sammantaget har framkommit finner tingsrätten att Husqvarnas yrkande om att KB Plastunions talan ska avvisas ska vinna bifall.

KB Plastunion överklagade tingsrättens beslut i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten skulle undanröja beslutet och återförvisa målet till tingsrätten för fortsatt handläggning.

Husqvarna motsatte sig ändring av tingsrättens beslut.

Hovrätten (hovrättsråden Christer Ganelind och Petra Schöniger samt tf. hovrättsassessorn Robin Henningson, referent) fastställde tingsrättens beslut i beslut den 23 maj 2022.

Hovrätten har att bedöma om käromålet ska avvisas med anledning av Husqvarnas påstående om rättegångshinder till följd av en av parterna överenskommen avtalsklausul om att tvistelösning ska ske genom skiljeförfarande.

När en svarande invänder att ett käromål omfattas av ett skiljeavtal ska domstolen vid sin behörighetsprövning, i överenstämmelse med den s.k. påståendedoktrinen, utgå från de rättsfakta som käranden åberopar till grund för talan. Om dessa är att hänföra till ett rättsförhållande som omfattas av ett av parterna ingånget skiljeavtal, ska käromålet avvisas (se bl.a. rättsfallet NJA 2017 s. 226 p. 11). För att avgöra om kärandens talan omfattas av skiljeavtalet behöver skiljeavtalet och parternas avtalsförhållande således tolkas.

Det avgörande för om en skiljeklausul utgör rättegångshinder mot en viss talan är om talan avser ett sådant avtalat rättsförhållande som skiljeklausulen omfattar. En skiljeklausul i ett kontrakt omfattar i princip bara det eller de rättsförhållanden som regleras i kontraktet och inte andra rättsförhållanden även om de skulle ha anknytning till något kontrakterat rättsförhållande (den s.k. anknytningsdoktrinen). Till ett sådant rättsförhållande avses inte enbart de ursprungliga rättsfakta som grundar avtalsförhållandet utan också sådana efterföljande rättsfakta som förändrar eller på annat sätt påverkar avtalsinnehållet. Det avgörande för om skiljeklausulen omfattar en viss talan är således om talan bygger på ett kontrakterat rättsförhållande (NJA 2017 s. 226 p. 14).

En skiljenämnd eller domstol ska emellertid inte alltid låta sin bedömning i behörighetsfrågan styras av hur käranden har kvalificerat sin talan rättsligt. Vid bedömningen av hur påstådda rättsfakta förhåller sig till ett visst rättsförhållande som omfattas av skiljeavtalet måste utrönas vad som är den egentliga innebörden av talan. En part som har ingått ett kontrakt med en skiljeklausul bör inte kunna undgå skiljebundenhet genom att maskera en talan som en talan av annat slag. Utrymmet att genom en "genomlysning" av ett käromål tolka detta som en talan av det slag som skiljenämnd ska pröva måste emellertid vara begränsat (samma rättsfall p. 17).

Av senare praxis har dock framkommit en viss uppluckring av den tidigare något restriktiva tolkningen.

Tillämpningsområdet för ett skiljeavtal bestäms enligt sedvanliga principer för avtalstolkning. Skiljeavtal är emellertid ofta standardmässigt utformade där det sällan finns hållpunkter för att i det enskilda fallet utröna en specifik partsavsikt. I de fall där ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar och andra relevanta tolkningsdata inte ger ledning, är det naturligt att utgå från att skiljeavtalet ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen. Parterna får då antas ha avsett att uppkomna tvister ska lösas snabbt och i ett sammanhållet förfarande inför en av parterna vald skiljenämnd (se NJA 2019 s. 171 p. 13).

Vid tolkningen av skiljeavtal och skiljeförfarandelagens begrepp "rättsförhållande" bör enligt HD vidare beaktas de principer som ligger bakom 1958 års New York-konvention om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar. Konventionen föreskriver bl.a. att en partsöverenskommelse om skiljeförfarande ska erkännas om den avser tvister med avseende på "a defined legal relationship". Principerna i konventionen, som syftar till att säkerställa ett enhetligt erkännande av skiljeavtal och till att underlätta verkställighet av skiljedomar, har i utländsk rättspraxis och i internationell doktrin ansetts motivera en generös tolkning av skiljeavtalet, liksom av konventionens begrepp "legal relationship". En grund utanför parternas kontraktuella förhållande kan i vissa fall bedömas ligga innanför skiljeklausulens omfattning. (Se NJA 2019 s. 171 p. 14 samt 16-17).

Av ovanstående får det därmed förstås som att HD, som tidigare angett att den s.k. anknytningsdoktrinen endast ska tillämpas i vissa särskilda fall och under speciella förhållanden (jfr NJA 2017 s. 226 p. 14), i senare praxis har öppnat upp för att skiljeavtalets räckvidd ska tolkas mer extensivt.

Bedömningen av om en tvist täcks av ett skiljeavtal kan ibland medföra att en skiljenämnd behöver göra en ingående analys av parternas mellanhavanden. Det finns i dessa fall anledning att utgå ifrån att parter i ett kommersiellt avtalsförhållande eftersträvar att tvister inom ramen för deras relation ska avgöras i ett och samma forum, eftersom en annan ordning medför risk för tidsutdräkt, ökade kostnader och motstridiga avgöranden i frågor som har samband med varandra (NJA 2019 s. 171 p. 18).

Hovrätten, som inledningsvis konstaterar att Husqvarnas invändning om rättegångshinder har framställts i rätt tid, kommer fortsättningsvis behandla parternas huvudavtal från år 2007 och skiljeklausulen som två separata, från varandra självständiga, avtal (se principen om särskiljbarhet som framgår av 3 § lagen [1999:116] om skiljeförfarande).

KB Plastunion har påstått att parterna, efter år 2016, har ingått nya avtal vid varje varubeställning och att det inom ramen för dessa avtal inte har kommit att regleras någon tvistelösningsform.

Av skiljeavtalet tillhörande avtalet från år 2007 framgår att alla tvister som uppstår till följd av eller i samband med huvudavtalet eller en köporder, eller överträdelsen, uppsägningen eller ogiltigheten därav, uteslutande ska lösas genom skiljeförfarande. Enligt hovrätten talar detta förhållande starkt för att skiljeavtalet, oavsett om parternas huvudavtal skulle ha upphört, fortsatt ska vara gällande. Ännu en omständighet som talar starkt för att parterna alltjämt ska anses bundna av skiljeavtalet är att skiljeavtal, till skillnad från vad som i regel gäller för andra typer av avtal, är varaktigt på sådant sätt att det inte kan sägas upp endast av en av parterna.

Av de av KB Plastunion åberopade konversationerna mellan parterna under år 2016 framgår inte någon vilja eller önskan att etablera någon annan form av tvistelösning än den som tidigare varit gällande mellan parterna. Vidare har framgått att de nu aktuella parterna har haft ett avtalsförhållande sedan år 2007. Det har även framkommit att det sedan år 1995 har funnits ett avtalsförhållande mellan å ena sidan Husqvarna och å andra sidan KB Plastunions moderbolag, KB Components AB. Det har således varit fråga om ett långvarigt affärsförhållande under vilket det har varit föreskrivet att tvistelösning mellan parterna ska ske genom skiljeförfarande. Det ligger därför nära till hands att utgå från att parterna i den nuvarande avtalskonstellationen har avsett att även framtida tvister inom ramen för deras framtida affärsrelation ska avgöras genom skiljeförfarande. HD har fastslagit att det får antas att parter i kommersiella affärsförhållanden eftersträvar att tvister inom ramen för deras relation ska avgöras i ett och samma forum, eftersom en annan ordning medför risk för tidsutdräkt, ökade kostnader och motstridiga avgöranden i frågor som har samband med varandra. Vid en sammantagen bedömning anser hovrätten att skiljeavtalet får anses ha varit avsett att utgöra en sådan rimlig reglering av parternas intressen genom att framtida uppkomna tvister ska lösas på ett effektivt sätt genom skiljeförfarande.

När det gäller frågan om det aktuella käromålet omfattas av skiljeavtalet gör hovrätten följande bedömning. KB Plastunion har anfört att den aktuella tvisten avser fråga om KB Plastunion varit berättigat att, efter 2016, begära de priser avseende produkter som bolaget har fakturerat Husqvarna för. Annat har inte framkommit än att det varit fråga om samma eller liknande produkter som parterna tidigare bedrivit en relativt omfattande handel med. Den uppkomna tvisten är därför att hänföra till det rättsförhållande som avsetts i skiljeavtalet. Tillräckliga skäl som talar för motsatsen har inte framkommit. Hovrätten gör således bedömningen att KB Plastunions talan omfattas av skiljeavtalets tillämpningsområde, varför KB Plastunions överklagande ska avslås och tingsrättens beslut fastställas.

KB Components Plastunion AB överklagade och yrkade att HD skulle undanröja tingsrättens och hovrättens beslut och visa målet åter till tingsrätten.

Husqvarna AB motsatte sig att tingsrättens och hovrättens beslut ändrades.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Sofie Westlin, föreslog i betänkande att HD skulle meddela beslut i huvudsaklig överensstämmelse med HD:s beslut.

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Svante O. Johansson, Malin Bonthron, Johan Danelius och Jonas Malmberg, referent) meddelade den 17 maj 2023 följande beslut.

1 Husqvarna tillverkar bl.a. utomhusprodukter som robotgräsklippare, trädgårdstraktorer och motorsågar. KB Plastunion ingår i en koncern som sedan länge tillverkat och levererat plastkomponenter till Husqvarna. KB Components AB är moderbolag i koncernen.

2 KB Plastunion väckte talan mot Husqvarna vid tingsrätten och yrkade att Husqvarna skulle förpliktas att betala drygt 330 000 kr till KB Plastunion avseende återstående betalning för tanklock som levererats 2020.

3 Husqvarna invände att talan skulle avvisas eftersom tvisten omfattades av skiljeavtal mellan parterna. KB Plastunion motsatte sig att talan skulle avvisas.

4 Tingsrätten avvisade talan med hänvisning till att parternas skiljeavtal hindrar att talan prövas i allmän domstol. Hovrätten har gjort samma bedömning som tingsrätten.

5 Frågan är om det finns ett gällande skiljeavtal mellan KB Plastunion och Husqvarna som hindrar att allmän domstol prövar KB Plastunions talan.

6 Husqvarna har i korthet anfört följande. KB Plastunion är bundet av skiljeklausuler i avtal som Husqvarna 1995 och 2005 träffade med andra bolag i koncernen. KB Plastunion är även bundet av en skiljeklausul i ett avtal med rubriken Supply Agreement som parterna träffade 2007. Husqvarna skickade 2014 inköpsordrar (Purchase Order) till KB Plastunion avseende de modeller av tanklock som de aktuella leveranserna avser. I inköpsordrarna hänvisas till Husqvarnas allmänna villkor som innehåller en skiljeklausul. Av Husqvarnas beställning och KB Plastunions fakturor avseende leveranserna 2020 framgår att dessa grundas på inköpsordrarna från 2014. Även till följd härav är KB Plastunion bundet av skiljeavtal.

7 KB Plastunion har i korthet anfört följande. Bolaget är inte part i 1995 eller 2005 års avtal och Husqvarna har dessutom 2016 sagt upp dessa avtal. Det avtal som träffades 2007 mellan KB Plastunion och Husqvarna har blivit overksamt genom att Husqvarna inte gjorde beställningar från KB Plastunion förrän efter 2012, när viss produktion flyttades över till bolaget från ett annat bolag i koncernen. I vart fall har Husqvarna genom vad som förevarit mellan parterna under 2016 sagt upp avtalet. Att det i inköpsordrarna från 2014 har funnits en hänvisning till Husqvarnas allmänna villkor är inte ett förhållande som KB Plastunion har haft anledning att fästa avseende vid. Att samma sifferkombinationer använts i beställningar och fakturor från 2020 som i inköpsordrarna innebär inte att bolaget blivit bunden av skiljeklausulen i Husqvarnas allmänna villkor.

8 Husqvarna har invänt att någon uppsägning av avtalen inte har kommit till stånd eftersom KB Components och KB Plastunion vägrade acceptera en avveckling av avtalsrelationen. KB Plastunion har fortsatt att tillverka Husqvarnas plastkomponenter enligt samma rutiner som tidigare. Det innebar att parterna accepterade de tidigare gällande avtalsvillkoren, inklusive skiljeklausulerna.

9 Tvister i frågor som parterna kan träffa förlikning om får genom avtal lämnas till avgörande genom skiljeförfarande. Har ett sådant skiljeavtal träffats får en domstol inte mot en parts bestridande pröva frågan. (Se 1 och 4 §§ lagen, 1999:116, om skiljeförfarande och 10 kap. 17 a § RB.)

10 Frågan om ett skiljeavtal har ingåtts ska bedömas enligt allmänna avtalsrättsliga principer. Det gäller även när det finns en skiljeklausul i ett standardavtal och frågan är om klausulen utgör avtalsinnehåll. Varken avtalslagen eller annan lagstiftning anger vad som krävs för att ett standardvillkor ska anses införlivat med det enskilda avtalet och därmed utgöra en del av parternas avtal.

11 Som utgångspunkt gäller att en part måste få kännedom om ett standardavtal före avtalsslutet för att det ska bli en del av avtalet. En hänvisning till ett standardavtal som innehåller en skiljeklausul kan vara tillräckligt för att avtalsparterna ska anses bundna av klausulen. Bundenhet uppkommer i regel även om motparten rent faktiskt inte har tagit del av standardavtalet före avtalets ingående, så länge hänvisningen till standardavtalet framgår tydligt och villkoren finns tillgängliga för motparten att ta del av. Om en skiljeklausul är oväntad, överraskande eller särskilt betungande bör högre krav ställas för att skiljebundenhet ska uppstå. I kommersiella avtalsförhållanden är en skiljeklausul som utgångspunkt dock inte att betrakta som vare sig överraskande eller särskilt betungande (jfr "Lastbilscentralen" NJA 1980 s. 46).

12 Ett skiljeavtal kan avse framtida tvister om ett i avtalet angivet rättsförhållande (1 § första stycket skiljeförfarandelagen).

13 Begreppet rättsförhållande förekom även i 1887 och 1929 års skiljeförfarandelagar utan att begreppets innebörd berördes närmare i förarbetena (jfr NJA II 1887 nr 4 s. 15 f. och NJA II 1929 s. 10). Beträffande 1929 års lag har uttalats att uttrycket inte innebar att det rättsförhållande som utpekas i skiljeavtalet behöver finnas redan när skiljeavtalet träffas; kravet att tvisten ska avse ett rättsförhållande som anges i skiljeavtalet avser att detta ska ha blivit fullt individualiserat (se Nils Dillén, Bidrag till läran om skiljeavtalet, 1933, s. 84 f. och 107 ff.).

14 Av förarbetena till den nuvarande lagen framgår att uttrycket markerar att ett skiljeavtal inte kan avse alla framtida tvister mellan parterna; det måste konkretiseras till ett visst rättsförhållande (se prop. 1998/99:35 s. 212). Konkretionskravet är avsett att ge parterna möjlighet att överblicka konsekvenserna av skiljeavtalet (se "Belgor" NJA 2019 s. 171 p. 12).

15 Vid tolkningen av skiljeförfarandelagens begrepp "rättsförhållande" bör beaktas de principer som ligger bakom 1958 års New York-konvention om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar. Konventionen föreskriver att en partsöverenskommelse om skiljeförfarande ska erkännas om den avser tvister med avseende på "a defined legal relationship" (se artikel II.1). Principerna i konventionen har i utländsk rättspraxis och i internationell doktrin ansetts motivera en generös tolkning av konventionens begrepp "legal relationship". (Se "Belgor" p. 14.)

16 Det är vanligt att parter träffar avtal som reglerar hur framtida köp dem emellan ska gå till. I sådana ramavtal anges regelmässigt de villkor som ska gälla för de framtida avropsavtalen i fråga om priser, betalningsvillkor, leverans, kvalitet, tvistelösning m.m. När en part senare avropar under ramavtalet kommer det avtalets villkor som utgångspunkt att fylla ut avropsavtalet och bli en del av detta. Ramavtal av denna typ innehåller ofta också föreskrifter för hur samarbetet mellan parterna ska gestalta sig.

17 Beskrivningen av den avtalsrelation som etableras mellan parterna genom ett ramavtal kan i avtalet vara tillräckligt konkretiserad för att ett skiljeavtal avseende framtida tvister om såväl ramavtalet som de senare avropsavtalen ska anses röra ett rättsförhållande i den mening som avses i 1 § första stycket skiljeförfarandelagen. Något krav på att ett skiljeavtal endast kan avse tvister om redan träffade avtal följer inte av bestämmelsen. En skiljeklausul i ramavtalet kan också bli bindande avseende tvister om ett avropsavtal, genom att en skiljeklausul i ramavtalet utfyller och blir en del av avropsavtalet (jfr Stefan Lindskog, Skiljeförfarande - en kommentar, 3 uppl. 2020, s. 266, not 1062).

18 Tillämpningsområdet i övrigt för ett skiljeavtal bestäms enligt sedvanliga principer för avtalstolkning (se "Belgor" p. 13).

19 KB Plastunion var inte part i de avtal som Husqvarna 1995 och 2005 träffade med andra bolag i den koncern som KB Plastunion ingår i. Utredningen i målet ger inte stöd för slutsatsen att bolaget senare har blivit bundet av dessa avtal.

20 Husqvarna och KB Plastunion träffade 2007 ett avtal med rubriken Supply Agreement, som innehåller villkor för framtida avrop. Av avtalet framgår att villkoren i avtalet är tillämpliga på köp av produkter som KB Plastunion levererar till Husqvarna i enlighet med en inköpsorder (Purchase Order) som Husqvarna upprättar på sätt som beskrivs i en bilaga till avtalet. Avtalet innehåller en skiljeklausul som anger att tvister "arising out of or in connection with this Agreement or Purchase Order" ska avgöras genom skiljeförfarande.

21 Husqvarna har uppgett att en inköpsorder utfärdas vid ett tillfälle och att den därefter ligger till grund för senare beställningar av viss mängd av de produkter som anges i ordern.

22 År 2014 upprättade Husqvarna inköpsordrar för de typer av tanklock som är aktuella i målet, vilka skickades till KB Plastunion. Under åren 2014-2016 levererade KB Plastunion vid upprepade tillfällen tanklock av de modeller som angavs i inköpsordrarna. I de fakturor som KB Plastunion upprättade hänvisas till såväl ordrarnas nummer som de artikelnummer som tanklocken har enligt ordrarna.

23 De beställningar som Husqvarna under denna tidsperiod gjorde avsåg alltså produkter som omfattades av inköpsordrar som Husqvarna utfärdat i enlighet med 2007 års avtal. Tvister med anledning av dessa beställningar omfattades i princip av skiljeklausulen i det avtalet. Detta gäller oavsett att några beställningar enligt 2007 års avtal inte gjorts under ett antal år dessförinnan.

24 Frågan är om det som förevarit under 2016 och därefter medför att skiljeklausulen har upphört att gälla eller att den av annat skäl inte ska tillämpas på de leveranser som KB Plastunion gjorde under 2020.

25 Av utredningen - främst mejlkonversationer mellan företrädare för Husqvarna och KB Components - framgår följande.

26 Under andra halvan av 2016 var Husqvarna missnöjt med främst de priser som KB Components tillämpade och Husqvarna förklarade att bolaget önskade avsluta samarbetet. I vissa kontakter använde Husqvarnas företrädare uttryck som att avtalet med KB Components har sagts upp. Av sammanhanget synes framgå att Husqvarnas avsikt var att även samarbetet med dotterbolaget KB Plastunion skulle upphöra. Något klart uttalande om att även avtalet med det bolaget sagts upp finns dock inte.

27 Under perioden fördes diskussioner om hur samarbetet skulle avvecklas. Någon enighet nåddes inte. I kontakter under hösten 2016 uttalade företrädare för KB Components att man skulle fortsätta att leverera enligt vanliga rutiner. KB Plastunions leveranser av bl.a. tanklock fortsatte sedan till och med våren 2020.

28 Slutsatsen är att det som har framkommit om parternas mellanhavanden under 2016 och därefter inte medför att skiljeklausulen i 2007 års avtal har upphört att gälla eller att den inte skulle vara tillämplig på de ifrågavarande leveranserna.

29 Till detta kommer följande. De leveranser av tanklock som tvisten gäller har initierats genom en beställning - New Delivery Schedule - från Husqvarna. I beställningen hänvisas till det nummer som anges för relevant inköpsorder och det artikelnummer (part number) som respektive tanklocksmodell har i ordern. I inköpsordrarna finns en tydlig hänvisning till Husqvarnas allmänna villkor som innehåller en skiljeklausul motsvarande den som finns i 2007 års avtal. I ordrarna anges även en webbadress där villkoren finns. De allmänna villkoren har på så sätt varit tillgängliga för KB Plastunion att ta del av. KB Plastunion har utan att framställa någon invändning mot skiljeklausulen levererat i enlighet med beställningen. Om 2007 års skiljeklausul inte hade gällt, skulle bolaget härigenom ha blivit bundet av skiljeklausulen i de allmänna villkoren (se "Lastbilscentralen").

30 Eftersom tvisten således ska prövas av skiljedomare ska KB Plastunions talan avvisas. Överklagandet ska därmed avslås.

HD avslår överklagandet.