Uteslutningen ur bolaget (NJA 2025 s. 472)

Sökord Enkelt bolag · Likvidation · Uteslutning

Det är möjligt att utesluta flera bolagsmän samtidigt ur ett enkelt bolag. Kravet på att övriga bolagsmän ska vara ense för att uteslutning ska kunna ske omfattar inte de bolagsmän som begärs uteslutna, under förutsättning att de har en likvidationsgrund hänförlig till sig.

F.D. och L.G. förde vid Lunds tingsrätt talan mot A.D. och C.M. på det sätt som framgår av tingsrättens mellandom.

Tingsrätten (chefsrådmannen Dag Cohen, rådmannen Linus Videgren och tingsfiskalen Gustav Nalin Nilsson) anförde följande i mellandom den 28 juni 2023.

F.D. och L.G. har väckt talan mot A.D. och C.M. och yrkat att tingsrätten ska fastställa att C.M. och A.D. utesluts ur det enkla bolag som bedriver förvärvsverksamhet i fastigheterna Lund X 17, Lund X 18 och Lund X 19 och att lösenbeloppet C.M. och A.D. därvid ska erhålla ska fastställas till vardera 4 909 953 kr 50 öre.

Som grund för sin talan har F.D. och L.G. anfört i huvudsak följande. Parterna driver tillsammans ett enkelt bolag avseende uthyrning av lokaler och bostadslägenheter, medelst tre fastigheter som parterna äger med lika delar, det vill säga en fjärdedel var. Det går inte att sälja fastigheterna på offentlig auktion enligt 6 § lagen om samäganderätt, eftersom det föreligger ett bolagsförhållande avseende användningen av fastigheterna. C.M. och A.D. har vid flera tillfällen agerat illojalt mot det enkla bolaget. Det föreligger således likvidationsgrund hänförlig till såväl C.M. som A.D. och de kan därför uteslutas med stöd av 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag. De övriga bolagsmännen, F.D. och L.G., är ense om uteslutningen.

A.D. och C.M. har bestritt käromålet. Till stöd för sina respektive bestridanden har de anfört i huvudsak följande. Det föreligger inget enkelt bolag mellan parterna. A.D./C.M. har inte handlat illojalt mot det eventuella enkla bolaget. F.D. och L.G. kan inte utesluta både A.D. och C.M. då 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag föreskriver att samtliga övriga bolagsmän måste vara ense om att utesluta en annan bolagsman. A.D. är inte ense med F.D. och L.G. om att utesluta C.M. och C.M. är inte ense med F.D. och L.G. om att utesluta A.D. Beloppet som F.D. och L.G. har angett som lösenlikvid godtas inte. Bland annat har F.D. och L.G. värderat fastigheterna till ett för lågt belopp och beräkningsmetoden godtas inte.

A.D. har i sitt svaromål yrkat att tingsrätten i mellandom dömer över rättsfrågan om huruvida kärandena över huvud taget kan utesluta två bolagsmän som inte vill utesluta varandra ur ett enkelt bolag.

Tingsrätten har den 11 maj 2023 beslutat att följande fråga ska prövas genom mellandom.

Kan i ett enkelt bolag med fyra bolagsmän – när annat inte har avtalats – två av bolagsmännen, med stöd av 2 kap. 30 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, utesluta de andra två bolagsmännen när dessa motsätter sig uteslutning av varandra?

Parterna har beretts tillfälle att slutföra sin talan i mellandomsfrågan, som därefter har avgjorts utan huvudförhandling.

F.D. och L.G. har begärt att frågan ska besvaras jakande. Till stöd för sin uppfattning har de anfört följande.

Syftet med lagen är att tillåta fortlevnad av det enkla bolaget med en kompensation som gör att detta inte innebär en förändring i ekonomiskt utbyte för den eller de bolagsmän som utesluts jämfört med genomförd likvidation. Mot denna bakgrund är det oproblematiskt med yrkandet om att utesluta två bolagsmän. Om två bolagsmän inte kan utesluta två andra så skulle två bolagsmän som samarbetar helt kunna förlama det enkla bolaget och i strid med syftet hindra en uteslutning.

Av vikt som tolkningsdatum avseende den aktuella frågan är att uteslutning inte är den eller de uteslutna till nackdel utan institutet syftar till att värden inom ramen för det enkla bolaget inte ska förfaras och den eller de uteslutna blir fullt ut tillgodosedda enligt särskilda regler härom.

Torsten Sandström, professor emeritus i civilrätt, anser enligt i målet ingivet rättsutlåtande att det är tveklöst att uteslutning kan ske av flera delägare samtidigt, så länge det finns godtagbar grund för uteslutning enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag. Härutöver menar F.D. och L.G. att följande medför att lagen ska tolkas så att mellandomsfrågan ska besvaras jakande.

Det finns fyra huvudsakliga metoder för att tolka lagtext. 1. Subsumtion, även känd som lexikalisk, vilken innebär att lagtexten tolkas utifrån ordalydelsen. 2. Systematisk tolkning, vilket innebär att tolka lagens mening utifrån dess systematik. 3. Subjektiv teleologisk tolkning, vilket innebär att tolka lagen utifrån det syfte lagstiftaren hade när lagen stiftades. 4. Objektiv teleologisk tolkning, vilket betyder att tolka lagen utifrån dess funktion i samhället.

När det gäller subsumtion är huvudregeln att lagen ska tolkas enligt sin ordalydelse, men detta förutsätter att ordalydelsen är klar och att innebörden av den är klar. Syftet med frasen ”kan (…) uteslutning ske av den bolagsman till vilken likvidationsgrunden kan hänföras eller dennes rättsinnehavare” i 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag är att göra ett logiskt samband mellan applicerbar likvidationsgrund och uteslutningsbar bolagsman. På inget sätt betyder ordalydelsen att om likvidationsgrunder är tillämpliga på flera bolagsmän så kan dessa inte gemensamt uteslutas. När det gäller frasen i samma bestämmelse – ”De övriga bolagsmännen skall vara ense om uteslutningen.” – är en rimlig tolkning att ”de övriga bolagsmännen” betyder alla bolagsmän som inte ska uteslutas. En annan tolkning gör regeln verkningslös. Följande led i bestämmelsen, som inledes med ”Den som begärs utesluten (…)”, appliceras obehindrat även när flera bolagsmän utesluts samtidigt. Sammantaget finns det inga ord i 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag som har till syfte att reglera hur många bolagsmän som kan uteslutas samtidigt. Vid en lexikalisk tolkning av paragrafen finns det därför ingen faktisk vägledning gällande hur många bolagsmän som samtidigt får uteslutas, annat än att regeln gäller minst en bolagsman.

Vid systematisk tolkning är det F.D:s och L.G:s uppfattning att 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag måste tolkas så att benämningen ”den bolagsman” även kan aktualisera flera bolagsmän samtidigt. Paragrafen är inte på något sätt endast gällande för en ensam bolagsman och har inte heller till syfte, varken efter en språklig eller en systematisk tolkning att begränsa tillämpningen till att inte gälla för det fall två bolagsmän samtidigt blir aktuella. I och med att lagstiftaren har använt ”endast den bolagsman” (se 4 kap. 5 § lagen om handelsbolag och enkla bolag) för det fall det gäller endast en bolagsman och har använt ”endast” på andra ställen i lagen för att förtydliga när antalet personer som paragrafen berör är begränsat så ska avsaknaden av ”endast” i 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag ges stor betydelse vid en systematisk tolkning av lagen.

När det gäller subjektiv teleologisk tolkning och objektiv teleologisk tolkning finns det ingen del i förarbetena som behandlar hur många bolagsmän som samtidigt kan uteslutas enligt den aktuella bestämmelsen. Ingen annan vägledning kan inhämtas för att utröna vad som var lagstiftarens vilja när lagen stiftades. Det blir därmed svårt att klargöra ett resultat av en subjektiv tolkning av lagen. Inte heller finns det rättsfall som har behandlat sakfrågan, varken i närtid till att lagen stiftades eller i dagsläget.

Avslutningsvis visar en analys av den faktiska ordalydelsen i 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag att det inte finns någon reglering av vilket antal bolagsmän som samtidigt kan uteslutas. Av lagens systematik framgår det att den aktuella bestämmelsen ska tolkas att gälla för en eller fler bolagsmän som samtidigt utesluts och att endast de bolagsmän som inte utesluts behöver vara ense om uteslutningen, ingen annan tolkning är rimlig och ger dessutom en mängd oönskade konsekvenser. Även vid en subjektiv teleologisk tolkning och en objektiv teleologisk tolkning blir det enda rimliga svaret att två bolagsmän, i ett enkelt bolag med fyra bolagsmän, kan utesluta de andra två bolagsmännen när dessa motsätter sig uteslutning av varandra (när inte annat har avtalats) med stöd av den aktuella bestämmelsen.

A.D. har begärt att mellandomsfrågan ska besvaras nekande och har till stöd för sin uppfattning anfört följande. Bestämmelsen i 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag är en ventil för att undvika att bolaget behöver likvideras. Endast en bolagsman kan emellertid enligt lagens ordalydelse uteslutas ur ett enkelt bolag vid ett tillfälle. Vidare måste samtliga övriga bolagsmän vara överens om att utesluta den kvarvarande bolagsmannen. Om det skulle vara möjligt att utesluta flera bolagsmän samtidigt uppkommer frågan om gränsdragning. Kan en minoritet av bolagsmän utesluta en majoritet av bolagsmän? Hur ska fråga om två bolagsmän vill utesluta två andra bolagsmän som samtidigt vill utesluta de två första hanteras? Anledningen till att det inte finns svar på frågorna i vare sig lagtext eller förarbeten beror på att det endast är möjligt att utesluta en bolagsman i taget med samtliga övriga bolagsmäns samtycke ur ett enkelt bolag. Om flera bolagsmän är oense ger lagen i stället möjlighet för bolagsmännen att försätta bolaget i likvidation.

C.M. har begärt att mellandomsfrågan ska besvaras nekande och har till stöd för sin uppfattning anfört följande. Bestämmelsen i 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag kan inte användas på det sätt F.D. och L.G. har anfört. Enligt bestämmelsen kan uteslutning endast avse en bolagsman och ske under förutsättning att övriga bolagsmän är överens. Det fallet föreligger inte i förevarande tvist då det är två bolagsmän som anser sig kunna utesluta två andra. En sådan möjlighet uttrycks inte i lagrummets ordalydelse.

Parterna har inte åberopat någon bevisning i mellandomsfrågan, men A.D. och C.M. har till stöd för sin uppfattning lagt fram ett rättsutlåtande från Torsten Sandström.

Av 4 kap. 7 § andra stycket lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag följer att i fråga om ett enkelt bolags likvidation och upplösning gäller ett antal bestämmelser i lagens andra kapitel, bland annat 2 kap. 30 § i samma lag.

Enligt 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag kan, om det finns grund för likvidation enligt 24–27 §§, i stället för att bolaget träder i likvidation uteslutning ske av den bolagsman till vilken likvidationsgrunden kan hänföras eller dennes rättsinnehavare. Vidare anges i bestämmelsen att följande måste iakttas för att uteslutning ska få ske. De övriga bolagsmännen ska vara ense om uteslutningen. Den som begärs utesluten ska erhålla ett lösenbelopp som kan antas motsvara vad han skulle ha erhållit om bolagsskifte i stället hade ägt rum. Den som begärs utesluten har rätt att kräva att säkerhet ställs för att hans ansvar för bolagets förbindelser inte tas i anspråk i större omfattning än som kan antas ha blivit fallet om i stället för uteslutning bolagsskifte ägt rum. Slutligen anges i bestämmelsens andra stycke att första stycket inte gäller om något annat har avtalats mellan bolagsmännen.

Den fråga som tingsrätten har att genom mellandom pröva är om två bolagsmän, i ett enkelt bolag med fyra bolagsmän, när annat inte har avtalats mellan parterna, med stöd av bestämmelsen i 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag kan utesluta de andra två bolagsmännen när dessa motsätter sig uteslutning av varandra.

Enligt paragrafens ordalydelse kan uteslutning med stöd av bestämmelsen ske av ”den bolagsman” till vilken likvidationsgrunden kan hänföras och ”de övriga bolagsmännen” ska vara ense om uteslutningen. Enligt tingsrättens uppfattning ger ordalydelsen inte utrymme för någon annan tolkning än att endast en bolagsman kan uteslutas vid varje givet tillfälle och att samtliga de övriga bolagsmännen måste vara ense om att utesluta denna bolagsman.

I förarbetena till bestämmelsen (se prop. 1979:80:143 s. 54 och 129) omnämns enbart situationen att en bolagsman (”bolagsman”, ”en bolagsman”, ”den bolagsman”) kan uteslutas och vidare att alla de övriga bolagsmännen ska kräva uteslutning i stället för likvidation. Förarbetena ger därför inte skäl att anta att lagstiftarens avsikt har varit att bestämmelsen ska tillämpas på något annat sätt än enligt sin ordalydelse, vilket också vinner stöd av att det i förarbetena inte har lämnats några riktlinjer avseende hur bestämmelsen annars skulle tillämpas i situationer där en majoritet eller minoritet av bolagsmännen vill utesluta övriga bolagsmän som inte står bakom uteslutning av varandra.

Någon möjlighet att vid tillämpning av den aktuella bestämmelsen ge begreppet ”den bolagsman” en vidare betydelse än vad som framgår av dess lydelse på så sätt att uteslutning av fler än en bolagsman vid samma tillfälle med stöd av bestämmelsen kan ske, och att i motsvarande mån inskränka regleringen att ”de övriga bolagsmännen ska vara ense om uteslutningen” på så sätt att enbart de som inte ska uteslutas ska vara ense om uteslutningen omnämns alltså inte förarbetena och inte heller i kommentaren till bestämmelsen (se Stefan Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, kommentaren till 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag [version 3, publicerad digitalt: 2019 JUNO]) eller i annan doktrin (Torsten Sandström, Handelsbolag och enkla bolag, En lärobok [version 9, publicerad digitalt: 2021 JUNO] s. 64 f., Håkan Nial m.fl., Om handelsbolag och enkla bolag [version 5, publicerad digitalt: 2022 JUNO], avsnitt 8.5, Rolf Dotevall, Samarbete i bolag, Om personbolag [version 3, publicerad digitalt: 2015 JUNO], avsnitt 2.6.3).

En situation som däremot har omnämnts i doktrin är huruvida rätten till uteslutning förutsätter att åtminstone två bolagsmän blir kvar i bolaget. Detta mot bakgrund av att det i tredje meningen i bestämmelsen anges att de övriga bolagsmännen, d.v.s. bolagsmän i plural, ska vara ense om uteslutningen. Rättsläget i frågan är oklart (se Stefan Lindskog, a.a. avsnitt 4.4.1). Den situationen har emellertid ingen betydelse för den fråga som tingsrätten har att nu ta ställning till. Torsten Sandström nämner dock situationen i det rättsutlåtande från honom, som har lagts fram i målet av F.D. och L.G. I rättsutlåtandet anför Torsten Sandström därefter följande.

”Vad gäller bolag med mer än två delägare måste däremot rättsläget beträffande uteslutning sägas vara klart rörande betydelsen av antalet bolagsparter. Finns godtagbar grund enligt 2:30 BL – med hänvisning till 2:24-25 – så kan uteslutning tveklöst ske av flera delägare så länge det återstående antalet avtalsparter i bolaget är minst två. Språket i BL bygger på singularformen, d.v.s. vad enskild delägare gör, men omfattar givetvis i sak kollektiva åtgärder. I ett bolag med fyra delägare kan således en gemensam uppsägning av bolagsavtalet från två av dem, med stöd av 2:24 BL, resultera i att återstående delägare har rätt att påkalla uteslutning av dem som önskar likvidation.”

Torsten Sandström lämnar i rättsutlåtandet ingen närmare förklaring till varför han menar att uteslutning med stöd av 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag tveklöst kan ske av flera delägare i strid med ordalydelsen i lagtexten. Tingsrättens uppfattning är därför – och då det saknas stöd för ståndpunkten i andra rättskällor – att uttalandet i rättsutlåtandet inte kan tillmätas någon avgörande betydelse.

Till detta kommer att den omtvistade bestämmelsen är dispositiv och att det därför finns möjlighet för bolagsmännen att avtala om att den inte ska gälla, eller avtala om vad som närmare ska gälla, t.ex. att uteslutning kan beslutas av en majoritet bland bolagsmännen (se Stefan Lindskog, a.a. avsnitt 8.1, och Håkan Nial m.fl., a.a. avsnitt 8.5.5.5).

Det är sammantaget tingsrättens uppfattning att det inte finns något utrymme för att tillämpa bestämmelsen i 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag på det sätt som F.D. och L.G. gör gällande i målet. Mellandomsfrågan ska följaktligen besvaras nekande i enlighet med domslutet.

Mellandomen får överklagas särskilt. I avvaktan på att mellandomen vinner laga kraft ska målet i övrigt och med stöd av 17 kap. 5 § tredje stycket RB vila.

1 Tingsrätten förklarar att i ett enkelt bolag med fyra bolagsmän kan – när annat inte har avtalats – två av bolagsmännen inte, med stöd av 2 kap. 30 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, utesluta de andra två bolagsmännen när dessa motsätter sig uteslutning av varandra.

2 Målet i övrigt ska vila till dess att denna mellandom har vunnit laga kraft.

F.D. och L.G. överklagade i Hovrätten över Skåne och Blekinge. De yrkade att hovrätten skulle förklara att i ett enkelt bolag med fyra bolagsmän kan – när annat inte har avtalats – två av bolagsmännen, med stöd av 2 kap. 30 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, utesluta de andra två bolagsmännen när dessa motsätter sig uteslutning av varandra.

C.M. och A.D. motsatte sig ändring.

Hovrätten (hovrättsråden Björn R. le Grand och Per G. Hansson, referent, samt tf. hovrättsassessorerna Johanna Petersén Stark och Mathilda Rolfson) anförde följande i dom den 14 mars 2024.

Parterna har till stöd för sin uppfattning i hovrätten i allt väsentligt anfört samma argumentation som vid tingsrätten. F.D. och L.G. har också i hovrätten åberopat rättsutlåtande av Torsten Sandström, professor emeritus i civilrätt vid Lunds universitet.

Frågan i målet är om två bolagsmän, i ett enkelt bolag med fyra bolagsmän, när annat inte har avtalats mellan parterna, med stöd av 2 kap. 30 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag kan utesluta de andra två bolagsmännen när dessa motsätter sig uteslutning.

Förutsättningarna för uteslutning av en bolagsman i ett enkelt bolag regleras i nyssnämnd bestämmelse. I första stycket anges, om det finns grund för likvidation enligt 24–27 §§ samma lag, att uteslutning kan ske av den bolagsman till vilken likvidationsgrunden kan hänföras eller dennes rättsinnehavare i stället för att bolaget träder i likvidation. Bestämmelsen reglerar således möjligheten att utesluta en bolagsman för att undvika att bolaget försätts i likvidation.

Bestämmelsen tillkom i samband med införande av 1980 års lag som ersatte lagen (1895:64 s. I) om handelsbolag och enkla bolag. I 1895 års lag fanns inte möjlighet att utesluta en bolagsman annat än om så var avtalat. I den utredning som låg till grund för det efterföljande lagstiftningsarbetet (SOU 1978:67, Nya bolagsregler m.m., delbetänkande av 1974 års bolagskommitté) uppmärksammades behovet av att införa en uteslutningsmöjlighet av bolagsmän i de fall där avtal om uteslutning saknades. Bland annat konstaterades att, enligt den då gällande lagstiftningen, en bolagsman i vars person ett likvidationsfaktum förelåg i vissa lägen kunde framtvinga en likvidation av bolaget. Enligt kommitténs uppfattning innebar lagens ståndpunkt att man inte tillräckligt beaktade de olägenheter som en likvidation medförde för övriga bolagsmän[1]. För de övriga bolagsmännen, som avsåg att fortsätta den verksamhet som bolaget bedrev, ansåg kommittén att det ofta torde vara av stor betydelse att undvika de olägenheter som en likvidation medförde. Kommittén föreslog därför– efter tyskt mönster – att uteslutning av bolagsman, trots avsaknad av avtal därom, borde kunna ske förutsatt att ett likvidationsfaktum kunde hänföras till den ifrågavarande bolagsmannen. I betänkandet konstaterade utredningen att dåvarande tyska bestämmelser för Gesellschaft des bürgerlichten Rechtes (GbR), vilket motsvarar enkla bolag i Sverige, fanns meddelade i Bürgerliches Gesetzbuch (BGB) och att förslaget till BGB, som meddelades den 18 augusti 1896, i hög grad hade utgjort en förebild för 1895 års lag om handelsbolag och enkla bolag[2]. Det finns därmed anledning att se hur tysk rätt ser på en sådan situation som är för handen i detta mål.

Uteslutning av en bolagsman i ett tyskt enkelt bolag (GbR) regleras i § 727 BGB. I bestämmelsen anges bland annat att uteslutning av en bolagsman kan ske genom beslut av de andra bolagsmännen om det finns goda skäl (”Wichtiger Grund”) för det som är hänförliga till bolagsmannens person. I lagkommentarer till bestämmelsen framgår bland annat att flera bolagsmän kan uteslutas om exempelvis skälet för uteslutning är detsamma för alla bolagsmän[3]. Bestämmelsen i 2 kap. 30 § lag om handelsbolag och enkla bolag motsvaras i allt väsentligt av det förslag till lagtext som kommittén förordade. Det förhållandet att lagstiftaren haft motsvarande bestämmelser för enkla bolag i tysk rätt som förebild talar för att tillämpa bestämmelsen på samma sätt som den motsvarande tyska bestämmelsen.

I den proposition (se prop. 1979/80:143) som sedermera låg till grund för nuvarande 1980 års lag om handelsbolag och enkla bolag ställde sig departementschefen positiv till kommitténs förslag om möjlighet till uteslutning av bolagsman även i de fall där avtal om uteslutning saknas. Departementschefen framhöll särskilt att förslaget skulle kunna leda till minskad likvidationsfrekvens, något som var önskvärt med hänsyn till att likvidation och bildandet av nytt bolag är förenat med omgång och kostnader samt att avvecklandet av en rörelse ofta medför en värdeförstöring (a. prop. s. 54). I propositionen benämns objektet för uteslutning som ”bolagsman”, ”en bolagsman” eller ”den bolagsman”. Detta kan visserligen vid en ren bokstavstolkning i någon mån tala för att det endast är en bolagsman som kan uteslutas åt gången. Några uttalanden i propositionen eller i betänkandet som alls ger stöd för denna uppfattning finns emellertid inte, vilket rimligen borde ha varit fallet om lagstiftarens avsikt verkligen hade varit att bestämmelsen skulle ha en sådan snäv tillämpning.

Bestämmelsen i 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag har vidare inte utformats så att ordalydelsen på något sätt begränsar hur många bolagsmän som kan bli föremål för uteslutning vid ett och samma tillfälle. Den begränsning som finns är kravet på att det ska finnas en likvidationsgrund hänförlig till just den person som ska uteslutas. Det torde inte vara ett helt ovanligt förhållande att det i ett enkelt bolag med flera bolagsmän uppstår situationer där en likvidationsgrund går att hänföra till mer än en bolagsman vid ett och samma tillfälle. Det framstår som omotiverat såväl av rättsliga som praktiska skäl att uteslutning endast skulle kunna ske av en bolagsman åt gången. Ett tydligt exempel på detta är situationen i förevarande mål. Ett sådant synsätt innebär nämligen att verksamheten inte kan fortsätta med en från lagstiftaren icke önskvärd likvidation som följd. Bestämmelsens ordalydelse talar således inte mot uppfattningen att flera bolagsmän, till vilken var och en likvidationsgrund kan hänföras, bör kunna uteslutas vid ett och samma tillfälle.

I 2 kap. 30 § första stycket nämnda lag framgår också att övriga bolagsmän, dvs. de som inte ska uteslutas, ska vara ense om uteslutning. Bestämmelsen anses inte hindra att en bolagsman i ett tvåmansbolag beslutar att utesluta den andre, även om rättsläget i och för sig anses oklart eftersom det i bestämmelsen talas om bolagsmän i pluralis[4]. I förevarande mål är det två kvarvarande bolagsmän som ska vara ense om beslutet. Lagtextens utformning i denna del utgör därmed inget formellt hinder för ett beslut om uteslutning.

Vid en sammantagen bedömning anser hovrätten att den aktuella bestämmelsen inte bör hindra att uteslutning kan ske av mer än en bolagsman i ett och samma förfarande. Svaret på frågan i målet bör således bli jakande, dvs. att i ett enkelt bolag med fyra bolagsmän kan – när annat inte har avtalats – två av bolagsmännen, med stöd av 2 kap. 30 § lag om handelsbolag och enkla bolag, utesluta de andra två bolagsmännen när dessa motsätter sig uteslutning av varandra. Tingsrättens dom ska således ändras i enlighet härmed.

Hovrätten ändrar tingsrättens domslut och förklarar att i ett enkelt bolag med fyra bolagsmän kan – när annat inte har avtalats – två av bolagsmännen, med stöd av 2 kap. 30 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, utesluta de andra två bolagsmännen när dessa motsätter sig uteslutning av varandra.

A.D. överklagade och yrkade att HD skulle ändra hovrättens dom och förklara att det inte är möjligt att samtidigt utesluta två bolagsmän ur ett enkelt bolag.

F.D. och L.G. motsatte sig ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Lisa Waltersson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela dom i huvudsaklig överensstämmelse med HD:s dom.

HD (justitieråden Stefan Johansson, Petter Asp, Eric M. Runesson, Anders Perklev och Katrin Hollunger Wågnert, referent) meddelade den 29 april 2025 följande dom.

1 F.D. och L.G. har angett att de driver ett enkelt bolag tillsammans med A.D. och C.M. Verksamheten består i uthyrning av lokaler och bostadslägenheter i fastigheterna X 17, 18 och 19.

2 F.D. och L.G. väckte talan och yrkade att tingsrätten skulle fastställa att A.D. och C.M. utesluts ur det enkla bolaget samt att lösenbeloppet till dem vardera bestäms till 4 909 953 kr 50 öre. F.D. och L.G. anförde bland annat att A.D. och C.M. hade handlat illojalt mot bolaget och att det därför förelåg likvidationsgrunder hänförliga till dem båda.

3 A.D. och C.M. bestred yrkandena och anförde bland annat att de inte hade handlat illojalt mot bolaget och att det inte var möjligt att utesluta dem då kravet på att de övriga bolagsmännen ska vara ense om uteslutningen inte var uppfyllt. Detta eftersom A.D. inte är ense med F.D. och L.G. om att utesluta C.M. och C.M. inte är ense med F.D. och L.G. om att utesluta A.D.

4 Tingsrätten beslutade att genom mellandom pröva följande.

Kan i ett enkelt bolag med fyra bolagsmän – när annat inte har avtalats – två av bolagsmännen, med stöd av 2 kap. 30 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, utesluta de andra två bolagsmännen när dessa motsätter sig uteslutning av varandra?

5 Tingsrätten förklarade att två bolagsmän i ett enkelt bolag inte kan utesluta två andra bolagsmän när dessa motsätter sig uteslutning av varandra. Hovrätten har kommit fram till motsatt slutsats.

6 I målet aktualiseras frågan om det enligt 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag är möjligt att utesluta flera bolagsmän samtidigt och, om så är fallet, frågan om hur kravet på att de övriga bolagsmännen ska vara ense om uteslutningen ska tillämpas.

7 Uteslutning av bolagsman i handelsbolag regleras i 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag. Paragrafen är tillämplig även på enkla bolag (se 4 kap. 7 §). Av paragrafen framgår bland annat att om det finns grund för likvidation enligt 24–27 §§, kan – i stället för att bolaget träder i likvidation – uteslutning ske av den bolagsman till vilken likvidationsgrunden kan hänföras. För att uteslutning ska få ske måste de övriga bolagsmännen vara ense om uteslutningen. Den som begärs utesluten ska erhålla ett lösenbelopp som kan antas motsvara vad han eller hon skulle ha erhållit om bolagsskifte i stället hade ägt rum.

8 Grund för likvidation av bolaget kan finnas bland annat om en bolagsman väsentligt åsidosätter sina skyldigheter enligt bolagsavtalet (se 25 §).

9 Bestämmelsen om uteslutning infördes i samband med att den nu gällande lagen om handelsbolag och enkla bolag trädde i kraft 1981. Enligt den tidigare lagen var det inte möjligt att utesluta en bolagsman. Om en bolagsman misskötte sig – och en uteslutningsrätt inte reglerades i bolagsavtalet – var de andra bolagsmännen hänvisade till att lösa ut bolagsmannen med dennes samtycke eller begära att bolaget skulle träda i likvidation.

10 När möjligheten att utesluta en bolagsman infördes betonades det i förarbetena att den tidigare gällande ordningen inte tillräckligt hade beaktat de olägenheter som en likvidation medför för de andra bolagsmännen. En lagstadgad uteslutningsmöjlighet bedömdes kunna leda till minskad likvidationsfrekvens, något som ansågs vara önskvärt med hänsyn till att likvidation och bildande av ett nytt bolag är förenat med omgång och kostnader samt att avveckling av en rörelse ofta medför en värdeförstöring. (Se SOU 1978:67 s. 102 f. och prop. 1979/80:143 s. 53 f. och 129.)

11 Enligt ordalydelsen av 2 kap. 30 § kan uteslutning ske av ”den bolagsman” till vilken en likvidationsgrund kan hänföras om ”de övriga bolagsmännen” är ense om uteslutningen.

12 Det förhållandet att bolagsman anges med bestämd artikel och i singular bör inte tas till intäkt för att det skulle saknas möjlighet att utesluta flera bolagsmän vid samma tillfälle. Det är inte ovanligt att singularformen på detta sätt används i lagtext även när avsikten är att bestämmelsen ska kunna träffa fler än en person. På motsvarande sätt används inte sällan obestämd artikel framför substantiv utan att det är avsett att begränsa tillämpningsområdet till situationer där det är fråga om ett fall.

13 Bestämmelsens ordalydelse kan alltså inte anses hindra att uteslutning sker av flera bolagsmän samtidigt när förutsättningarna enligt 2 kap. 30 § är uppfyllda. Inte heller ger förarbetena uttryck för att endast en bolagsman åt gången kan uteslutas.

14 Om det är möjligt att utesluta flera bolagsmän samtidigt kan inte uttrycket att ”övriga bolagsmän” ska vara ense tolkas på annat sätt än att det är de bolagsmän som inte är föremål för uteslutning som ska vara ense. Ett krav på att en bolagsman som begärs utesluten – och som har en likvidationsgrund hänförlig till sig – skulle samtycka till uteslutning av en annan bolagsman som samtidigt begärs utesluten, skulle skapa möjlighet för dem att hindra övriga bolagsmän från att driva bolaget vidare.

15 Den nu angivna tolkningen av paragrafen ligger också i linje med dess syfte; att undvika onödiga likvidationer (jfr p. 10).

16 Till detta kommer att den bolagsman som utesluts har rätt till ekonomisk kompensation motsvarande vad denne skulle ha fått vid ett bolagsskifte och han eller hon ska således inte hamna i en sämre ekonomisk situation än om bolaget likvideras. För en bolagsman som begärs utesluten bör det därför i allmänhet sakna ekonomisk betydelse om bolaget upplöses eller om de övriga bolagsmännen fortsätter verksamheten. (Jfr SOU 1978:67 s. 102 f.)

17 Det är möjligt att enligt 2 kap. 30 § lagen om handelsbolag och enkla bolag utesluta flera bolagsmän samtidigt.

18 Kravet i 2 kap. 30 § på att övriga bolagsmän ska vara ense för att uteslutning ska kunna ske omfattar inte de bolagsmän som har begärts uteslutna, under förutsättning att de har en likvidationsgrund hänförlig till sig. Deras samtycke behöver alltså inte inhämtas.

19 Vid denna bedömning ska hovrättens domslut fastställas.

20 – – –

HD fastställer hovrättens domslut.

[1] A. bet. s. 102–103.

[2] A. bet. s. 77.

[3] Se J. von Staudingers Kommentar zum Bürgerlichen Gesetzbuch mit Einführungsgesetz und Nebenge setzen, Buch 2, Bearbeitung 2003 s. 334–335 och BGB.Kommentar.de, advokaterna Lennart Matze och Christine Behrens, Kommentaren till § 727 avsnittet Experthinweise, 1), d), vid not 34.

[4] Se Stefan Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag (21 augusti 2019, JUNO, version 3), kommentaren till 2 kap. 30 § under avsnitt 4.4.1, jfr även RH 2022:1 där uteslutning inte ansågs ha skett i ett tvåmansbolag men på andra grunder än att det endast var en kvarvarande bolagsman.