Den obetalda tilläggsavgiften (NJA 2023 s. 750)
Sökord Särskilda rättsmedel · Materiell processledning · Återställande av försutten tid
Fråga om hur en domstol bör gå till väga för att fastställa innebörden av en oklar ansökan om återställande av försutten tid.
Borås tingsrätt
Advokat P.S. AB ansökte hos Kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande för A. & P. Bygg AB som motsatte sig ansökan. Myndigheten överlämnade målet till Borås tingsrätt.
Advokatfirman förelades att senast inom viss tid till tingsrätten betala en tilläggsavgift för att tingsrätten skulle börja handlägga målet. Av föreläggandet framgick att, om betalning inte skedde inom den angivna tiden, ansökan kunde komma att avvisas.
Advokatfirman betalade inte tilläggsavgiften.
Tingsrätten (tingsfiskalen Neesha Danial-Gorgis) meddelade den 19 juli 2021 följande beslut.
Tingsrätten avvisar ansökan.
Hovrätten för Västra Sverige
Advokat P.S. AB ansökte i Hovrätten för Västra Sverige om återställande av försutten tid.
Hovrätten (hovrättslagmannen Jennie Mellbin, hovrättsrådet Lotten Karlén och f.d. rådmannen Lars Arfvidson) meddelade den 25 april 2022 följande beslut.
Ansökan avser en av tingsrätten bestämd frist att senast inom viss tid betala tilläggsavgift. En sådan frist kan inte återställas (jfr 58 kap. 11 § RB). Ansökan ska därför avslås.
Hovrätten avslår ansökan om återställande av försutten tid.
Högsta domstolen
Advokat P.S. AB överklagade och yrkade att HD skulle återställa den försuttna tiden att överklaga tingsrättens beslut om avvisning, alternativt återförvisa målet till hovrätten.
A. & P. Bygg AB i konkurs gavs tillfälle att yttra sig men avhördes inte.
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Anna-Maria Vesterberg, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
SKÄL
Bakgrund
1-5. Punkterna överensstämmer med punkterna 1-5 i HD:s skäl.
6 A. & P. Bygg AB har därefter försatts i konkurs.
Avvisning vid utebliven betalning av tilläggsavgift
7 Innan tingsrätten påbörjar handläggningen av ett överlämnat mål om betalningsföreläggande ska sökanden betala en tilläggsavgift. Om det inte har gjorts i samband med att ansökan överlämnas till tingsrätten, ska rätten förelägga sökanden att betala avgiften (se 61 a § lagen [1990:746] om betalningsföreläggande och handräckning och 42 kap. 3 § RB). Ett sådant föreläggande behöver inte delges utan anses expedierat på ett korrekt sätt om det på domstolens dagboksblad eller i domstolens digitala målhanteringssystem har antecknats att expediering har skett och om det saknas anledning att anta att försändelsen inte var korrekt adresserad (se "Det uteblivna kompletteringsföreläggandet" NJA 2021 s. 182 p. 7).
8 Om sökanden inte följer ett föreläggande om att betala tilläggsavgift, ska ansökan avvisas (se 42 kap. 4 § RB).
Återställande av försutten tid
9 Om någon har försuttit den tid som gäller för överklagande av dom eller beslut eller för ansökan om återvinning eller återupptagande, och hade han laga förfall, får på ansökan av honom den försuttna tiden återställas (se 58 kap. 11 § RB).
10 Återställande av försutten tid kan avse frister för överklagande av tingsrättsbeslut till hovrätt och för överklagande av hovrättsbeslut till HD samt frister för återvinning och återupptagande. Andra frister kan i princip inte återställas.
Materiell processledning vid ansökan om återställande av försutten tid
11 I rättegångsbalken finns bestämmelser om rättens materiella processledning under bl.a. förberedelsen av ordinära mål (se 42 kap. 8 § andra stycket och 45 kap. 10 § tredje stycket). Bestämmelserna gäller även för hovrätten efter överklagande av domar (se 50 kap. 12 § tredje stycket och 51 kap. 11 §). Vid överklagande av tingsrätts beslut finns inte några uttryckliga bestämmelser om materiell processledning, men principerna anses tillämpliga även vid överklagande enligt 52 kap. RB (jfr bl.a. NJA 1990 s. 617).
12 Bestämmelserna om materiell processledning innebär en skyldighet för rätten att avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i det som parterna anfört, bl.a. i fråga om parts yrkande (jfr NJA 1976 s. 289, NJA 2008 N 11 och NJA 1990 s. 617).
13 För de extraordinära rättsmedlen resning, återställande av försutten tid och klagan över domvilla saknas bestämmelser om materiell processledning.
14 Genom hänvisning till 52 kap. 8-12 §§ RB är vissa bestämmelser om handläggningen vid överklagande av beslut tilllämpliga även vid handläggningen av ärenden om resning och återställande av försutten tid (se 58 kap. 6 § andra stycket och 12 § tredje stycket RB). För klagan över domvilla gäller därtill att även övriga bestämmelser i 52 kap. samt 54 och 56 kap. RB är tillämpliga (se 59 kap. 3 § första stycket RB).
15 Det finns stöd för att vissa andra bestämmelser i rättegångsbalken tillämpas analogt i ärenden om extraordinära rättsmedel, t.ex. bestämmelserna i 10 kap. 20 a § och 19 kap. 11 a § om överlämnande av ansökan till behörig domstol (se prop. 1995/96:115 s. 132).
16 Ett extraordinärt förfarande utgör inte någon rättegång eller en del av en sådan. Utgångspunkten bör därför vara att rättegångsbalkens bestämmelser som särskilt avser rättegången i under- och överrätt, 42-57 kap., inte ska tillämpas vid handläggningen av ett extraordinärt rättsmedel annat än om det finns en uttrycklig hänvisning till dem.
17 Vid handläggningen av resningsärenden gäller att rätten inte ska bedriva materiell processledning utan att brister i en ansökan i stället leder till ansökan avslås eller avvisas (se prop. 2011/12:156 s. 34 och Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken, version 94, 2023, JUNO, kommentaren till 58 kap. 6 b § RB). Det gäller även om ett sådant beslut innebär att sökanden, med hänsyn till de tidsfrister som anges i 58 kap. 4 § andra stycket RB, inte har möjlighet att ansöka på nytt.
18 Det saknas anledning att behandla ansökningar om återställande av försutten tid på annat sätt än vad som gäller för resning. Vid handläggningen av sådana ärenden har rätten alltså inte någon skyldighet att genom frågor eller på annat sätt utreda vad en sökande avser med sin ansökan utan eventuella brister går ut över sökanden.
19 Samtidigt gäller att rätten, utifrån de omständigheter part anger i sin ansökan, är fri i valet av tillämpligt extraordinärt rättsmedel (jfr NJA 1997 s. 270 och NJA 2016 s. 389). Om en part har angett ett extraordinärt rättsmedel som inte går att tillämpa i det enskilda fallet, finns det inget som hindrar den prövande domstolen att tillämpa reglerna för ett annat institut.
Bedömningen i detta fall
20 I ansökan om återställande av försutten tid begärde advokatfirman att tiden för betalning av tilläggsavgiften skulle återställas. En sådan tid kan inte återställas och advokatfirmans yrkande kunde därför inte bifallas. Hovrätten har inte haft någon skyldighet att utreda om det var någon annan frist som avsågs med yrkandet (se p. 18).
21 Av ansökan och den utredning som advokatfirman gav in till hovrätten, framgår att tingsrätten inte hade skickat något föreläggande om betalning av tilläggsavgift till advokatfirman innan tingsrätten meddelade sitt avvisningsbeslut. Det utgör ett grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång.
22 Av de omständigheter advokatfirman angav i sin ansökan framgår alltså att förutsättningarna för undanröjande av tingsrättens avvisningsbeslut, med stöd av bestämmelsen om domvilla i 59 kap. 1 § första stycket 4 RB, var uppfyllda. Hovrätten borde därför ha prövat ansökan mot reglerna om domvilla i stället för att ha avslagit advokatfirmans ansökan om återställande av försutten tid.
23 Med hänsyn till det anförda bör tingsrättens avvisningsbeslut undanröjas och målet återförvisas till tingsrätten för fortsatt behandling.
HD:S AVGÖRANDE
Med ändring av hovrättens beslut undanröjer HD tingsrättens avvisningsbeslut och visar målet åter till tingsrätten för fortsatt behandling.
HD (justitieråden Svante O. Johansson, Malin Bonthron, Johan Danelius, Jonas Malmberg och Anders Perklev, referent) meddelade den 24 oktober 2023 följande beslut.
SKÄL
Bakgrund
1 Advokat P.S. AB ansökte om betalningsföreläggande mot A. & P. Bygg AB. Efter att ansökan bestritts, begärde advokatfirman att målet skulle överlämnas till tingsrätten.
2 Tingsrätten förelade advokatfirman att inom viss tid betala tilläggsavgift. I föreläggandet angavs att ansökan kunde komma att avvisas om föreläggandet inte följdes. Någon betalning kom inte in. Tingsrätten beslutade att avvisa ansökan. Beslutet överklagades inte.
3 Advokatfirman ansökte om återställande av försutten tid och yrkade att hovrätten skulle återställa den försuttna tiden för att betala tilläggsavgiften. Som skäl för ansökan angav advokatfirman att den inte hade fått del av vare sig föreläggandet eller beslutet om avvisning.
4 Av utredning som advokatfirman gav in framgick att tingsrätten till följd av ett mindre skrivfel hade skickat såväl kompletteringsföreläggandet som avvisningsbeslutet till en felaktig e-postadress. Adressen disponerades inte av advokatfirman och stämde inte överens med den e-postadress som advokatfirman hade angett i ansökan om betalningsföreläggande.
5 Hovrätten har avslagit ansökan om återställande av försutten tid med hänvisning till att en frist att inom viss tid betala tilläggsavgift inte kan återställas.
Frågan i målet
6 Frågan i målet är hur en domstol bör gå till väga för att fastställa innebörden av en oklar ansökan om återställande av försutten tid.
Återställande av försutten tid
7 Om någon har försuttit den tid som gäller för överklagande av dom eller beslut eller för ansökan om återvinning eller återupptagande, och hade han eller hon laga förfall, får den försuttna tiden återställas (se 58 kap. 11 § RB). Andra frister kan inte återställas.
8 Har rätten förelagt en part att inom viss tid vidta en åtgärd och angett att talan annars kan komma att avvisas, får åtgärden verkan även om den vidtas efter fristens utgång men innan rätten avgjort målet. Parten har också möjlighet att begära att rätten förlänger fristen (se 32 kap. 3 § RB). Det saknas därför behov av att kunna återställa en sådan frist. Har målet hunnit avgöras är parten hänvisad till att i högre rätt yrka att avgörandet undanröjs och att målet återlämnas till den lägre domstolen för fortsatt handläggning.
9 I en ansökan om återställande av försutten tid ska sökanden uppge vilket avgörande som avses, det förhållande som ansökan grundas på, skälen för ansökan samt den utredning eller de bevis som sökanden vill åberopa och vad sökanden vill styrka med varje särskilt bevis (se 58 kap. 5 § första stycket och 12 § tredje stycket RB). Till skillnad från vad som gäller vid ett överklagande av en tingsrätts beslut ställs inget krav på att sökanden ska ange ett specifikt ändringsyrkande (jfr 52 kap. 3 § första stycket 2).
Hanteringen av en oklar ansökan om återställande av försutten tid
10 Om en inlaga till rätten är oklar med avseende på vad en part begär bör rätten som en första åtgärd försöka klarlägga partens avsikt utifrån inlagans innehåll. Ordalydelsen av partens yrkande är då en utgångspunkt, men den är inte ensamt utslagsgivande. Vad som i övrigt framgår av inlagan, liksom av den rättsliga kontexten, kan leda till slutsatsen att parten helt eller delvis menar något annat än vad han eller hon uttryckligen yrkat. Tolkningen bör alltså inte ta sikte på vad parten har uttryckt rent språkligt utan vad han eller hon har avsett med sin processhandling. (Jfr bl.a. "Traversolyckan" NJA 1976 s. 289, "Det otydliga medgivandet" NJA 1976 s. 504, "Solna Skrot" NJA 1979 s. 15 och "Legislatios överklagande" NJA 2015 s. 846. Jfr även Peter Westberg, Domstols officialprövning, 1988, s. 299.)
11 I de fall en parts framställning ger utrymme för flera olika tolkningar av vad parten yrkar, varav någon skulle kunna leda till ett för parten fördelaktigt resultat, bör det inte komma i fråga att välja en tolkning som innebär att talan inte lagligen kan bifallas eller av annat skäl är utsiktslös (jfr "Förlängningsyrkandet" NJA 1990 s. 617).
12 I rättegångsbalken finns bestämmelser om rättens skyldighet att genom frågor och påpekanden avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i det som parterna anfört, exempelvis i fråga om parts yrkande (materiell processledning). Sådana bestämmelser finns för rättegången i tingsrätt bl.a. i 42 kap. 8 § andra stycket och 45 kap. 10 § tredje stycket RB och för rättegången i hovrätten efter överklagande av domar bl.a. i 50 kap. 12 § tredje stycket och 51 kap. 11 §. Vid överklagande av tingsrätts beslut finns inte några uttryckliga bestämmelser om materiell processledning, men principerna anses tillämpliga även vid överklagande enligt 52 kap. (jfr bl.a. "Förlängningsyrkandet").
13 Nu angivna bestämmelser tar sikte på den ordinära processen. För de särskilda rättsmedlen resning, återställande av försutten tid och klagan över domvilla finns inte någon motsvarande reglering.
14 Vid handläggningen av resningsärenden gäller allmänt sett att rätten inte bedriver materiell processledning och heller inte har någon utredningsskyldighet (se prop. 2011/12:156 s. 34). Rätten behöver exempelvis inte förelägga sökanden att utveckla skälen för ansökan eller att närmare ange de bevis som sökanden vill åberopa. Ansökningar om återställande av försutten tid handläggs på i huvudsak motsvarande sätt som ansökningar om resning (se 58 kap. 12 § tredje stycket RB). Det bör även gälla i fråga om materiell processledning.
15 Oavsett det nu anförda finns inte något hinder mot att rätten självmant kontaktar en part för att undanröja en oklarhet i dennes inlaga eller för att säkerställa att rätten har uppfattat ansökan på ett korrekt sätt. En sådan kontakt kan ibland vara nödvändig för att rätten ska kunna avgöra ärendet.
Bedömningen i detta fall
16 Advokatfirmans ansökan om återställande av försutten tid uppfyller de krav som anges i rättegångsbalken (se p. 9). Avsikten med ansökan kan inte uppfattas på annat sätt än att advokatfirman vill få möjlighet att betala tilläggsavgiften och att handläggningen av fordringsmålet därefter ska fortsätta i tingsrätten.
17 Utöver det som föreskrivs om vad en ansökan om återställande av försutten tid ska innehålla har advokatfirman framställt ett uttryckligt yrkande om att fristen för att betala in tilläggsavgiften ska återställas. Tolkat enligt sin ordalydelse kan yrkandet inte lagligen bifallas (se p. 7). En talan med ett sådant innehåll skulle också vara meningslös. Handläggningen av målet har upphört i och med tingsrättens avvisningsbeslut. Beslutet har fått laga kraft. För att handläggningen av fordringsmålet ska tas upp på nytt krävs att avvisningsbeslutet undanröjs av högre rätt och att målet lämnas åter till tingsrätten för fortsatt handläggning (se p. 8).
18 Utifrån vad som framgår av ansökan i dess helhet låg det klart närmare till hands för hovrätten att uppfatta denna som en begäran om återställande av den försuttna tiden för överklagande av tingsrättens beslut om avvisning (se p. 10 och 11). Hovrätten borde därför inte ha avslagit ansökan på den grund som skedde. I HD har advokatfirman förtydligat sin talan.
19 Av vad advokatfirman anfört framgår att den haft laga förfall för att inte i rätt tid överklaga tingsrättens avvisningsbeslut. Fristen för att överklaga beslutet ska därför återställas.
HD:S AVGÖRANDE
Med ändring av hovrättens beslut återställer HD den försuttna tiden för att överklaga Borås tingsrätts avvisningsbeslut den 19 juli 2021 - - -.
Advokat P.S. AB har rätt att överklaga tingsrättens beslut inom tre veckor från dagen för HD:s beslut.