lagen.nu
Regeringsrätten

RÅ 2000 not 127

Fråga om planen borde ha antagits av kommunfullmäktige (avslag) / Fråga om planen borde ha antagits av kommunfullmäktige (rättsprövning, avslag) / Underlåten underrättelse till personer som lämnat synpunkter under samrådet (avslag) / Underlåten underrättelse till personer som lämnat synpunkter under samrådet (rättsprövning, avslag)

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2000-07-06
Målnummer
2951-2000

Sökord Rättsprövning - plan- och bygglagen - beslut att anta detaljplan - underlåten underrättelse till personer som lämnat synpunkter under samrådet (avslag) · Byggnadsmål - detaljplanefrågor - beslut att anta detaljplan - underlåten underrättelse till personer som lämnat synpunkter under samrådet (rättsprövning, avslag) · Rättsprövning - plan- och bygglagen - beslut att anta detaljplan - fråga om planen borde ha antagits av kommunfullmäktige (avslag) · Byggnadsmål - detaljplanefrågor - beslut att anta detaljplan - fråga om planen borde ha antagits av kommunfullmäktige (rättsprövning, avslag)

Not 127. Ansökan om rättsprövning av Elisabet F. av beslut ang. detaljplan. - Byggnadsnämnden i Göteborg kommun beslutade den 6 april 1999 att anta detaljplan för del av södra Chalmersområdet samt villor vid Ljungbackegatan inom stadsdelarna Johanneberg och Krokslätt i kommunen. - Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade den 30 september 1999 att avslå överklaganden av bl.a. Elisabet F. - Bl.a. Elisabet F. överklagade länsstyrelsens beslut. Hon anförde bl.a. att de boendes behov och olägenheter borde ha prövats mot ett verkligt utbyggnadsbehov och inte ett hypotetiskt, att inga lokaliseringsalternativ studerats samt att länsstyrelsens bedömning grundade sig på felaktiga premisser vad gällde behov och lokalisering. Hon framförde också kritik mot att var och en av dem som i samrådet skriftligen opponerat sig mot planförslaget inte delgetts utställningshandlingarna. Hon ifrågasatte om inte en jävssituation förelåg eftersom byggnadsnämndens ordförande, som under lång tid varit ledamot i Chalmers högskolestyrelse och nu ingick i stiftelsens styrelse, ledde arbetet på plankontoret och därmed haft stora möjligheter att påverka och styra ärendet även om han inte medverkade i beslut som rörde Chalmers. Hon ifrågasatte vidare om inte detaljplanen, som innebar stora ingrepp i närmiljön, var av sådan betydelse att planen borde förts till fullmäktige för avgörande. -

Lagrum