RÅ 2001 not 39
Länsstyrelses beslut enligt vägkungörelsen att godkänna miljökonsekvensbeskrivning ansågs inte överklagbart (avslag)
Sökord Resning - övriga frågor - länsstyrelses beslut enligt vägkungörelsen att godkänna miljökonsekvensbeskrivning ansågs inte överklagbart (avslag) · Överklagbarhet - länsstyrelses beslut enligt vägkungörelsen att godkänna miljökonsekvensbeskrivning ansågs inte överklagbart
Regeringsrätten
Not 39. Ansökan av R.E. m.fl. om resning i ärende ang. godkännande av miljökonsekvensbeskrivning. - Länsstyrelsen i Stockholms län beslutade den 8 november 1999 att godkänna en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) till arbetsplan för Haningeleden 1 i länet. Beslutet överklagades av R.E. m.fl. Genom beslut den 16 mars 2000 avvisade regeringen (Näringsdepartementet) överklagandena, varvid regeringen - efter att ha redogjort för bl.a. de regler som ger möjligheter att framställa anmärkningar mot en arbetsplan och att överklaga en sådan plan - anförde följande skäl för avvisningsbeslutet. Länsstyrelsens godkännande av en miljökonsekvensbeskrivning är en förberedande del i en arbetsplaneprocess som skall säkerställa att den arbetsplan som blir föremål för granskning i samband med utställelsen motsvarar de krav som lagstiftningen ställer och att relevanta miljöaspekter beaktas. Mot bakgrund av vad som anförts om möjligheterna att framställa anmärkningar mot och att överklaga en arbetsplan kan inte länsstyrelsens godkännande av en MKB anses medföra sådana rättsverkningar för den enskilde att det är att anse som ett överklagbart beslut. Regeringen tar därför inte upp ärendet till prövning. - R.E. m.fl. ansökte om resning och yrkade att Regeringsrätten skulle besluta att det till regeringen överklagade beslutet skulle anses överklagbart och förordna om fortsatt prövning hos regeringen. Sökandena anförde bl.a. följande. Länsstyrelsen har fattat sitt beslut med stöd av 24 § andra stycket vägkungörelsen (1971:954) i dess lydelse före den 1 januari 1999. Beslutet är därför enligt sökandenas mening överklagbart. Av 57 § andra stycket vägkungörelsen följer nämligen att länsstyrelsens beslut enligt samma kungörelse får överklagas till regeringen. Regeringens beslut måste vara klart felaktigt redan på grund av denna uttryckliga bestämmelse. Beslutet att godkänna MKB:n är ett slutligt beslut som har positiv rättskraft. Länsstyrelsen har genom beslutet skilt sig från saken och beslutet utgör en nödvändig förutsättning för att MKB:n skulle kunna fogas till arbetsplanen. Det kan noteras att ett beslut om godkännande av en MKB som en länsstyrelse fattar enligt väglagen (1971:948) i dess lydelse efter den 1 januari 1999 inte får överklagas enligt 74 § i lagen. I förarbetena hävdas det inte att sådana beslut inte är överklagbara, vilket skulle göra ett överklagandeförbud onödigt. I stället hänvisas till vad som gäller enligt 6 kap. 9 § miljöbalken (se prop. 1997/98:90 s. 179). Anledningen till detta är att motsvarande förbud i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg har motiverats med tidigare gällande ordning enligt samma lag (se prop. 1997/98:90 s. 189; jfr prop. 1995/96:2 s. 51). Vidare har förbudet mot att överklaga länsstyrelsens beslut enligt 6 kap. 9 § miljöbalken ansetts böra anges i lagtext (se prop. 1997/98:45 s. 285). I sak anser sökandena att länsstyrelsen skulle ha prövat frågan om godkännande av MKB:n enligt väglagen och vägkungörelsen i deras lydelser efter den 1 januari 1999 eftersom den godkända MKB:n inkom till länsstyrelsen efter den 31 december 1998. -