RÅ 1999 not 116

Sökord Rättsprövning - plan- och bygglagen - beslut om upphävande av beslut att anta detaljplan (avslag) · Byggnadsmål - detaljplanefrågor - - beslut om upphävande av beslut att anta detaljplan (rättsprövning, avslag)

Not 116. Ansökan av Gunnar B. om rättsprövning av beslut ang. överklagande i fråga om detaljplan. - Kommunfullmäktige i Leksands kommun beslutade den 15 februari 1995 att anta detaljplan för fastigheten Laknäs 8:19 m.fl. inom kommunen. - Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Kopparbergs län, numera Dalarnas län, den 12 juni 1995 att dels inte ta upp till prövning bl.a. ett överklagande av två klagande, dels avslå överklagandena i övrigt och fastställa kommunens beslut. - Ett antal personer överklagade länsstyrelsens beslut. De framhöll bl.a. att bestämmelserna i 2 kap. 6 § och 3 kap. 1 och 2 §§ lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL, om markområde som har betydelse från allmän synpunkt och är av riksintresse skulle tillämpas på den aktuella planen. Området ligger endast 150 meter från Siljans strand. De ansåg att kommunen inte hade beaktat riktlinjerna i översiktsplanen. - Enligt klagandena hade formella fel förekommit vid kommunens handläggning. - Boverket yttrade sig i ärendet efter hörande av Lantmäteriverket. Lantmäteriverket ansåg att det fanns vissa brister i planhandlingarna vad gäller planens genomförande och att en komplettering borde ske. Boverket anförde bl.a. följande. Planområdet ingår i område (Siljan och Orsasjön m.m.), som enligt 3 kap. 1 § NRL i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. Enligt 3 kap. 2 § NRL skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. I översiktsplanen sägs bl.a. följande beträffande detta område. Kommunen avser att tillgodose riksintresset genom särskilda åtgärder för fortsatt utveckling av förutsättningarna för turism och friluftsliv genom anläggningar för boende och rekreation samt genom att verka för att områdets värdefulla landskapsbild kan upprätthållas och då främst genom fortsatt jordbruksdrift. Boverket framhåller att detaljplanen inte följer översiktsplanens rekommendationer enligt vilka bebyggelse i första hand skall läggas i befintliga byklasar och anpassas till det äldre byggnadsskicket samt lokaliseras så att pågående jordbruksdrift inte försvåras. Något skäl till varför bostadsbebyggelse inom det aktuella området är från allmän synpunkt angelägen, trots den bristande överensstämmelsen med översiktsplanen, har inte redovisats. De allmänna intressen som kan åberopas till stöd för detaljplanen måste därför betraktas som ytterst svaga. Vad gäller vissa klagandes enskilda intressen anför Boverket att det markintrång som de klagande kommer att åsamkas vid ett genomförande av planen visserligen inte är alltför omfattande, men inte heller så ringa att det kan lämnas utan avseende. Enligt Boverkets uppfattning bör beaktas att planområdet är beläget inom ett sådant område att samexistens mellan jordbruk och bostäder bör vara naturligt. Även om några större skyddsavstånd inte alltid bör krävas mellan beteshagar och några enstaka bostadshus är det dock rimligt att man vid nyexploatering för att undvika direkta konflikter och anspråk mot jordbruket åtminstone planerar en mindre skyddsremsa mellan tomtmark och betesmark med tanke på lukt- och allergiproblem. Den åberopade förändringen av närmiljön kan inte heller lämnas helt utan avseende. Detaljplanen har således viss negativ inverkan på de klagandes enskilda intressen. Då det allmänna intresset, som talar för planen, är ytterst svagt kan detta inte anses väga tyngre än de enskilda intressena. Bakom planen ligger emellertid framför allt ett enskilt exploateringsintresse. Också detta intresse skall vägas mot de klagandes enskilda intressen då ställning tas till om planen bör godtas. Något skäl till varför ett enskilt vinstintresse skulle få inkräkta på andra berörda enskilda intressen är svårt att finna. Planen bör därför inte godtas med nuvarande omfattning. Boverket finner vidare i likhet med Lantmäteriverket att genomförandefrågorna borde ha belysts ytterligare. - Leksands kommun anförde bl.a. att det aktuella planområdet inte ligger i ett område med homogen, karakteristisk, äldre dalabykaraktär utan av naturliga skäl har inslag från flera tidsepoker, varför ny bebyggelse knappast skulle komma att äventyra någon känslig miljö. Kommunen ansåg inte att den aktuella detaljplanen strider mot rekommendationerna i översiktsplanen. Beskrivningens formulering "Ny bebyggelse bör inte lokaliseras till öppna lägen i landskapet utan skall i första hand förläggas inuti befintliga byklasar och anpassas…" innebär givetvis inte att all tillkommande bebyggelse måste lokaliseras inuti befintliga byar, detta är en praktisk omöjlighet. Det aktuella området kan inte heller anses som "öppet landskap, delar av det är redan nu på väg att förbuskas. Turistnäringen är viktig i Siljansbygden och kommunens ambitioner är givetvis att värna om dess framtidsmöjligheter. Anläggningar tillhörande denna näring måste tillförsäkras tillgång på intressanta närområden. Det betyder dock inte att befintliga anläggningar har någon oinskränkt rätt till alla fria marker i sin omgivning. I det aktuella området finns friområden av sådan omfattning att någon egentlig konkurrens dessbättre inte råder. Planområdet är av så begränsad omfattning att det knappast kan påverka intilliggande anläggning. Det ger dessutom möjligheter för ytterligare människor att bosätta sig i en god miljö. Om en skyddszon utläggs mot den i dag brukade betesmarken uppstår snabbt en skärm av lövsly, som knappast berikar miljön och som det har visat sig svårt att få någon att åtgärda. Välbekant är också att semestrande tätortsbor uppskattar att se betesdjur i landskapet, för ortsbor är det en så traditionell syn att man knappast reagerar. Någon olägenhet ur miljösynpunkt torde med all säkerhet ett fåtal betesdjur inte innebära. Kommunen yrkade att planförslaget skulle antas. I andra hand föreslog kommunen att från detaljplanen skulle undantas Laknäs 20:20, bortsett från den del som utlagts som Ga 1-område och som redan i dag till större delen utgörs av väg. -