Rydbergs (NJA 2025 s. 540)

Sökord Upphävande av skiljedom · Partiellt upphävande · Skiljedom · Skiljeförfarande

Förutsättningar att upphäva en skiljedom endast delvis har inte ansetts föreligga.

Nyköpingshem Aktiebolag ingick tre entreprenadavtal med [R.R.] Bygg AB. Entreprenaderna skulle utföras till fast pris. Sedan arbetena pågått en tid försattes [R.R.] Bygg AB i konkurs. En knapp månad därefter tecknade konkursboet, Nyköpingshem och SEHED Byggmästargruppen AB ett avtal enligt vilket SEHED från en viss dag övertog [R.R.] Bygg AB:s rättigheter och skyldigheter enligt entreprenadavtalen. Avtalet innehöll en klausul om att eventuell tvist i anledning av avtalet skulle handläggas i enlighet med Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts Regler för förenklat skiljeförfarande.

Sedan SEHED färdigställt entreprenaderna uppstod en tvist om bolagets rätt till betalning i två av dessa. SEHED ansåg att bolaget hade rätt till den del av respektive kontraktssumma som var obetald per övertagandedagen medan Nyköpingshem gjorde gällande att SEHED endast hade rätt till betalning för de arbeten som bolaget faktiskt utfört.

SEHED påkallade skiljeförfarande och yrkade att Nyköpingshem skulle förpliktas att betala totalt ca 13 miljoner kr för de två projekten. Nyköpingshem medgav att betala knappt 1,5 miljoner kr men bestred yrkandena i övrigt.

Skiljemannen bedömde i skiljedom den 24 maj 2023 först huruvida SEHED hade övertagit rätten till betalning enligt två fakturor om sammanlagt 7,5 miljoner kr vilka [R.R.] Bygg AB hade ställt ut före sin konkurs. Skiljemannen ansåg att det inte var visat att ett sådant övertagande hade skett och drog därför av motsvarande belopp från vad SEHED hade yrkat. SEHED:s resterande yrkande om ca 5,5 miljoner kr bifölls.

SEHED Byggmästargruppen AB förde vid Svea hovrätt talan mot Nyköpingshem Aktiebolag om klander av skiljedom.

Hovrätten (hovrättsråden Eva Edwardsson, referent, och Ulrika Persson) anförde i dom den 19 juni 2024 följande.

Under år 2016 ingick Nyköpingshem Aktiebolag – – – tre entreprenadavtal med [R.R.] Bygg AB. Entreprenadavtalen gällde ombyggnads- och renoveringsprojekt som kallades Kvarteret Storken (Storken), Kvarteret Nävekvarn (Nävekvarn) och Kvarteret Åkroken (Åkroken).

Den 23 april 2018 försattes [R.R.] Bygg AB i konkurs. Den 16 maj 2018 tecknade SEHED Byggmästargruppen AB (SEHED), Nyköpingshem och [R.R.] Bygg AB:s konkursbo ett avtal (Trepartsavtalet). Enligt Trepartsavtalet övertog SEHED [R.R.] Bygg AB:s entreprenadavtal med Nyköpingshem avseende projekt Storken, Nävekvarn och Åkroken samt [R.R.] Bygg AB:s rättigheter och skyldigheter enligt entreprenadavtalen som uppstod från den 21 maj 2018. Entreprenaderna färdigställdes och godkändes vid en efterföljande slutbesiktning.

Tvist uppstod mellan SEHED och Nyköpingshem avseende SEHED:s rätt till betalning av de delar av kontraktssummorna för projekten Storken och Nävekvarn som tidigare inte hade betalats vare sig till [R.R.] Bygg AB eller till SEHED. SEHED inledde tvisten avseende betalning genom ansökan om stämning vid Nyköpings tingsrätt. Eftersom parterna avtalat om skiljeklausul i Trepartsavtalet avvisades målet i tingsrätten.

SEHED påkallade därefter ett förenklat skiljeförfarande vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut den 17 november 2022.

SEHED yrkade, såvitt nu är aktuellt, att skiljenämnden skulle förplikta Nyköpingshem att till SEHED utge ett kapitalbelopp om 12 942 447 kr inklusive mervärdesskatt jämte ränta enligt 6 § räntelagen på visst sätt till dess betalning sker.

I skiljedomen antecknades att Nyköpingshem medgav att till SEHED betala ett belopp om 1 342 634 kr exklusive mervärdesskatt om skiljenämnden skulle lägga ett visst förhållande till stöd för sin bedömning och 319 836 kr exklusive mervärdesskatt om skiljenämnden skulle lägga ett annat förhållande till stöd för sin bedömning, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från en viss dag. I övrigt bestred Nyköpingshem SEHED:s yrkande.

I sina domskäl i punkterna 180–191 i skiljedomen kom skiljenämnden fram till att ett belopp om 6 000 000 kr exklusive mervärdesskatt, dvs. 7 500 000 kr inklusive mervärdesskatt, skulle avräknas från det belopp som SEHED hade yrkat, och fann således att det saknades förutsättningar att bifalla SEHED:s yrkande i denna del.

Skiljenämnden förpliktade Nyköpingshem att till SEHED utge 5 442 447 kr inklusive mervärdesskatt, jämte ränta på visst sätt, allt till dess betalning sker.

SEHED yrkade att hovrätten skulle upphäva skiljedomen i den del domen avsåg ogillande av delbeloppet 7 500 000 kr inklusive mervärdesskatt, punkterna 180–191.

Nyköpingshem bestred käromålet.

Skiljenämnden har vid sin prövning överskridit sitt uppdrag eller begått handläggningsfel genom att lägga omständigheter som inte åberopats av SEHED till grund för avgörandet samt genom att döma över en ostridig omständighet. I skiljeförfarandet åberopade SEHED en och samma grund för hela yrkandet. I skiljeförfarandet angav SEHED att bolaget, i enlighet med vad som framgår av det avtal som reglerade övertagandet av entreprenadkontrakten, var berättigat till betalning med de belopp som var obetalda den 21 maj 2018 för färdigställandet av entreprenaderna som ostridigt innehölls av Nyköpingshem. Det var mellan parterna ostridigt att SEHED aldrig har förvärvat några fordringar avseende [R.R.] Bygg AB:s obetalda fakturor (de tidigare utställda fakturorna för lyft 14 i Storken och lyft 5 i Nävekvarn). Uppdragsöverskridandet har inverkat på utgången i målet i den del domen avser delbeloppet 7 500 000 kr inklusive mervärdesskatt.

De fel som har förekommit i handläggningen har inte berott på SEHED. Bolaget har under hela processen vidhållit sin grund för talan.

Skiljedomen lämpar sig för ett partiellt upphävande. Domen är tydligt uppdelad och urskiljbar angående den del av yrkandet som bifallits och den del som ogillats.

Det saknas grund för klander då samtliga frågor som omfattas av SEHED:s klandertalan ryms inom parternas gemensamma dispositioner. Skiljenämnden har avgjort tvisten med beaktande av de grunder och omständigheter som parterna åberopat.

Oaktat om skiljenämnden överskridit sitt uppdrag eller begått handläggningsfel, har det inte inverkat på utgången i målet då den materiella prövningen inte hade fått någon annan utgång.

För det fall att hovrätten skulle komma fram till att det förekommit ett handläggningsfel genom att skiljenämnden prövat en ostridig omständighet eller att skiljenämnden inte prövat åberopade omständigheter har förbiseendet i så fall uppkommit på grund av SEHED:s processföring.

Skiljedomen lämpar sig inte för partiellt upphävande då de delar av skiljedomen där klandergrund görs gällande har ett sådant samband med övriga delar av skiljedomen att partiellt upphävande är olämpligt. Det är därutöver inte fråga om upphävande av domslutet i viss del.

Ett upphävande står inte i proportion till parternas intresse av att tvisten genom skiljedomen ska vara slutligt avgjord.

Enligt 34 § första stycket 3 lagen (1999:116) om skiljeförfarande (skiljeförfarandelagen eller LSF) ska en skiljedom helt eller delvis upphävas om skiljemännen har överskridit sitt uppdrag på ett sätt som sannolikt har inverkat på utgången. Detsamma gäller enligt 34 § första stycket 7 LSF om det, utan partens vållande, har förekommit något fel i handläggningen som sannolikt har inverkat på utgången.

I förarbetena till skiljeförfarandelagen behandlades frågan om en skiljenämnd ska anses ha överskridit sitt uppdrag om den lagt en omständighet som inte åberopats till grund för sitt avgörande. Där uttalas att enligt 17 kap. 3 § RB får en domstol inte grunda sitt avgörande i ett dispositivt tvistemål på en omständighet (rättsfaktum) som inte åberopats av en part till stöd för hans talan. Förarbetenas utgångspunkt var därför att en skiljenämnd är bunden att avgöra tvisten med stöd av de omständigheter som parterna har åberopat till grund för sin talan. Vidare uttalas att det normalt ter sig särskilt naturligt att luta sig mot rättegångsbalkens regler och begrepp när det gäller en tvist mellan svenska parter samt att parterna kan antas utgå från detta. Slutsatsen var att om en skiljenämnd grundar sitt avgörande på ett rättsfaktum som inte åberopats av en part bör den således anses ha överskridit sitt uppdrag. (Prop. 1998/99:35 s. 143 f.)

I den juridiska doktrinen har framförts att i fråga om skiljeförfaranden mellan svenska parter är rättegångsbalkens regler och begrepp normerande vid bedömningen av om en skiljenämnd har överskridit sitt uppdrag genom att pröva omständigheter som inte har åberopats (Heuman, Skiljemannarätt, 1999, s. 337 f. och 618 samt Lindskog, Skiljeförfarande [1 jun. 2020, JUNO] – – – Inledande anmärkningar, 4.3.2). Detta medför bland annat att skiljenämndens behörighet begränsas av de rättsfakta som skiljekäranden har åberopat (Heuman, a.a. s. 337).

HD har uttalat att en part i dispositiva tvistemål måste ge klart och otvetydigt uttryck för att en omständighet åberopas till grund för talan. Det är inte tillräckligt att parten i sin talan endast nämner eller hänvisar till ett visst förhållande. Ett åberopande av en omständighet till grund för käromålet måste stå på egna ben. Det förhållandet att en kärande invänt mot ett åberopat motfaktum från svarandens sida innebär inte i sig att invändningen också utgör en grund för käromålet. Ett åberopat motfaktum ska, till skillnad mot ett förnekande eller en rättsinvändning, prövas först sedan det prövats om grunden för käromålet räcker för ett bifall till talan på dess egna meriter (se NJA 2019 s. 802 p. 13–14).

För att kunna bedöma om en icke åberopad omständighet felaktigt lagts till grund för skiljenämndens avgörande måste de grunder som SEHED åberopade till stöd för sin talan i skiljeförfarandet jämföras med vad skiljenämnden lagt till grund för sitt avgörande. Om skiljenämnden till grund för sitt avgörande har prövat ett rättsfaktum som SEHED inte åberopat eller prövat ett motfaktum som Nyköpingshem åberopat innan det att nämnden prövat de rättsfakta som SEHED åberopat till grund för sin talan (jfr NJA 2019 s. 802), föreligger ett uppdragsöverskridande. I sådana fall ska hovrätten ta ställning till om uppdragsöverskridandet sannolikt har inverkat på utgången i målet. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda ska hovrätten i stället ta ställning till om det, utan att SEHED kan anses har varit vållande, har förekommit ett handläggningsfel som inverkat på utgången i målet. Om hovrätten skulle komma fram till att det förekommit antingen ett uppdragsöverskridande eller ett handläggningsfel som har inverkat på utgången i målet måste den slutligen ta ställning till om det är möjligt att i enlighet med yrkandet upphäva skiljedomen partiellt.

Hovrätten kommer först att redovisa de punkter i skiljedomen som återger parternas talan i skiljeförfarandet i den mån dessa bedöms vara relevanta för hovrättens prövning. Därefter kommer hovrätten i den mån det får anses relevant att redovisa vad som anges bland annat i entreprenadavtalen angående de s.k. lyften. När det har gjorts går hovrätten vidare till att pröva om det har förelegat ett sådant uppdragsöverskridande eller handläggningsfel som medför att skiljedomen ska upphävas på det sätt SEHED har yrkat.

Den prövning som hovrätten ska göra är inte en överprövning av skiljenämndens materiella bedömning av frågorna i skiljeförfarandet, utan prövningen gäller om skiljenämnden överskridit sitt uppdrag eller begått ett handläggningsfel på det sätt som SEHED har gjort gällande.

Enligt hovrättens bedömning framgår det av skiljedomen att skiljenämnden till grund för sin prövning om SEHED:s rätt till ersättning avseende ett belopp om 6 000 000 kr exklusive mervärdesskatt, dvs. 7 500 000 kr inklusive mervärdesskatt, har prövat om SEHED övertagit rätten till betalning av [R.R.] Bygg AB:s fakturor avseende lyften 14 och 5.

Frågan för hovrätten är om det var en grund som SEHED hade åberopat till stöd för sin talan i skiljeärendet.

Det generella påståendet om att SEHED ska ha förvärvat samtliga rättigheter och skyldigheter från [R.R.] Bygg AB kan, utifrån vad som har anförts ovan, inte uppfattas som att SEHED därmed gav ett klart och otvetydigt uttryck för att bolaget till stöd för sin talan gjorde gällande att det hade övertagit de fakturor avseende lyften 14 och 5 (jfr NJA 2019 s. 802 p. 13).

Att SEHED inte förvärvat några fordringar från [R.R.] Bygg AB eller [R.R.] Bygg AB:s konkursbo utgjorde i stället ett motfaktum som Nyköpingshem framfört. Genom att lägga detta påstående till grund för sin bedömning, har skiljenämnden gått utöver vad SEHED åberopade till grund för sin talan. Skiljenämnden har därmed överskridit sitt uppdrag.

Hovrätten har ovan kommit fram till att skiljenämnden har begått ett uppdragsöverskridande. SEHED har som en konsekvens inte fått sitt yrkande om betalning prövat på den grund som bolaget åberopade i skiljeförfarandet. Skiljenämndens prövning av en omständighet som inte åberopats av SEHED har således fått direkt betydelse för den fortsatta prövningen. Vid sådant förhållande får uppdragsöverskridandet anses ha sannolikt inverkat på utgången i målet.

Om en klandergrund träffar endast en del av en skiljedom kan det tänkas att den delen har samband med en annan del på så sätt att den andra delen lämpligen inte bör upprätthållas. Det anses att domstolen har en viss diskretionär prövningsrätt i frågan. (Lindskog, a.a., kommentaren till 34 §, avsnitt 8.1.3.) En partiell hävning av en skiljedom är möjlig om de genom skiljedomen avgjorda frågorna kan skiljas från varandra (Lindell, Alternativ tvistlösning, 2000, s. 210).

Det finns såvitt hovrätten har kunnat finna inte några tydliga uttalanden vare sig i HD:s praxis, av förarbeten eller i den juridiska litteraturen som ger ledning hur en situation som den nu aktuella ska lösas såvitt avser partiellt upphävande av en skiljedom.

Hovrätten kan konstatera att domslutet i punkten 221 (i) i skiljedomen omfattar endast en domslutspunkt, i vilken Nyköpingshem förpliktas att utge beloppet 5 442 447 kr, varav 1 110 120 kr avser mervärdesskatt. Enligt hovrätten inrymmer domslutet underförstått ett ogillande av SEHED:s yrkande att få ut skillnaden mellan det yrkade beloppet om 12 942 447 kr och 5 442 447 kr, vilket således är 7 500 000 kr inklusive mervärdesskatt.

Som såväl SEHED som Nyköpingshem har framhållit i hovrätten avsåg SEHED:s talan i skiljeförfarandet en prövning av en och samma grund för hela yrkandet. Det fanns då i princip inte några delar som kunde särskiljas från varandra.

Även om det belopp om 12 942 447 kr som SEHED yrkade i skiljeförfarandet vid den prövningen inte gick att dela upp i olika delar, så har det nu blivit möjligt att göra en uppdelning av beloppen. Detta eftersom skiljedomen innehåller en skyldighet för Nyköpingshem att betala 5 442 447 kr till SEHED; något som Nyköpingshem inte har klandrat. Genom skiljedomen och Nyköpingshems inrättande efter domen har således ett särskiljbart förhållande, som tidigare inte fanns, uppstått. Därmed föreligger förutsättningar för hovrätten att i detta fall upphäva skiljedomen partiellt.

Hovrätten finner alltså att det finns förutsättningar för att upphäva domslutet i punkten 221 (i) till den del som det underförstått innefattar ett ogillande av beloppet 7 500 000 kr inklusive mervärdesskatt. Däremot saknas det förutsättningar för att upphäva skiljedomens domskäl i punkterna 180–191. Upphävandet berör inte övriga delar i nämnda domslutspunkt, av vilken det följer att Nyköpingshem av skiljenämnden har förpliktats att till SEHED utge 5 442 447 kr, varav 1 110 120 kr avser mervärdesskatt, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 2 241 181 kr från den 27 november 2020 och på 3 201 266 kr från den 17 november 2022, allt till dess betalning sker.

Hovrätten anser att målet rymmer frågor där det är av vikt för rättstillämpningen att ett överklagande prövas av HD. Hovrätten tillåter därför att domen överklagas (43 § andra stycket LSF).

Hovrätten bifaller käromålet på så sätt att domslutet i punkten 221 (i) i den klandrade skiljedomen upphävs till den del som domen underförstått innefattar ett ogillande av beloppet 7 500 000 kr inklusive mervärdesskatt.

Hovrättsrådet Kenneth Nordlander var skiljaktig och anförde följande.

Jag instämmer med majoriteten att skiljenämnden har överskridit sitt uppdrag på ett sätt som sannolikt har inverkat på utgången.

När det sedan gäller frågan om skiljedomen kan upphävas partiellt har jag en annan uppfattning än majoriteten. Enligt min mening bör en bredare prövning göras vid bedömningen om skiljedomen ska upphävas på det sätt som SEHED har yrkat.

Enligt 34 § första stycket LSF står det klart att en skiljedom efter klander kan upphävas delvis, s.k. partiell hävning. I rättskällorna behandlas frågan om när och under vilka förutsättningar en partiell hävning kan ske relativt sparsamt (se prop. 1998/99:35 och prop. 2017/18:257, samt t.ex. Lars Heuman, Skiljemannarätt, 1999, Stefan Lindskog, Skiljeförfarande, 3 uppl., 2020, och Bengt Lindell, Alternativ tvistlösning, 2000, samt även NJA 2019 s. 171 och NJA 2019 s. 382 med däri gjorda hänvisningar).

SEHED har i hovrätten yrkat att skiljedomen ska upphävas till den del domen avser ett ogillande av delbeloppet 7 500 000 kr, inklusive mervärdesskatt, punkterna 180–191. Yrkandet avser således uttryckligen endast ett partiellt upphävande av skiljedomen. Något andrahandsyrkande om att skiljedomen ska upphävas i dess helhet, för det fall förstahandsyrkandet inte skulle vinna bifall, har inte framställts i målet. Nyköpingshem har bestritt att skiljedomen ska upphävas partiellt och har därvid framhållit att skiljedomen inte lämpar sig för partiellt upphävande då de delar av skiljedomen där klandergrund görs gällande har ett sådant samband med övriga delar av skiljedomen att ett partiellt hävande är olämpligt. Vidare har Nyköpingshem gjort gällande att det inte är fråga om upphävande av domslut i viss del. Mot detta har SEHED invänt att skiljedomen lämpar sig för ett partiellt upphävande och att domen är tydligt uppdelad och urskiljbar angående den del av yrkandet som bifallits och den del som ogillats.

Inledningsvis kan noteras att enskilda domskälspunkter i en skiljedom inte kan upphävas (se t.ex. NJA 1941 s. 468). En annan sak är om, som i detta fall, det bara finns en punkt i domslutet som avser ett fullgörelseyrkande och skiljenämnden har bifallit endast en del av det yrkade beloppet. I en sådan situation är det naturligt att se det som att skiljenämnden har ogillat yrkandet i den del där nämnden inte funnit förutsättningar för att bifalla yrkandet. Detta får anses gälla även om det inte uttryckligen framgår av domslutet. Ett sådant synsätt förutsätter emellertid att det av skiljedomens domskäl framgår att skiljenämnden prövat yrkandet i berörd del och då inte funnit skäl att bifalla det. Nu nämnda förutsättningar är uppfyllda i den nu klandrade skiljedomen. Klanderkäranden, dvs. SEHED, kan alltså framställa ett partiellt yrkande om upphävande av skiljedomen på det sätt som gjorts i detta mål, med undantag för yrkandet om att upphäva punkterna 180–191 i domskälen.

För att en skiljedom ska kunna upphävas partiellt krävs vidare att de genom skiljedomen avgjorda frågorna kan särskiljas från varandra. Om en klandergrund träffar endast en viss del av en skiljedom kan det även tänkas att den del som träffas har samband med någon annan del på så sätt att den andra delen av skiljedomen lämpligen inte bör upprätthållas. I ett sådant fall bör domstolen besluta att upphäva även den delen av skiljedomen. Det bör emellertid beaktas att det inte krävs att det processuella felet direkt ska avspeglas i domslutet utan domstolen måste ha möjlighet att bedöma frågan om partiell hävning även med beaktande av vad som framgår av skiljedomens domskäl. När det gäller bedömningen av de olika frågornas särskiljbarhet bör domstolen i varje särskilt mål pröva om en partiell hävning av något skäl framstår som omöjligt eller olämpligt.

SEHED:s yrkande i skiljeförfarandet uppgick till 12 942 447 kr jämte viss ränta. Skiljenämnden biföll yrkandet delvis och förpliktade Nyköpingshem att till SEHED betala 5 442 447 kr jämte viss ränta. Yrkandet avsåg ersättning för utförda kontraktsarbeten som i sin tur avsåg flera entreprenader och där SEHED genom ett s.k. Trepartsavtal övertagit samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till Nyköpingshem från ett bolag som försatts i konkurs ([R.R.] Bygg AB). Enligt SEHED så byggde bolagets talan i skiljeförfarandet på en och samma grund för hela yrkandet. SEHED gjorde gällande att övertagna rättigheter innebar att Nyköpingshem skulle betala den resterande kontraktssumman i respektive entreprenad till SEHED. Entreprenaderna var totalentreprenader till fast pris. Betalningarna byggde på olika lyft- och betalplaner samt att arbetena hade utförts. Yrkandet avsåg således flera olika delar och får närmast betraktas som ett s.k. sammanläggningsyrkande, dvs. ett yrkande som motiveras med en enda abstrakt grund men som bygger på flera konkreta grunder.

Av skiljedomen framgår att skiljenämnden delade upp sin prövning av SEHED:s talan i huvudsak i två olika delar, dels om SEHED visat att Trepartsavtalet innefattat en rätt för SEHED att överta [R.R.] Bygg AB:s rätt till betalning av de fakturor som avsåg lyft 14 i Storken och lyft 5 i Nävekvarn (punkterna 190 och 191 i skiljedomen), dels om SEHED var berättigat att enligt Trepartsavtalet erhålla betalning för den del av kontraktssumman i respektive projekt som kvarstod för Nyköpingshem att erlägga efter de betalningar som Nyköpingshem redan hade gjort till [R.R.] Bygg AB före konkursdagen med avdrag för fordringar avseende lyften 14 och 5 (punkten 205 i skiljedomen). Av domskälen framgår att Skiljenämnden ogillade SEHED:s talan i punkterna 190 och 191 men biföll den till viss del i punkten 205.

Av utredningen framgår att det är tvistigt vilka arbeten och med vilka belopp som SEHED skulle kunna ha rätt att få ersättning för. Redan nu angivna omständigheter visar enligt min mening att det inte är oproblematiskt att särskilja de genom skiljedomen avgjorda frågorna från varandra och att det vidare framgår att de olika delarna av yrkandet har samband med varandra. Om skiljedomen hävs partiellt måste det vid en eventuellt kommande prövning vara klart vad som ska prövas, vilket det enligt min mening inte är. Vidare kan det inte anses vara helt klart vad den inte upphävda delen har för rättskraft i förhållande till den nya prövningen, särskilt med beaktande av att grunden för talan i allt väsentligt är densamma. SEHED har bara yrkat att skiljedomen ska hävas partiellt. Enligt min mening är ett sådant upphävande i detta mål olämpligt. Vid dessa förhållanden kan SEHED:s klandertalan inte vinna bifall. Den bör alltså ogillas.

Överröstad i denna del är jag i övrigt ense med majoriteten.

Nyköpingshem Aktiebolag överklagade och yrkade att HD skulle ogilla SEHED Byggmästargruppen AB:s klandertalan.

SEHED motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

HD meddelade prövningstillstånd med utgångspunkten att skiljemannen hade överskridit sitt uppdrag på det sätt som hovrätten funnit och att detta sannolikt hade inverkat på utgången.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Dennis Andreev, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

Domskäl

Bakgrund

Punkterna 1–6 motsvarar i huvudsak punkterna 1–7 i HD:s domskäl.

Prövningstillstånd och prejudikatfrågan

Punkterna 7 och 8 motsvarar i huvudsak punkterna 8 och 9 i HD:s domskäl.

Omfattningen av HD:s prövning

9 SEHED har gjort gällande att HD är oförhindrad att upphäva skiljedomen i dess helhet om den inte kan upphävas partiellt. Nyköpingshem har ansett att frågan inte kan komma under domstolens prövning.

10 Enligt 34 § tredje stycket skiljeförfarandelagen ska klandertalan väckas inom två månader från den dag då parten fick del av skiljedomen; efter fristens utgång får en part inte åberopa en ny klandergrund till stöd för sin talan. Även om det inte anges uttryckligen måste bestämmelsen innebära ett förbud för den klandrande parten att efter fristens utgång ändra sitt yrkande till att avse en annan eller större del av skiljedomen. Ett sådant yrkande ska därmed avvisas om motparten yrkar det (jfr beträffande valet mellan avvisning och ogillande ”Gåvofristen” NJA 2024 s. 268 p. 12 och 13 med hänvisningar samt NJA 1999 s. 300). Framställs ett sådant yrkande först i HD ska det dock oavsett motpartens inställning avvisas med stöd av 13 kap. 3 § RB.

11 SEHED har efter klanderfristens utgång och först i HD gjort gällande att skiljedomen ska upphävas helt för det fall partiellt upphävande inte kommer i fråga. Med hänsyn till det ovan sagda är HD förhindrad att pröva frågan om fullständigt upphävande. Under de omständigheter som råder i målet står det däremot domstolen fritt att komma fram till att skiljedomen inte ska upphävas till någon del trots att ett uppdragsöverskridande har skett. Även om 34 § lagen om skiljeförfarande anger att skiljedomen ska upphävas när grund för det föreligger har domstolen nämligen en skyldighet att se till att ett partiellt upphävande inte sker på ett sätt som är olämpligt.

12 HD:s prövning omfattar sålunda frågan om skiljedomen ska upphävas partiellt på det sätt som SEHED yrkat eller tillåtas stå kvar i sin helhet.

Partiell ogiltighet och partiellt upphävande av skiljedom

13 En skiljedom kan som utgångspunkt inte omprövas på materiell grund. Däremot kan en skiljedom vara ogiltig eller upphävas efter klander i de fall som anges i 33 och 34 §§ skiljeförfarandelagen. Såväl ogiltighet som upphävande kan avse en del av en skiljedom.

14 Skiljeförfarande är avsett att vara en effektiv och snabb tvistlösningsmetod. Kostnaderna för en sådan process kan många gånger vara betydande. Redan av dessa skäl bör en domstol inte upphäva eller ogiltigförklara en skiljedom i större utsträckning än vad som är nödvändigt.

15 Bedömningen av huruvida en skiljedom kan tillåtas stå kvar till viss del trots att det i något avseende föreligger grund för ogiltighet eller upphävande bör ske i två steg.

16 Det första steget är att avgöra vilka delar av skiljedomen som träffas av den aktuella ogiltighets- eller klandergrunden. Endast om någon del av skiljedomen, sedd för sig, inte berörs av de förhållanden som utgör skäl för ogiltigförklaring eller upphävande är det möjligt att låta skiljedomen stå kvar partiellt.

17 Vissa typer av ogiltighets- och klandergrunder – exempelvis sådana som har att göra med överträdelser av grundläggande rättssäkerhetsgarantier – kommer att träffa hela skiljedomen oftare än andra. Det går emellertid inte att enbart utifrån typen av ogiltighets- eller klandergrund avgöra vilka delar av skiljedomen som kommer att beröras. En prövning måste göras i det enskilda fallet.

18 Om rätten kommer fram till att inte hela skiljedomen träffas av ogiltighets- eller klandergrunden ska den i ett andra steg pröva om det är lämpligt att de opåverkade delarna ska tillåtas att stå kvar.

19 Avgörande för denna bedömning är huruvida ett beslut om partiellt upphävande eller partiell ogiltigförklaring kommer att utgöra en praktiskt meningsfull reglering av parternas mellanhavanden. Det är därför viktigt att rätten överväger hur rättskraften i den kvarstående delen kommer att påverka parternas möjligheter att lösa de tvistefrågor som omfattas av ogiltigheten eller upphävandet. En skiljedom bör normalt inte tillåtas att stå kvar partiellt om rättskraften hos den kvarstående delen skulle hindra en förnyad prövning som parterna annars hade haft rätt till.

20 När flera parter har deltagit på någondera sida i skiljeförfarandet och ogiltighets- eller klandergrunden berör endast vissa av dem är det ofta lämpligt att låta skiljedomen stå kvar beträffande övriga parter. Detta förutsätter att de parter avseende vilka skiljedomen tillåts stå kvar inte har ingått i nödvändig processgemenskap med någon av de parter beträffande vilka skiljedomen upphävs eller förklaras ogiltig.

21 Det bör vidare många gånger vara möjligt att ogiltigförklara eller upphäva en skiljedom endast såvitt avser prövningen av ett av flera i skiljeförfarandet framställda yrkanden tillsammans med bedömningen av samtliga de grunder som åberopats till stöd för yrkandet. För detta krävs dock att rättskraften hos den kvarstående delen av skiljedomen inte förtar parterna rätten till en ny prövning av de tvistefrågor som träffas av upphävandet eller ogiltigheten.

22 I vissa situationer kan det vara lämpligt att upphäva eller ogiltigförklara en skiljedom endast beträffande prövningen av ett yrkande och vissa, men inte alla, av de grunder som åberopats till stöd för yrkandet. I ett sådant fall kommer den kvarstående delen av skiljedomen innebära en fastställelse av de grunder som tillåts stå kvar (jfr Stefan Lindskog, Skiljeförfarande [2020, version 3, JUNO], kommentaren till 34 §, avsnitt 8.1.2). Ett antal villkor måste vara uppfyllda för att en sådan utgång ska vara möjlig. För det första får den del av skiljedomen som träffas av ogiltighets- eller klandergrunden inte utgöra en rättslig förutsättning för ställningstagandet i den del som står kvar. För det andra får rättskraften hos den kvarstående delen av skiljedomen inte hindra en ny prövning av de utestående tvistefrågorna. För det tredje måste rätten utforma sitt domslut avseende fastställelse på ett sådant sätt att det inte har större rättskraft än vad som omfattats av yrkandena i skiljeförfarandet.

23 Om klander- eller ogiltighetsgrunden träffar skiljenämndens bedömning i sak kan domslutet normalt inte tillåtas stå kvar beträffande förfarandekostnaderna, i vart fall om utgången i huvudsaken har varit styrande för beslutet i kostnadsdelen. Det finns däremot sällan hinder mot att upphäva eller ogiltigförklara skiljedomen endast avseende beslutet om kostnadernas fördelning.

24 Såväl bedömningen av vilka delar av skiljedomen som träffas av ogiltighets- eller klandergrunden som prövningen av om dessa delar kan särskiljas ska göras på grundval av allt tillgängligt material. Skiljedomen utgör därvid en naturlig utgångspunkt, men även parternas inlagor i skiljeförfarandet och annan bevisning som åberopas i ogiltighets- eller klandermålet kan ha betydelse. Det är varken en nödvändig eller en tillräcklig förutsättning för uppdelning att de olika delarna av målet har kommit att återspeglas i olika punkter i domslutet.

Bedömningen i detta fall

25 Utgångspunkten för HD:s prövning är att skiljemannen har överskridit sitt uppdrag genom att pröva huruvida SEHED förvärvat vissa fordringar från [R.R.] Bygg AB och att detta sannolikt har inverkat på utgången i skiljemålet – – –. Uppdragsöverskridandet har endast haft betydelse för skiljemannens beslut att ogilla en del av SEHED:s anspråk. I den mån skiljedomen innefattar ett bifall till bolagets yrkanden påverkas den alltså inte av klandergrunden. Frågan är därmed om det är lämpligt att de delar av skiljedomen vilka inte berörs av uppdragsöverskridandet ska tillåtas att stå kvar.

26 En tvist rörande betalningsskyldighet för en viss tjänst är i princip odelbar i rättskraftshänseende. Såväl den del av skiljedomen som hovrätten har upphävt som den kvarstående delen rör frågor om betalningsskyldighet för samma tjänster, nämligen SEHED:s entreprenadarbeten i de två projekten. En ny talan beträffande de upphävda delarna skulle därmed inte kunna tas upp till prövning pga. reglerna om rättskraft trots att parterna i och för sig bör ha rätt till en sådan prövning. Det skulle därför vara inte vara lämpligt att upphäva skiljedomen partiellt på det sätt som SEHED har yrkat. HD är förhindrad att pröva huruvida skiljedomen ska upphävas i sin helhet (p. 11). Hovrättens dom ska därför ändras på så sätt att SEHED:s klandertalan ogillas.

Domslut

Med ändring av hovrättens dom avslår HD SEHED Byggmästargruppen AB:s talan om upphävande av den skiljedom som meddelats den 24 maj 2023 i Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts mål – – –.

HD (justitieråden Petter Asp, Eric M. Runesson, Christine Lager, Anders Perklev, referent, och Katrin Hollunger Wågnert) meddelade den 26 maj 2025 följande dom.

1 Nyköpingshem Aktiebolag ingick tre entreprenadavtal med [R.R.] Bygg AB. Entreprenaderna skulle utföras till fast pris. Sedan arbetena pågått en tid försattes [R.R.] Bygg AB i konkurs. En knapp månad därefter tecknade konkursboet, Nyköpingshem och SEHED Byggmästargruppen AB ett avtal enligt vilket SEHED från en viss dag övertog [R.R.] Bygg AB:s rättigheter och skyldigheter enligt entreprenadavtalen. Avtalet innehöll en klausul om att eventuell tvist i anledning av avtalet skulle handläggas i enlighet med Stockholms Handelskammares Skiljedoms­instituts Regler för förenklat skiljeförfarande.

2 Sedan SEHED färdigställt entreprenaderna uppstod en tvist om bolagets rätt till betalning i två av dessa. SEHED ansåg att bolaget hade rätt till den del av respektive kontraktssumma som var obetald per övertagandedagen medan Nyköpingshem gjorde gällande att SEHED endast hade rätt till betalning för de arbeten som bolaget faktiskt utfört.

3 SEHED påkallade skiljeförfarande och yrkade att Nyköpingshem skulle förpliktas att betala totalt ca 13 miljoner kr för de två projekten. Nyköpingshem medgav att betala knappt 1,5 miljoner kr men bestred yrkandena i övrigt.

4 Skiljemannen bedömde först huruvida SEHED hade övertagit rätten till betalning enligt två fakturor om sammanlagt 7,5 miljoner kr vilka [R.R.] Bygg AB hade ställt ut före sin konkurs. Skiljemannen ansåg att det inte var visat att ett sådant övertagande hade skett och drog därför av motsvarande belopp från vad SEHED hade yrkat. SEHED:s resterande yrkande om ca 5,5 miljoner kr bifölls.

5 SEHED klandrade skiljedomen och yrkade att den skulle upphävas i den del den avser ogillande av anspråket om 7,5 miljoner kr. Som grund angavs bland annat att skiljemannen hade överskridit sitt uppdrag genom att pröva SEHED:s rätt till betalning i den ogillade delen på en annan grund än den som bolaget hade åberopat. SEHED framställde inget yrkande om att skiljedomen skulle upphävas i sin helhet och förklarade att bolagets talan skulle ogillas om rätten kom fram till att skiljedomen inte kunde upphävas partiellt. Nyköpingshem bestred klandertalan och gjorde gällande bland annat att det inte skulle vara lämpligt att upphäva skiljedomen endast i den klandrade delen.

6 Hovrätten har bedömt att skiljemannen överskridit sitt uppdrag i enlighet med vad SEHED gjort gällande och att detta sannolikt hade inverkat på utgången i skiljeförfarandet. Hovrätten har upphävt skiljedomen till den del den avser ogillande av anspråket om 7,5 miljoner kr.

7 I HD har SEHED som ett led i sin argumentation anfört att HD – eftersom ett klanderbart fel föreligger (jfr p. 8) – har att ex officio upphäva skiljedomen i sin helhet om ett partiellt upphävande inte skulle anses möjligt.

8 HD har meddelat prövningstillstånd med utgångspunkten att skiljemannen har överskridit sitt uppdrag på det sätt som hovrätten funnit och att detta sannolikt har inverkat på utgången.

9 Den huvudsakliga prejudikatfrågan är under vilka förutsättningar en skiljedom vid klandertalan ska upphävas endast i en del.

10 I lagen (1999:116) om skiljeförfarande finns bestämmelser om skiljeförfaranden med säte i Sverige. När en skiljedom har meddelats är den som utgångspunkt slutlig och bindande och den kan inte överklagas. Den kan däremot angripas på vissa andra sätt. Bestämmelser om verkställighet av svenska skiljedomar finns i 3 kap. 15–18 §§ UB.

11 Enligt 34 § lagen om skiljeförfarande har en part möjlighet att väcka en klandertalan och yrka att en skiljedom helt eller delvis ska upphävas på grund av att det förekommit något sådant fel som anges där. En klandertalan väcks vid den hovrätt inom vars domkrets skiljeförfarandet har eller har haft sitt säte. Talan ska väckas inom två månader från den dag då parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse. (Se 34 § tredje stycket och 43 § första stycket.)

12 Talan kan inte leda fram till någon annan ändring av skiljedomen än att denna helt eller delvis upphävs. Målet handläggs enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om dispositiva tvistemål, såvida inte lagen om skiljeförfarande innehåller några särregler eller skiljemålets särskilda karaktär annars medför att något annat gäller.

13 Enligt 34 § första stycket lagen om skiljeförfarande kan en skiljedom alltså upphävas helt eller delvis.

14 Som framgått är en skiljedom som utgångspunkt slutlig och bindande. En skiljedom bör därför inte upphävas i större utsträckning än vad som är nödvändigt. Detta synsätt återspeglas också i New York-konventionen[1] – som den svenska lagstiftningen bygger på – och den vilja som där uttrycks att skiljeavtal ska respekteras och att skiljedomar ska erkännas och verkställas.

15 Mot den bakgrunden måste först prövas om klandergrunden träffar skiljedomen i dess helhet, eller om det finns delar av domen som inte berörs av det förhållande som föranleder klander.

16 Kan det konstateras att en viss del av skiljedomen inte är berörd av klandergrunden måste domstolen bedöma om den delen kan särskiljas från domen i övrigt. Det kan vara så att den del som vid den inledande bedömningen inte kan anses berörd ändå har sådant samband med den del som träffas av klandergrunden att domen som helhet ska upphävas. De olika delarna kan vara särskiljbara även när någon uppdelning inte har gjorts i domslutet, om de olika delarna kan skiljas åt med stöd av vad som framgår av skiljedomen i övrigt.

17 Bedömningen av om delarna kan särskiljas bör ske med beaktande av den betydelse som en kvarstående del av skiljedomen skulle få för en parts möjlighet att få en ny prövning av den del som skulle upphävas. Om den kvarstående delen på grund av res judicata skulle hindra en ny prövning bör delarna inte anses som särskiljbara. Vid den bedömningen bör som regel de allmänna svenska principerna om res judicata inom civilprocessen tillämpas. Om det görs gällande att den nya prövningen kommer att ske enligt en annan rättsordning än den svenska kan det dock finnas skäl att beakta principerna om res judicata inom den rättsordningen.

18 Det kan även finnas andra skäl som medför att de olika delarna i skiljedomen är så sammanlänkade att de av rättsliga och praktiska skäl inte kan anses särskiljbara. En bedömning måste alltid – med beaktande av utgångspunkten att upphävande inte ska ske i större utsträckning än vad som är nödvändigt – göras utifrån vad som framgår av innehållet i den enskilda skiljedomen.

19 En skiljedom får inte upphävas i vidare omfattning än vad en part i behörig ordning har yrkat (jfr p. 12 samt 17 kap. 3 § RB). Av detta följer att om det inte har yrkats att skiljedomen ska upphävas i dess helhet och det visar sig att det saknas förutsättningar för att upphäva domen endast delvis, ska klandertalan ogillas.

20 Utgångspunkten för HD:s prövning är att skiljemannen har överskridit sitt uppdrag genom att pröva huruvida SEHED förvärvat vissa fordringar från [R.R.] Bygg AB och att detta sannolikt har inverkat på utgången i skiljemålet (jfr p. 8). Uppdragsöverskridandet har haft betydelse endast för skiljemannens beslut att ogilla en del av SEHED:s anspråk. I den del skiljedomen innebär ett bifall till bolagets yrkanden påverkas den alltså inte av klandergrunden. Frågan blir därmed om de delar av domen vilka inte berörs av uppdragsöverskridandet kan särskiljas från domen i övrigt.

21 Den tvist som har prövats i skiljeförfarandet omfattade all kvarstående betalningsskyldighet för två av entreprenaderna (se p. 1 och 2). Genom skiljedomen är frågan om betalningsskyldigheten slutligt avgjord mellan parterna och omfattas alltså av res judicata. Därmed skulle det inte vara möjligt att på nytt pröva ett anspråk på betalning som grundas på någon av de två entreprenaderna. Det gäller även om anspråket inte har framförts tidigare och därför inte prövats inom ramen för skiljeförfarandet. Vid ett upphävande av endast en del av skiljedomen skulle på motsvarande sätt det ogillade anspråket på betalning inte kunna prövas i ett nytt förfarande på grund av reglerna om res judicata. Det innebär att de olika delarna av skiljedomen inte kan särskiljas från varandra.

22 Vad som nu anförts leder till slutsatsen att skiljedomen inte kan upphävas endast delvis. Eftersom SEHED inte har framställt något yrkande om att skiljedomen ska upphävas i dess helhet saknas det förutsättningar att bifalla SEHED:s klandertalan (se p. 19). Hovrättens dom ska därför ändras och klandertalan ogillas.

HD ändrar hovrättens dom och ogillar SEHED Byggmästargruppen AB:s klandertalan om partiellt upphävande av den skiljedom som meddelades den 24 maj 2023 i Stockholms Handelskammares Skiljedoms­instituts mål – – –.

[1] SÖ 1972:1.