Det avbrutna näringsförbudet (NJA 2023 s. 756)

Sökord Näringsförbud · Tillfälligt näringsförbud

När hänsyn ska tas till ett tillfälligt näringsförbud som avbrutits, ska domstolen först bedöma näringsförbudets längd och därefter som huvudregel avräkna tid för det tillfälliga förbudet. Den förbudstid som detta leder till ska anges i domslutet.

Malmö tingsrätt

D.T. dömdes den 28 maj 2021 av Malmö tingsrätt för grovt givande av muta och medhjälp till grov trolöshet mot huvudman till fängelse i tre år. Han fick även näringsförbud. Förbudet skulle gälla omedelbart utan hinder av att domen inte fått laga kraft.

Hovrätten över Skåne och Blekinge undanröjde den 9 augusti 2021 tingsrättens dom såvitt avsåg D.T., utom de i domen intagna besluten om ersättning till försvararna, och återförvisade målet till tingsrätten för fortsatt behandling.

Tingsrätten (chefsrådmannen Dag Cohen, ordförande, rådmannen Christina Nilsson, referent, och nämnd) meddelade den 1 april 2022 en ny dom beträffande D.T.

D.T. dömdes för grovt givande av muta och medhjälp till grov trolöshet mot huvudman till fängelse i fyra år och meddelades näringsförbud för en tid av fem år räknat från dagen för tingsrättens nya dom. Näringsförbudet skulle gälla omedelbart utan hinder av att tingsrättens dom inte vunnit laga kraft.

Hovrätten över Skåne och Blekinge

Åklagaren och D.T. överklagade i Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Hovrätten (hovrättsråden Ingela Sundin, Per G. Hansson, referent, och Katarina Kölfors samt nämnd) meddelade dom den 18 april 2023.

Hovrätten dömde D.T. för grovt givande av muta till villkorlig dom. Åtalet ogillades i vissa delar. Tiden för näringsförbudet bestämdes till tre år räknat från dagen för tingsrättens dom. Hovrätten förordnade att näringsförbudet skulle gälla omedelbart utan hinder av att hovrättens dom inte vunnit laga kraft.

Högsta domstolen

D.T. överklagade och yrkade att HD skulle sätta ned tiden för näringsförbudet med två månader och tolv dagar.

Riksåklagaren motsatte sig inte att hovrättens dom ändrades i enlighet med D.T:s yrkande.

HD meddelade prövningstillstånd avseende frågan om den tid under vilken D.T. skulle vara underkastad näringsförbud.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Dennis Andreev, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

Punkterna 1-6 motsvarar i huvudsak punkterna 1-6 i HD:s domskäl.

Allmänt om näringsförbud

7 Näringsförbud kan meddelas bl.a. den som har grovt åsidosatt sina skyldigheter i en näringsverksamhet och därvid gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa (4 § lagen, 2014:836, om näringsförbud). Näringsförbud innebär en begränsning i rätten att bedriva eller ta del i näringsverksamhet (11-14 §§). Överträdelser av näringsförbud är straffsanktionerade (47 §).

8 Näringsförbud meddelas för en viss tid, lägst tre och högst tio år, och gäller som utgångspunkt från det att beslutet om näringsförbud vinner laga kraft (10 § första stycket). Om det är uppenbart att det finns grund för näringsförbud, får rätten dock besluta om tillfälligt förbud för tiden till dess att frågan om näringsförbud har avgjorts slutligt (21 §). Har ett sådant tillfälligt näringsförbud meddelats ska rätten beakta detta när den slutligt bestämmer förbudstidens längd; rätten får då bestämma en kortare tid än tre år (10 § andra stycket). Vid tillämpningen av den sistnämnda bestämmelsen saknar det normalt betydelse att det tillfälliga näringsförbudet har avbrutits genom ett beslut om undanröjande och återförvisning.

Utformningen av ett beslut om näringsförbud

9 HD har i avgörandet NJA 2019 s. 251 p. 15 och 17 uttalat följande. Formuleringen av ett näringsförbud kan komma att variera något och måste ytterst anpassas till omständigheterna i det särskilda fallet. Bestämmelserna måste dock tolkas och tillämpas med ledning av det överordnade intresset att den sammanlagda tiden - inklusive tillfälligt förbud - inte kommer att överstiga näringsförbudets längd eller den förbudstid som domstolen anger i domslutet. Beslutar tingsrätten om ett tillfälligt förbud kan det beslutet bilda utgångspunkt för förbudstiden. Det kan exempelvis anges att näringsförbud ska gälla under viss tid från dagen för tingsrättens dom. Hovrätten kan i ett sådant fall fastställa tingsrättens beslut om den instämmer i tingsrättens bedömning av näringsförbudets längd. Det förutsätter dock att hovrätten samtidigt förordnar att det gäller utan hinder av att hovrättens dom inte fått laga kraft samt att hovrätten inte har fattat beslut om att inhibera tingsrättens tillfälliga näringsförbud.

10 De riktlinjer som HD har angett i 2019 års fall kan tillämpas även när det har förekommit avbrott i förbudstiden. I ett sådant fall måste dock rätten, när den bestämmer förbudstidens längd enligt 10 §, göra avdrag för tiden med sådana tillfälliga näringsförbud vilka har avbrutits före det slutliga avgörandet.

Bedömningen i detta fall

11 HD instämmer i hovrättens bedömning att tiden för näringsförbudet bör bestämmas till sammanlagt tre år. Parterna är överens om att den tid under vilken D.T. har varit underkastad näringsförbud före beslutet om återförvisning uppgår till två månader och tolv dagar. Detta ska beaktas vid utformningen av näringsförbudet. D.T. ska därför vara underkastad näringsförbud under en tid av två år, nio månader och 18 dagar räknat från dagen för tingsrättens dom.

DOMSLUT

Se HD:s domslut.

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Stefan Johansson, Petter Asp, Christine Lager, referent, och Margareta Brattström) meddelade den 26 oktober 2023 följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

1 Den 28 maj 2021 meddelade tingsrätten en dom i vilken D.T. dömdes för brott och fick näringsförbud. Näringsförbudet skulle gälla omedelbart utan hinder av att domen inte fått laga kraft.

2 Den 9 augusti 2021 beslutade hovrätten att undanröja tingsrättens dom bland annat i den del som avsåg näringsförbudet. Målet återförvisades till tingsrätten för fortsatt behandling.

3 Tingsrätten meddelade därefter, den 1 april 2022, en ny dom. D.T. dömdes för brott och fick näringsförbud för en tid av fem år räknat från dagen för tingsrättens nya dom. Förbudet skulle gälla omedelbart utan hinder av att domen inte fått laga kraft.

4 Hovrätten har ogillat en del av åtalet och ansett att den brottslighet som D.T. döms för inte motiverar en längre tid för näringsförbud än tre år. I domslutet har hovrätten bestämt förbudstiden till tre år räknat från dagen för tingsrättens dom och angett att näringsförbudet ska gälla omedelbart utan hinder av att domen inte har fått laga kraft. Hovrätten har inte berört det förhållandet att D.T. enligt den tingsrättsdom som undanröjdes hade varit underkastad näringsförbud.

5 D.T. har i HD anfört att hovrätten inte har beaktat den tid under vilken han hade näringsförbud före återförvisningen.

6 HD har meddelat prövningstillstånd avseende frågan om den tid under vilken D.T. ska vara underkastad näringsförbud.

Vad målet gäller

7 Målet gäller huvudsakligen hur domstolen närmare bör gå till väga när den vid meddelande av näringsförbud har att ta hänsyn till ett tillfälligt förbud som avbrutits.

Allmänt om näringsförbud på grund av brott

8 Näringsförbud kan meddelas den som har grovt åsidosatt sina skyldigheter i en näringsverksamhet och därvid gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa (4 § lagen, 2014:836, om näringsförbud).

9 Näringsförbud ska meddelas för en tid av lägst tre och högst tio år och gäller som utgångspunkt från det att beslutet om näringsförbud har fått laga kraft. Om det är uppenbart att det finns grund för näringsförbud, får domstolen dock besluta om tillfälligt förbud för tiden till dess att frågan om näringsförbud har avgjorts slutligt. (Se 10 § första stycket och 21 §.)

10 Vid bestämmande av förbudstidens längd ska domstolen ta hänsyn till om det har meddelats tillfälligt näringsförbud. Förbudstiden får då bestämmas till en kortare tid än tre år. (Se 10 § andra stycket.)

Hänsyn ska tas även till ett tidigare näringsförbud som gällt före återförvisning

11 En återförvisning av ett mål när en dom undanröjs innebär att målet ska bli föremål för fortsatt handläggning i den lägre instansen. Innehåller domen ett tillfälligt näringsförbud som undanröjs betyder det alltså att domstolen har att, i den dom som meddelas efter återförvisningen, ta slutlig ställning till näringsförbudet. Det medför att 10 § och 21 § ska tillämpas så att hänsyn då tas även till ett sådant tillfälligt näringsförbud som gällt före återförvisningen.

Närmare om hur hänsyn ska tas vid avbrott i tillfälliga näringsförbud

12 Bestämmelserna om förbudstidens längd ska tolkas och tillämpas med ledning av det överordnade intresset att den sammanlagda tiden - inklusive tillfälligt förbud - inte kommer att överstiga den längd på näringsförbudet som domstolen vid sitt slutliga ställningstagande anser att näringsförbudet ska ha. Det innebär att om tingsrätten i sin dom beslutat om tillfälligt näringsförbud och inget avbrott skett i förbudet kan hovrätten besluta att förbudet ska gälla från dagen för tingsrättens dom. Det förutsätter dock att även hovrätten förordnar att beslutet ska gälla oberoende av att det inte fått laga kraft. På så sätt får den som meddelats ett näringsförbud tillgodoräkna sig hela den tid som ett tillfälligt näringsförbud har gällt. (Jfr "Det tillfälliga näringsförbudet" NJA 2019 s. 251 p. 15 och 17.)

13 Såväl syftet med bestämmelserna om förbudstidens längd som systematiska skäl leder till att en person som har meddelats ett tillfälligt näringsförbud som avbrutits, t.ex. på grund av att det undanröjts eller inhiberats, så långt möjligt bör behandlas på samma sätt som om näringsförbudet meddelats utan att det varit fråga om något avbrott i det.

14 Reglerna får i och för sig anses lämna ett visst utrymme för bedömningar, exempelvis förenklingar, av hur hänsyn i det enskilda fallet ska tas till ett tillfälligt näringsförbud som avbrutits. Likabehandlingsskäl talar dock för att avräkning som huvudregel bör göras med förhållandevis stor precision för att den sammanlagda förbudstiden inte ska överskrida den tid för näringsförbudet som domstolen slutligen funnit lämplig.

15 Domstolen bör därför först bedöma och tydligt ange hur långt näringsförbud som den anser motiverat utan hänsyn till vilka tillfälliga förbud som gällt. När domstolen kommit fram till näringsförbudets längd bör därefter tiden för det avbrutna tillfälliga förbudet beaktas genom avräkning. Avräkning bör ske med det hela antalet månader som ett sådant tillfälligt förbud gällt. Om förbudet därutöver gällt enstaka dagar bör också dessa - med beaktande av det bedömningsutrymme som finns - avräknas och då mot en månad som av förenklingsskäl ska anses uppgå till 30 dagar.

16 I domslutet anges sedan den slutliga förbudstiden, dvs. näringsförbudets längd med avdrag för det, eller de, avbrutna tillfälliga förbud som gällt. Är det fråga om ett tillfälligt förbud som gällt enligt en undanröjd tingsrättsdom kan förbudstiden ta sin utgångspunkt i den senare tingsrättsdomen om förutsättningarna för det är uppfyllda (jfr p. 12). Är det fråga om ett tillfälligt förbud som avbrutits på grund av att inhibition meddelats av hovrätten kan i stället förbudstiden gälla från dagen för hovrättens dom, förutsatt att även hovrätten beslutar om tillfälligt förbud.

17 I denna typ av situationer kommer alltså den sammanlagda längd som domstolen bedömt att näringsförbudet ska ha inte att framgå av domslutet. Den kommer i stället att anges i domskälen. Genom domslutets utformning kommer emellertid den exakta förbudstiden framgå tydligt (jfr "Det tillfälliga näringsförbudet" p. 16).

Bedömningen i detta fall

18 HD instämmer i hovrättens bedömning att näringsförbudets längd bör bestämmas till tre år. Från denna period ska avräknas tiden för det tillfälliga näringsförbud som gällt för D.T. enligt den tingsrättsdom som undanröjdes. Den domen meddelades den 28 maj 2021 och undanröjdes den 9 augusti samma år. Från näringsförbudets längd bör i detta fall lämpligen avräknas två månader och tolv dagar, och förbudstiden bestämmas till två år, nio månader och 18 dagar.

19 Eftersom såväl tingsrätten som hovrätten har meddelat tillfälligt näringsförbud att gälla oberoende av att domarna inte fått laga kraft, ska förbudstiden gälla från dagen för den dom som tingsrätten meddelade efter återförvisningen (se p. 3).

DOMSLUT

HD ändrar hovrättens dom på det sättet att den tid under vilken D.T. ska vara underkastad näringsförbud bestäms till två år, nio månader och 18 dagar räknat från dagen för tingsrättens dom.