RÅ 1999 not 94

Sökord Resning - nya omständigheter - nya uppgifter i eftertaxeringsmål om bl.a. sakförhållandena och den skattskyldiges oförmåga att i den ordinarie processen bevaka sin rätt (bifall) · resning - inkomsttaxering - nya uppgifter i eftertaxeringsmål om bl.a. sakförhållandena och den skattskyldiges oförmåga att i den ordinarie processen bevaka sin rätt (bifall) · Resning - inkomsttaxering - nya uppgifter i eftertaxeringsmål om bl.a. sakförhållandena och den skattskyldiges oförmåga att i den ordinarie processen bevaka sin rätt (bifall)

Not 94. Ansökan av Douglas B. om resning i mål ang. eftertaxering för 1979 och 1981-1983 för inkomst jämte skattetillägg. - Länsrätten i Stockholms län beslutade i dom den 2 oktober 1985 att eftertaxera Douglas B. för taxeringsåren 1979 och 1981-1983 till statlig och kommunal inkomstskatt och att påföra honom skattetillägg. Eftertaxeringarna avsåg inkomst av tjänst samt belopp motsvarande återförda avdrag för underskott av rörelse. Länsrättens dom vann laga kraft. - I en skrivelse som kom in till Kammarrätten i Stockholm den 2 november 1987 yrkade Douglas B., under åberopande av 100 § första stycket 7 taxeringslagen (1956:623), att eftertaxeringarna och skattetilläggen skulle undanröjas. Kammarrätten fann enligt beslut den 19 januari 1990 att det som Douglas B. hade åberopat inte utgjorde tillräckliga skäl för att ta upp besvären till prövning i särskild ordning och att det inte heller i övrigt förelåg sådana skäl samt avvisade därför besvären. Douglas B. fullföljde sin talan och yrkade samtidigt att Regeringsrätten skulle pröva ett beslut av kronofogdemyndigheten om utmätning av den bil som han hade använt i sin verksamhet. Regeringsrätten beslutade den 5 juni 1991 att inte bifalla Douglas B:s besvär över kammarrättens avvisningsbeslut samt att avvisa hans talan i vad den avsåg kronofogdemyndighetens beslut. - Douglas B. ansökte om resning. Han yrkade i första hand att Regeringsrätten skulle undanröja eftertaxeringarna och skattetilläggen och i andra hand att Regeringsrätten skulle förordna att målen om eftertaxering ånyo togs upp av den underinstans som sist dömde i sak. Härjämte yrkade han att Regeringsrätten efter beviljad resning skulle förordna att frågan om mervärdesskatteplikt och återbetalning av överskjutande ingående mervärdesskatt åter skall tas upp till prövning samt att Regeringsrätten skulle fastställa att kronofogdemyndigheten saknat förvaltningsrättslig grund att ansöka om hans försättande i konkurs. - Douglas B. begärde att Regeringsrätten skulle hålla muntlig förhandling i målen. - Till stöd för sin talan anförde Douglas B. i huvudsak följande. I en revisionspromemoria av den 12 juli 1984 betraktades han som anställd. Riksförsäkringsverket (RFV) hade emellertid i ett s.k. Fp-beslut daterat den 28 oktober 1986 befriat hans uppdragsgivare från påförd betalningsskyldighet för arbetsgivaravgifter eftersom han ansågs som egen företagare. Fp-beslutet hade karaktär av ett formellt beslut som hade getts rättsverkan för uppdragsgivaren och då skulle ha motsvarande verkan för honom själv. Revisionspromemorian innehöll en rad presumtioner, obestyrkta påståenden och felaktigheter. Till följd av konkursansökan, betalningssäkringar m.m. som följde under hösten 1984 kom han att försjunka i en depression som gjorde honom oförmögen att bemöta eller kommentera revisionspromemorian och framställningen om eftertaxering samt att klaga på länsrättens dom i ordinär ordning. Han bestred bl.a. de påståenden i promemorian som innebar att han skulle ha haft en enda uppdragsgivare, att hans egen bil inte skulle ha kunnat användas i hans verksamhet och att han skulle ha utnyttjat uppdragsgivarens kreditkort för att bestrida utgifterna i verksamheten. - Till stöd för sin talan åberopade han också ett antal tidningsartiklar, en videoupptagning av ett TV-program som han medverkat i samt en skrivelse från VD för Ackordscentralen Stockholm. - I ett av Regeringsrätten inhämtat yttrande över ansökningen anförde Riksskatteverket (RSV) bl.a. följande. De uppgifter som framkom vid taxerings- och skatterevision hos Douglas B. föranledde inte RFV att påföra uppdragsgivaren några arbetsgivaravgifter för åren 1979-1982. Således fanns inte heller något beslut om undanröjande av sådana avgifter. - Av handlingarna framgick att Douglas B. genom ombud lämnade skriftliga erinringar över revisionspromemorians innehåll. Sedan revisorerna i en tilläggspromemoria hade yttrat sig över erinringarna, bemöttes tilläggspromemorian av samma ombud. - Vid en genomgång av Douglas B:s deklarationer för de berörda åren hade RSV funnit att de inkomster som han redovisat i rörelsebilagorna för taxeringsåren 1979, 1981 och 1982 överensstämde med de belopp som han erhållit från den aktuella uppdragsgivaren. Vid 1983 års taxering hade han förutom ersättning från denna uppdragsgivare redovisat ersättning från ett aktiebolag med 500 kr. Förutsatt att de uppgifter som lämnats i deklarationerna var riktiga hade han inte haft någon ytterligare uppdragsgivare de aktuella åren. - Det hade framkommit att Länsrätten i Stockholms län i dom den 8 april 1987 delvis bifallit uppdragsgivarens besvär över ett beslut av länsstyrelsen att vägra uppdragsgivaren avdrag för ingående mervärdesskatt avseende vissa utbetalda ersättningar m.m. Domen rörde mervärdesskatt för beskattningsåren 1978-1982. Det framgick inte av länsrättens dom vem som har erhållit ersättningarna. RSV fann dock troligt att de hade utbetalats till Douglas B. - Nämnda länsrättsdom och RFV:s ställningstagande att inte påföra uppdragsgivaren arbetsgivaravgifter var omständigheter som hade inträffat efter det att länsrätten prövat Douglas B:s inkomsttaxeringar. Oaktat dessa omständigheter ansåg RSV att Douglas B. hade åsatts riktiga taxeringar. Det kunde dock inte uteslutas att länsrätten med kännedom om dessa omständigheter skulle ha kommit till ett annat domslut. Med anledning härav motsatte sig RSV inte att resning beviljades beträffande eftertaxeringarna. - RSV hade av samma skäl inte något att erinra mot att resning beviljades även såvitt gällde frågan om mervärdesskatt. - I ett svar på RSV:s yttrande uppgav Douglas B. bl.a. följande. De erinringar över revisionspromemorian som lämnades av hans dåvarande ombud låg helt utanför hans egen kontroll. På grund av sin depression kunde han endast förmå sig till att lämna en fullmakt i saken till ombudet, men han kom aldrig att personligen ta del av promemoriorna eller ombudets erinringar. - De i hans rörelsebilagor redovisade uppdragsgivarna var de kunder som han ansåg sig kunna fakturera i verksamhetens uppbyggnadsskede. Vid sidan av de deklarerade uppdragen utförde han återkommande körningar för flera i yttrandet namngivna personer utan ersättning i syfte att nå ut på marknaden med sin affärsidé och rörelse. -