RÅ 1997 not 41

Sökord Disciplinansvar - ansvar för felbehandling som utförs av en tandläkare tillhörande ett behandlingsteam

Not 41. Överklagande av Gunnar J. ang. disciplinansvar. - Stig Ö., född år 1932, anmälde leg. tandläkaren Gunnar J. hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för grov oskicklighet och felbehandling. Stig Ö. uppgav bl.a. följande. Behandlingen, som påbörjats för flera år sedan, hade lett till att man i juli 1992 insatt ett tandimplantat, ett implantat som lossnade redan efter tre dagar. Sedan dess hade han ständigt gått med värk, bettfelaktighet m.m. som orsakat stora besvär såväl privat som i hans yrkesverksamhet. - Stig Ö:s journalhandlingar granskades. Utlåtande inhämtades från Socialstyrelsens vetenskapliga råd inom ämnesområdet oralkirurgi, professorn Jan Rosenquist, Umeå. - Jan Rosenquist anförde bl.a. följande. Journalanteckningarna var inte sällan svårlästa och ibland mycket summariska. Det framgick inte heller vem som gjort vilka anteckningar i patientjournalen. Även om det var bra att Gunnar J. i sammanställningar dechiffrerat journalanteckningarna skulle dessa självklart föras på ett sådant sätt att dylika sammanställningar inte skulle vara nödvändiga. Sammanställningen över behandlingen av Stig Ö. innehöll åtminstone en felaktighet. Gunnar J. angav nämligen i denna att fixturerna vid distansoperationen var väl integrerade. I operationsjournalen fanns det emellertid en anteckning om att implantatet på platsen för hörntanden (13) hade tre gängor blottade. Detta tydde inte på att bägge fixturerna var "väl integrerade". - Nära implantatet 13 fanns tanden 12, som var ändstöd i en bro och som var paradontalt skadad med bl.a. marginal benförlust. En eventuell pågående paradontit kunde ha bidragit till en förlust av benstöd runt den nämnda fixturen, som röntgenbilden från 930218 visade. Tanden 18, som inte brutit fram i munhålan, hade på röntgenbilden en uppklarning runt sin krona, som kunde tyda på en cysta. Det var knappast troligt att denna kunde ha bidragit till problemen med implantatbron. Nej, orsaken till att implantaten lossnade var med största sannolikhet att de överbelastats. Det var fullständigt orimligt att tro att 2 implantat i överkäken skulle kunna fungera som stöd för 2 extensionsled, dvs. för totalt 4 artificiella tänder. Vilket ansvar hade då kirurgen för behandlingen? Gunnar J. tycktes vara av den uppfattningen att han utfört ett kirurgiskt beställningsarbete och bara hade ansvar för denna del i behandlingen. Jan Rosenquist delade inte denna uppfattning. Implantatbehandling var ett teamarbete och alla i teamet hade ett ansvar för den totala behandlingen. Sammanfattningsvis ansåg Jan Rosenquist att implantatbehandlingen av Stig Ö. inte var i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet framför allt eftersom implantaten belastats på ett oacceptabelt sätt. Ansvaret för terapins utformning åvilade båda vårdgivarna, således också Gunnar J. Denna har alltså medverkat i felbehandlingen av Stig Ö. Jan Rosenquist fann inte försummelsen ringa. - Gunnar Ö. bemötte vad Jan Rosenquist anfört i sitt utlåtande. Gunnar J. hemställde även att bron, fixturen som lossnat, distansskruvarna och distanserna skall skickas in för analys till Nobelpharma. -