Boutredningsmannens bedömning (NJA 2023 s. 761)

Sökord Boutredningsman · Jäv

Att en boutredningsman under en pågående boutredning tar ställning i en tvistig fråga som har betydelse för kommande arvskifte utgör i sig inte grund för entledigande.

Attunda tingsrätt

Cancerfonden ansökte vid Attunda tingsrätt om att advokaten L.A. skulle entledigas från sitt uppdrag som boutredningsman i dödsboet efter S.E. och att någon annan lämplig advokat skulle utses i stället.

Cancerfonden uppgav till grund för sin talan i huvudsak följande.

L.A. har genom att hon under pågående boutredning tagit ställning i en tvistig och för dödsboets fördelning helt avgörande rättsfråga agerat uppenbart partiskt till förmån för dödsbodelägaren E.A.

I dödsboet har det sedan flera år tillbaka förelegat en tvist om huruvida S.E. åberopat jämkningsregeln i 12 kap. 2 § ÄktB på rätt sätt och i rätt tid. Med hänsyn till att S.E. ägde en betydligt större förmögenhet än sin tidigare avlidna hustru U.E. har tvistefrågan stor betydelse för hur arvet efter S.E. ska fördelas och hur gåvan som S.E. har givit Cancerfonden ska bedömas. Det har stått klart från början för L.A. att ett skiftesbeslut skulle bli aktuellt. L.A. underrättades om att Cancerfonden hade slutfört sin talan till den tidigare boutredningsmannen som påbörjat beslut om arvskifte. Det kan därmed inte råda något tvivel om att Cancerfonden begärt att tvångsskifte ska ske. Avgörande tvistefrågor ska prövas i det kommande beslutet om arvskifte. Boutredningsmannen ska inte föregripa denna prövning genom att ta ställning till frågan under handläggningens gång. Efter påtryckningar från E.A. har dock L.A. tagit ställning i frågan om jämkningsregeln i 12 kap. 2 § ÄktB ska tillämpas eller inte genom sin skrivelse daterad den 1 februari 2022. L.A. har därmed tagit tillvara E.A:s intressen på ett sätt som normalt ska göras av ett partsombud och Cancerfonden kan inte förvänta sig en opartisk prövning av tvistefrågan.

Vidare har L.A. utan föregående kommunicering med Cancerfonden begärt ut S.E:s patientjournaler. Det ankommer inte på en boutredningsman att utreda testatorns hälsa eller rättshandlingsförmåga.

Med beaktande av ovan har L.A. agerat partiskt och olämpligt som boutredningsman varpå hon ska entledigas.

L.A. yttrade sig och anförde i huvudsak följande.

Ett ställningstagande i frågan huruvida jämkningsregeln i 12 kap. 2 § ÄktB ska tillämpas har varit nödvändig för den fortsatta utredningen. Ytterligare rättsfrågor kan som en följd behöva utredas innan ett arvskifte slutligen ska ske. Det är högst lämpligt att boutredningsmannen utreder och presenterar sin syn i den tvistiga frågan för parterna för att de ska ha möjlighet att yttra sig över den fortsatta utredningen.

Det stämmer inte att utredningen skett efter påtryckningar från E.A. E.A. har dock varit påstridig och velat få frågan klarlagd. Även Cancerfonden har uttryckt förhoppning om att handläggningen skulle ta vid där förra boutredningsmannen slutade och att man i närtid skulle kunna emotse ett beslut om arvskifte.

Cancerfonden har inte uttryckligen påkallat att frågan ska prövas i ett tvångsskifte. Dock har det framkommit att förhållandet mellan parterna är infekterat varför ett tvångsskifte av dödsboet slutligen kommer att bli nödvändigt.

Det stämmer att hon, efter begäran från dödsbodelägare, skrivit till [en vårdinrättning] och ansökt om att få del av den information dödsbodelägare efterfrågat. Hon hade dock ingen avsikt att utreda testators hälsa. Vidare har hon förmedlat avslagsbeslutet till samtliga parter.

Dödsbodelägarna E.A., B.B., H.B. och C.B. yttrade sig och uppgav i huvudsak följande.

De bestrider ansökan om entledigande och uppger att boutredningsmannen L.A. inte på något sätt misskött sitt uppdrag som boutredningsman varför tingsrättens förordnande ska kvarstå.

Tingsrätten (rådmannen Malin Stensbäck) anförde i beslut den 8 juli 2022 följande.

SKÄL FÖR BESLUTET

Enligt 19 kap. 5 § andra stycket ÄB ska en boutredningsman entledigas om denne inte är lämplig eller av annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget. För att en boutredningsman ska entledigas ska det vara fråga om något förhållande som visat dennes olämplighet. En lämplighetsbedömning görs redan vid rättens inledande beslut om förordnande. Vid frågan om entledigande sker lämplighetsbedömningen utifrån boutredningsmannens hantering av uppdraget. Utgångspunkten är att en boutredningsman ska förhålla sig neutral och opartisk i frågor som kan uppstå mellan arvingar och testamentstagare och alltid ha boets intressen i fokus.

En boutredningsman har till uppgift att utföra de åtgärder som behövs för boets utredning i syfte att bereda dödsboet för arvskifte enligt 19 kap. 11 § första stycket och 15 § ÄB. Det innebär att rättsliga frågor lyfts upp och hanteras. De rättsliga frågorna bedöms ensidigt av boutredningsmannen. Vid dessa bedömningar kan boutredningsmannen behöva kommunicera med parterna i fråga om den utredning som lagts fram eller angående boutredningsmannens syn på rättsliga frågor. Parterna får på detta sätt möjlighet att komplettera utredningen på olika sätt för att undvika en framtida klanderprocess.

L.A. har utrett frågan huruvida jämkningsregeln i 12 kap. 2 § ÄktB är tillämplig och i en skrivelse till parterna den 1 februari 2022 gett uttryck för sin inställning i frågan. Utredningen ger inte stöd för påstående att L.A. därigenom eller i samband med sitt ställningstagande har agerat partiskt. Inte heller det som Cancerfonden har anfört om att L.A. begärt ut journaler avseende den avlidne innebär enligt tingsrättens mening att hon är olämplig för uppdraget som boutredningsman. Det finns alltså inte anledning att av skäl hänförliga till L.A:s person skilja henne från uppgiften. Cancerfondens ansökan ska därmed avslås.

SLUTLIGT BESLUT

Tingsrätten avslår Cancerfondens ansökan om entledigande av L.A. som boutredningsman i dödsboet efter S.E.

Svea hovrätt

Cancerfonden överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle bifalla begäran om att boutredningsmannen L.A. skulle entledigas. Cancerfonden förde fram samma skäl som vid tingsrätten.

Hovrätten (hovrättsråden Carina Sjögren och Anna Tikkanen samt tf. hovrättsassessorn Fredrik Lasson, referent) anförde i beslut den 26 september 2022 följande.

Hovrätten, som inte gör någon annan bedömning än den tingsrätten har gjort, avslår överklagandet.

Högsta domstolen

Cancerfonden - Riksföreningen mot cancer överklagade och yrkade att HD skulle entlediga L.A. från uppdraget som boutredningsman och att någon annan skulle utses i stället.

L.A., E.A., B.B., C.B. och H.B. motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.

Sveriges advokatsamfund fick möjlighet att yttra sig men avstod från att göra det.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Sophie Welander, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

Punkten 1 motsvarar i huvudsak punkten 1 i HD:s skäl.

2 År 2019 utsågs en advokat till boutredningsman i dödsboet. Sedan boutredningsmannen år 2021 begärt sitt entledigande utsågs advokat L.A. till boutredningsman.

Punkten 3 motsvarar i huvudsak punkten 2 i HD:s skäl.

4 I en skrivelse till dödsbodelägarna i februari 2022 redogjorde L.A. för sin utredning och bedömning i frågan om jämkning. Hon gav också dödsbodelägarna möjlighet att lämna synpunkter inom viss tid.

Punkten 5 motsvarar i huvudsak punkten 4 i HD:s skäl.

6 L.A och övriga dödsbodelägare motsatte sig ansökan. L.A. anförde i huvudsak följande. Ett ställningstagande i jämkningsfrågan har varit nödvändigt för den fortsatta boutredningen och kan också medföra att ytterligare rättsfrågor behöver utredas. Det framstår som högst lämpligt att boutredningsmannen presenterar sin syn på tvistiga frågor så att parterna får möjlighet att yttra sig om den fortsatta utredningen. Att hon i enlighet med begäran från en dödsbodelägare tillskrivit en vårdinrättning om att få ta del av vissa handlingar innebär inte att hon haft för avsikt att utreda testators hälsa. Hon har förmedlat vårdinrättningens avslagsbeslut till samtliga parter.

Punkten 7 motsvarar i huvudsak punkten 5 i HD:s skäl.

Frågan i HD

8 Frågan i HD är om de åtgärder som boutredningsmannen har vidtagit medför att hon inte längre är lämplig för uppdraget och därför ska entledigas.

Uppdraget som boutredningsman

9 Om en dödsbodelägare begär det ska rätten förordna att egendomen i dödsboet ska avträdas till förvaltning av boutredningsman. Rätten ska då också utse en boutredningsman (19 kap. 1 § första stycket ÄB). Om boutredningsmannens uppdrag avser dödsboet efter den ena makens död är boutredningsmannen utan särskilt förordnande även bodelningsförrättare (17 kap. 1 § andra stycket ÄktB). Om arvskifte ska förrättas och detta inte kommer till stånd genom dödsbodelägarnas egen försorg är boutredningsmannen också skiftesman (jfr NJA II 1933 s. 547).

10 Boutredningsmannen har till uppgift att utföra alla åtgärder som är behövliga för boets utredning (19 kap. 11 § första stycket ÄB).

11 Boutredningsmannen företräder dödsboet mot tredje man (19 kap. 12 §). Boutredningsmannen företräder också dödsboet inför alla myndigheter som kan komma att handlägga boets angelägenheter (jfr NJA II 1933 s. 262).

12 Så snart dödsboet beretts för bodelning eller arvskifte och delning kan äga rum utan nackdel för någon vars rätt är beroende av utredningen ska boutredningsmannen anmäla detta till dödsbodelägarna och avge redovisning för sin förvaltning (19 kap. 15 § första stycket). Sedan bodelning och arvskifte förrättats av dödsbodelägarna ska boutredningsmannen lämna ut egendomen. Detsamma gäller när en delning som har verkställts av en bodelningsförrättare eller skiftesman har vunnit laga kraft (19 kap. 15 § andra stycket).

13 I boutredningsmannens funktion som bodelningsförrättare och skiftesman ingår att bestämma tid och plats för bodelning och arvskifte samt kalla dödsbodelägarna till förrättningen. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens ska boutredningsmannen pröva sådana tvistiga frågor som är av betydelse för bodelningen och arvskiftet och som inte är föremål för rättegång. I sådant fall ska boutredningsmannen i en underskriven handling själv bestämma om bodelning och arvskifte. (17 kap. 6 § andra stycket ÄktB och 23 kap. 5 § ÄB.) Beslut om bodelning och arvskifte får klandras vid domstol (17 kap. 8 § ÄktB).

Entledigande av boutredningsman

14 Boutredningsmannen ska entledigas om han eller hon inte är lämplig eller av annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget. Begäran om entledigande får göras av den vars rätt är beroende av utredningen eller när förhållandet annars blir känt för rätten. (19 kap. 5 § andra stycket ÄB.)

15 Bedömningen ska göras med utgångspunkt i hur uppdraget har utförts och det som i övrigt inträffat sedan boutredningsmannen utsågs. Det är främst vårdslöshet eller försumlighet från boutredningsmannens sida som bör kunna läggas till grund för ett entledigande. Det kan vara fråga om att i onödan låta utredningen dra ut på tiden eller agera uppenbart partiskt till förmån för en dödsbodelägare. Andra omständigheter som kan utgöra skäl för entledigande kan vara att boutredningsmannen försatts i konkurs. Har det uppstått starka motsättningar mellan boutredningsmannen och en eller flera personer med intresse i boet kan ett entledigande i vissa fall vara den lämpligaste lösningen. Om ett entledigande sker bör i regel en ny boutredningsman utses. (Jfr NJA II 1933 s. 237 f.)

Utgångspunkter för boutredningsmannens förvaltning

16 Boutredningsmannen ska opartiskt utreda, förvalta och förbereda boet för arvskifte. Uppdraget ska utföras på ett effektivt och ekonomiskt sätt med inriktning på en snabb avveckling av boet. I uppdraget ingår att ta hänsyn till såväl dödsbodelägarnas som borgenärernas och andra rättsägares intressen. (Jfr NJA II 1933 s. 212 och 230.)

17 Att boet ska förberedas för arvskifte innebär att boutredningsmannen behöver vidta åtgärder och hantera frågor av skiftande slag. I vissa viktigare frågor ska boutredningsmannen inhämta dödsbodelägarnas synpunkter, ibland också deras samtycke (se 19 kap. 11 § tredje stycket och 13 § ÄB). Även annars kan det finnas anledning att samråda med dödsbodelägarna inför olika åtgärder.

Handläggningen av tvistiga frågor

18 Frågor som är av betydelse för bodelning och arvskifte kan uppkomma under alla stadier av boutredningsmannens handläggning. Om en sådan fråga är tvistig mellan dödsbodelägarna och de inte kan enas i frågan inför bodelning och arvskifte ska boutredningsmannen pröva frågan i samband med sitt beslut om bodelning och arvskifte (se 17 kap. 6 § andra stycket ÄktB).

19 Utgången i vissa tvistiga frågor kan dock ha sådan betydelse för utredningen och förvaltningen av boet att det är nödvändigt eller lämpligt att boutredningsmannen tar ställning till frågan tidigare. Ett sådant exempel är frågan om s.k. brytdag för bodelning mellan sambor (se NJA 2013 s. 602). Ett annat sådant exempel är frågan om vilket lands lag som ska tillämpas på arvet.

20 Eftersom avvecklingen av ett dödsbo måste kunna anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet har lagstiftaren gett boutredningsmannen ett betydande utrymme att självständigt bestämma om utredningen och förvaltningen av boet (se NJA II 1933 s. 212). Detta får även anses innefatta ett stort utrymme för boutredningsmannen att efter eget omdöme bedöma när det kan behövas ett ställningstagande i en tvistig fråga och hur detta i så fall ska tas upp med dödsbodelägarna. I denna bedömning måste behovet av ett ställningstagande i varje enskilt fall vägas mot risken för att boutredningsmannen skulle kunna uppfattas som partisk.

Bedömningen i detta fall

21 L.A. har under den pågående boutredningen tagit ställning i en tvistig fråga som har betydelse för det kommande arvskiftet. Det saknas anledning att ifrågasätta hennes uppgift att ställningstagandet varit nödvändigt för den fortsatta utredningen av boet. Det har inte heller framkommit att hon genom ställningstagandet eller i samband med det skulle ha agerat på ett sätt som medför att hennes lämplighet för uppdraget kan ifrågasättas. Det som i övrigt anförts som skäl för entledigande förändrar inte denna bedömning.

22 Överklagandet ska därför avslås.

HD:S AVGÖRANDE

HD avslår överklagandet.

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Agneta Bäcklund, referent, Stefan Johansson, Stefan Reimer och Margareta Brattström) meddelade den 27 oktober 2023 följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

1 S.E. avled år 2018. Dödsbodelägare är dels E.A., B.B., C.B. och H.B. som är efterarvingar till S.E:s tidigare avlidna hustru, dels Cancerfonden som S.E. har testamenterat kvarlåtenskap till. Advokaten L.A. är boutredningsman i S.E:s dödsbo.

2 S.E. har i ett testamente och i ytterligare en skriftlig handling begärt jämkning enligt 12 kap. 2 § första stycket ÄktB. Den bestämmelsen ger en efterlevande make möjlighet att vid bodelningen bestämma att vardera sidan som sin andel ska få behålla sitt giftorättsgods. Cancerfonden och övriga dödsbodelägare är oense i frågan om det finns förutsättningar att beakta S.E:s begäran om jämkning vid den kommande fördelningen.

3 Under den pågående boutredningen redovisade L.A. sin rättsliga analys och bedömning av jämkningsfrågan i en skrift till dödsbodelägarna. Hennes slutsats var att S.E:s begäran om jämkning inte kunde beaktas vid ett kommande arvskifte. Hon gav dödsbodelägarna möjlighet att lämna synpunkter på skriften. Efter önskemål från en av dödsbodelägarna skrev L.A. vidare till en vårdinrättning och begärde att få ut handlingar rörande S.E:s hälsa. Hon informerade samtliga dödsbodelägare när hennes begäran avslogs.

4 Cancerfonden ansökte om att L.A. skulle entledigas från uppdraget som boutredningsman. Fonden anförde att L.A. - genom bedömningen av frågan om jämkning - tagit ställning i en fråga som är tvistig och helt avgörande för fördelningen mellan dödsbodelägarna samt att hon begärt ut S.E:s patientjournaler utan att först informera Cancerfonden. Åtgärderna har enligt fonden skett efter påtryckningar från en av de andra dödsbodelägarna och L.A. har agerat uppenbart partiskt till förmån för den dödsbodelägaren. Cancerfonden anser därför att den inte kan förvänta sig en opartisk prövning av jämkningsfrågan vid det kommande arvskiftet.

5 Tingsrätten avslog Cancerfondens begäran om entledigande. Hovrätten har fastställt tingsrättens beslut.

Frågan i HD

6 Frågan är om boutredningsmannen ska entledigas från sitt uppdrag, bland annat mot den bakgrunden att hon redan under pågående boutredning har tagit ställning till en fråga som är tvistig mellan dödsbodelägarna.

Bestämmelserna om boutredningsman

7 Boutredningsmannainstitutet infördes i svensk rätt genom lagen (1933:314) om boutredning och arvskifte. Bestämmelserna överfördes därefter utan större förändringar till 19 kap. ÄB (se prop. 1958 nr 144) och har sedan dess, med begränsade undantag, inte ändrats. De uttalanden som gjordes i samband med 1933 års lagstiftningsärende ger därför fortfarande i stor utsträckning vägledning vid tillämpningen av reglerna i 19 kap. (se NJA II 1933 s. 132 ff.).

Uppdraget som boutredningsman

8 Dödsboförvaltningen anses i första hand vara en gemensam angelägenhet för dödsbodelägarna. Om en dödsbodelägare begär det ska dock rätten förordna att egendomen i dödsboet ska avträdas till förvaltning av en boutredningsman och utse en sådan (även en juridisk person kan utses). Boutredningsmannen har rätt att utföra alla uppgifter som är behövliga för boets utredning och företräder dödsboet mot tredje man. (Se 19 kap. 1, 11 och 12 §§ ÄB.)

9 Boutredningsmannen ska opartiskt utreda, förvalta och förbereda boet för arvskifte. Uppdraget ska utföras på ett effektivt och ekonomiskt sätt med inriktning på en snabb avveckling av boet. Boutredningsmannen ska ta hänsyn till såväl dödsbodelägarnas som borgenärernas och andra rättsägares intressen. (Jfr NJA II 1933 s. 206 ff.)

10 Om boutredningsmannens uppdrag avser ett dödsbo som föranleder bodelning eller fördelning av efterarv (se 9 kap. 5 § ÄktB och 8 § sambolagen, 2003:376, samt 3 kap. 2 och 5 §§ ÄB) är han eller hon utan särskilt förordnande även bodelningsförrättare (jfr 17 kap. 1 § andra stycket ÄktB). Vidare är boutredningsmannen också i regel utan särskilt förordnande skiftesman.

11 Uppdrag som boutredningsman är av varierande karaktär och innehåll beroende på vilken egendom som finns i boet, dödsbodelägarnas inställning och övriga omständigheter. Det är inte ovanligt att det finns olika uppfattningar bland dödsbodelägarna om exempelvis hur egendomen ska förvaltas, värderas och fördelas.

12 Avvecklingen av ett dödsbo är alltså en uppgift som måste anpassas till omständigheterna i det enskilda fallet. Boutredningsmannen har därför ett betydande utrymme att självständigt bestämma om utredningen och förvaltningen av boet så länge förfarandet är förenligt med de mer övergripande syften som har beskrivits i det föregående (se särskilt p. 9 och 10). Uppdragets särskilda karaktär och ändamål medför att det inte kan styras av sådana mer processuella och formella bestämmelser som gäller för domstolar och domare, exempelvis i fråga om jäv. (Jfr 19 kap. 3 § andra stycket ÄB som öppnar för att en dödsbodelägare får utses till boutredningsman, och NJA II 1933 s. 208 och 212.)

Prövningen av tvistiga frågor

13 Frågor som är av betydelse för bodelning och arvskifte kan uppkomma under alla stadier av förvaltningen. Om en fråga är tvistig mellan dödsbodelägarna ska boutredningsmannen pröva frågan i samband med beslut om bodelning och arvskifte. Den som är missnöjd kan då genom klander av bodelningen eller arvskiftet få en prövning i domstol av det ställningstagande som gjorts. Det finns också möjlighet för dödsbodelägarna att innan beslut om bodelning och arvskifte väcka talan i en fråga som är tvistig och som påverkar fördelningen av tillgångarna i boet. (Se 17 kap. 6 § andra stycket och 8 § ÄktB samt 23 kap. 5 § ÄB.)

14 Vissa frågor kan dock ha sådan betydelse för den fortsatta utredningen och förvaltningen av boet att det är nödvändigt eller lämpligt att boutredningsmannen tar ställning redan under pågående boutredning. Boutredningsmannen ska, efter eget omdöme, självständigt bedöma när det behövs ett ställningstagande i en tvistig fråga och hur detta i så fall ska tas upp med dödsbodelägarna (se p. 12). Boutredningsmannen måste då göra en helhetsbedömning och väga behovet av ett ställningstagande mot exempelvis risken för att uppfattas som partisk eller att motsättningarna i kretsen av dödsbodelägare ökar.

Entledigande av boutredningsman

15 En boutredningsman ska entledigas från uppdraget om han eller hon inte är lämplig eller av annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget (19 kap. 5 § andra stycket ÄB). Avsikten är alltså inte att entledigande ska komma i fråga vid vilken försummelse som helst utan det krävs att boutredningsmannen ska ha agerat på ett sådant sätt att han eller hon är olämplig för uppdraget.

16 Om boutredningsmannen har varit vårdslös eller om han eller hon har vidtagit åtgärder som motverkar en snabb avveckling av boet är det omständigheter som kan tala för ett entledigande. Frågan aktualiseras också om boutredningsmannen agerar uppenbart partiskt till förmån för en eller några av dödsbodelägarna.

17 Enbart den omständigheten att boutredningsmannen har gjort ett ställningstagande i en fråga som har betydelse för kommande skifte och som är till nackdel för en eller flera dödsbodelägare kan dock inte i sig medföra att han eller hon ska anses olämplig för uppdraget.

18 Om boutredningsmannen däremot gör ställningstaganden som styrs av annat än sakliga skäl eller vidtar andra åtgärder och agerandet även med ett objektivt betraktelsesätt kan anses ensidigt gynna en eller några av dödsbodelägarna, kan det ge anledning att ifrågasätta om han eller hon är opartisk vid fullgörandet av uppdraget. En sådan hantering av förvaltningen kan alltså leda till att boutredningsmannen är olämplig och därför ska entledigas.

Bedömningen i detta fall

19 L.A. har tagit ställning i en tvistig fråga som har betydelse för fördelningen av dödsboets tillgångar. Annat har inte framkommit än att sakliga skäl har lagts till grund för ställningstagandet och hon har gett dödsbodelägarna möjlighet att lämna synpunkter på bedömningen. Det har inte framkommit att hon genom ställningstagandet eller i samband med det skulle ha agerat på ett sätt som medför att hennes lämplighet för uppdraget kan ifrågasättas. Det finns inte stöd för att hon - med ett objektivt betraktelsesätt - skulle ha agerat partiskt till förmån för någon av dödsbodelägarna. Inte heller det som i övrigt har anförts ger anledning att ifrågasätta hennes lämplighet som boutredningsman.

20 Överklagandet ska därför avslås.

HD:S AVGÖRANDE

HD avslår överklagandet.