lagen.nu
Regeringsrätten

RÅ 2001 not 90

Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om särskild efterlevandepension (länsrätten hade inte beaktat bestämmelsen i rådets förordning (EEG) 1408/71) / Kammarrätten borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om särskild efterlevandepension (länsrätten hade inte beaktat bestämmelsen i rådets förordning (EEG) 1408/71)

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2001-06-11
Målnummer
3928-1999

Sökord Efterlevandepension - kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om särskild efterlevandepension (länsrätten hade inte beaktat bestämmelsen i rådets förordning (EEG) 1408/71) · Prövningstillstånd - kammarrätten borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om särskild efterlevandepension (länsrätten hade inte beaktat bestämmelsen i rådets förordning (EEG) 1408/71) · EG-mål - kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om särskild efterlevandepension (länsrätten hade inte beaktat bestämmelsen i rådets förordning (EEG) 1408/71)

Länsrätten i Stockholms län

Not 90. Överklagande av E.S. i mål om särskild efterlevandepension. - Stockholms läns allmänna försäkringskassa beviljade den 18 december 1996 E.S. hel särskild efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för tiden april 1996 - februari 1997. Den 3 april 1997 informerade försäkringskassan E.S. om att hon inte var berättigad till särskild efterlevandepension efter februari 1997, eftersom hon uppbar ålderspension i Storbritannien. E.S. överklagade försäkringskassans beslut hos Länsrätten i Stockholms län, som i dom den 27 mars 1998 avslog överklagandet. Sedan E.S. överklagat länsrättens dom hos Kammarrätten i Stockholm beslutade kammarrätten enligt protokoll den 31 mars 1999 att inte meddela prövningstillstånd. - E.S. överklagade kammarrättens beslut. - Riksförsäkringsverket tillstyrkte bifall till överklagandet och anförde i huvudsak följande. Enligt 8 kap. 9 § andra stycket lagen om allmän försäkring utges inte särskild efterlevandepension om den försäkrade uppbär ålderspension eller omställningspension. I paragrafens sista stycke anges att vad som föreskrivs i första och andra styckena gäller även beträffande motsvarande förmån som utges till den efterlevande på grundval av utländsk lagstiftning. För den som omfattas av bestämmelserna i rådets förordning (EEG) 1408/71 gäller dock även dess bestämmelser om sammanträffande av förmåner. I artikel 46 a 3 d) i förordning 1408/71 finns bestämmelser angående tillämpningen av regler om minskning, innehållande eller indragning enligt en medlemsstats lagstiftning när en förmån till efterlevande sammanträffar med en förmån av samma eller annat slag enligt andra medlemsstaters lagstiftning. Bestämmelserna innebär att den förmån som betalas ut i den förstnämnda medlemsstaten får minskas endast med ett belopp som motsvarar de förmånsbelopp som utbetalas enligt lagstiftningen inom de andra medlemsstaternas territorium. Eftersom länsrätten inte beaktat den bindande bestämmelsen i rådets förordning 1408/71 anser Riksförsäkringsverket att det har funnits förutsättningar för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten med stöd av 34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291). -

Lagrum