NJA 2025 s. 640

Sökord Avvisning av talan · Kompletteringsföreläggande · Uppenbart ogrundad talan

Förutsättningarna för att genast meddela dom utan att stämning utfärdas.

P.U.U. och S.O.G. väckte vid Hovrätten för Västra Sverige talan mot en rådman och en beredningsjurist vid Göteborgs tingsrätt samt mot Göteborgs tingsrätt, Justitiedepartementet och Sveriges Domstolar.

Hovrätten (hovrättslagmannen Hjalmar Forsberg samt hovrättsråden Roy Johansson och Göran Nilsson) anförde följande i dom den 14 mars 2024.

P.U.U. och S.O.G. har, som det får förstås, yrkat ansvar mot rådmannen – – – och beredningsjuristen – – – för tjänstefel.

De har också, var för sig framställt skadeståndsyrkanden mot svarandena i målet grundat på de fel som tingsrätten enligt dem gjort.

P.U.U. har för sin del yrkat skadestånd dels för allmän egendomsskada och följdskador m.m. samt ren förmögenhetsskada under mer än 30 år med 650 000 000 euro i svenska kronor, dels med 10 000 000 euro för personskada under de senaste 30 åren och fortsatt.

S.O.G. har för sin del yrkat skadestånd dels för allmän egendomsskada och följdskador m.m. samt ren förmögenhetsskada under mer än 30 år med 200 000 000 kr, dels med 1 500 000 kr för personskada under de senaste tio åren och fortsatt.

Båda har också framställt ytterligare yrkanden som hänger samman med ansvarstalan och skadeståndsyrkandet.

Som grund för talan har kärandena sammanfattningsvis anfört att [rådmannen] och [beredningsjuristen] missbrukat sin ställning och gjort sig skyldiga till tjänstefel, i förening med uppenbar rasdiskriminering, när tingsrätten avvisade kärandenas stämningsansökan i mål nr T 828-24, trots att kärandena kommit in med begärd komplettering.

S.O.G. har vidare gjort gällande att hans svaromål i tingsrättens mål nr T 7248-23 uteslutits ur det målet på ett bedrägligt sätt.

P.U.U:s och S.O.G:s talan grundar sig på påståenden om brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget har begåtts av domare i allmän underrätt. Hovrätten anser sig därför behörig att pröva talan i dess helhet.

Hovrätten anser att det är uppenbart att P.U.U:s och S.O.G:s talan är ogrundad. Deras talan ska därför ogillas och dom i målet ska meddelas utan att stämning utfärdas.

Hovrätten ogillar P.U.U:s och S.O.G:s talan.

P.U.U. och S.O.G. överklagade och yrkade, som de fick uppfattas, att hovrättens dom skulle upphävas.

Målet avgjordes efter föredragning.

HD (justitieråden Anders Eka, Petter Asp, Malin Bonthron, Cecilia Renfors, referent, och Margareta Brattström) meddelade den 13 juni 2025 följande beslut.

1 P.U.U. och S.O.G. väckte enskilt åtal mot en domare och en beredningsjurist vid Göteborgs tingsrätt och yrkade att de skulle dömas för tjänstefel. De förde också talan om skadestånd mot domaren och beredningsjuristen samt mot Göteborgs tingsrätt, Justitiedepartementet och Sveriges Domstolar.

2 Hovrätten har sammanfattat grunden för talan på följande sätt. Domaren och beredningsjuristen har missbrukat sin ställning och gjort sig skyldiga till tjänstefel, i förening med uppenbar rasdiskriminering, när tingsrätten avvisade kärandenas stämningsansökan i ett visst mål, trots att kärandena kommit in med begärd komplettering. S.O.G. har för sin del också gjort gällande att hans svaromål i ett annat mål vid tingsrätten uteslutits ur målet på ett bedrägligt sätt. Yrkandena om skadestånd rör allmän egendomsskada och följdskador samt ren förmögenhetsskada under mer än 30 år, samt personskada under de senaste 30 respektive tio åren.

3 Hovrätten ansåg att talan var uppenbart ogrundad och meddelade dom i målet utan att utfärda stämning.

4 Av handlingarna framgår att stämningsansökan, som till övervägande del är på engelska, inte var underskriven och att någon ansökningsavgift inte hade betalats. Något föreläggande att komplettera ansökan utfärdades inte. Däremot har P.U.U. i ett telefonsamtal till hovrätten bland annat angett att han vill väcka enskilt åtal mot de parter som finns angivna i den skrift som har getts in.

5 P.U.U. och S.O.G. har i HD gjort gällande att hovrätten har begått rättegångsfel genom att pröva målet trots att ansökningen inte var egenhändigt undertecknad och någon ansökningsavgift inte betalats. De har också påtalat att det i målet saknades ett intyg från åklagaren om att inte väcka åtal.

6 Bestämmelser om handläggningen av mål om enskilt åtal finns i 47 kap. RB. De ska tillämpas när hovrätten tar upp ett sådant mål omedelbart (se 53 kap. 2 §). I 47 kap. 2 § anges vad en stämningsansökan ska innehålla. Där framgår också att ansökan ska vara egenhändigt undertecknad.

7 Om ansökan inte uppfyller föreskrifterna i 47 kap. 2 § ska målsäganden föreläggas att avhjälpa bristen. Detta gäller också om ansökningsavgiften inte har betalats. (Se 47 kap. 3 §.)

8 Följer inte målsäganden ett föreläggande att avhjälpa brister i ansökan ska den avvisas, om ansökan är så ofullständig att den inte utan väsentlig olägenhet kan läggas till grund för en rättegång i ansvarsfrågan. Ansökan ska också avvisas om ansökningsavgiften inte betalas. (Se 47 kap. 4 §.)

9 Om ansökan inte avvisas ska rätten utfärda stämning på den tilltalade att svara i målet. Om målsägandens framställning inte innefattar laga skäl för åtalet eller om det annars är uppenbart att detta är ogrundat får rätten genast meddela dom i målet, utan att utfärda stämning. (Se 47 kap. 5 §.)

10 Möjligheten att genast meddela dom ska inte användas när en stämningsansökan inte uppfyller kraven i 47 kap. 2 § och ett kompletteringsföreläggande ska utfärdas. Bestämmelsen i 47 kap. 5 § och dess motsvarighet för tvistemål i 42 kap. 5 § är avsedd för situationer när yrkanden och grunder är klart angivna, men ohållbara. (Jfr prop. 1983/84:78 s. 42 ff. samt Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken, suppl. 86, april 2019, s. 42:17 samt exempelvis NJA 1999 C 44.) I andra fall kan bestämmelsen om avvisning aktualiseras (jfr Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång V, 8 uppl. 2011, s. 43).

11 Denna ordning är inte enbart motiverad av formella skäl. Brister i en stämningsansökan kan vara av sådan karaktär att en prövning i sak av rättssäkerhetsskäl inte bör ske innan bristen avhjälpts. Det gäller t.ex. när ansökan inte är egenhändigt undertecknad eftersom det innebär en osäkerhet i frågan om ansökan verkligen härrör från sökanden. Även när bristen avser obetald ansökningsavgift finns det hinder mot att ta upp målet till prövning i sak. En kärande har inte anledning att förvänta sig ett avgörande i sak när det föreligger brister av detta slag (jfr NJA 1993 s. 231). Och att en dom inte ska meddelas när stämningsansökan är alltför otydligt utformad hänger samman med att rättskraften i sådana fall kan vara svår att bestämma.

12 Den stämningsansökan som P.U.U. och S.O.G. har gett in till hovrätten var inte undertecknad av dem. Någon ansökningsavgift hade inte heller betalats. Stämningsansökan är dessutom relativt mångordig och i stora delar svårbegriplig. Det är inte klart vilket agerande som görs gällande som tjänstefel och inte heller vilket agerande från motparternas sida som är skadeståndsgrundande.

13 I den angivna situationen skulle hovrätten ha kompletteringsförelagt P.U.U. och S.O.G. angående bristerna. Det fanns inte utrymme för hovrätten att i stället meddela dom utan att utfärda stämning. Att hovrätten ändå gjorde det har inneburit att det har förekommit ett rättegångsfel. Felet har inverkat på målets utgång och kan inte avhjälpas i HD. Hovrättens dom ska därför undanröjas och målet återförvisas till hovrätten för fortsatt handläggning.

HD undanröjer hovrättens dom och återförvisar målet till hovrätten för fortsatt behandling.