XML-filen (NJA 2023 s. 498)

Sökord Allmän handling · Rätt domstol · Digitalt brottmålsavgörande · Utskriftsundantag · XML-fil · Överklagande

En tingsrätts beslut att inte lämna ut en XML-fil i verksamhetsstödet Digitalt brottmålsavgörande överklagas till hovrätten.

Malmö tingsrätt

Sedan Malmö tingsrätt meddelat dom i ett brottmål (B 10151-22) begärde H.H. utlämnande av en elektronisk kopia av XML-versionen av domen, inklusive de uppgifter som omfattades av sekretessförordnande.

Tingsrätten (lagmannen Johan Kvart) anförde följande i beslut den 18 november 2022.

BESLUT

- H.H:s begäran avslås.

- H.H. ges möjlighet att kostnadsfritt ta del av en pappersutskrift av de offentliga delarna av den aktuella XML-filen på tingsrätten eller mot avgift få pappersutskriften utlämnad till sig. Uppgifter som kan avslöja den tilltalades identitet samt den aktuella domarens tjänsteidentitetsnummer kommer då att maskeras (22 kap. 1 § och 39 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]).

Skäl för beslutet

Tingsrättsdomar i brottmål är elektroniska

Domar har under lång tid dokumenterats på papper och skrivits under för hand av domaren. Domen i original har i egenskap av allmän handling tillhandahållits allmänheten och bundits in i tingsrättens domböcker i enlighet med 32 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol.

Genom lagändring den 1 juli 2018 blev det rättsligt möjligt att underteckna domar elektroniskt (30 kap. 8 § RB). Det var dock först den 2 oktober 2022 som de första domarna kunde undertecknas digitalt genom Domstolsverkets lansering av ett nytt verksamhetsstöd för tingsrätterna, systemet Digital brottmålshantering (DiBa). Av förordningar och föreskrifter följer att tingsrätterna har en rapporteringsskyldighet som förutsätter användning av DiBa vid meddelande av brottmålsdomar (se bl.a. förordningen [2014:1085] om rättsväsendets informationshantering och DVFS 2022:7).

Vad är det som utgör den elektroniska domen?

Före lanseringen av DiBa var det den undertecknade domen i papper som var originalet även om det också fanns en elektronisk fil som expedierades från systemstödet Vera. Skulle exemplaren skilja sig åt var det självklart att det var den underskrivna domen som var den giltiga. Det är nämligen den versionen av domen som har granskats och skrivits under av domaren (jfr 30 kap. 8 § RB).

Fråga är vad som nu är den elektroniska originaldomen. Vid expediering av en dom i DiBa skapas alltid minst två datafiler som var och en, enligt olika uppfattningar, kan bedömas vara domen i original. Innehållet i och utformningen av datafilerna skiljer sig åt och frågan är därför inte endast av teoretisk betydelse. I aktuellt mål kan det till exempel få betydelse för vad som omfattas av offentlighet enligt 43 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen. För att avgöra vad som rättsligt är originalet har det betydelse hur de båda filerna skapas, hur de är utformade och hur hanteringen av dem ser ut i verksamheten.

I DiBa upprättas en dom i enlighet med följande. Användaren registrerar yrkanden, ställningstaganden, beslut och information som ska rapporteras till myndigheter. Domskäl skrivs i Word eller en editor i systemet. Simultant med registreringen förhandsvisas effekten av registreringarna i en förhandsgranskning i systemet. Denna förhandsgranskning utgör ingen komplett version av den framtida domen.

När användaren är klar med ovan angivna åtgärder kan denne "låsa" avgörandet för signering. Avgörandet är då i ett fryst läge där det inte kan redigeras. Först då kan användaren få en mer komplett bild av den dom som ska färdigställas genom att välja att visa en "avskrift" av domen. Avskriften visas för användaren som en PDF-fil. Filen kan läsas på datorskärmen eller skrivas ut för granskning. På varje sida i filen finns en markering att det är ett utkast som granskas.

När användaren ska signera får denne upp en dialogruta som frågar vilken handling som ska signeras och denne kan där välja en handling som benämns "Dom" utan möjlighet till annan granskning av vad som signeras än den som redan nämnts. Signering görs genom att användaren har sitt tjänstekort anslutet till datorn och anger en särskild PIN-kod. När domen är signerad kan användaren åter se en PDF-fil av domen. Denna gång är PDF-filen utan utkastsmarkering och det har tillkommit en anteckning på första sidan att det är fråga om en avskrift av en elektronisk originalhandling samt en anteckning i avskriften att den är digitalt signerad av användaren.

När domen expedieras skickas PDF-filen till parterna och andra tillagda mottagare. Det är även denna handling som blir tillgänglig som aktbilaga i verksamhetsstödet Vera där den benämns som "DOM". Enligt Domstolsverkets rekommendationer är det vidare PDF-avskriften som ska skrivas ut och bindas in i dombok. Om domen har sekretessförordnande skapas två PDF-filer. En där sekretessuppgifterna framgår och en där de inte framgår. Det är endast den senare som aktbilageras av systemet även om den första också är tillgänglig via både Vera och DiBa.

I bakgrunden för den ovan angivna processen skapas även en XML-fil. En XML-fil är en datafil skriven på ett märkspråk. Syftet med XML är att kunna utväxla data mellan olika informationssystem. En XML-fil är skriven i textkoder som ger direktiv till ett datorprogram hur programmet ska presentera dokumentet. XML-filen som skapas i DiBa har ingen kod som förklarar för allmänna datorprogram, t.ex. webbläsare, hur den ska visas upp. Öppnas den i en webbläsare visas alltså själva kodningen. Det är bl.a. XML-filen som avgör hur PDF-filen kommer att se ut.

Enligt Domstolsverkets kommunikation i olika sammanhang är det XML-filen som skapas i DiBa som utgör domen i original och det är även denna som undertecknas elektroniskt. Rent tekniskt så skickas aldrig XML-filen till den externa leverantör som den elektroniska signaturen görs hos. Det skickas i stället en kontrollsumma som signeras och denna kontrollsumma är knuten till en låst version av XML-filen. På så vis vet systemet vilken version av XML-filen som blev signerad och i XML-filen sparas sedan information som verifierar att den har signerats. PDF-filen är en slags visualisering av XML-filen i en form som är mer mottagarvänlig och hanteringsvänlig än XML-filen. Utan XML-filen skulle det inte finnas någon PDF-fil.

DiBa skickar automatiskt rapporter av domen i XML-format till myndigheter inom Rättsväsendet digitalisering (RD, tidigare RIF). En del av dessa mottar även PDF-filen. Användaren kan i Vera konstatera att sådana rapporter har skickats men varken XML-filen eller rapporterna aktbilageras eller är direkt åtkomliga för användaren.

PDF- och XML-filerna innehåller olika information:

XML-filen innehåller sådant som inte syns i PDF-filen såsom koordinater och tidpunkt för brott, klockslag för skapande av domen, målsägandens personnummer, teknisk information beträffande signaturen, domarens fullständiga namn (dvs. inklusive mellannamn) och tjänstekorts-ID, samt en stor mängd koder som översätter det domslut som domaren registrerat till det överenskomna språket inom RD. Den är skriven i kodform och inte i ett format som domaren sannolikt hade valt att signera. XML-filen innehåller inte bilagorna till domen utan endast en hänvisning till dem. Den är inte uppställd på det sätt som anges i 30 kap. 5 § RB.

PDF-filen ser, med några utseendemässiga och innehållsmässiga nyheter, ut som en dom har gjort traditionellt. Den innehåller även bilagorna till domen.

PDF-filen är originaldomen

Mot bakgrund av det beskrivna drar tingsrätten följande slutsats. PDF-filen uppfyller vad som krävs av en dom enligt rättegångsbalken. Det är PDF-filen som granskas av domaren inför signering och det är den som är avsedd för parter och allmänhet att läsa. XML-filen har i teknisk mening krävts för att skapa PDF-filen och den innehåller information om utgången i målet översatt till ett språk som kan tolkas av andra myndigheters informationssy-stem. Den innehåller en mängd information av betydelse för rapportering som domaren inte har valt att nedteckna i sin dom eller ens har sett. XML-filen uppfyller inte kravet på en dom varvid den största bristen förmodligen är att den inte har granskats av en domare. Att det rent tekniskt i bakgrunden är XML-filen som verifieras vid signeringen saknar enligt tingsrätten betydelse eftersom PDF-avskriften som granskas av domaren vid signering är skapad av den verifierade XML-filen. Enligt tingsrätten är det alltså PDF-filen som i rättslig mening undertecknas och utgör den elektroniska originaldomen.

Frågan om utlämnande av XML-filen

H.H. har redan fått ta del av en kopia av PDF-filen men har förklarat att det är en kopia av XML-filen hon vill ha.

XML-filen är, liksom PDF-filen, en upptagning för automatisk behandling. Den är tillgänglig för tingsrätten genom kontakt med Domstolsverket i egenskap av tekniskt biträde och ska därför anses förvaras på tingsrätten. Den har expedierats till andra myndigheter och kan alltså konstateras vara en sådan allmän handling som var och en har rätt att ta del av. Frågan är om H.H. har rätt till elektroniskt utlämnande.

Enligt 2 kap. 16 § TF är en myndighet inte skyldig att i större utsträckning än vad som följer av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling i annan form än utskrift. Enligt 2 kap. 1 § lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data ska data tillgängliggöras för vidareutnyttjande i enlighet med de krav som uppställs i andra kapitlet i lagen. Tillgängliggörande ska ske i den utsträckning som krav på informationssäkerhet och skydd av personuppgifter kan upprätthållas och under förutsättning att det inte innebär risker för Sveriges säkerhet.

XML-filen innehåller personuppgifter, bland annat uppgift om lagöverträdelse, som är att se som särskilt integritetskänsliga personuppgifter. Med hänsyn till dessa personuppgifter och de möjligheter som typiskt sett finns att sammanställa och hantera information i XML-filer anser tingsrätten både utifrån dataskydds- och informationssäkerhetsaspekter att det är olämpligt att lämna ut handlingarna i elektronisk form.

H.H:s begäran att få en elektronisk kopia av XML-filen ska således avslås. Hon har dock rätt att ta del av eller få en kopia av en pappersutskrift av XML-filen i offentliga delar. Vid utlämnandet maskerar tingsrätten således uppgifter som kan avslöja den tilltalades identitet samt den aktuella domarens tjänsteidentitetsnummer (22 kap. 1 § och 39 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen).

Hovrätten över Skåne och Blekinge

H.H. överklagade tingsrättens beslut i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Hon begärde att den för domen i målet aktuella XML-filen skulle utlämnas till henne elektroniskt eller, som det fick förstås, i vart fall att en utskrift av filen skulle lämnas ut i dess helhet.

Hovrätten (hovrättslagmannen Bob Nilsson Hjorth samt hovrättsråden -Nathalie Dahlén, referent, och Emma Regnér) anförde följande i beslut den 22 december 2022.

HOVRÄTTENS SKÄL

Skäl för beslutet under punkten 1

I fråga om H.H:s begäran att ta del av den i målet aktuella XML-filen är den första frågan om hovrätten är behörig att pröva frågan.

Den aktuella XML-filen har upprättats vid tingsrätten i syfte att avgöra ett pågående brottmål. Handlingen är med hänsyn härtill hänförlig till domstolens rättskipande verksamhet och utgångspunkten är därmed enligt 6 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) att beslutet ska överklagas till hovrätten.

I 6 kap. 7 § OSL anges att en enskild, såvitt nu är av intresse, får överklaga ett beslut av en myndighet att 1) inte lämna ut en handling till den enskilde, eller 2) lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den.

Enligt 2 kap. 16 § TF har den som önskar ta del av en allmän handling rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut. En myndighet är dock inte skyldig att i större utsträckning än vad som följer av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling i annan form än utskrift. En XML-fil i elektroniskt format utgör en upptagning för automatiserad behandling.

Lagstiftning i fråga om upptagningar för automatiserad behandling har införts genom lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, av vilken följer att data ska tillgängliggöras i befintligt format i den utsträckning som krav på informationssäkerhet och skydd av personuppgifter kan upprätthållas, under förutsättning att det inte innebär risk för Sveriges säkerhet (2 kap. 1-2 §§). Beslut vid en prövning enligt denna lags bestämmelser överklagas emellertid, trots bestämmelsen i 6 kap. 8 § OSL, till kammarrätt (5 kap. 4 § lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data). Hovrätten saknar således behörighet att pröva frågan med grund i den angivna lagen.

Någon annan lagstadgad rätt att få ta del av den nu aktuella handlingen i elektronisk form föreligger inte. Beslutet att inte lämna ut XML-filen innefattar därmed inte, utöver vad som anförts ovan, något avslag eller förbehåll i förhållande till tryckfrihetsförordningens bestämmelser och är således inte överklagbart (jfr RÅ 2008 not 72). Överklagandet i den del det rör utfående av XML-filen i elektroniskt format ska därför avvisas.

Skäl för beslutet under punkten 2

H.H. har därutöver begärt att få ut en utskrift av XML-filen i dess helhet. Som tidigare nämnts har H.H. rätt att enligt 2 kap. 16 § TF mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av allmän handling till den del den får lämnas ut.

På de av tingsrätten angivna skälen ansluter sig hovrätten till tingsrättens bedömning att det är PDF-filen som utgör originaldomen. Precis som tingsrätten funnit är dock även utskriften av XML-filen en allmän handling som H.H. har rätt att ta del av i offentliga delar. Utifrån detta prövar hovrätten om det råder sekretess för den tilltalades personuppgifter och domarens tjänsteidentitetsnummer.

Råder sekretess för uppgifterna om den tilltalades namn, personnummer och adress?

I tingsrättens dom har förordnats om fortsatt sekretess för uppgifter som lämnar upplysning om den tilltalades identitet med stöd av 22 kap. 1 § OSL. Sekretess enligt bestämmelsen gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Sekretessen gäller endast om uppgiften förekommer i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen. Om en domstol får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet blir en sekretessbestämmelse emellertid enligt 43 kap. 2 § OSL tillämplig på uppgiften även hos domstolen.

Domstolen har vid målregistreringen direkt tillgång till uppgifter i folkbokföringen. Den sekretess som råder vid folkbokföringsverksamheten får således anses överförd till tingsrätten tillsammans med de identitetsuppgifter som intagits i domen. Sekretess råder därför för dessa uppgifter enligt 22 kap. 1 § OSL.

Råder sekretess för domarens tjänsteidentitetsnummer?

Tingsrätten har sekretessbelagt domarens s.k. tjänsteidentitetsnummer med stöd av 39 kap. 3 § andra stycket OSL. Med tjänsteidentitetsnummer avses det unika nummer som tilldelas varje medarbetare för identifiering av dennes elektroniska underskrift.

Av angivet lagrum framgår att sekretess gäller i personaladministrativ verksamhet för uppgift om enskilds bostadsadress, privata telefonnummer och andra jämförbara uppgifter avseende personalen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Syftet är att undvika att medarbetare i offentlig verksamhet utsätts för otillbörligheter.

Tjänsteidentitetsnumret förekommer i nu aktuellt fall som en del av signaturen av den angivna domen. Domen hör inte till den personaladministrativa verksamheten. Tjänsteidentitetsnumrets förekomst i XML-filen utgör en del av en bekräftelse på att domen signerats av den angivne domaren. Det kan således inte sägas höra till den personaladministrativa verksamheten (jfr HFD 2015 ref 57). Sekretess enligt den bestämmelsen gäller således inte.

Enligt 18 kap. 9 § andra punkten råder sekretess för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod, om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs och metoden har till syfte att göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats. Genom sekretessbestämmelsen är det möjligt att sekretessbelägga t.ex. hemliga nycklar som används för att verifiera om en handling härrör från angiven undertecknare eller för att skydda vissa datamängder mot manipulation (prop. 1999/2000:117 s. 81).

Tjänsteidentitetsnumret utgör en digital identitetsmarkör som är unik för varje medarbetare. Det får antas att syftet med markören motverkas om den röjs genom ett utlämnande. Metoden har till syfte att göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats. Vid denna bedömning ska tingsrättens beslut fastställas.

HOVRÄTTENS BESLUT

1 Hovrätten avvisar överklagandet i den del det rör utlämnande av XML-fil i elektronisk form.

2 Hovrätten avslår överklagandet i övrigt.

Högsta domstolen

H.H. överklagade och yrkade i första hand att tingsrättens dom i XML-format skulle lämnas ut i dess helhet och i andra hand att målet skulle visas åter till tingsrätten för ny prövning i den del det avsåg frågan om domarens tjänsteidentitetsnummer omfattas av sekretess.

Domstolsverket yttrade sig.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Malin Falkmer, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

Inledning

1 Den 27 oktober 2022 meddelade tingsrätten en brottmålsdom (domen). Domen upprättades i verksamhetsstödet Digital Brottmålsavgörande (DiBa) och signerades elektroniskt. I domen förordnades att sekretess enligt 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) skulle bestå för den tilltalades identitet.

2 Efter att domen meddelats begärde H.H. att originaldomen skulle lämnas ut. Hon preciserade sin begäran på så sätt att den omfattade hela den bakomliggande filen, dvs. XML-filen, som, enligt henne, utgör originaldomen. Hennes begäran avsåg även de uppgifter som omfattades av sekretessförordnandet i domen samt uppgiften om domarens tjänsteidentitetsnummer.

3 Tingsrätten avslog H.H:s begäran. I stället gavs hon möjlighet att ta del av pappersutskrifter av de offentliga delarna av XML-filen på tingsrätten eller att, mot en avgift, få pappersutskriften utlämnad. Uppgifter som kunde avslöja den tilltalades identitet samt domarens tjänsteidentitetsnummer sekretessbelades med stöd av 22 kap. 1 § respektive 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. I skälen till beslutet uttalade tingsrätten att det är PDF-versionen av domen som utgör domen i original.

4 Beslutet överklagades till hovrätten, som har avvisat överklagandet i den del det rörde utlämnade av XML-filen i elektronisk form och avslagit överklagandet i övrigt. Hovrätten har även anslutit sig till tingsrättens uppfattning att det är PDF-filen som utgör originaldomen.

5 I beslutet har hovrätten konstaterat att en XML-fil i elektroniskt format utgör en upptagning för automatiserad behandling. Hovrätten har ansett att XML-filen omfattas av lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data (öppna datalagen). Detta, tillsammans med att det saknas rätt att överklaga formen för ett utlämnande av allmän handling, har föranlett hovrätten att konstatera att den saknar behörighet att pröva överklagandet i denna del.

6 Hovrätten har delat tingsrättens bedömning gällande sekretessen avseende den tilltalades identitet. Gällande domarens tjänsteidentitetsnummer har hovrätten ansett att detta inte är en del av den personaladministrativa verksamheten och att sekretess därmed inte kan föreligga enligt 39 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen. Hovrätten har i stället gjort bedömningen att det finns skäl att sekretessbelägga denna uppgift enligt 18 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen, då en elektronisk signatur är en digital identitetsmarkör och det finns skäl att anta att syftet med markören motverkas om den röjs.

Kort om DiBa

7 Den 1 juni 2018 ändrades 30 kap. 8 § samt 17 kap. 10 § RB på så sätt att det blev möjligt att underteckna domar med en s.k. elektronisk signatur. Det var dock först när DiBa infördes i oktober 2022 som det blev tekniskt möjligt för domare att signera avgöranden digitalt. Sedan dess krävs det att DiBa används vid upprättande och expediering av brottmålsdomar i tingsrätten (se t.ex. förordning (2014:1085) om rättsväsendets informationshantering, särskilt § 5 a, som förutsätter automatiserad behandling).

8 Innehållet i en dom i DiBa är elektroniskt och lagras i en s.k. XML-fil. Domaren tar ställning till och godkänner alla ingående uppgifter i DiBa. Domaren signerar därefter avgörandet i DiBa. Den elektroniska signaturen är knuten till informationsinnehållet i XML-filen. DiBa producerar därefter avskrifter ur XML-filen som expedieras till parter m.fl. i PDF-format. Avskrifterna saknar underskrift och innehåller upplysning om att handlingen är just en avskrift av en originalhandling.

9 XML-filens utformning och innehåll skiljer sig från PDF-filens. XML-filens primära syfte är att kunna avläsas elektroniskt av ett datasystem. Uppgifterna är strukturerade och inordnade på ett sådant sätt att det ska vara möjligt att sortera och selektera dessa automatiskt. Ur XML-filen skapas de rapporteringshandlingar som skickas elektroniskt från domstolen till andra myndigheter. Eftersom texten är uppställd på ett sätt som gör den mycket svårläst genereras avskrifter av XML-filen i PDF-format. XML-filen, precis som pappersdomar i original, kan innehålla såväl offentliga uppgifter som sekretessbelagda uppgifter. När sekretessförordnande finns skapas två PDF-avskrifter av domen, en med sekretessbelagda uppgifter och en utan sådana uppgifter.

10 PDF-filerna motsvarar i teknisk mening bilder och informationen i dessa är inte strukturerad för att passa ett datasystem, utan för att vara lättläst. Det innebär att uppgifterna i en PDF-fil inte går att rapportera strukturerat till andra system och det går inte heller att selektera enbart vissa uppgifter.

11 XML-filen innehåller dessutom uppgifter som inte framgår av PDF-avskriften, så som exempelvis geografiska koordinater och klockslag, samt uppgifter av mer teknisk karaktär, som exempelvis XML-filens skapandetidpunkt, certifikatsinformation om utgivaren och det publika certifikatet, samt systemtekniska nycklar som översätter innehållet i filen så att den kan läsas av motsvarande program hos andra myndigheter. Vidare innehåller signaturen i XML-filen domarens fullständiga namn samt tjänsteidentitetsnummer. I PDF-filen syns enbart domarens namn.

12 Vid den elektroniska signeringen av domen ser domaren enbart PDF-versionen på sin skärm, även om signaturen omfattar all information i XML-filen. Den elektroniska underskriften är dock inte tekniskt knuten till någon av domens PDF-avskrifter och eftersom PDF-avskrifternas innehåll inte är identiskt med XML-filens informationsinnehåll kan under-skriften inte användas för att verifiera PDF-avskriften.

Frågorna i HD

13 Frågorna i målet rör vilken domstol som är behörig att pröva överklaganden av beslut gällande utlämnande av filer som upprättats i DiBa samt vilken version av domen som är originalet. Även frågor om vilken skyldighet en domstol har att lämna ut handlingar i olika format och om domarens tjänsteidentitetsnummer kan omfattas av sekretess.

Rättsliga utgångspunkter

HD:s behörighet

14 En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet att inte lämna ut en handling till den enskilde (se 6 kap. 7 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen). Ett överklagande av ett beslut att inte lämna ut en offentlig handling som hänför sig till domstolarnas rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas till hovrätt. Övriga beslut överklagas som huvudregel till kammarrätt. (Se 6 kap. 8 § tredje stycket offentlighets- och sekretesslagen.)

15 Begreppet rättskipande och rättsvårdande verksamhet är avsett att ha en vid innebörd och inskränker sig inte enbart till handläggningsåtgärder som vidtas enligt en processuell bestämmelse utan omfattar sådana åtgärder som har en omedelbar koppling till mål- och ärendehantering (se prop. 2014/15:148 s. 27).

16 Öppna datalagen tillämpas av myndigheter när någon, som har rätt att få tillgång till data enligt någon annan lag eller förordning, begär att dessa data ska tillgängliggöras för vidareutnyttjande. Beslut enligt denna lag överklagas som huvudregel till allmän förvaltningsdomstol (se 5 kap. 4 § öppna datalagen).

17 Öppna datalagen ger ingen självständig rätt att få tillgång till data. Lagen är enbart tillämplig när någon i ett konkret fall redan har rätt att få tillgång till data och då begäran framställts i syfte att den begärda informationen ska kunna vidareutnyttjas (se prop. 2021/22:225 s. 29). Med vidareutnyttjande avses bearbetning av data från den offentliga sektorn för valfritt ändamål, t.ex. för att utveckla eller testa produkter, tjänster eller idéer. Att någon endast tar del av data för att tillgodogöra sig det informationsbärande innehållet, exempelvis i kunskapshöjande syfte, utgör inte ett vidareutnyttjande (se prop. 2021/22:225 s. 75).

18 Eftersom skyldigheten avseende tillgängliggörande i befintligt format enligt öppna datalagen endast avser data som omfattas av lagen och enbart i ärenden om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande, är skyldigheten inte en huvudregel i förhållande till det s.k. utskriftsundantaget i 2 kap. 16 § TF (se prop. 2021/22:225 s. 39).

19 Enligt utskriftsundantaget är en domstol inte skyldig att i större utsträckning än vad som följer av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling i annan form än utskrift (se 2 kap. 16 § första stycket TF).

20 Med en upptagning för automatiserad behandling avses en uppgift som är fixerad på någon form av datamedium och som antingen finns i eller kan matas in i en dator. (Jfr 2 kap. 6 § TF samt prop. 1975/76:160 s. 90.)

21 Syftet med utskriftsundantaget är att förhindra att utlämnade uppgifter behandlas automatiserat på ett sätt som kan medföra otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet (se prop. 1973:33 s. 85 f.). Bestämmelsen innebär inte något förbud för myndigheter att lämna ut allmänna handlingar i elektronisk form. Om en begärd handling ska skickas till sökanden via e-post eller i annan elektronisk form är dock ytterst en lämplighetsfråga som avgörs av domstolen.

22 Den som får avslag på en begäran att få ta del av en handling eller får en allmän handling utlämnad med förbehåll som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får överklaga beslutet (se 2 kap. 19 § första stycket TF).

23 Avslag som tar sikte på formerna för utlämnande eller betalning och där resultatet av beslutet är att sökanden ändå kan få del av handlingarna, kan dock inte överklagas. Överklagande av sådana beslut ska alltså inte prövas i sak, utan avvisas (se "De avgiftsbelagda kopiorna" NJA 2020 s. 717 p. 14).

Elektroniska domar

24 En dom ska sättas upp särskilt och skrivas under av de lagfarna domare som har deltagit i avgörandet. Om en dom skrivs under elektroniskt, ska det göras med en sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i förordning (EU) nr 910/2014, i den ursprungliga lydelsen (se bl.a. 30 kap. 8 § RB).

25 Vidare ska en dom vara skriftlig och innehålla tid och plats för domens meddelande, parternas yrkanden och, i förekommande fall, åklagarens förslag till påföljd, samt domskäl med uppgift om vad som är bevisat i målet (se bl.a. 30 kap. 5 § RB).

26 Ett krav på skriftlighet har normalt inte ansetts utgöra hinder för en digital hantering. Kravet på att ett avgörande ska sättas upp särskilt är teknikneutralt och innebär i praktiken enbart att det ska vara en fristående och självständig handling. (Se prop. 2017/18:126 s. 25.)

27 En elektronisk signatur har samma styrka och samma syfte som en analog sådan (jfr 30 kap. 8 § RB). När en domare skriver under domar i DiBa är det XML-filen som underskriften kopplas till. Ingen version av PDF-filen blir undertecknad av domaren, vare sig på elektronisk eller analog väg. PDF-filen kan därmed inte anses motsvara det krav på undertecknade som ställs upp i 30 kap. 8 § RB.

Sekretess avseende den tilltalades identitet

28 Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer bl.a. i verksamhet som avser folkbokföringen. (Se 22 kap. 1 § första stycket 1 offentlighets- och sekretesslagen.)

29 Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet, blir sekretessbestämmelsen, som huvudregel, tillämplig på uppgiften även hos domstolen (se 43 kap. 2 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen).

30 Om en domstol har beslutat att en eller flera sekretessbestämmelser ska fortsätta vara tillämpliga på uppgifter i ett avgörande ska sekretess gälla också hos en annan domstol eller en annan myndighet som får del av domen eller beslutet (jfr 43 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen).

Sekretess avseende domaren tjänsteidentitetsnummer

31 Sekretess kan gälla för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod som har till syfte att göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats (se 18 kap. 9 § punkt 2 offentlighets- och sekretesslagen).

32 Paragrafen infördes i offentlighets- och sekretesslagen (dåvarande sekretesslagen) i samband med införandet av elektroniska signaturer. I motiven till den numera upphävda s.k. signaturlagen (2000:832) konstaterades det att användningen av elektroniska signaturer på myndighetsområdet förutsatte att hemliga nycklar och anknytande uppgifter för elektronisk signering och autentisering kunde skyddas mot insyn (se prop. 1999/2000:117 s. 67).

33 I den mån s.k. smarta kort eller liknande används så att signering och liknande sker i kortet utan att nyckeln exponeras, anses inte nyckeln vara förvarad hos myndigheten, eftersom den inte är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller annars uppfattas (jfr 2 kap. 3 § TF).

34 Det är möjligt för en överinstans att förordna om fortsatt sekretess för en uppgift med stöd av ett annat lagrum än underinstansen. Detta undantag ska dock tillämpas restriktivt och gäller i princip endast om den tillämpliga sekretessbestämmelsen grundas på samma skyddsintresse. (Se HFD 2021 ref. 49 p. 17-19.)

Bedömningen i detta fall

35 XML-filen har upprättats som en del av domstolens rättsvårdande och rättskipande verksamhet. Som utgångspunkt är därmed allmän domstol behörig att pröva målet (jfr 6 kap. 8 och 9 §§ offentlighets- och sekretesslagen). I detta fall har det inte gjorts någon formell begäran om att få ta del av informationen med hänvisning till öppna datalagen eller att få vidareutnyttja informationen. Öppna datalagen är därför inte tillämplig och hela begäran om utlämnade av allmän handling kan prövas inom ramen för de allmänna domstolarnas behörighet. HD är därmed behörig att pröva målet.

36 Tingsrättens beslut att inte låta klaganden ta del av XML-filen i elek-tronisk form kan dock inte överklagas. Beslutet har varken inneburit ett avslag på begäran om utfående eller att förbehåll ställts upp (med undantag för sekretessen, som behandlas nedan). Klaganden har fått del av den begärda informationen, dock inte i det format som önskats, varför klaganden inte gått miste om sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen. Beslutet går inte klaganden emot och kan därför, i den del det avser tillgång till XML-filen i elektroniskt format, inte överklagas. I den del överklagandet gäller avvisande av talan om att få tillgång till XML-filen i elektronisk form fastställer därmed HD hovrättens beslut.

37 Tingsrätten har förordnat om fortsatt sekretess med stöd av 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen för den till-talades personuppgifter. Att parterna i målet eller andra myndigheter får del av en dom med sekretessbelagda uppgifter innebär inte per automatik att dessa blir offentliga, eftersom sekretessen enligt 43 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen överförs till de myndigheter som tar emot beslutet och parterna har rätt till s.k. partsinsikt. I den del överklagandet avser den tilltalades identitetsuppgifter ska det därmed lämnas utan bifall. HD fastställer i denna del hovrättens beslut.

38 DV, som upprättat och administrerar DiBa, har uppgett att utlämnandet av domarens tjänsteidentitetsnummer inte utgör ett hot mot den elektroniska signeringens säkerhet, eftersom den faktiska signeringen sker utan att "nyckeln" till metoden exponeras. Vidare har hovrätten i detta fall förordnat om fortsatt sekretess för domarens tjänsteidentitetsnummer med stöd av en bestämmelse med ett annat syfte och ett annat skyddsobjekt än vad tingsrätten har gjort.

39 Mot denna bakgrund saknas grund att belägga domarens tjänsteidentitetsnummer med sekretess. I denna del ska därmed överklagandet bifallas och hovrättens beslut ändras på så sätt att domarens tjänsteidentitetsnummer inte ska anses omfattas av sekretess.

HD:S AVGÖRANDE

HD fastställer hovrättens beslut i den del det gäller avvisande av överklagandet avseende att få tillgång till XML-filen i elektronisk form (punkt 1 i hovrättens beslut).

HD ändrar hovrättens beslut på så sätt att överklagandet bifalls i den del det avser utlämnade av domarens tjänsteidentitetsnummer (punkt 2 i hovrättens beslut).

I övrigt lämnas överklagandet utan bifall.

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Henrik Jermsten, Agneta Bäcklund, Dag Mattsson, referent, och Petter Asp) meddelade den 2 juni 2023 följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

1 Vid upprättande och expediering av brottmålsdomar i tingsrätt används verksamhetsstödet Digitalt brottmålsavgörande, DiBa. Innehållet i en dom i DiBa lagras elektroniskt i en XML-fil. Domaren signerar elektroniskt och systemet producerar läsbara texter i PDF-format som expedieras till parterna.

Den elektroniska signaturen är tekniskt kopplad till XML-filen.

2 Själva XML-filen är skriven i textkoder och utformad så att den kan läsas av i ett datasystem. Ur filen hämtas uppgifter som andra myndigheter får del av, främst för registerbehandling. Filen innehåller en del andra uppgifter än vad som framgår av PDF-formatet, huvudsakligen uppgifter av utpräglad teknisk karaktär men också bl.a. domarens fullständiga namn och tjänsteidentitetsnummer.

3 Med användning av DiBa meddelade Malmö tingsrätt en dom i ett brottmål. I domen förordnas att sekretess enligt 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska bestå för den tilltalades identitet.

4 H.H., som inte var part i målet, begärde hos tingsrätten att hela den bakomliggande XML-filen skulle lämnas ut till henne i elektronisk form. Tingsrätten beslutade att ge H.H. möjlighet att ta del av pappersutskrifter av filen på tingsrätten eller att, mot en avgift, få pappersutskrifterna men avslog hennes begäran om att få en kopia av filen i elektronisk form. Uppgifter som kunde avslöja den tilltalades identitet och uppgifter om domarens tjänsteidentitetsnummer sekretessbelades enligt 22 kap. 1 § (folkbokföringssekretess) respektive 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (sekretess för personliga förhållanden i personaladministrativ verksamhet).

5 Hovrätten har avvisat H.H:s överklagande att få en kopia av XML-filen i elektronisk form. När det gäller sekretess för uppgifter om den tilltalades identitet har hovrätten gjort samma bedömning som tingsrätten. I fråga om uppgifter om domarens tjänsteidentitetsnummer har hovrätten ansett att det i stället råder sekretess enligt 18 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen (chiffersekretess).

Behörig domstol

6 En första fråga är om allmän domstol eller förvaltningsdomstol är behörig att pröva H.H:s överklagande.

7 Enligt 6 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen överklagas tingsrättens beslut att inte lämna ut en handling som hänför sig till den rättskipande eller rättsvårdande verksamheten till hovrätten; övriga beslut överklagas som huvudregel till kammarrätten. Begreppet rättskipande och rättsvårdande verksamhet har en vid innebörd och inskränker sig inte bara till handläggningsåtgärder som vidtas enligt en processuell bestämmelse utan omfattar även sådana åtgärder som har en omedelbar koppling till mål- och ärendehanteringen (jfr på ett närliggande område, prop. 2014/15:148 s. 27).

8 Det kan konstateras att XML-filen visserligen har skapats som en konsekvens av att ett visst tekniskt system används inom domstolsväsendet. Filen har emellertid en sådan koppling till beslutsfattandet i ett visst mål att den ska anses hänföra sig till tingsrättens rättskipande verksamhet. Allmän domstol är alltså behörig att pröva överklagandet.

Form för utlämnande

9 XML-filen utgör en allmän handling. Den som får avslag på en begäran att få del av en sådan handling, eller får ta del av handlingen med förbehåll som inskränker rätten att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får enligt 2 kap. 19 § TF överklaga beslutet.

10 I detta fall har XML-filen inte lämnats ut i den elektroniska form som H.H. begärt men hon har erbjudits att ta del av filen i annan form. Eftersom överklagandet av tingsrättens beslut i denna del endast tar sikte på formen för utlämnande och resultatet av beslutet är att H.H. ändå kan få del av filen, kan det inte överklagas. Som hovrätten konstaterat ska överklagandet av tingsrättens beslut alltså avvisas när det gäller formen för utlämnande.

11 Det kan i sammanhanget tilläggas att lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data inte påverkar den begränsning av rätten till tillgång till uppgifter i digital form som följer av det s.k. utskriftsundantaget i 2 kap. 16 § första stycket TF, vilket är det undantag som tingsrätten tillämpat. En grundförutsättning för 2022 års lag är att det föreligger en rätt att få tillgång till digital data enligt någon annan lag eller förordning (jfr 1 kap. 2 och 8 §§ i 2022 års lag).

Sekretess för vissa uppgifter

12 I den del H.H:s överklagande avser sekretess för den tilltalades identitetsuppgifter finner HD inte skäl för någon annan slutsats än hovrätten. Överklagandet ska alltså avslås i den delen.

13 När det gäller sekretess för tjänsteidentitetsnumret har det i förevarande mål överklagade beslutet ersatts av ett nytt beslut. I denna del kan överklagandet inte prövas utan målet ska avskrivas.

HD:S AVGÖRANDE

HD avslår överklagandet av hovrättens avvisningsbeslut angående formen för utlämnande av XML-filen.

HD avslår överklagandet av hovrättens beslut i den del det avser utlämnande av uppgifter om den tilltalades identitet samt avskriver målet i den del det avser utlämnade av uppgifter om domarens tjänsteidentitetsnummer.

HD:s beslut meddelat: den 2 juni 2023.

Mål nr: Ö 327-23.

Lagrum: 6 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).