Borgenärens delgivningskostnad (NJA 2024 s. 607)
Sökord Rättegångskostnad · Betalningsföreläggande · Delgivning · Förenklat tvistemål · Kostnader för delgivning · Summarisk process
Kronofogdemyndigheten skrev av ett mål om betalningsföreläggande på grund av att gäldenären inte kunde delges. Efter stämning i ett förenklat tvistemål meddelade tingsrätten tredskodom mot gäldenären. Vinnande part har i en sådan situation enligt 18 kap. 8 a § RB inte rätt till ersättning för kostnader som uppkommit i förfarandet hos Kronofogdemyndigheten.
Alektum Capital IV AG ansökte vid Solna tingsrätt om stämning mot N.S. med yrkande om att N.S. skulle förpliktas att till Alektum utge ett kapitalbelopp om 15 943 kr och ränta på beloppet samt ersättning för rättegångskostnader avseende bl.a. kostnader i samband med en tidigare ansökan om betalningsföreläggande.
Tingsrätten (beredningsjuristen Erica Hornbo) anförde i tredskodom den 13 juli 2023 bl.a. följande.
Med tredskodom menas att den som inte medverkar i målet förlorar målet. N.S. har inte medverkat. Det finns därför förutsättningar att meddela tredskodom mot henne.
Alektum Capital IV AG har vunnit målet och har därför rätt till ersättning för sina rättegångskostnader i den utsträckning kostnaden skäligen har behövts för att tillvarata bolagets rätt (jfr 18 kap. 8 a § RB).
Alektum Capital IV AG har, utöver ersättning för ansökningsavgiften, begärt ersättning för rättslig rådgivning om 1 476 kr exklusive mervärdesskatt. – – –.
Tvisten i detta fall är okomplicerad och anknyter till Alektum Capital IV AG:s kärnverksamhet och med hänsyn till detta anser tingsrätten att rådgivningskostnaden inte har varit skäligen påkallad. Alektum Capital IV AG har därför inte rätt till ersättning för rättslig rådgivning.
N.S. ska däremot ersätta Alektum Capital IV AG för ansökningsavgiften till tingsrätten som varit skäligen påkallad för att tillvarata Alektum Capital IV AG:s rätt.
Alektum Capital IV AG har även begärt ersättning för betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten med 1 680 kr. Målet har inte överlämnats från Kronofogdemyndigheten och ersättning för kostnader hos Kronofogdemyndigheten ersätts därför inte enligt 18 kap. 8 a § sjätte stycket RB.
1 N.S. ska till Alektum Capital IV AG betala 15 943 kr. På beloppet ska hon dessutom betala årlig ränta – – –.
2 N.S. ska betala 180 kr för Alektum Capital IV AG:s påminnelseavgifter.
3 N.S. ska betala 180 kr för Alektum Capital IV AG:s inkassokostnad. På beloppet ska hon dessutom betala ränta – – –.
4 N.S. ska betala 900 kr för Alektum Capital IV AG:s rättegångskostnad.
Alektum Capital IV AG överklagade tingsrättens tredskodom i Svea hovrätt.
Hovrätten (hovrättsråden Ulrika Stenbeck Gustavson och Håkan Sellman samt tf. hovrättsassessorn Karin Fagerlund, referent) meddelade den 21 september 2023 följande beslut.
Hovrätten ger inte prövningstillstånd. Tingsrättens avgörande står därför fast.
Alektum Capital IV AG överklagade och yrkade att HD skulle meddela tillstånd till målets prövning i hovrätten.
N.S. förelades att svara i målet men hördes inte av.
HD meddelade prövningstillstånd och beslutade med stöd av 54 kap. 12 a § RB att pröva frågan om Alektum hade rätt till ersättning enligt 18 kap. 8 a § RB för sina kostnader i processen enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Frågan om prövningstillstånd i hovrätten förklarades vilande i avvaktan på denna prövning.
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Axel Johnsson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
SKÄL
Bakgrund
Punkterna 1–3 motsvarar i huvudsak punkterna 1–4 i HD:s skäl.
Frågan i målet
Punkten 4 motsvarar i huvudsak punkten 5 i HD:s skäl.
Den rättsliga regleringen
Förfarandet i mål om betalningsföreläggande och handläggning
Punkterna 5–8 motsvarar i huvudsak punkterna 6–9 i HD:s skäl.
Ersättning för rättegångskostnad i förenklade tvistemål
Punkterna 9–13 motsvarar i huvudsak punkterna 10–14 i HD:s skäl.
Ersättning i förenklade tvistemål för kostnader hos Kronofogdemyndigheten
Punkten 14 motsvarar i huvudsak punkterna 15 och 16 i HD:s skäl.
15 Ett grundläggande syfte med det summariska förfarandet är att inte belasta domstolar i onödan med processer gällande fordringar som inte säkert är tvistiga. Detta syfte kommer också till uttryck genom bestämmelsen i 18 kap. 3 a § RB, som säger att part som inlett en rättegång genom ansökan om stämning trots att saken lika gärna hade kunnat avgöras i mål enligt BFL inte har rätt till en högre ersättning en den som utgår i processen hos Kronofogdemyndigheten.
16 I likhet med inkassokostnader, som när de utgjorde rättegångskostnader också kunde ersättas som sådana kostnader i tvistemål om mindre värden (se NJA II 1973 s. 761 och 769), beror kostnader hos Kronofogdemyndigheten dessutom ofta på åtgärder som utgjort ett ändamålsenligt led i borgenärens försök att få betalt för sin fordran innan målet vid tingsrätten inletts. Mot denna bakgrund och med beaktande av syftet som bär upp det summariska förfarandet kan det visserligen framstå som inte helt följdriktigt att kostnader hos Kronofogdemyndigheten inte kan ersättas i förenklade tvistemål när ett tidigare mål hos Kronofogdemyndigheten skrivits av eller avvisats till följd av att svaranden inte gått att delge.
17 När ett mål överlämnas från Kronofogdemyndigheten till en tingsrätt hänger det som sagt dock samman med förfarandet i tingsrätten på så sätt att talan anses väckt när sökanden ansökt om betalningsföreläggande. I dessa fall går det alltså att tala om att det är fråga om ett och samma mål såväl hos Kronofogdemyndigheten som i tingsrätten. Situationen skiljer sig från – och kan inte jämföras med – den att ett mål hos Kronofogdemyndigheten avslutas genom ett beslut om avskrivning eller avvisning och ett helt nytt mål inleds i tingsrätten när ansökan om stämning ges in. Utformningen av 8 a § sjätte stycket, som enligt ordalydelsen ger rätt till ersättning enbart i ”målet”, talar alltså starkt för att det är enbart när mål överlämnas från Kronofogdemyndigheten som kostnaderna därifrån är ersättningsgilla i förenklade tvistemål.
18 Regleringen i 8 a § är som nämnts uttömmande och är tänkt att på ett förutsägbart sätt begränsa rätten till ersättning för rättegångskostnader som förlorande part kan förpliktas att betala i förenklade tvistemål. Det kan då inte komma i fråga att gå utanför ordalydelsen i 8 a § sjätte stycket och med stöd av den bestämmelsen tillerkänna ersättning för kostnader hos Kronofogdemyndigheten i andra fall än när målet överlämnats från Kronofogdemyndigheten. Följaktligen har Bolaget inte rätt till ersättning för sina kostnader i processen enligt BFL.
Prövningstillstånd
19 Mot bakgrund av den bedömning som gjorts beträffande frågan i målet finns det inte anledning att meddela prövningstillstånd i hovrätten.
HD:S AVGÖRANDE
Se HD:s beslut.
HD (justitieråden Gudmund Toijer, Svante O. Johansson, referent, Johan Danelius, Anders Perklev och Margareta Brattström) meddelade den 12 september 2024 följande beslut.
1 Alektum ansökte om betalningsföreläggande mot N.S. hos Kronofogdemyndigheten. Myndigheten lyckades inte delge henne ansökan. Målet skrevs senare av eftersom inte heller bolaget lyckats delge henne.
2 Alektum ansökte därefter om stämning mot N.S. för samma fordran och yrkade ersättning för rättegångskostnader avseende bl.a. kostnader som uppkommit i förfarandet enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, BFL.
3 Tingsrätten utfärdade stämning och handlade målet enligt reglerna i 1 kap. 3 d § RB om förenklade tvistemål. I en tredskodom mot N.S. ansåg tingsrätten att yrkandet om ersättning för kostnader i målet om betalningsföreläggande inte kunde bifallas. Tingsrätten anförde att sådana kostnader inte kunde ersättas i förenklade tvistemål när målet inte överlämnats från Kronofogdemyndigheten till tingsrätten.
4 Hovrätten har inte meddelat prövningstillstånd.
5 HD har beslutat att pröva frågan om Alektum har rätt till ersättning enligt 18 kap. 8 a § RB för sina kostnader i processen enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Frågan om prövningstillstånd i hovrätten har förklarats vilande i avvaktan på denna prövning.
6 I en summarisk process kan en borgenär ansöka om bl.a. betalningsföreläggande för att få ett krav fastställt på ett snabbt, enkelt och billigt sätt. Handläggningen sker hos Kronofogdemyndigheten enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Vid delgivning av ansökan kan Kronofogdemyndigheten – till skillnad mot vad som gäller handläggning i rättegång vid tingsrätt – normalt inte använda sig av kungörelsedelgivning (se 29 § BFL). Om ansökan delges och kravet inte bestrids kan Kronofogdemyndigheten meddela ett utslag, som är en exekutionstitel (se bl.a. 42 §).
7 Om svaranden bestrider en ansökan eller ansöker om återvinning av ett utslag kan Kronofogdemyndigheten överlämna målet till tingsrätten för vidare handläggning (se 36 och 54 §§ BFL). Talan anses i dessa situationer ha väckts när ansökan om betalningsföreläggande kom in till Kronofogdemyndigheten och de av sökanden ingivna handlingarna ska anses som stämningsansökan (se 60 §).
8 Om Kronofogdemyndigheten inte lyckas delge ansökan ska sökanden erbjudas att själv ombesörja delgivning. Antar sökanden inte erbjudandet, ska ansökan avvisas. (Se 30 § BFL.) Om erbjudandet antas men delgivningen misslyckas förfaller ansökan och målet skrivs av (se 29 § sista stycket BFL och 32 kap. 2 § RB). Även av andra skäl kan mål hos Kronofogdemyndigheten avvisas eller skrivas av, exempelvis när en ansökan återkallas (se 22 § BFL).
9 Ersättning för kostnader kan i mål om betalningsföreläggande utgå hos Kronofogdemyndigheten enbart när utslag meddelas. Sökandens rätt till ersättning är då begränsad till vissa angivna kostnader för bl.a. eget arbete, ombud eller biträde och ansökningsavgift. Sökanden har vidare rätt till skälig ersättning för bl.a. delgivning. (Se 46, 48 och 50 §§ BFL.)
Rättegångskostnad när ett krav först handlagts i den summariska processen
10 Huvudregeln i tvistemål i allmänhet är enligt 18 kap. 1 § RB att den part som tappar målet ska ersätta motparten hans eller hennes rättegångskostnad. Ersättningen ska enligt 8 § normalt motsvara bl.a. kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Såsom åtgärd för rättegångens förberedande anses förhandling för biläggande av tvistefråga som har omedelbar betydelse för partens talan.
11 Att kostnaden för rättegångens förberedande ersätts innebär att kostnader som en part har haft i den summariska processen kan vara ersättningsgilla. Det finns inte någon särskild föreskrift i 8 § som utesluter ersättning också för kostnader hänförliga till ett mål om betalningsföreläggande som har skrivits av eller avvisats till följd av bristande delgivning, så länge de allmänna förutsättningarna i paragrafen är uppfyllda. Vid beslut om vad som utgör skälig ersättning för kostnader i den summariska processen bör dock hänsyn tas till de kostnadsregler som gäller för det förfarandet. (Jfr prop. 1989/90:85 s. 135 f.)
12 Det ska i detta sammanhang framhållas att när en part inlett en rättegång genom ansökan om stämning, trots att saken lika gärna hade kunnat avgöras i ett mål enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning, är hans eller hennes rätt till ersättning begränsad till vad som kunnat utgå i ett sådant mål (se 18 kap. 3 a § RB).
13 För mål som handläggs enligt reglerna i 1 kap. 3 d § RB om förenklade tvistemål där värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger ett halvt prisbasbelopp (28 650 kr år 2024), finns det begränsningar i möjligheterna att få ersättning (se 18 kap. 8 a §).
14 Ersättning i förenklade tvistemål utgår enbart för vissa angivna kostnadsposter och endast i den utsträckning som kostnaderna skäligen behövts för att ta tillvara partens rätt. De kostnader som ersätts är bl.a. kostnad för rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans, ansökningsavgift och tilläggsavgift samt kostnader för inställelse och bevisning. Till skillnad mot vad som gäller i ordinarie tvistemål är kostnad för rättegångens förberedande inte ersättningsgill i förenklade tvistemål. (Jfr NJA II 1973 s. 764 ff.)
15 I 18 kap. 8 a § sjätte stycket RB anges att om målet till en början har handlagts i annan ordning än den som gäller för förenklade tvistemål, lämnas ersättning för kostnad som avser den tidigare handläggningen enligt de kostnadsregler som gäller för denna.
16 Enligt de ursprungliga förarbetena till paragrafen tar regeln sikte bl.a. på fall där talan har inletts som en ansökan om betalningsföreläggande och de kostnader som är av intresse är sådana som har uppkommit innan målet överlämnats till det förenklade förfarandet (jfr NJA II 1973 s. 769 f.).
17 När ett mål överlämnas från Kronofogdemyndigheten till en tingsrätt hänger ansökan om betalningsföreläggande samman med talan vid tingsrätten. Detta visar sig bl.a. i regler som anger att talan i dessa situationer ska anses ha väckts när ansökan kom in till Kronofogdemyndigheten och att de av sökanden ingivna handlingarna ska anses som stämningsansökan (se p. 7). I dessa fall går det alltså att tala om att målet vid tingsrätten till en början har handlagts i annan ordning än den som gäller för förenklade tvistemål.
18 Den nyss beskrivna situationen skiljer sig emellertid från den där målet hos Kronofogdemyndigheten avslutas genom att ansökan skrivs av eller avvisas. Borgenären får då fullfölja sitt krav genom att ansöka om stämning vid tingsrätten och alltså inleda ett nytt förfarande.
19 Utformningen av 8 a § – som uttömmande reglerar den ersättning för rättegångskostnader som kan utgå i förenklade tvistemål (se p. 14) – ger alltså vid handen att det enbart är när ett mål överlämnas från Kronofogdemyndigheten som kostnaderna där är ersättningsgilla i rättegången. Även om det genom begränsningsregeln i 3 a § (se p. 12) kan uppstå osäkerhet beträffande var rättsliga åtgärder ska inledas, kan borgenären inte av den anledningen anses berättigad till ersättning utöver vad som medges enligt 8 a §.
20 Alektum har i det förenklade tvistemålet således inte rätt till ersättning för kostnader som uppkommit i målet om betalningsföreläggande som Kronofogdemyndigheten skrivit av. Den i prövningstillståndet ställda frågan ska besvaras i enlighet med detta.
21 Mot bakgrund av den bedömning som gjorts beträffande frågan i målet finns det inte anledning att meddela prövningstillstånd i hovrätten.
HD förklarar att Alektum Capital IV AG inte har rätt till ersättning enligt 18 kap. 8 a § RB för sina kostnader i förfarandet enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
HD meddelar inte tillstånd till målets prövning i hovrätten. Hovrättens beslut står därmed fast.